Péter Magyar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 14 Jul 2026 09:37:34 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Péter Magyar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Ungerns parlament röstar bort president Tamás Sulyok https://nyadagbladet.se/utrikes/ungerns-parlament-rostar-bort-president-tamas-sulyok/ Tue, 14 Jul 2026 09:37:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235152 Ungerns parlament har godkänt en grundlagsändring som avslutar president Tamás Sulyoks mandat. Beslutet är ett led i premiärminister Péter Magyars omdaning av statsapparaten efter Viktor Orbáns 16 år vid makten. Den sjuttonde ändringen av landets grundlag antogs med 139 röster mot sex. Totalt 54 ledamöter deltog inte i omröstningen, rapporterar Euronews. När ändringen träder i kraft upphör Sulyoks mandat dagen därpå. Parlamentet ska därefter välja en tillfällig statschef som sitter tills en ny författning börjar gälla, dock i högst fem år. Sulyok, som tillträdde 2024 med stöd av Fidesz, har fem dagar på sig att underteckna ändringen. Om han vägrar har parlamentet aviserat att ett formellt förfarande för att avsätta honom ska inledas.

Fidesz bojkottade omröstningen

Fidesz och dess samarbetsparti KDNP deltog inte i omröstningen. Partierna anklagar regeringen för att använda sin stora majoritet till att avlägsna politiska motståndare och beskriver reformen som ett angrepp på den konstitutionella ordningen. Magyar hävdar i sin tur att förändringarna behövs för att återupprätta rättsstaten och ersätta institutioner som enligt honom underordnades Orbáns politiska makt. Fidesz gruppledare Gergely Gulyás meddelade i samband med omröstningen att han lämnar sin post. Han kallade avsättningen av statschefen för ett steg utan motstycke.

Fler förändringar i grundlagen

Grundlagsändringen innehåller även en gräns på sammanlagt tolv år för parlamentsledamöter. Dessutom införs en pensionsålder på 70 år för domare i författningsdomstolen, vilket innebär att flera domare som utsågs under Orbáns tid måste lämna sina poster. Regeringen har också aviserat att ett förslag till en helt ny författning ska tas fram i samråd med allmänheten senare under året.]]> Ungern röstar för regel som stoppar Orbán från comeback https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-stoppar-orban-comeback-tidsgrans/ Tue, 16 Jun 2026 17:58:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233445 Ungerns parlament har röstat igenom en grundlagsändring som begränsar hur länge en person får vara premiärminister. Regeln gäller retroaktivt från 1990 och innebär att Viktor Orbán, som nyligen förlorade makten till Péter Magyars Tisza-parti, i praktiken stoppas från att återvända till regeringschefsämbetet. Beslutet innebär att ingen person ska kunna väljas till premiärminister om han eller hon redan har innehaft posten i sammanlagt minst åtta år. Enligt den antagna ändringen ska även tidigare mandatperioder räknas in, från och med den 2 maj 1990. Orbán har suttit som Ungerns premiärminister i två omgångar, först 1998–2002 och därefter från 2010 fram till årets valförlust. Med den nya regeln passerar han tidsgränsen med bred marginal och kan därmed inte återvända som premiärminister utan en ny grundlagsändring. Förslaget lades fram av företrädare för Tisza, det parti som leds av premiärminister Péter Magyar. Enligt Politico antogs ändringen med 135 röster för och 50 emot. Reuters har tidigare rapporterat att Tisza beskriver tidsgränsen som en del av arbetet med att återställa demokratiska kontrollmekanismer efter Fidesz långa maktinnehav. Magyar vann valet i april efter en kampanj där han lovade ett politiskt systemskifte och en uppgörelse med Orbán-erans institutionella arv. Tiszas parlamentsmajoritet ger regeringen möjlighet att genomföra omfattande grundlagsändringar, något som nu används för att skriva om delar av det konstitutionella ramverk som Fidesz byggde upp under sin tid vid makten.

Kritik om personanpassad lag

Från Fidesz och Orbáns anhängare beskrivs beslutet som en lag riktad mot en enskild politiker. Fideszledamoten Gergely Gulyás kritiserade enligt ungerska Magyar Nemzet förslaget som ett exempel på personanpassad lagstiftning med retroaktiv verkan. Även juridiska kritiker har invänt mot konstruktionen. Zoltán Lomnici Jr., jurist och tidigare rådgivare på den ungerska författningsdomstolen, menar att lagar enligt rättsstatliga principer bör vara allmänna och abstrakta, inte utformas som vapen mot konkreta personer. Regeringssidan framhåller däremot att åttaårsgränsen även begränsar Magyars egen framtida maktutövning. Den gör det svårare för en ny premiärminister att bygga upp samma långvariga personmakt som Orbán gjorde, men kritiker påpekar samtidigt att varje framtida regering med två tredjedelars majoritet kan ändra grundlagen igen.

Fler delar av Orbáns system rivs upp

Grundlagsändringen handlar inte enbart om premiärministerposten. Den banar också väg för att avskaffa Ungerns kontroversiella suveränitetsskyddsmyndighet, som inrättades under Orbán och som av EU-kommissionen har kritiserats för att strida mot EU-rätten. Ändringen berör även de stiftelser som under Fidesz fick kontroll över universitet och andra stora offentliga tillgångar. Magyars regering vill kunna återföra dessa till statlig kontroll och beskriver tillgångarna som nationella även när de formellt har lagts i privata stiftelseformer. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om maktskiftet i Ungern, där Magyars seger över Orbán beskrevs som en politisk jordbävning men också som början på en betydligt svårare institutionell maktkamp. Den nya tidsgränsen blir därmed både en symbolisk och praktisk markering. Den sätter punkt för Orbáns möjlighet att snabbt återvända till premiärministerposten, samtidigt som den visar hur snabbt Tisza tänker använda sin majoritet för att montera ned centrala delar av den ordning som präglat Ungern i mer än ett decennium.]]> EU godkänner nytt miljardlån till Ukraina – efter att Ungern hävt sitt veto https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-godkanner-nytt-miljardlan-till-ukraina-efter-orbans-langa-veto/ Wed, 22 Apr 2026 14:09:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228261 EU:s medlemsländer har godkänt ett nytt stödpaket på 90 miljarder euro till Ukraina efter att Ungern hävt sitt långvariga veto. Paketet beskrivs som ett lån, men det är osannolikt att de enorma beloppen någonsin återbetalas. EU:s sändebud godkände förslaget på onsdagen, vilket banar väg för att samtliga 27 medlemsländer formellt godkänner beslutet. Beslutet kommer efter att Ukraina återupptagit leveranserna via den sovjetiska oljepipelinen Druzjba – ett krav som den tillträdande ungerske premiärministern Péter Magyar upprepade gång på gång under valrörelsen. Ukraina har länge hävdat att ryska flygräder skadat rörledningssystemet och fördröjt reparationerna. Kiev har också påstått att upprepade attacker gjort det farligt för tekniker att arbeta på plats. Samtidigt har Ungern och Slovakien anklagat Ukraina för att medvetet dra ut på arbetet. Moskva har konsekvent avfärdat Kievs påståenden om ryska attacker mot Druzjba-pipelinen.

Magyar häver Orbáns veto

Den avgående ungerske regeringschefen Viktor Orbán blockerade utbetalningarna sedan årsskiftet. Han kallade neddragningen av oljeleveranserna i januari för en politiskt motiverad manöver, utformad för att gynna Magyars parti Tisza i parlamentsvalet den 12 april. Magyar vann valet med en jordskredsseger som satte punkt för Orbáns sextonåriga styre. Sedan dess har den ungerska linjen mot Kiev mjuknat – åtminstone när det gäller lånet. Men det betyder inte någon kursändring i sak. — Vi kommer inte att skicka vapen till Kiev och vi kommer inte att bidra till de 90 miljarderna, sade Magyar efter segern. Han har också beskrivit valet som ett vägval mellan öst och väst – och varnat för att EU:s sanktionspolitik slår hårdare mot europeiska medborgare än mot Ryssland.

Slovakien och Tjeckien står utanför

Det nya paketet bygger på ett arrangemang som EU:s stats- och regeringschefer godkände i februari. När planen lades fram hade Ungern, Slovakien och Tjeckien redan valt att stå utanför lånegarantierna. Pengarna behövs för att hålla den ukrainska statsapparaten igång medan kriget pågår. EU-kommissionen lade fram förslaget efter att det ursprungliga försöket att finansiera Kiev med frysta ryska tillgångar misslyckades. Motståndet var särskilt starkt i Belgien, där större delen av de frysta medlen finns. EU förbereder nu också ett tjugonde sanktionspaket mot Moskva. Slovakien och Ungern, båda beroende av Druzjba-olja, väntas framföra sina invändningar.]]> Ungerns nye ledare: Netanyahu arresteras vid besök https://nyadagbladet.se/utrikes/ungerns-nye-ledare-netanyahu-arresteras-vid-besok/ Tue, 21 Apr 2026 14:41:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228144 Péter Magyar, som ledde Tisza-partiet till en jordskredsseger i Ungerns parlamentsval, har meddelat att den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu arresteras om han sätter sin fot på ungersk mark. Beskedet markerar en dramatisk kursändring jämfört med föregångaren Viktor Orbáns Israel-vänliga politik. Under en presskonferens i måndags meddelade Magyar att han tänker stoppa Ungerns pågående utträde ur Internationella brottmålsdomstolen (ICC) – ett initiativ som den avgående regeringen drev igenom efter att domstolen utfärdat arresteringsorder mot Netanyahu och försvarsminister Yoav Gallant. — Jag gjorde det klart för den israeliske premiärministern att vi inte tar ett steg tillbaka. Det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, sade Magyar enligt Politico Europe. Han underströk att en ICC-medlemsstat är juridiskt skyldig att verkställa domstolens arresteringsorder. När Magyar fick frågan om huruvida Netanyahu riskerar att gripas om han besöker landet var svaret entydigt. — Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på det landets territorium, då måste den personen tas i förvar. Jag antar att varje stats- och regeringschef är medveten om dessa regler, sade den tillträdande premiärministern.

Kursändring efter 16 år med Orbán

Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán har varit en av Israels mest högljudda stödjare inom EU. När Netanyahu besökte Budapest i april 2025 garanterade Orbán honom immunitet och kallade ICC:s arresteringsorder för "fräck och cynisk". Kort därefter inledde den ungerska regeringen ett utträde ur domstolen – en process som enligt Romstadgan träder i kraft ett år efter formell anmälan till FN, något som i nuläget är satt till den 2 juni i år. Magyars besked innebär att utträdesprocessen stoppas och att Ungern återgår till att följa ICC:s regelverk. Den tillträdande regeringschefen har också meddelat att han kommer att följa Tysklands linje i EU:s Israel-politik snarare än Orbáns oberoende vetostrategi.

Netanyahu har accepterat inbjudan till Budapest

En komplikation i den nya politiken är att Netanyahu redan har accepterat en inbjudan att besöka Budapest i höst för att delta i firandet av 70-årsminnet av folkresningen 1956. Israeliska källor uppgav tidigare i veckan att Magyar hade haft ett telefonsamtal med Netanyahu efter valsegern och personligen bjudit in honom. I måndagens presskonferens bekräftade Magyar samtalet men tonade ned inbjudan. — Jag har pratat med flera ledare och bjudit in dem brett till en kommande årsdag. Jag tror inte att jag har vilselett någon, sade Magyar och tillade att Netanyahu hade informerats om att Ungern tänker stanna i ICC. Tisza-partiet vann en förkrossande seger i parlamentsvalet den 12 april med 138 av 199 mandat, vilket ger dem en tvåtredjedelsmajoritet. Valdeltagandet var nära 80 procent – ett rekord i ungersk valhistoria.

EU-fonder och Rysslandspolitik

Magyar har även lagt fram en omfattande reformagenda för att reparera relationen med Bryssel. Nu är cirka 17 miljarder euro av totalt 27 miljarder i EU-fonder frysta för Ungern på grund av regeringens påstådda attacker på rättsstaten och korruptionsproblem. En delegation från EU-kommissionen mötte Magyar i Budapest den 18–19 april i vad som beskrivs som ett möte utan motstycke med en ännu inte tillträdd regeringschef. Den nye ledaren har också meddelat att Ungern fortsätter att köpa rysk energi och prioritera billigast möjliga olja. Han uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att återöppna den ryska Druzhba-pipelinen, som skadades av en drönarattack i västra Ukraina i slutet av januari, och sade att Budapest inte kommer att acceptera "någon form av utpressning" när det gäller energiförsörjningen.]]> Triumfen för den politiska ”slim fit”-modellen i Ungern https://nyadagbladet.se/analys/den-politiska-slim-fit-ens-triumf-i-ungern/ Thu, 16 Apr 2026 14:03:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227757 Ett historiskt perspektiv Det patriotiska blocket fick sammanlagt 2,7 miljoner röster. Men vad betyder den siffran historiskt sett? 2014, vid ett lägre valdeltagande, vann Fidesz-KDNP valet med exakt samma antal röster som partiet fick i april: 2,3 miljoner. 2022 fick dock Fidesz lika många röster som Tisza – och vann. Under årtionden har Fidesz-lägret smält samman till en gemenskap med delade erfarenheter, historia och ideologi. Det är ett av de partier i Europa som har högst stöd i befolkningen. Som jämförelse är stödet för några av Europas ledande regeringspartier: österrikiska ÖVP på 21 procent, tjeckiska ANO på 33 procent, tyska CDU/CSU på 25 procent, spanska PSOE på 28 procent, italienska FdI på 29 procent, polska KO på 33 procent och brittiska Labour på 17 procent.
De principer och värderingar som Fidesz-KDNP-gemenskapen tror på har inte förlorat sin giltighet.
Men det som förenar Tisza-lägret är förändring – och en akronym på tre bokstäver: O1G (Orbán är ett svin). Tisza-projektets mål var att avsätta Viktor Orbán och ta makten genom att ena alla anti-Orbán-krafter. Planen lyckades. Fidesz-KDNP:s väljarbas består huvudsakligen av äldre invånare över 40 år i småstäder och landsbygdsområden. Tisza har däremot blivit en dominerande kraft i städerna, särskilt bland unga människor som tidigare varit opolitiska. Under varje mandatperiod dör ungefär en halv miljon ungrare, medan endast 300 000 föds, vilket innebär att en betydande del av väljarkåren försvunnit ur ledet sedan demokratiseringen – också under Fidesz-KDNP:s 16 år vid makten. Men det var inte bara Fidesz-väljare som gick bort. I takt med att äldre generationer avled försvann den postkommunistiska socialistnostalgin – och därmed övergångsperiodens största politiska gemenskap, socialisterna – antingen helt eller så vände de sig till Tisza. Demokratisk koalition, efterträdaren till den forna jätten, fick endast 1 procent av rösterna i april: 68 000 röster av nästan sex miljoner.

Vägen framåt

Makten och pengarna som följer med den kommer garanterat att hålla ihop Tisza – en koalition hämtad från hela det politiska spektrumet – ett tag. Men ideologiska spänningar är att vänta inom denna heterogena gemenskap. Fidesz-KDNP-lägret hålls däremot samman av en orubblig tro på att barn måste skyddas från skadliga influenser, unga människor måste skärmas från destruktiva genusideologier och det ungerska samhällets lugn måste värnas mot civilisatorisk smitta som anländer under täckmanteln av en migrationspakt. De tror också att familjestödsprogram och åtgärder för att hjälpa unga par att etablera sig måste bevaras, liksom den ungerska alliansen med alla nationer som ser dem med vänskap och goodwill. Framför allt tror de att freden måste skyddas.
Vi fortsätter att orubbligt tro på kärlekens och solidaritetens kraft!
Fidesz-KDNP har satts på prov tidigare. Ett oförtjänt nederlag 2002 fick partiet att organisera sig i medborgarcirklar där gemenskapen stöttade varandra. Några av dessa cirklar är fortfarande aktiva idag. Det var då som frasen först uttalades – en fras som höll ihop den nationella högern i åtta år: "Vi fortsätter att orubbligt tro på kärlekens och solidaritetens kraft!" 2010, efter åtta år, återkom Viktor Orbán till makten. Under senare år har han vuxit till en global politisk aktör och blivit en partner till president Trump, Putin och Xi. Men Viktor Orbáns parti, Fidesz-KDNP, står nu inför den största utmaningen för sin existens. Även om överlevnadsstrategin från 2002 var ett steg i rätt riktning, kommer den inte längre att räcka. Partiet måste förnya och rensa sig, vilket kan kräva den typ av ärlighet och offer på ledarnivå som är otänkbart idag. Det som står på spel är stort.   Dávid Bencsik]]> Von der Leyen vill avskaffa vetot efter Orbáns fall https://nyadagbladet.se/utrikes/von-der-leyen-vill-avskaffa-vetot-efter-orbans-fall/ Wed, 15 Apr 2026 08:56:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227624 Mindre än ett dygn efter Viktor Orbáns valnederlag började EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driva på för att avskaffa medlemsländernas vetorätt i unionens utrikespolitik. På måndagen sade von der Leyen att tiden nu är inne för att gå över till kvalificerad majoritetsomröstning i utrikesfrågor, för att undvika vad hon kallade systemiska blockeringar. Utspelet kom sedan Orbáns Fidesz förlorat makten i Ungern till det mer EU-vänliga Tisza-partiet under ledning av Péter Magyar. Orbán hade under sin tid vid makten använt vetot för att bromsa en rad beslut från Bryssel, bland annat ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina. — Att gå över till kvalificerad majoritetsomröstning i utrikespolitiken är ett viktigt sätt att undvika systemiska blockeringar, som vi har sett tidigare, sade von der Leyen enligt Politico.

Vill använda fartvinden efter Orbáns fall

Von der Leyen uppmanade samtidigt EU-regeringarna att "använda fartvinden nu" efter maktskiftet i Ungern. Hon beskrev också Magyars seger som ett steg tillbaka till "den europeiska vägen". Enligt kritiker visar utspelet hur Bryssel försöker använda ett politiskt maktskifte i ett medlemsland för att flytta ännu mer makt från nationalstaterna till EU-nivån. Vetorätten har länge setts som en av få kvarvarande spärrar mot att stora medlemsländer driver igenom känsliga utrikespolitiska beslut över huvudet på mindre stater.

Ungern har blockerat miljardlån till Ukraina

Bakgrunden är att Orbáns regering motsatt sig EU:s krislån till Ukraina på 90 miljarder euro och samtidigt hamnat i konflikt med Bryssel om bland annat migration, rättsstatlighet och HBTQ-frågor. EU har också fryst miljardbelopp avsedda för Ungern. Den tillträdande premiärministern Péter Magyar har signalerat att han inte tänker stoppa Ukraina-lånet, även om Ungern enligt honom inte själv kommer att delta ekonomiskt. Samtidigt kvarstår ett grundläggande problem för von der Leyens linje: för att avskaffa vetorätten krävs i sig enhällighet mellan medlemsstaterna. EU-ledningen måste alltså först få alla att enas om att ingen längre ska kunna säga nej.]]> Orbáns fall hyllas i Bryssel – men Ungerns nya vägval har bara börjat https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-efter-orban-jublet-i-bryssel/ Mon, 13 Apr 2026 11:42:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227370 Ungerska väljare markerade på söndagen ett historiskt maktskifte i landet, men euforiska glädjescener i Budapest räcker inte för att förändra den politiska palett som byggts upp under 16 år. Frågorna om vad som nu kommer att hända är många. Skattefinansierade SVT rapporterar att Tisza med Péter Magyar, när drygt 98 procent av rösterna var räknade, låg på över 50 procent och 138 mandat i parlamentet. Fidesz med Viktor Orbán uppgavs samtidigt ligga kring 38 procent och 55 mandat. Ett resultat som också rapporteras av utländska medier som exempelvis Associated Press och Reuters. Viktor Orbáns eget erkännande av valförlusten gör utgången politiskt tydlig även innan sista rösten är protokollförd. — Jag har gratulerat det vinnande partiet, sade Orbán i ett tal efter att preliminära siffror visat på en klar förlust för Fidesz. Péter Magyar var lika tydlig i motsatt riktning. — Vi har tagit tillbaka vårt land. Vi har erhållit ett mandat utan motstycke, skanderade oppositionsledaren i ett segertal. Valdeltagandet ligger enligt rapporterna på närmare rekordhöga 80 procent – en nivå som både signalerar mobilisering och hur djupt frågan om landets riktning varit för väljarkåren. Ett första test väntar redan i relationen till EU. Brysselvänliga röster tolkar utfallet som ett strategiskt trendbrott, medan kritiker av den tidigare regeringen beskriver valet som ett demokratiskt återtag. Samtidigt kräver varje verklig omläggning fungerande majoriteter, administrativ förmåga och intern disciplin i ett nytt maktparti. Ungersk politik blir över en natt inte mindre konfliktfylld av ett valresultat som redan används som symbol långt utanför landets gränser. Inte minst frågan om Ukraina lär bli en central temperaturmätare. Orbán-linjen har under lång tid bromsat flera EU-processer i frågan, medan Péter Magyar av omvärlden i hög grad beskrivs som mer västorienterad och EU-vänlig. Reell kursändring avgörs dock i faktiska omröstningar, budgetbeslut och förhandlingar, inte i nattliga segertal. I samband med Péter Magyars uppseendeväckande seger har hyllningarna inte låtit vänta på sig. I vissa fall är de av en sådan magnitud att man skulle kunna förledas att tro att det är den allsmäktige själv som stigit ner från paradiset och nu valts ut att leda Ungern de kommande fyra åren. En av dem som tydligt visat var han står i frågan är globalisten Alex Soros, son till den ökände George Soros. I segerrusiga inlägg på sociala medier hyllar han Péter Magyar och uttrycker bland annat "ryssar åk hem". Ytterligare hyllningar kommer från bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Från svenskt håll har såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson uttalat sig. En blind fläck i delar av rapporteringen handlar om övergången mellan symbol och struktur. Viktor Orbáns nederlag kan vara början på en ny period, men ingen garanti för institutionell sanering, lägre korruption eller långsiktig stabilitet. Péter Magyars mandat må se starkt ut i reda siffror, men siffror ska också omsättas i handling. För Magyar väntar nu utmaningar i ungerska myndigheter och domstolar vad gäller bland annat energifrågor, hur det nya styret avser förhålla sig till regimen i Kiev, samt i relationen till ett EU som gärna talar om värden men ofta prioriterar kontroll. Ungern går nu in i en ny fas. Europas klang och jubel behöver därför kompletteras med ett svårare arbete: granskning av vad den nya makten faktiskt gör när strålkastarna slocknat och videoklippens "gilla"-markeringar upphört.   Jan Sundstedt]]>