Peru – Nya Dagbladet

Bin får juridiska rättigheter i Peru

Redaktionen — Fri, 06 Feb 2026 11:29:20 +0000

I ett historiskt beslut har Peru valt att ge bin lagligt skydd. Det är första gången i världen som en insekt får juridisk status. I de peruanska regionerna Satipo och Nauta har myndigheterna tagit ett banbrytande beslut att erkänna bin som rättighetsbärare. Lagstiftningen slår fast att bina måste kunna fortsätta att existera, att deras antal ska hållas på sunda nivåer och att deras livsmiljö ska vara giftfri. Vid hot mot deras överlevnad kan bina nu få juridisk hjälp. — Denna förordning markerar en vändpunkt i hur vi förstår och lagstiftar om vårt förhållande till naturen, säger Constanza Prieto vid Earth Law Center i ett pressmeddelande. Beslutet är frukten av ett mångårigt arbete där flera organisationer, bland annat Earth Law Center och Amazon Research Internacional, samverkat med lokala samhällen, forskare och naturvårdsaktivister.

Livsviktig funktion i skogen

Dessa bin saknar förmågan att sticka och spelar en avgörande roll när växter i tropiska skogar ska reproducera sig. Bland de skyddade arterna finns Melipona eburnea, Tetragonisca angustula, Melipona illota och Melipona grandis. Enligt forskare är fyra femtedelar av all vegetation beroende av att bina sprider pollen. Bland de växter som gynnas finns kaffeplantor, kakaobuskar, avokado och blåbärsplantor. Bina möter hot från avverkning, jordbrukets kemikalier och bin från andra kontinenter. Detta påverkar hela skogsekosystemet och minskar möjligheterna för lokalbefolkningen att leva på naturens resurser. En global namninsamling från organisationen Avaaz som uppmanar Peru att införa lagen i hela landet har redan samlat in mer än 389 000 underskrifter, och ett stort intresse har också visats från grupper i Bolivia, Nederländerna och USA som vill följa kommunernas exempel som grund för att försvara sina egna vilda bin.

Skogsarbetare dödade av isolerad indianstam

Redaktionen — Fri, 06 Sep 2024 07:55:26 +0000

Minst två skogshuggare har dödats med pil och båge – sannolikt efter att ha inkräktat på den "okontaktade" ursprungsbefolkningen Mashco Piros mark djupt inne i Perus Amazonas, uppger organisationen FENAMAD, som arbetar för att försvara rättigheterna för Perus ursprungsbefolkningar. Organisationen menar vidare att spänningarna mellan skogsarbetare och ursprungsbefolkningar ökar och att det behövs fler brådskande skyddsåtgärder från regeringens sida, skriver AP. Enligt FENAMAD saknas två andra timmermän som deltog i attacken och ytterligare en är skadad. Gruppen, som representerar 39 ursprungsfolkssamhällen i Cusco- och Madre de Dios-regionerna i sydöstra Peru, uppgav att händelsen av allt att döma ägde rum den 29 augusti i Pariamanu-flodens avrinningsområde när timmerhuggare utökade sina passager in i skogen och kom i kontakt med den tillbakadragna och mycket territoriella stammen. ”Den peruanska staten har inte vidtagit några förebyggande och skyddande åtgärder för att säkerställa liv och integritet för de arbetare som har drabbats allvarligt”, kommenterade gruppen i ett uttalande på tisdagen och tillade då att myndigheterna ännu inte har anlänt till området sedan incidenten. https://youtu.be/GuGllX9b7I4?si=Trf8PFcTC-wqoxmW

"Spänningarna ökar varje dag"

FENAMAD konstaterade vidare att attacken inträffat bara 25 kilometer från den plats där andra skogshuggare attackerades av stammen i juli och att Perus regering, trots att man blivit informerade om riskerna för en upptrappning av våldet, valt att inte agera. – Det är en hätsk och spänd situation. Utan tvekan ökar spänningarna för varje dag mellan isolerade ursprungsbefolkningar och de olika aktiviteter som sker inom det territorium som de traditionellt passerar, säger Cesar Ipenza, en advokat som är specialiserad på miljörätt i Peru. Konflikten mellan skogsarbetare och indianstammar är ingenting nytt i landet. 2022 skedde exempelvis ett dödsfall efter en incident där två män sköts med pilar i samband med att de fiskade varpå en avled. Så sent som i januari lättade Perus regering på restriktionerna för avskogning – även i områden nära där okontaktade stammar bor. Forskare har varnat för åtgärderna och pekat på att de kommer att leda till en ökning av illegal avverkning och gruvdrift.

Peru: Transpersoner klassas nu som ”psykiskt sjuka”

Jan Sundstedt — Fri, 17 May 2024 05:15:21 +0000

Perus regering har ställt sig bakom en uppmärksammad lag som kategoriserar trans- och "intersexpersoner" som psykiskt sjuka. President Dina Boluarte undertecknade nyligen lagen och beskedet har väckt reaktioner i landet och internationellt. Beslutet kommer efter att Perus hälsodepartement motiverat lagen med att man vill "garantera tillgång till psykiatrisk vård för alla samhällsgrupper". Enligt dekretet, som undertecknats av Perus president Dina Boluarte, klassificeras "transsexualism" och "könsidentitetsstörningar hos barn" i Peru från och med nu som psykiska sjukdomar. Vidare rubriceras exempelvis även "dubbelrollstransvestitism", "fetischistisk transvestitism" och "andra könsidentitetsstörningar" som psykiska sjukdomar.

Presidente de Peru, Dina Boluarte: "los transexuales son “enfermos mentales”. “El transexualismo, el travestismo, el trastorno de género en niñez y la orientación sexual egodistónica” han sido catalogados como problemas de salud mental por el Ministerio de Salud peruano pic.twitter.com/C9Jk6V5F14
— Julio Razona (@JulioRazona) May 15, 2024

"Tortyr enligt internationell lag"

Beskedet har mötts av kritik och oro från framförallt aktivist- och lobbygrupper inom hbtq-sfären, där dessa särskilt pekar på den ökande rapporterade våldsnivån mot så kallade transpersoner i landet. Jorge Apolaya, talesman för Lima Pride March Collective är en av kritikerna. – Lagen öppnar dörrar för konverteringsterapier, såväl som användning av hormoner i syfte att korrigera homosexualitet. Det är behandlingar som anses vara tortyr enligt internationell lag, säger Apolaya, som menar att normerna lagen bygger på "är föråldrade". Detta är inte det enda uppmärksammade beslutet från Perus regering på senare tid. Nyligen förbjöds inkludering av referenser till jämställdhet i landets skolböcker. Något som enligt kritiker påverkar möjligheterna att undervisa om, och motverka, våld mot kvinnor. Lagstiftningen anses strida mot Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer, som menar att "transsexualitet inte är en sjukdom utan en del av den sexuella läggningen". WHO:s riktlinjer har dock fått mycket kritik för sin utformning.

Guldgruvor fortsätter avskoga

Osignerad — Sun, 09 Apr 2017 12:20:25 +0000

62 500 hektar regnskog har avverkats i södra Amazonas i Peru av illegala guldgrävare, enligt en rapport från Monitoring of the Andean Amazon Project, MAAP. Totalt uppskattar MAAP att avverkningen har bromsats sedan toppen som inträffade 2010-12, från 6 333 till 2 687 hektar per år, men nära hälften av den senaste avskogningen har skett i buffertområden kring skyddade områden och även trängt in i de skyddade områdena Tambopata och Amarakaeri. I naturreservatet Tambopata har 450 hektar skog avverkats sedan november 2015 då avverkningen påbörjades. Siffrorna baseras på högupplösta satellitfoton över området, tillsammans med tidigare studier i ämnet. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Greenpeace ber om ursäkt för skadat världsarv

Osignerad — Fri, 12 Dec 2014 09:27:28 +0000

Nazcalinjerna i Peru är nästan 2 000 år gamla geoglyfer som skapades av indianer. Sedan 1994 finns det med på FN:s världsarvslista. Under måndagen genomförde Greenpeace sin kontroversiella aktion vid Nazca. Bitar av tyg vecklades ut på marken som bildade orden ”Time for change! The future is renewable. Greenpeace” (Dags för förändring! Framtiden är förnyelsebar. Greenpeace). I samband med aktionen ska de berömda linjerna ha skadats av aktivisternas fotspår, vilket fick peruanska politiker att rasa. Landets kulturminister Luis Jaime Castillo beskriver det hela som ett ”slag i ansiktet på allt det peruaner anser vara heligt”. – Om du går där kommer fotavtrycken av kvarstå i hundratals eller tusentals år, sade Castillo enligt BBC. Peruanska myndigheter planerar nu att vidta rättsliga åtgärder mot Greenpeaceaktivisterna, som kan riskera sex års fängelse för förstörelsen. Greenpeace har bett om ursäkt för den skada som skett och Greenpeace generaldirektör Kumi Naidoo kommer att flyga ner till Peru nästa vecka för att samtala med myndigheterna där.