Pete Hegseth – Nya Dagbladet

Pete Hegseth citerade filmen ”Pulp Fiction” under gudstjänst i Pentagon

Jan Sundstedt — Sun, 19 Apr 2026 12:15:00 +0000

USA:s krigsminister Pete Hegseth (R) läste under en gudstjänst i Pentagon onsdagen den 15 april en bön som visade sig utgöra en bearbetad version av Samuel L. Jacksons berömda monolog ur Quentin Tarantinos film Pulp Fiction. Under bönestunden berättade Hegseth att bönen, som han kallade "CSAR 25:17", utgick från den nyligen genomförda stridsräddningsinsatsen i Iran, efter det att en amerikansk flygbesättning sköts ner tidigare i april. — De kallar den CSAR 25:17, vilket jag tror ska spegla Hesekiel 25:17, sade Hegseth, och bad församlingen att följa med i bön. Citatet som följde skiljer sig kraftigt från den faktiska bibelversen. Den verkliga Hesekiel 25:17 lyder i King James-versionen: "Och jag skall utöva stor hämnd över dem med rasande tillrättavisningar; och de skola förnimma att jag är Herren, när jag lägger min hämnd över dem." Pete Hegseths bön lydde i stället nästan ordagrant som den fiktiva bibelvers som Jacksons rollfigur Jules reciterar i Pulp Fiction, med militära anpassningar. "Den rättfärdige mannen" blev "den nedskjutne piloten". "Välgörenhet och god vilja" blev "kamratskap och plikt". "Mitt namn är Herren" blev "Min anropssignal är Sandy One". En av Trump-administrationens främsta kritiker, Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, har delat en bild på sociala medier som tydligt är inspirerad av affischen till Pulp Fiction. I bilden har skådespelaren Uma Thurman ersatts av Pete Hegseth. Med stora gula bokstäver står det ”Pete Fiction”, och under syns ett citat: ”Jag hittar bara på saker eftersom jag är krigsminister”.

https://t.co/8PJTZwRUjg pic.twitter.com/U0DUey5evW
— Governor Newsom Press Office (@GovPressOffice) April 16, 2026

Pentagons presschef tillbakavisar kritiken

Pentagons presschef Sean Parnell bekräftade på plattformen X att bönen uppenbart var inspirerad av dialog i Pulp Fiction, men avvisade samtidigt kritik om att Hegseth förvanskat Bibeln. — Både CSAR-bönen och dialogen i Pulp Fiction utgjorde reflektioner av versen Hesekiel 25:17, skrev Parnell, och kallade kritiken för falska nyheter. I Quentin Tarantinos film är det lönnmördaren Jules Winnfield, spelad av Samuel L. Jackson, som reciterar en omarbetad version av Hesekiel 25:17 strax innan han skjuter en person. Oavsett variant avslutas citatet med en formulering om hämnd.

“Kirurgisk precision” – bevisen som pekar mot att USA bombade flickskolan i Minab

Jan Sundstedt — Fri, 06 Mar 2026 20:03:49 +0000

Attacken mot grundskolan Shajarah Tayyebeh i den sydiranska staden Minab är den dödligaste kända händelsen med civila offer sedan USA och Israel inledde sina operationer mot Iran. Ingen har hittills tagit på sig ansvaret. Men en samling bevis som New York Times sammanställt – nya satellitbilder, inlägg på sociala medier och verifierade videor – visar att skolbyggnaden förstördes av ett precisionsanfall som skedde samtidigt som attacker utfördes mot en intilliggande flottbas tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Officiella uttalanden om att amerikanska styrkor vid tidpunkten genomförde anfall mot marinmål nära Hormuzsundet, där revolutionsgardets bas ligger, tyder enligt tidningen på att det var USA som med störst sannolikhet utförde attacken. [caption id="attachment_223134" align="alignnone" width="640"] Räddningsarbete vid flickskolan Shajarah Tayyebeh i Minab den 28 februari 2026. Foto: Mehr News Agency/Xinhua[/caption]

Vita huset: "Inte vad vi vet"

Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt svarade på en direkt fråga om USA låg bakom skolattacken med "inte vad vi vet" och tillade att "Department of War utreder frågan". Försvarsminister Pete Hegseth sade i sin tur att en utredning pågår. Israels militära talesperson Nadav Shoshani uppgav att han "i nuläget" inte kände till någon israelisk operation "i det området" vid tidpunkten. Sedan den 28 februari har skolan i Minab – som ligger över 100 mil från Teheran men nära den strategiska farleden Hormuzsundet – stått i centrum för den internationella debatten. Eftersom lördagen är den iranska arbetsveckans första dag befann sig barn och lärare i klassrummen vid tidpunkten för attacken, enligt iranska hälsomyndigheter och statliga medier. Minst 175 personer dödades, en stor andel av dem barn.

"Kirurgiskt precisionsanfall"

Anfallet rapporterades först i sociala medier strax efter klockan 11:30 lokal tid. En analys av dessa inlägg – samt bilder och videor tagna av förbipasserande inom en timme efter attackerna – bekräftar enligt tidningen att skolan träffades samtidigt som flottbasen. En video, fastställd genom geolokalisering, visade flera stora rökplymer som steg från området kring basen och skolan. [caption id="attachment_223082" align="alignnone" width="640"] En man håller upp en skolväska som hittats bland rasmassorna vid flickskolan i Minab. Foto: Xinhua[/caption] New York Times beställde nya satellitbilder från leverantören Planet Labs. Bilderna visar att precisionsanfall träffade minst sex byggnader tillhörande revolutionsgardet – samt skolan. Fyra byggnader innanför flottbasen förstördes helt och ytterligare två uppvisade nedslag mitt på taken, karaktäristiskt för precisionsattacker. Wes J. Bryant, säkerhetspolitisk analytiker och tidigare rådgivare för skydd av civila vid Pentagon, granskade satellitbilderna och konstaterade att samtliga byggnader, inklusive skolan, träffats med "kirurgiskt" precisionsanfall. Bryant – som har riktat kritik mot Trumpadministrationen – bedömde att den mest sannolika förklaringen var en "felidentifiering av mål", alltså att man anföll byggnaden utan att förstå att den användes av civila.

Pentagons egna kartor pekar mot Minab

USA:s försvarschef general Dan Caine sade vid en presskonferens att amerikanska styrkor genomförde anfall längs södra Iran vid tidpunkten. En karta han presenterade visade att ett område som inkluderar Minab hade varit mål för anfall under operationens första 100 timmar – men staden nämndes inte uttryckligen. Vid samma pressträff uppgav generalen att israeliska styrkor huvudsakligen opererat längre norrut i landet. Han identifierade även flera amerikanska militäroperationer riktade mot södra och sydöstra Iran – utan att nämna någon israelisk aktivitet i området. — Längs den södra axeln har USS Abraham Lincolns stridsgrupp fortsatt att utöva tryck från havet längs sydöstkusten och har slagit ut marina mål längs hela sundet, sade Caine.

Skolan var tidigare del av militärbasen

Satellitbilder från 2013, granskade av New York Times, visar att skolan vid en tidpunkt var en del av revolutionsgardets flottbas – vägar ledde från andra delar av basen till skolbyggnaden. Men redan i september 2016 hade byggnaden avgränsats och var inte längre sammankopplad med basen. Historiska satellitbilder visar att byggnaden har tydliga kännetecken för en skola, bland annat en sportplan och andra fritidsytor som tillkommit över tid. — Med tanke på USA:s underrättelseförmåga borde de ha känt till att en skola låg i närheten, sade Beth Van Schaack, tidigare tjänsteman vid det amerikanska utrikesdepartementet och verksam vid Stanfords centrum för mänskliga rättigheter och internationell rättvisa.

Teorier om iransk robot avfärdas

Teorier om att en felskjuten iransk robot orsakade attacken har cirkulerat på nätet, men New York Times och oberoende analytiker avfärdade påståendet. En enstaka vilsekommen robot hade inte kunnat orsaka den typen av precisa och riktade skador på flera byggnader över hela marinbasen. Om det bekräftas att en amerikansk bomb träffade Shajarah Tayyebeh lär frågan bli om attacken var ett misstag – eller om den baserades på föråldrade underrättelser. Janina Dill, expert på krigets lagar vid Oxfords universitet, påpekade att angripare är skyldiga att "verifiera statusen" för de mål de angriper och säkerställa att civila inte kommer till skada. Underlåtenhet att göra detta kan utgöra brott mot internationell rätt, sade hon.

USA torpederade iranskt militärfartyg – och lämnade besättningen att drunkna

Emil Fjellstedt — Thu, 05 Mar 2026 10:05:53 +0000

Den iranska fregatten IRIS Dena sänktes av en amerikansk ubåt tidigt på onsdagsmorgonen – 40–44 sjömil söder om Galle i Sri Lanka. Av 180 besättningsmän ombord uppges 87 vara döda och 61 saknade. Bara 32 räddades. Fartyget var på väg hem efter att ha deltagit i Indiens International Fleet Review som inbjuden gäst – och USA:s försvarsminister Pete Hegseth kallade sänkningen en "tyst död". Sri Lankas försvarsministerium meddelade att ett nödanrop mottogs strax efter fem på morgonen, lokal tid. När räddningsbåtar nådde platsen en timme senare var fartyget redan sjunket – bara en oljefilm och ett antal livflottar fanns kvar på ytan. IRIS Dena, en fregatt av Moudge-klass på 95 meter och 1 500 ton, driftsatt 2021, hade träffats av en tung torped av typen Mark 48 avfyrad av en amerikansk ubåt. Hegseth bekräftade attacken vid en Pentagonbriefing och kallade det "den första sänkningen av ett fientligt fartyg med torped sedan andra världskriget". Han tillade: "Liksom i det kriget, när vi fortfarande var krigsdepartementet, kämpar vi för att vinna". Försvarsministern har tidigare pratat om att USA inte följer "dumma insatsregler". [caption id="" align="alignnone" width="925"] IRIS Dena på International Fleet Review 2026 i Visakhapatnam, Indien — några veckor innan fartyget sänktes av en amerikansk ubåt. Foto: International Fleet Review 2026 / Government of India (GODL)[/caption]

Var fartyget ett legitimt mål?

IRIS Dena befann sig inom Sri Lankas ekonomiska zon men utanför landets territorialvatten – alltså på internationellt vatten. Fartyget var inte i stridskontakt och deltog inte i några fientliga operationer. Fregatten var på hemväg från Indiens International Fleet Review i Visakhapatnam, en multinationell flottövning där 74 länder deltog och dit IRIS Dena hade bjudits in som gäst. Indiens flotta hade officiellt välkomnat fregatten på X. Wes Bryant, tidigare Pentagon-expert på bedömningar av civila skador inom US Air Force, sätter fingret på kärnfrågan: — Utgjorde krigsfartyget ett aktivt hot eller deltog det i fientligheter? Man kan inte påstå att det fartyget var ett överhängande hot mot någon. Genom att angripa det – säger Trumpadministrationen då att det överhängande hotet är hela Irans regering och militär? I så fall är det ett otroligt farligt exempel på militärt maktövergrepp, sade Bryant till The Guardian. Chatham House, den brittiska utrikespolitiska tankesmedjan, konstaterar att attackerna – inklusive mordet på Irans högste ledare – "skapar prejudikat för länder som vill ta till våld utan hänsyn till rättsstatens principer".

Sjöfararnas heligaste lag bruten

Craig Murray, tidigare brittisk ambassadör, lyfter fram en dimension av händelsen som sällan diskuteras i de officiella reaktionerna: — Trots att det inte förelåg något som helst hot seglade den amerikanska ubåten därifrån utan att försöka rädda överlevande – och lämnade dem att drunkna. Det bryter mot den första och heligaste oskrivna lagen bland sjöfarare, skriver Murray.

Despite there being no threat of any kind, the US submarine sailed away with no attempt to pick up survivors, leaving them to drown.
Breaking the first and holiest unwritten law amongst mariners. https://t.co/KbByR3Dozw — Craig Murray (@CraigMurrayOrg) 4 mars 2026

Irans utrikesminister Abbas Araghchi kommenterade attacken i skarpa ordalag: — Fregatten Dena, en gäst i Indiens flotta med nästan 130 sjömän ombord, träffades på internationellt vatten utan förvarning. Lägg märke till mina ord: USA kommer att bittert få ångra det prejudikat man skapat, sade Araghchi.

En eskalerande utplåningsstrategi

Sänkningen av IRIS Dena sker i ett sammanhang av systematisk eskalering. USA och Israel har under fem dagars intensiva flygbombningar attackerat iranska mål. I förra veckan mördades ayatolla Ali Khamenei. Sedan kriget bröt ut uppger US CENTCOM:s befälhavare amiral Brad Cooper att minst 17 iranska örlogsfartyg sänkts. Donald Trump har uttalat ett explicit mål: att "wipe out Iran's navy". IRIS Dena hade sanktionerats av det amerikanska finansministeriet för tre år sedan på grund av kopplingar till en iransk drönartillverkare som levererat drönare till Ryssland för användning mot Ukraina. Den enda officiellt anförda kopplingen till fientliga handlingar – men fregatten befann sig vid sänkningstillfället på fredligt uppdrag i ett neutralt lands ekonomiska zon.

Sri Lanka: neutral nation dragen in i kriget

Sri Lanka – ett av de länder som mest konsekvent hållit fast vid blockfrihet och neutralitet – befinner sig nu i en besvärlig sits. En stormakt har genomfört ett militärt angrepp och sänkt ett krigsfartyg i landets ekonomiska zon utan förvarning eller samråd. Sri Lankas sjöräddning tvingades genomföra en krishanteringsinsats som en direkt följd av en attack de inte på något sätt sanktionerat. Craig Murray sammanfattar folkrättsläget i sin blogg: "Det har knappt gjorts något försök att låtsas att det finns stöd i folkrätten för attacken mot Iran och mordet på landets ledare".

Pentagon hotar krossa AI-bolag som vägrar bygga autonoma vapen – de andra har redan gett efter

Markus Andersson — Sat, 21 Feb 2026 11:55:56 +0000

USA:s försvarsdepartement hotar att stämpla AI-företaget Anthropic som en "supply chain risk" – en beteckning som normalt används för utländska motståndare som Kina. Anledningen: bolaget vägrar tillåta att dess AI-modell Claude används för att bygga autonoma vapen utan mänsklig kontroll och för massövervakning av amerikanska medborgare. Samtliga övriga stora AI-bolag – OpenAI, Google och Elon Musks xAI – har redan accepterat Pentagons krav. Konflikten mellan Pentagon och Anthropic har eskalerat snabbt under de senaste veckorna. Det som började som förhandlingar om villkoren för militär AI-användning har förvandlats till en öppen maktkamp som kan få avgörande konsekvenser – inte bara för ett enskilt företag, utan för hela frågan om vem som kontrollerar världens mest avancerade teknologi. I juli 2025 tilldelade Pentagon kontrakt värda 200 miljoner dollar till fyra AI-bolag: Anthropic, OpenAI, Google och xAI. Anthropic blev det enda bolaget med tillgång till klassificerade militärnätverk via sin modell Claude Gov. Den 13 februari avslöjade Wall Street Journal att Claude hade använts vid USA:s militära räd mot Venezuelas president Nicolás Maduro – en operation som enligt Venezuela krävde 83 människoliv. Två dagar senare rapporterade Axios att Pentagon hotar att stämpla Anthropic som en "supply chain risk". Stämplingen innebär att varje företag som vill göra affärer med den amerikanska militären måste intyga att de inte använder Claude någonstans i sin verksamhet. Konsekvenserna skulle bli enorma. Åtta av USA:s tio största företag använder i dag Claude. Försvarsföretag, myndigheter och leverantörer med statliga avtal skulle alla tvingas bryta med Anthropic över en natt – eller förlora sina kontrakt.

"Vi ska se till att de betalar priset"

En högt uppsatt Pentagon-tjänsteman formulerade hotet i klartext till Axios: — Det kommer att bli enormt smärtsamt att reda ut, och vi ska se till att de betalar priset för att de tvingar oss till detta, sade tjänstemannen.

EXCLUSIVE: The Pentagon is considering severing its relationship with Anthropic over the AI firm's insistence on maintaining some limitations on how the military uses its models. https://t.co/tBR1L7qLDa
— Axios (@axios) February 15, 2026

Pentagons talesman Sean Parnell sade att landets partners måste vara villiga att "hjälpa våra soldater att segra i varje strid". Kärnan i konflikten är enkel. Pentagon kräver att AI-modellerna ska kunna användas för alla lagliga ändamål – utan några företagsspecifika restriktioner. Det inkluderar vapenutveckling, underrättelseinhämtning, stridsoperationer och massövervakning av civila. Anthropic var villigt att förhandla, men drog gränsen vid två punkter: bolaget vill inte att Claude används för att bygga helautonoma vapen som avfyras utan mänsklig kontroll, och bolaget vill inte att teknologin används för massövervakning av amerikanska medborgare. OpenAI, Google och xAI accepterade samtliga Pentagons villkor. Den 18 februari hävdade Pentagons CTO Emil Michael att det är "odemokratiskt" att ett privat företag begränsar hur militären får använda AI. Han frågade retoriskt vad alternativen är om drönarsvärmar anfaller en militärbas – och om den mänskliga reaktionstiden inte räcker till. Argumentet förutsätter att den enda lösningen på framtidens militära utmaningar är att avlägsna den mänskliga kontrollen över besluten att döda. Det är samma logik som historiskt har drivit fram varje vapenkapplöpning – med skillnaden att det denna gång handlar om maskiner som fattar sådana beslut på egen hand.

Säkerhetschefen avgick: "The world is in peril"

Ungefär samtidigt avgick Mrinank Sharma, chefen för Anthropics avdelning för säkerhetsforskning. Hans avskedsord – "the world is in peril" ("världen är i fara") – signalerade att konflikten är djupare än en kontraktstvist. Det handlar om grundläggande frågor om vilka begränsningar som ska finnas för världens mest kraftfulla teknologi. Anthropic har å sin sida meddelat att bolaget är fast beslutet att använda avancerad AI till stöd för USA:s nationella säkerhet, och att man för "produktiva samtal i god tro" med försvarsdepartementet. En nyckelspelare i dramat är Palantir Technologies, vars plattform fungerade som bron mellan Claude och Pentagons nätverk. Palantirs vd Alex Karp har öppet erkänt att bolagets produkter "ibland används för att döda människor". Enligt Semafor befinner sig samarbetet med Palantir i centrum av konflikten. Det mönster som avtecknar sig är tydligt: USA:s regering kräver obegränsad tillgång till den mest avancerade teknologi som någonsin skapats. Tre av fyra AI-bolag har redan gett efter. Det fjärde – Anthropic, värderat till 380 miljarder dollar – hotas med ekonomisk utplåning i sitt eget hemland. Om Anthropic faller har varje AI-bolag i världen lärt sig vad som händer om man försöker säga nej. Om de inte faller har den amerikanska staten visat att den är beredd att använda sin fulla ekonomiska makt mot ett inhemskt företag som drar en etisk gräns. Oavsett utfall skapar konflikten ett prejudikat för hur mycket kontroll AI-företag egentligen har över sin egen teknologi – och svaret kan visa sig vara: ingen alls.

USA beslagtar rysk oljetanker efter veckolång jakt

Isac Boman — Wed, 07 Jan 2026 14:41:52 +0000

USA har beslagtagit den ryskflaggade oljetankern Marinera i Nordatlanten efter en dramatisk veckolång jakt på Atlanten. Operationen leddes av USA:s inrikessäkerhetsdepartement med stöd av den amerikanska militären, och fartyget anklagas för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Venezuela. USA:s Europakommando bekräftade på onsdagen att tankern, som bytt namn från Bella 1 till Marinera, har beslagtagits grundat på en arresteringsorder från en federal domstol i USA. Fartyget spårades av kustbevakningsfartyget Munro innan beslaget genomfördes. Försvarsminister Pete Hegseth kommenterade beslaget och skrev att "blockaden av sanktionerad och illegal venezuelansk olja förblir i FULL KRAFT – var som helst i världen."

Förföljd sedan förra månaden

Fartyget började förföljas av den amerikanska kustbevakningen utanför Venezuela förra månaden. Marinera är en av flera sanktionerade oljetankrar som nyligen har bytt till rysk flagg och som opererar i närheten av Venezuela. USA har beslagtagit två andra oljetankrar utanför Venezuelas kust under den senaste månaden som en del av blockaden mot sanktionerade oljeleveranser till och från landet. President Donald Trump sade på tisdagen att Venezuela kommer att överlämna 30 till 50 miljoner fat olja till USA, då landets enorma oljereserver blivit en central del i hans planer. Beslaget kommer i kölvattnet av USA:s militära räd mot Venezuela och gripandet av president Nicolás Maduro. Marineras försök att undkomma myndigheterna följdes i realtid av en rad observatörer och analytiker.

🇺🇸⚡⚡🇷🇺 U.S. Coast Guard and special forces, successfully boarded the Russian-flagged, oil tanker Marinera (ex Bella1) in the North Atlantic, despite Russia deploying a submarine and warships near the tanker. pic.twitter.com/NZbxKjXUKy
— Geo News (@GeoTienou) January 7, 2026

Spänningar med Ryssland

Incidenten har utvecklats till en ny konflikthärd mellan Washington och Moskva och hotar att undergräva Trump-administrationens blockad av det latinamerikanska landet. Kreml, en stark allierad till Maduros regering, kritiserade vad de kallade "oproportionerlig" amerikansk uppmärksamhet kring tankfartyget. Ryska utrikesdepartementet uttryckte tidigare oro över situationen kring fartyget. — I flera dagar nu har Marinera följts av ett amerikanskt kustbevakningsfartyg, trots att vårt fartyg befinner sig cirka 4 000 kilometer från USA:s kustlinje, sade ministeriet i ett uttalande. Enligt det ryska utrikesdepartementet navigerar fartyget i internationella vatten i Nordatlanten under Ryska federationens flagg och i full överensstämmelse med internationell sjörätt. — Samtidigt får det ryska fartyget, av skäl som förblir oklara för oss, förhöjd uppmärksamhet från USA:s och Natos militära styrkor som klart är oproportionerlig i förhållande till dess fredliga status, tillade ministeriet.

Dramatiska bilder från fartyget

Den ryska kanalen RT delade på tisdagskvällen vad de menade var exklusivt filmmaterial från tankfartyget. Kanalen uppgav inte var eller när bilderna spelades in. — Sikten är dålig på grund av dimma, och ett amerikanskt kustbevakningsfartyg syns på avstånd, står det i bildtexten till videon, som tillade att fartyget "var föremål för ett försök till kapning i Nordatlanten" och att amerikanska spaningsflygplan övervakade fartyget. Moskva har fördömt USA:s militära agerande i Venezuela som "internationellt banditvälde" och krävt Nicolás Maduros omedelbara frigivning.

USA:s krigsdepartement implementerar AI för att bli ”mer dödligt”

Markus Andersson — Sat, 13 Dec 2025 18:01:50 +0000

USA:s krigsdepartement lanserar ett nytt AI-verktyg baserat på Google Gemini till tre miljoner anställda. Krigsminister Pete Hegseth lovar att plattformen ska revolutionera krigföringen och göra den amerikanska militären "mer dödlig än någonsin tidigare". USA:s krigsdepartement lanserar GenAI.mil och tar därmed ett avgörande steg in i AI-eran. Den nya AI-plattformen bygger på Googles AI-modell Gemini och ska enligt krigsminister Pete Hegseth förändra hur den amerikanska militären arbetar och strider. I en video publicerad på X beskriver Hegseth plattformen som "framtiden för amerikansk krigföring". Redan denna vecka får tre miljoner anställda inom krigsdepartementet tillgång till systemet. — Framtiden för amerikansk krigföring är här och den stavas AI. I takt med att teknologin utvecklas gör även våra motståndare det. Men här på krigsdepartementet sitter vi inte overksamma, säger Hegseth i videon.

Kan analysera dokument och video

GenAI.mil är i praktiken ett anpassat gränssnitt för Google Gemini som kan hantera viss känslig – men inte hemligstämplad – information. Enligt krigsdepartementet kan plattformen användas för att genomföra djupgående analyser snabbt, formatera dokument samt analysera video- och bildmaterial. Hegseth betonar att verktyget ska ge alla inom den amerikanska militären tillgång till världens mest avancerade AI-modeller. — Med ett knapptryck kan AI-modeller i GenAI användas för att genomföra djupgående forskning, formatera dokument och till och med analysera video eller bildmaterial i en aldrig tidigare skådad hastighet, förklarar krigsministern.

Today, we are unleashing https://t.co/NzcgVsCcI2
This platform puts the worlds most powerful frontier AI models directly into the hands of every American warrior. We will continue to aggressively field the world’s best technology to make our fighting force more lethal than ever… pic.twitter.com/jqAhN32zjQ — Secretary of War Pete Hegseth (@SecWar) December 9, 2025

Trumpadministrationen driver AI-satsning

Lanseringen kommer samtidigt som Trump-administrationen intensifierar sina AI-satsningar och beskriver tekniken som avgörande för USA:s nationella säkerhet. Administrationen har vid flera tillfällen jämfört kapplöpningen om AI-överlägsenhet med utvecklingen av kärnvapen under andra världskriget. Hegseth framhåller att all teknologi är amerikansk och att satsningen bygger vidare på arbetet från biträdande krigsministern Emil Michael och hans team. — Vi kommer fortsätta att aggressivt ta i bruk världens bästa teknologi för att göra vår stridskraft mer dödlig än någonsin tidigare. Och allt är amerikansktillverkat, säger Hegseth. Han avslutar sin presentation med orden: — Möjligheterna med AI är oändliga. Nu sätter vi igång.

Ny amerikansk attack i internationellt vatten – tre döda

Redaktionen — Sun, 02 Nov 2025 12:36:00 +0000

Amerikanska styrkor har genomfört ännu ett angrepp mot vad som påstås vara en misstänkt narkotikabåt i internationellt vatten, där alla tre personer ombord dödades. Det är åtminstone den 15:e attacken sedan september månad, och minst 64 personer har dödats enligt officiella uppskattningar. USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelade sent på lördagskvällen att båten befann sig i Karibiska havet och var känd av amerikansk underrättelsetjänst som ett fartyg för narkotikasmuggling. De tre männen ombord beskrevs som "narkotikaterrorister" kopplade till en "utsedd terroristorganisation". "Detta fartyg – liksom varje annat – var känt av vår underrättelsetjänst för att vara involverat i illegal narkotikasmuggling, färdades längs en känd smugglingsrutt och fraktade narkotika", skrev Hegseth i ett inlägg på sitt X-konto, som inte innehöll några bevis för påståendena. Inga amerikanska styrkor skadades, enligt försvarsministern.

Today, at the direction of President Trump, the Department of War carried out a lethal kinetic strike on another narco-trafficking vessel operated by a Designated Terrorist Organization (DTO) in the Caribbean.
This vessel—like EVERY OTHER—was known by our intelligence to be… pic.twitter.com/W7xqeMpSUi — Secretary of War Pete Hegseth (@SecWar) November 2, 2025

Hegseth hävdade att båtar som den som träffades är en del av ett försök av narkotikaterrorister att "förgifta amerikaner hemma" och upprepade sin policy att behandla de misstänkta smugglarna "exakt som vi behandlade al-Qaida". "Vi kommer att fortsätta spåra dem, kartlägga dem, jaga dem och döda dem", hotade han.

Kongressen kräver transparens

Kongressledamöter har alltmer frekvent börjat kräva öppenhet kring angreppen och på torsdagen kritiserade lagstiftare Trumps administration för att ha underlåtit att bjuda in demokratiska kongressledamöter till en briefing om attackerna. Senator Mark Warner från Virginia, den högst rankade demokraten i underrättelsekommittén, sa att båda partier måste ha insyn i sådana frågor. Både republikaner och demokrater har också sagt att administrationen inte tillhandahåller tillräcklig information om strategin och underrättelsearbetet bakom angreppen, inklusive hur personer på båtarna bedömdes vara kopplade till narkotikaligor, rapporterade NBC News förra månaden.

Hangarfartyg till Karibien

Trump-administrationen beordrade i slutet av förra månaden hangarfartygsgruppen Gerald R. Ford att färdas från sin position i Medelhavet till Karibien för att stödja angreppen mot misstänkta narkotikaterrorister, uppgav Pentagons talesman Sean Parnell. Hegseths inlägg innehöll ingen ytterligare information om personerna som enligt uppgift dödades i det angrepp som tillkännagavs på lördagen. I vissa tidigare fall har Trump-administrationen tillhandahållit mer information om de påstådda grupperna eller ursprungslandet för besättningsmedlemmarna.

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Isac Boman — Wed, 15 Oct 2025 12:04:43 +0000

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar. Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina. USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft. Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås. — Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

"Firepower, that's what is coming and we expect it is coming from NATO. EU will buy US weapons, transfer to Ukraine to get PEACE!️" — U.S. Secretary of War Hegseth in Brussels at NATO defense ministers security meeting *does this even sound normal? pic.twitter.com/VIcJY0pqUy
— Lord Bebo (@MyLordBebo) October 15, 2025

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna. Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas. — Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han. Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober. Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA - den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi. Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin. USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

USA:s försvarsminister: ”Inga fler tvångsvaccinationer”

Redaktionen — Wed, 07 May 2025 07:08:37 +0000

USA:s försvarsminister Pete Hegseth riktade under gårdagen mycket hård kritik mot vänsterliberala så kallade mångfalds- och inkluderingsprogram inom militären och upprepade budskapet att det inte finns någon framtid för sådana destruktiva företeelser inom den amerikanska försvarsmakten. I anförandet som hölls under ett tal vid konferensen Special Operations Forces Week, deklarerade försvarsministern att det är slut på klimatalarmism, hbtq-lobbyism och vaccintvång i – och att man framöver ska fokusera enbart på sådant som faktiskt är relevant för militären. – Inga fler pronomen, ingen mer klimatbesatthet, inga fler tvångsvaccinationer i krissituationer och inga män i klänningar. – Vi är klara med den här skiten, fortsatte Hegseth.

BREAKING Secretary of Defense Pete Hegseth has a message for the entire World:
- No more pronouns - No more climate change obsessions - No more emergency vaccine mandates - No more Dudes in Dresses THIS IS EXACTLY WHAT I VOTED FOR pic.twitter.com/eqYNqcWNrT — MAGA Voice (@MAGAVoice) May 6, 2025

Hegseths uttalanden följer på ett beslut från USA:s högsta domstol som ger klartecken för Trumpadministrationens försök att stärka militärens fokus genom att begränsa deltagandet av transpersoner i försvaret. Beslutet bygger på en exekutiv order som undertecknades i januari, kort efter att Donald Trump tillträdde som president, med målet att säkerställa vad administrationen beskriver som en effektiv och enhetlig försvarsstyrka.

"Dummaste frasen i militärens historia"

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat Hegseths syn på mångfaldsprogrammen inom den amerikanska militären och hur han fördömde de vänsterliberala floskler som militärledningen tidigare använt sig av. – Jag tror att den enskilt dummaste frasen i militärens historia är ’vår mångfald är vår styrka’, förklarade Hegseth vid ett möte med anställda vid försvarsdepartementet i Pentagon. – Jag tror att vår styrka är vår enighet. Vår styrka är vårt gemensamma syfte, oavsett bakgrund, oavsett hur vi växte upp, oavsett kön, oavsett ras, argumenterade han vidare och lovade att göra allt i sin makt för att få bort det vänsteraktivistiska inflytandet från armén.

Amerikanskt säkerhetshaveri – krigsplaner delades med utomstående journalist

Markus Andersson — Tue, 25 Mar 2025 09:20:48 +0000

Den judisk-amerikanske The Atlantic-chefredaktören Jeffrey Goldberg trodde att någon drev med honom när han plötsligt blev tillagd i en hemlig chattgrupp, tillsammans med vad som framstod som USA:s högsta politiska ledning. Snart insåg han dock att chattgruppen var äkta och han fick där bevittna makthavarnas diskussioner om en hemlig militäroperation mot Huthirebellerna i Jemen. USA:s försvarsminister, Pete Hegseth, och vicepresidenten, JD Vance, ska enligt uppgift ha diskuterat detaljer om en känslig bomboperation mot Huthi-mål i Jemen i en krypterad Signal-chatt – som oavsiktligt inkluderade Jeffrey Goldberg. Det avslöjade chefredaktören själv i en artikel publicerad måndagen, samtidigt som en kabinettssammanträdde pågick i Vita huset. Enligt Goldberg lades han den 11 mars till i en Signal-grupp med 18 deltagare av en användare som identifierade sig som nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Waltz. Gruppen, med titeln "Houthi PC small group", inkluderade profiler som verkade tillhöra Vance, utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hetseth och CIA-chefen John Ratcliffe. Initialt var Goldberg skeptisk och trodde först att han blivit utsatt för någon form av desinformationskampanj. – Jag hade starka tvivel att den här textgruppen var verklig, eftersom jag inte kunde tro att USA:s säkerhetsledning skulle kommunicera på Signal om förestående krigsplaner, förklarar han. Den 14 mars började deltagarna diskutera den exakta tidpunkten för den militära operationen.

"Hatar att rädda Europa igen"

”Jag tror att vi begår ett misstag”, skrev en användare med namnet JD Vance, och argumenterade för att Europa gynnas mer av attackerna än USA. ”3 procent av amerikansk handel går genom suez (kanalen). 40 procent av europeisk handel gör det. Det finns en verklig risk att allmänheten inte förstår det här eller varför det är nödvändigt. Det starkaste skälet att göra detta, som POTUS (Trump) sade, är för att skicka ett budskap”, fortsatte han. Vance tillade dock att han var villig att gå med på att stödja planerna, om de övriga var för ett angrepp – men tillade att han ”inte är säker på att presidenten inser hur inkonsekvent det här är med hans budskap till Europa” och pekade på risken för höjda oljepriser. Säkerhetsrådgivaren, Mike Waltz, förklarade också att det kommer att bli européerna som får betala för attackerna, och Vance uttryckte att han ”bara hatar att rädda Europa igen”. ”Jag delar din avsky över Europas snyltande. Det är PATETISKT”, svarade Hegseth.

Wow, this is actually INSANE....
The Editor-in-Chief of the Atlantic, Jeffrey Goldberg, says he was accidentally added to a Signal group chat with top security officials Mike Waltz, Pete Hegseth, and even JD Vance, as they discussed "war plans." A small back-and-forth… pic.twitter.com/rvizS4MDbF — Eric Daugherty (@EricLDaugh) March 24, 2025

Vita huset bekräftar missen

Den 15 mars kl. 13:45 ET (enligt Hegseths meddelande i chatten) inleddes attackerna också mot Huthirebellerna. Goldberg beskrev hur han kollade sociala medier kl. 13:55 och såg rapporter om explosioner i Jemens huvudstad Sanaa. I chattflödet följde sedan gratulationsmeddelanden från Mike Waltz och andra. Den hemliga chattgruppens existens var verklig, konstaterade Goldberg, och han hade av allt att döma bjudits in av misstag, utan någon närmare kontroll och utan att någon av säkerhetstopparna verkar ha förstått att han ens var där. Han uppger också att en stor mängd mycket känslig information spreds i gruppen, men att han själv av amerikanska säkerhetsskäl inte vill publicera vidare denna. Kort efter attackerna lämnade Goldberg chatten – och samma dag deklarerade Donald Trump på sin plattform Truth Social att han ”beordrat avgörande och kraftfull militär aktion mot Huthi-terroristerna i Jemen”. Vita huset har bekräftat att en utomstående användare av misstag lades till i den hemliga chattgruppen – men inte varför hemliga militära operationer och beslut diskuterades på ett så osäkert och lättvindigt sätt. Enligt USA:s nationella säkerhetsråd NSC verkar meddelandena vara ”autentiska”, men man uppger att chattgruppen aldrig innebar ”några hot mot våra soldater eller vår nationella säkerhet”.

"Häpnadsväckande vårdslöshet"

Vid en presskonferens avfärdade Trump kännedom om händelsen – och pekade istället på att han inte gillade tidningen The Atlantic. Hans pressekreterare poängterade vidare att presidenten har fullt förtroende för sitt säkerhetsteam. Den demokratiske senatorn Jack Reed är inte lika imponerad och kallar det hela ”ett av de grövsta exemplen på operativ säkerhetsbrist och bristande sunt förnuft som jag någonsin sett” – och kräver en omedelbar utredning. – Militära operationer måste hanteras med största diskretion och med hjälp av godkända och säkra kommunikationsvägar, eftersom amerikanska liv står på spel. Den vårdslöshet som president Trumps kabinett uppvisar är häpnadsväckande och farlig, fortsatte han i ett uttalande.

After Secretary Hegseth argued “nobody was texting war plans," The Atlantic’s Jeffrey Goldberg responds: “That’s a lie. He was texting war plans, he was texting attack plans."
"When targets were going to targeted. How they were going to be targeted. Who was at the targets. When… pic.twitter.com/cKYh5NOIW7 — Kaitlan Collins (@kaitlancollins) March 25, 2025

Även Nebraska-republikanen Don Bacon är mycket kritisk och menar bland annat att det är djupt problematiskt att säkerhetsteamet inte ens verkar ha använt säkra telefoner eller varit skyddade från extern avlyssning. Goldberg uppgav också att Waltz gjort inställningar så att vissa meddelanden raderades efter en respektive fyra veckor – en potentiell lagöverträdelse eftersom federala regler kräver arkivering av officiella dokument. Andra är mer skeptiska till skandalen och argumenterar för att det är ytterst osannolikt att en helt utomstående person - och dessutom journalist, bjuds in till en sådan här grupp av misstag. Istället spekulerar man i att syftet redan från början var att informationen skulle komma ut - men att det är oklart varför.