<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Peta &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/peta/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 30 Oct 2024 09:09:00 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Peta &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>&#8221;Håll djuren trygga under Halloween&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/hall-djuren-trygga-under-halloween/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/hall-djuren-trygga-under-halloween/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Oct 2024 11:57:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[Halloween]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=163779</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Halloween är en skrämmande rolig tid</strong> då vi kan ge oss själva och andra gåshud på ett skojfriskt sätt, men det är viktigt att vi gör det utan att skada andra djur. Alla kan vara snälla med hjälp av de här tipsen och att se till att inget otäckt händer djuren medan vi firar allt som är spöklikt under Halloween.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 24 oktober 2023.</em>

<hr />

Gör en god gärning för spindlarna genom att lämna deras nät i fred – fåglar och andra små djur kan trassla in sig i de falska spindelnäten. Lämna inte heller ballonger, serpentiner eller andra dekorationer där djur kan äta upp dem. Maskeraddräkter är enbart för människor. Kläder kan begränsa djurens andning, syn och rörelser, och de kan kvävas av små tillbehör och attiraljer.

Kan du inte smaska i dig allt godis på en gång? Förvara det på säkert avstånd från små tassar. Snask för människor, särskilt choklad, russin, nötter och produkter sötade med xylitol, kan vara livsfarligt för djur.

”Spöken” kan dyka upp på gatorna under Halloween och djur – särskilt svarta katter – kan lätt bli måltavlor för upptågsmakare. Se till att dina lurviga familjemedlemmar håller sig lugna och trygga på en stilla plats i ditt hem. Placera dessutom läskiga pumpor, ljus och andra dekorationer där busiga fyrbenta vänner inte kan nå dem, och skräm aldrig upp sällskapsdjur eller vilda djur med fyrverkerier.

&#160;

<em>Sascha Camilli,
</em><em>Stiftelsen Peta</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/hall-djuren-trygga-under-halloween/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Apa spelar Pong med hjälp av tankekraft</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apa-spelar-pong-med-hjalp-av-tankekraft/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apa-spelar-pong-med-hjalp-av-tankekraft/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 12 Apr 2021 08:29:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[Neuralink]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<category><![CDATA[transhumanism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=98960</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en ny video visar transhumanisten Elon Musks företag Neuralink upp en apa tycks spela dataspel med tankekraft. I själva verket är det ett experiment med deras senaste teknik inom hjärnimplantat.
</strong>

Neuralink har laddat upp en video på Youtube där man ser apan Pager spela Pong med vad som ser ut som ren tankekraft. Det är inte riktigt så det gått till utan Pager har fått ett implantat opererat in i hjärnan och i det finns elektroder som gör att han kan kontrollera datorn framför sig.

Företaget Neuralink skapades 2016 av Elon Musk och målet är att utveckla implanterbara människa-dator-gränssnitt (human-computer interfaces). Tanken är att den här tekniken som fungera som hjälpmedel för människor med olika funktionsnedsättningar. Det första målet är att ge människor som är förlamade möjlighet att kontrollera teknik rörelsefritt. Redan i somras så <a href="https://www.youtube.com/watch?v=iSutodqCZ74" target="_blank" rel="noopener">visades</a> grisen Gertrude upp på Youtube som hade en version av implantatet. Det visades upp hur implantatet registrerade Gertrudes hjärnaktivitet.

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/LgJpYOTll8U" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

&#160;

<strong>Nu har tekniken gått steget längre</strong> och det demonstrerar apan Pager där han med endast sin hjärna spelar Pong på en dator, berättar Neuralink på sin <a href="https://neuralink.com/blog/" target="_blank" rel="noopener">blogg</a>. För att komma dit har man först lärt ut Pager att spela Pong med hjälp av en handkontroll genom att ge banansmoothie som belöning. Under den tiden har de registrerat hans hjärnaktivitet genom implantatet och då kunnat se vilka regioner som registrerar olika handrörelser. När de lärt sig mönstret kopplades handkontrollen bort och tack vare implantatet kunde Pager ändå fortsätta spela Pong.

När videon på Gertrude släpptes var neurologer inte imponerade. Professor Andrew Jackson vid Newcastle University sade då att ”<em>det inte var något revolutionerande med presentationen</em>” och menar att det inte visade något som inte gjorts tidigare, enligt den brittiska statskanalen <a href="https://www.bbc.com/news/technology-53987919" target="_blank" rel="noopener">BBC</a>.

Djurrättsorganisationen PETA har gått ut och kritiserat videon på apan Pager och skriver i ett <a href="https://www.peta.org/media/news-releases/petas-response-to-neuralink-video-of-monkey-appearing-to-play-video-game/" target="_blank" rel="noopener">uttalande</a> att apor i neurovetenskapliga experiment hålls törstiga och hungriga för att de ska samarbeta lättare.

”<em>De stirrar på skärmen i timmar för att sedan gå tillbaka till sin bur. Experiment som liknar Neuralinks har gjorts många gånger tidigare och är alltid på bekostnad av djurens vars liv har blivit stulet, och inget har kommit ut av det. Neuralink skulle kunna göra ett riktigt genombrott i vetenskapen om de lämnade djuren utanför sin forskning och faktiskt hjälpte människor.</em>”

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apa-spelar-pong-med-hjalp-av-tankekraft/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Ge inte bort djur som julklappar&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/ge-inte-bort-djur-som-julklappar-2/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/ge-inte-bort-djur-som-julklappar-2/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 19 Dec 2020 11:54:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=90071</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att köpa en valp eller en kattunge som julklapp är ingen bra idé. Det skriver Sasha Camilli från PETA.</strong>

Julen kommer att bli annorlunda i år, och efter månader av restriktioner är det många av oss som längtar efter en distraktion från vardagen. Men att köpa en valp eller en kattunge är inte lösningen på vår rastlöshet. Djur är levande, tänkande, kännande varelser och ett 15- till 20-årigt åtagande – inte underhållare på besök eller presenter som kan lämnas tillbaka om de ”inte fungerar”.

Omplaceringshemmen förutspår ett högt antal övergivna och försummade djur den här julen, när arbetslöshet och ekonomiska påfrestningar börjar kännas av. Även under ”vanliga” år är julperioden känd som ett dåligt tillfälle att ta hem ett djur, när ens förråd av tid, pengar, tålamod och uppmärksamhet redan är sinande.

<strong>Om man är säker på att man är beredd att ta ansvar</strong> för ett djur livet ut – vilket inkluderar att betala för både rutin- och akutbesök hos veterinär och stå för dess uppfostran, mat, leksaker, sovplats, motion, underhållning och allt annat den kommer att behöva – kan man istället planera att adoptera ett djur från ett omplaceringshem efter julen.

Vänligen,

<em>Sascha Camilli</em>

<em>People for the Ethical Treatment of Animals (PETA)</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/ge-inte-bort-djur-som-julklappar-2/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Skydda dina sällskapsdjur under Halloween&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/skydda-dina-sallskapsdjur-under-halloween/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/skydda-dina-sallskapsdjur-under-halloween/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Oct 2020 09:29:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[Halloween]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<category><![CDATA[PETA Foundation]]></category>
		<category><![CDATA[Sascha Camilli]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=86128</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Halloween är en läskigt rolig högtid, som tyvärr kan innebära risker för våra sällskapsdjur. Här är några tips för att se till att firandet blir tryggt för hela familjen.</strong>

Under den här högtiden kan det finnas monster runt hörnet – människor som ser oövervakade djur (i synnerhet svarta katter) som lätta offer. Håll dina sällskapsdjur inomhus istället, där de är trygga.

Trevliga dekorationer kan bli farliga på ett ögonblick, så håll pumpalyktor, stearinljus och hängande vimplar på säkert avstånd från djuren. Undvik även att tända fyrverkerier, eftersom de kan skrämma – och skada – både våra sällskapsdjur och vilda djur.

<strong>Njut av ditt Halloweengodis</strong>, men håll det borta från djuren. Choklad, nötter, russin och sötningsmedel som xylitol kan vara farligt för dem och i värsta fall bli livshotande.

Att klä ut sig är roligt för människor men kan bli både obekvämt och farligt för djuren. Maskeraddräkter kan hindra deras syn och rörlighet och bli en kvävningsrisk, så låt dem fortsätta vara naturligt gulliga och spara de läskiga utklädnaderna till dig själv!

&#160;

<em>Sascha Camilli</em>
<em>PETA Foundation</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/skydda-dina-sallskapsdjur-under-halloween/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Ge inte bort djur som julklappar&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/ge-inte-bort-djur-som-julklappar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/ge-inte-bort-djur-som-julklappar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Dec 2019 12:23:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<category><![CDATA[PETA Foundation]]></category>
		<category><![CDATA[Sascha Camilli]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=57331</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Julen är "den bästa tiden på året"</strong>, men det är inte den bästa tiden för att skaffa en ny katt, hund eller annat djur till familjen. Därför är det viktigt att motstå frestelsen att ge bort en livs levande varelse som "gåva".

Sällskapsdjur kräver mycket tid, uppmärksamhet, tålamod och pengar – saker som är knappa i dessa tider. Att adoptera katter och hundar innebär ett åtagande på minst 15 år för att ta hand om och älska dem villkorslöst. En adoption handlar också om att hitta en individ som passar familjemedlemmarnas aktivitetsnivå, erfarenhet, förmåga och personlighet. Dessa beslut kan man inte fatta åt någon annan.

Många djur som varit "gåvor" överlämnas till härbärgen eller dumpas utomhus för att dö efter att festligheterna dött ut, när nyhetens behag är borta och familjerna känner sig överväldigade.

Snälla låt inte högtiden sluta i hjärtesorg. Om du är säker på att dina nära och kära vill ha ett sällskapsdjur, och att de är redo och har möjlighet att ta hand om dessa under hela deras liv, fundera då på att slå in en matskål, ett koppel och ett presentkort på adoption i ett närliggande djurhem. Då kan mottagaren själv välja en individ som passar deras personlighet och livsstil efter att den hektiska julhelgen är förbi.

&#160;

<em>Sascha Camilli
</em>PETA Foundation<em>
</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/ge-inte-bort-djur-som-julklappar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>I möte med världens främsta djurrättsaktivist</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/i-mote-med-varldens-framsta-djurrattsaktivist/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/i-mote-med-varldens-framsta-djurrattsaktivist/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Jun 2019 11:23:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Radioreportage]]></category>
		<category><![CDATA[aktivism]]></category>
		<category><![CDATA[Ingrid Newkirk]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=62406</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under 40 år har Ingrid Newkirk</strong> byggt upp <em>People for the Ethical Treatment of Animals</em> - en organisation som idag har mer än 6 miljoner medlemmar, över 400 anställda och som satt avtryck över hela världen. Det är från 16th street i Washington, på samma väg som Vita Huset som hon sitter i sitt kontor när vi når henne på telefon.

<iframe src="https://widget.spreaker.com/player?episode_id=18316251&#038;theme=light&#038;playlist=false&#038;playlist-continuous=false&#038;autoplay=false&#038;live-autoplay=false&#038;chapters-image=true&#038;episode_image_position=right&#038;hide-logo=false&#038;hide-likes=false&#038;hide-comments=false&#038;hide-sharing=false&#038;hide-download=true" width="100%" height="200px" frameborder="0"></iframe>

– Vissa människor föds till att kunna uppskatta konst, andra är musikaliska. Jag brydde mig bara alltid om djur, berättar Newkirk när vi frågar om den tidiga bakgrunden till hennes engagemang.

Från 7 års ålder bodde hon i Delhi i Indien och följde ofta med sin mor som då hjälpte Moder Teresas arbete med föräldralösa barn.

– Där kunde man se djur på gatan som var i väldigt dåligt skick. Det är boskap som slås och strövarhundar som svälter och är sjuka.

Särskilt intryck på henne gjorde moderns vana att stanna till om hon såg ett djur i nöd.

– De djuren berörde mig och jag lovade mig själv att jag skulle göra något viktigt för djur när jag växte upp. Sedan blev jag en tonåring och fokuserade bara på pojkar och annat men senare mindes jag och började enkelt med att jobba i en kennel.

Newkirk nämner att boken Animal Liberation av Peter Singer var en milstolpe i hennes liv.

– Till en början tänkte jag mest att ta hand om djur betyder att se till att de har mat och vatten och att ingen slår dem eller sätter fyrverkerier i svansen på dem eller något sådant. Den boken fick mig att tänka att djur kanske inte bara är här för att behandlas väl för våra egna behov utan att de kanske är sina små egna nationer, sina egna små stammar och att vi som människor med den makt vi har måste tänka även på andra varelser som kan känna rädsla, smärta och glädje och önskar frihet som vi gör. Djur har fantastiska talanger, men även om de inte skulle ha det så kan de känna och det bör vi respektera.

Hon talar sig idag varm om en vegansk livsstil men tillägger också att det inte alltid varit så och att hennes personliga omställning till vegansk kost var en lång process.

– När jag var 19 hade jag en egen päls. Min far och jag tror jag nog har ätit oss igenom hela djurriket. Han var en gourmand så han tyckte om äta alla möjliga sorters kött. Det var något jag tog till mig gradvis när jag såg hur djuren led. Det är viktigt att ge människor rum, att inte kritisera dem bara för att de gör vad de vuxit upp med.

&#160;

[caption id="attachment_62433" align="alignnone" width="529"]<img class="wp-image-62433 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/06/ingrid-newkirk-2.jpg" alt="" width="529" height="640" /> Foto: Privat[/caption]

&#160;

Hon konstaterar att stora förändringar skett inte bara för henne själv utan även i omvärlden under de 40 år hon varit aktiv.

– När jag började visste människor helt enkelt inte vad man skulle äta om man inte åt djur, idag kan man bara gå till affären och hitta ett massivt utbud av vegansk mat. Då fanns det ingenting.

Newkirk har själv en bakgrund som polis, men även om en juridisk aspekt finns som en del av Petas verksamhet ligger den inte i fokus. Inte heller lobbyismen ligger i förgrunden trots närheten till Capitol Hill. Hon återkommer istället flera gånger till två andra saker hon menar ger resultat när det kommer till aktivism.

– Vi har först visat på grymheter och sedan visat alternativ för att göra omställningen enkel från mat, kläder, underhållning eller andra produkter där djur far illa. Regeringar och myndigheter är långsamma till handling men vi kan göra saker här och nu genom våra val och vår livsstil som i sin tur förändrar omvärlden.

Två saker som Peta mött särskild kritik för är de wallraffande infiltrationer man gjort för att påvisa missförhållanden, och de fall där man gått utanför lagens råmärken med aktivistiska insatser. Ett exempel på det var när Petas aktivister avbröt bilutställningar i protest mot att apor och andra djur då användes av merparten av världens bilföretag för krocktester. Efter att man inte fick gensvar på de aktionerna eskalerade man till att slå sönder bilar som donerats av sympatisörer till Peta för ändamålet. Någon märkbar reaktion fick man dock inte före man brände de donerade bilarna i sina aktioner och fick efter det sedermera biltillverkare en efter en att ge efter. När vi frågar Newkirk om ämnet civil olydnad lyfter hon upp perspektivet att civil på engelska insinuerar att vara civiliserad eller artig och att man måste veta vad man gör när man tar sig sådana friheter.

– Om du inte måste bli arresterad, bli inte det. Men om någon går in i ett laboratorium och berättar att ni inte ska förgifta de här hundarna eller blockerar en pälsbutik eller och säger att de stannar tills de slutar - de människorna ger något av sig själv och de som kritiserar dem bör fråga sig själva om de gör vad man kan göra för åstadkomma en förändring själva och om det fungerar.

&#160;

[caption id="attachment_62434" align="alignnone" width="640"]<img class="wp-image-62434 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/06/ingrid-newkirk-3-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Foto: Peta[/caption]

&#160;

Newkirk nämner en historia där hon tillsammans med en annan aktivist sprang ut på ett fält för duvskytte mitt i skottlossningen och satt arresterad i 14 dagar för aktionen.

– Jag har blivit arresterad dussintals gånger och när jag varit inspärrad vet jag varför jag är där.

Med en organisation som vuxit under 40 år frågar vi henne om hennes tillvägagångssätt när hon byggt upp Peta till vad det är idag och vad andra ledare och aktivister kan lära sig av det.

– Man kan inte se till pengar först - utan att alltid göra sitt bästa. Om andra märker att du är ärlig och försöker göra skillnad så kommer de till ditt stöd - och på det sättet växer du. Alla insatser har varit värdefulla, från någon enstaka timmes volontärarbete till nedsatt pris på ett tryckeri.

Hon understryker också vikten av att se potentialen i människor och att börja från deras synvinkel för att sätta saker och ting efterhand i ett större sammanhang.

– Någon kanske kommer in och bryr sig väldigt mycket om en hund, men ser inte hela bilden och så snart som det är möjligt försöker vi få dem att se att det inte bara handlar om en enskild hund - utan om djurens rätt i stort.

Newkirk berättar också om misstag hon gjort på vägen och vad hon ångrar eller skulle göra annorlunda med den kunskap hon har idag.

– Det är mycket jag skulle göra annorlunda, och jag skulle börja med att födas mer intelligent. Jag har varit väldigt otålig och ibland är det bra men inte alltid. Jag har haft dåligt tålamod med människor som inte presterat på grund av personliga problem eller andra olika orsaker. Jag brukade också anställa människor för att jag tyckte de var trevliga - men om du inte driver en välgörenhetsorganisation som ett företag så kommer du inte få saker gjorda. Bara för att någon tycker om djur betyder det inte att de automatiskt ska ha ett jobb i din organisation - för kanske är de inte lika bra som någon som kan göra jobbet för djuren bättre eller snabbare. Det är också hemskt att behöva avskeda en trevlig människa.

I slutet av intervjun hinner vi också lyfta frågan om hur hon själv hanterat sina kritiker.

– Det finns exempelvis jägare som blir upprörda över att vi kritiserar jakt för underhållning och de kan säga att de passar på att steka en extra hamburgare ikväll. Men det är inget man kan haka upp sig på, huvudsaken i slutändan är att meddelandet går fram - det är så människor förändras.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/i-mote-med-varldens-framsta-djurrattsaktivist/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Turister varnas för djurattraktioner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/turister-varnas-for-djurattraktioner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/turister-varnas-for-djurattraktioner/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Jun 2019 05:09:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[djurplågeri]]></category>
		<category><![CDATA[National Geographic]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<category><![CDATA[Thailand]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=62340</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Turister framförallt i Asien varnas på nytt för djurattraktioner efter att ytterligare material framkommit där elefanter och andra djur utsätts för bestialisk behandling.
</strong>

National Geographic har nyligen uppmärksammat grym behandling av djur i ett omfattande <a href="https://www.nationalgeographic.com/magazine/2019/06/global-wildlife-tourism-social-media-causes-animal-suffering/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">reportage</a> om djurattraktioner. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=G0M75bREv3I" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Videomaterial</a> som djurrättsorganisationen Peta erhållit visar bland annat en elefantkalv med tydliga symptom på stress på Samutprakan Crocodile Farm and Zoo. Materialet visar också en tiger och andra djur som far illa som rekvisita vid fotografering för turister.

– <em>Vi uppmanar resenärer världen runt att hålla sig borta från institutioner som dömer vilda djur till ett miserabelt liv i fångenskap med våld och lidande,</em> säger Peta Asiens vice ordförande för internationella kampanjer Jason Baker.

Den thailändska elefantindustrin är ökänd för den så kallade <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Elephant_crushing" target="_blank" rel="noopener noreferrer">phajaan-ritualen</a> där elefanter görs tama bland annat genom att sticka dem med vassa föremål och spänna fast dem i låsningar som omöjliggör kroppsrörelse. Den utstuderat råa behandlingen ämnar bryta ner deras livsvilja för att göra dem hanterbara på turistattraktioner.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/turister-varnas-for-djurattraktioner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kashmirindustrin avslöjad: Getter skriker av smärta i ny grov video</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kashmirindustrin-avslojad-getter-skriker-av-smarta-i-ny-grov-video/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/kashmirindustrin-avslojad-getter-skriker-av-smarta-i-ny-grov-video/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 18 May 2019 10:24:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Hennes & Mauritz]]></category>
		<category><![CDATA[Kashmir]]></category>
		<category><![CDATA[Mongoliet]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=61032</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny videoutredning av Peta Asien som utfördes på kashmirfarmer och slakterier i Kina och Mongoliet – de två länder som står för 90% av världens kashmirproduktion – visar hur arbetare håller fast skrämda getter som gråter ut av smärta medan de får sina ben vridna och sitt hår utslitet med vassa metallkammar.</strong>

De getter som lämnades blodiga efter processen fick inget smärtstillande eller veterinärvård – en arbetare hällde helt enkelt risvin direkt i ett av djurens sår. De getter som inte längre ansågs lönsamma i Kina slaktades efter att arbetare slog dem i huvudet med hammare i ett försök att bedöva dem. I Mongoliet släpade arbetare djuren i ett ben till golvet i slakteriet innan de fick sin hals avskuren framför de andra getterna. Några sågs till och med röra på sig flera minuter senare.

H&#38;M – den näst största modeförsäljaren i världen – har gått med på att förbjuda "konventionell" kashmir (den enda typ som företaget säljer) som resultat av utredningen. ASOS har tidigare <a href="https://www.asosplc.com/corporate-responsibility/our-products/animal-welfare" target="_blank" rel="noopener noreferrer">förbjudit kashmir</a> efter diskussioner med Peta, och efter att ha sett materialet från denna nya utredning har de nu tagit det avgörande steget att ta bort alla resterande kashmirprodukter från sin hemsida.

<em>– Skräckslagna getters hår rycks ut och sedan slås djuren i huvudet med hammare och hackas ihjäl – allt för att tillverka tröjor och sjalar,</em> säger Petas direktör Elisa Allen.

<em>– Peta uppmanar alla försäljare att följa H&#38;Ms och ASOS exempel och slopa all kashmir samt ber alla kunder om att lämna plågsamt tillverkade produkter på hyllan,</em> fortsätter hon.

<strong>Kashmir har även</strong> den största påverkan på miljön av alla animaliska fibrer. Getter har en omättlig aptit, och då de äter rötter från plantor (vilket förhindrar nybildning), omvandlas ömtåliga grässlätter till öknar, något som bidrar till farliga föroreningar som är tillräckligt tät för att nå Nordamerika.

Peta noterar att varma, stilsäkra veganska material – inklusive bambu, Tencel, modal, viskos, ekologisk bomull och soja-kashmir (en biprodukt från produktionen av soja för konsumtion) – är lätt tillgängliga. Texten ovan bygger på ett pressmeddelande.

&#160;

Den avslöjande videon kan <a href="https://youtu.be/B5OAeRrSHr4" target="_blank" rel="noopener noreferrer">här</a> ses i sin helhet. <strong>OBS tittare varnas för mycket starka bilder!</strong>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/kashmirindustrin-avslojad-getter-skriker-av-smarta-i-ny-grov-video/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Penélope Cruz och PETA uppmanar konsumenter att skippa päls i ny julkampanj</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/penelope-cruz-och-peta-uppmanar-konsumenter-att-skippa-pals-i-ny-julkampanj/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/penelope-cruz-och-peta-uppmanar-konsumenter-att-skippa-pals-i-ny-julkampanj/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 09 Dec 2018 18:10:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Penélope Cruz]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=57067</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tillsammans med en katt poserar Oscarsvinnaren och modeikonen Penélope Cruz för en ny kampanj med PETA som uppmanar "Få oss att spinna, bär inte päls."</strong>

Kampanjen, som släpps precis innan julrushen, kommer efter att flera designers och butiker – bland andra <em>Burberry</em>, <em>Gucci</em>, <em>Michael Kors</em>, <em>Diane von Furstenberg</em>, <em>John Galliano</em> och många andra – nyligen gått ut med att de kommer slopa all päls i sina kollektioner. Cruz, som passande nog plockade hem en Emmynominering för sin roll i tv-serien <em>Mordet på Gianni Versace: American Crime Story</em> där hon spelade den italienska modedesignern <em>Donatella Versace</em> – som även hon precis plockat bort päls från sitt märke – är exalterad över dessa positiva förändringar inom branchen.

<em>– Äntligen skippar flera designers päls, och jag ser fram emot den dag då inget djur fängslas eller fångas och dödas för sin päls,</em> säger skådespelerskan, som syntes i en <a href="https://www.peta.org.uk/media/news-releases/peta-us-launches-sexy-new-anti-fur-ad-with-penelope-cruz-in-time-for-new-york-fashion-week/" target="_blank" rel="noopener">anti-pälskampanj</a> för PETA USA 2012.

PETAs <a href="https://www.peta.org.uk/blog/eva-mendes-against-wearing-fur/" target="_blank" rel="noopener">videoavslöjande</a> visar djur på pälsfarmer i Kina – världens största exportör av päls – som tvingas leva hela sina liv i trånga, smutsiga stålburar utan tillgång till tillräcklig mat och rent vatten innan de dödas av elchock, förgiftas eller gasas ihjäl. Andra fångas i fällor som slår ihop så hårt att de skär in i benet, och orsakar obeskrivlig smärta. En del djur försöker gnaga av sig sitt eget ben för att fly. Om de inte dör av blodförlust, infektion eller kallbrand så dödas de av människorna genom att strypas, klubbas eller stampas ihjäl.

<strong>Cruz tillhör en växande skara</strong> av kändisar – bland andra <em>Eva Mendes</em>, <em>Charlize Theron</em>, <em>Gillian Anderson</em>, <em>Ireland Basinger-Baldwin</em>, <em>P!nk</em> och <em>Joss Stone</em> – som stödjer PETA och dess internationella samarbetspartners för att jobba mot den grymma pälsindustrin.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/penelope-cruz-och-peta-uppmanar-konsumenter-att-skippa-pals-i-ny-julkampanj/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Åhléns förbjuder mohair efter Petas avslöjande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ahlens-forbjuder-mohair-efter-petas-avslojande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/ahlens-forbjuder-mohair-efter-petas-avslojande/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 Jun 2018 16:27:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Åhléns]]></category>
		<category><![CDATA[Peta]]></category>
		<category><![CDATA[Topshop]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=51441</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett nytt videoavslöjande från Peta som avslöjar mohairindustrin i Sydafrika – där man producerar mer än 50 procent av all mohair i världen – har lett till att ett dussintal ledande internationella detaljhandlare, bland andra Topshop och Zara, utesluter mohair, och svenska butikskedjan Åhléns har tagit samma beslut.</strong>

Åhléns – som har över 60 butiker runt om i landet – kommer att ta bort mohair ur sina egna märken under våren 2019 och kräva ett förbud på materialet från andra märken i deras butiker senast 2020.

Petas <a href="https://secure.peta.org.uk/page/23796/action/1" target="_blank" rel="noopener">avslöjande</a>, som är det första av sitt slag och innefattar 12 farmer som besöktes under januari och februari i år, visar arbetare som släpar getterna i hornen och benen och lyfter upp dem i svansen, vilket kan bryta ryggen på dem. Killingar som rakades för första gången skrek av rädsla. Efteråt kastades de åt sidan över golvet. Amerikanska Peta har kontaktat polisen för att väcka åtal för brott mot Sydafrikas djurskyddslag 1962. En förundersökning är inledd.

<em>– Åhléns har insett att ingen tröja eller scarf är värd blodet, skräcken och skriken från en känslig killing – och andra butiker borde inse det. Peta påminner konsumenterna att läsa noga på lappen vad kläderna innehåller och lämna mohair kvar på hyllan,</em> säger Petas Director of Corporate Projects, Yvonne Taylor.

Peta – vars motto delvis lyder "djuren är inte våra att bära" – noterar att många getters känsliga öron klipptes med tatueringstänger, under det att de skrek av smärta. Arbetare – som får betalt efter mängd, inte per timme – arbetade snabbt och hårdhänt, med uppskurna och blödande getter som resultat. De sydde ihop dem slarvigt utan att ge någon form av smärtlindring.

<strong>Farmare erkände att</strong> många getter dör efter klippningen på grund av kyla och regn – 40 000 djur rapporteras dö över Sydafrika under bara en helg. När getterna inte längre behövs dödas de med fruktansvärda metoder: på en farm så skar en arbetare upp halsen på en get som var vid fullt medvetande med en slö kniv och bröt sedan nacken på den, en annan get halshöggs. Andra getter skickades till ett slakteri där de fick elchocker, hängdes upp och ner och deras halsar skars upp.

&#160;

<span style="text-decoration: underline;">Petas avslöjande videoreportage kan ses nedan. OBS! Känsliga tittare varnas för starka scener!</span>

https://youtu.be/EO0DCHY33Yg

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/ahlens-forbjuder-mohair-efter-petas-avslojande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
