<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Pentagon &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/pentagon/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 08 Oct 2026 10:10:51 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.3</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Pentagon &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Pentagon beordrar förberedelser för nya storanfall mot Iran</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/pentagon-beordrar-forberedelser-for-nya-storanfall-mot-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 08 Oct 2026 10:34:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=242700</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Pentagon har beordrat USA:s militär att göra sig redo för att återuppta storskaliga anfall mot Iran. Enligt amerikanska och israeliska källor kan det ske redan före mellanårsvalet i november, men något anfallsbeslut finns ännu inte.</strong>

Ordern till centralkommandot Centcom, som ansvarar för de amerikanska styrkorna i Mellanöstern, gavs för flera dagar sedan. Uppgifterna kommer från amerikanska tjänstemän, <a href="https://www.axios.com/2026/10/07/trump-us-central-command-iran-israel-war-elections" target="_blank" rel="noopener">rapporterar</a> Axios. Direktivet saknar datum, och president Donald Trump har inte fattat något slutligt beslut.

Så sent som den 30 september <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-uppges-vanta-med-nya-anfall-mot-iran-till-efter-mellanarsvalet/">uppgavs</a> att nya anfall skulle vänta till efter valet. Nu säger amerikanska och israeliska källor till Axios att de kan komma tidigare, redan före mellanårsvalet.
<h3>Energi, infrastruktur och kärnmål</h3>
Om striderna återupptas väntas de enligt Axios anonyma källor omfatta massiva bombningar av iranska energi-, infrastruktur- och kärnmål. USA och Israel väntas i så fall slå till tillsammans.

— <em>Departementets uppgift är att ta fram och presentera militära alternativ för presidenten</em>, säger en tjänsteman vid Pentagon till Axios.

En tjänsteman i Vita huset säger att Trump har alla alternativ tillgängliga.

— <em>Iran har decimerats, och det kan gå på två sätt: den lätta vägen eller den svåra vägen</em>, säger tjänstemannen.

En israelisk tjänsteman bedömer att sannolikheten för anfall före valet inte är hög men inte kan uteslutas, och att den ökar markant efter mellanårsvalet. Enligt Axios kan ett återupptaget krig påverka det amerikanska valet, bland annat genom stigande oljepriser, och en ny upptrappning kan gynna Benjamin Netanyahu politiskt i Israel.
<h3>Vance kräver mindre anrikning</h3>
Förhandlingarna står still. Qatariska medlare väntar fortfarande på Irans svar på ett amerikanskt motförslag med krav på eftergifter i kärnprogrammet.

Vicepresident JD Vance <a href="https://www.reuters.com/world/interview-us-vice-president-vance-says-iran-must-cut-enrichment-end-war-2026-10-06/" target="_blank" rel="noopener">säger</a> i en intervju med Reuters att Iran måste minska sin anrikningskapacitet rejält för att kriget ska kunna avslutas, inte bara lova framtida neddragningar.

— <em>Om man inte vill ha ett kärnvapen, varför behöver man då 60-procentigt anrikat bränsle?</em> säger Vance.

Enligt Vance är USA fortfarande öppet för ett avtal, men löften räcker inte. Washington kräver konkreta iranska eftergifter i kärnprogrammet.

— <em>Vi tänker inte byta handling mot ord</em>, säger han.

En högt uppsatt iransk tjänsteman som deltar i de indirekta förhandlingarna säger till Reuters att ett amerikanskt erkännande av Irans rätt att anrika är en röd linje där Teheran inte kommer att visa någon flexibilitet.

— <em>Amerikanerna får gärna ha önskemål och idéer, men de går emot Irans krav</em>, säger tjänstemannen.

USA, Israel och andra västländer har länge anklagat Iran för att sträva efter kärnvapen. Iran förnekar att landet strävar efter att skaffa kärnvapen.

Kriget har pågått i sju månader och kostar enligt Reuters omkring tre miljarder dollar i månaden. Trump har avvisat Teherans senaste bud och varnat för att de militära operationerna kan trappas upp efter mellanårsvalet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA tar hem samtliga bombplan från brittisk flygbas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-tar-hem-bombplan-fran-brittisk-flygbas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Oct 2026 11:47:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[militärbaser]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[terrorism]]></category>
		<category><![CDATA[USA:s militär]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=242322</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA har tagit hem samtliga bombplan från den brittiska flygbasen RAF Fairford, en vecka efter att polisen grep flera män misstänkta för förberedelse till terrordåd på basen. Planen har använts i kriget mot Iran, som den brittiska regeringen misstänker för inblandning i planerna.</strong>

På söndagen den 4 oktober bekräftade Pentagon att samtliga amerikanska bombplan har återvänt till sina hemmabaser i USA, <a href="https://www.reuters.com/world/uk/us-removes-b-1-bombers-uk-base-amid-security-concerns-2026-10-04/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> nyhetsbyrån Reuters.

Ett dussintal B-1-plan fanns på RAF Fairford nordväst om London. Storbritannien hade låtit USA använda dem för anfall mot iranska robotbaser som angripit fartyg i Hormuzsundet.

En talesman för Pentagon förklarade att säkerhetshänsyn hindrade myndigheten från att bekräfta flyttningen medan den pågick, och bekräftade att samtliga bombplan har återvänt till USA.

Pentagon anger däremot inte något skäl till beslutet i sitt uttalande.
<h3>Polisen fick tips från allmänheten</h3>
Polisen inledde insatsen tidigt på söndagen den 27 september efter uppgifter om misstänkta fordon nära basen, bland annat ett telefonsamtal från allmänheten.

Samtalet kom omkring klockan 00.45 och gällde tre misstänkta fordon som tycktes vara på väg mot RAF Fairford.

Brittisk polis grep kort därefter fem män som färdades i fordonen. Som en försiktighetsåtgärd spärrade polisen av ett område på 400 meter och evakuerade omkring 85 hushåll.

Misstankarna gällde först brott mot sprängämneslagstiftningen och därefter förberedelse till terrordåd. Utredarna undersöker om männen medvetet eller omedvetet arbetat åt en främmande stat.

Undersökningen av fordonen visade på förekomst av bensin, men inga improviserade sprängladdningar, <a href="https://www.counterterrorism.police.uk/news/update-on-raf-fairford-investigation-1600-28-september-2026/" target="_blank" rel="nofollow noopener">meddelar</a> brittisk terrorpolis, som assisterades av militär och kriminaltekniker.
<h3>Gripna och släppta med villkor</h3>
Efter gripandena släppte polisen dagen efter insatsen de fem männen under stränga villkor, men misstankarna kvarstår.

I Westminster i London grep polisen den 1 oktober en sjätte man: en 25-åring med brittiskt och iranskt medborgarskap, misstänkt för förberedelse till terrordåd.

Polisen meddelade den 3 oktober att man även hade släppt 25-åringen under villkor. Husrannsakningarna på två adresser är avslutade, medan utredningen i Gloucestershire fortsätter.

Att polisen har släppt alla sex män under villkor innebär inte att misstankarna har avskrivits.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham uppgav på onsdagen att landet har starka indikationer på iransk inblandning i den misstänkta terrorplanen. Iran avfärdar anklagelserna som grundlösa.

Irans regering har också kallat upp den brittiske ambassadören med anledning av anklagelserna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA låter vapenleverantörer peka ut framtidens krig</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-vapenleverantorer-peka-ut-framtidens-krig/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 04 Oct 2026 10:17:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[Pete Hegseth]]></category>
		<category><![CDATA[Project Meridian]]></category>
		<category><![CDATA[USA:s militär]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=242078</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s försvarsminister Pete Hegseth låter Elon Musk, Palmer Luckey och Newt Gingrich kartlägga framtidens krig i projektet Project Meridian. Syftet med projektet är att säkra framtida amerikansk militär dominans.</strong>

Pete Hegseth presenterade satsningen på onsdagen, tillsammans med fem andra initiativ.

Musk, Luckey och Gingrich ska tillsammans med övriga deltagare undersöka framtidens slagfält och föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla.

Krigsdepartementet <a href="https://www.war.gov/News/Releases/Release/Article/4615424/secretary-hegseth-announces-six-major-initiatives-at-quantico-speech/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att målet är "absolut teknisk dominans", och studien uppges omfatta krigföring från underjordiska miljöer till rymden kring månen, inte bara dagens slagfält.

Ambitionerna i Hegseths tal sträckte sig ännu längre: framtidens slagfält för barn och barnbarn, från under markytan till bortom månen.
<h3>Diger deltagarlista</h3>
Aktörerna i Project Meridian omfattar också Oracles tidigare vd Safra Catz, Palantirs medgrundare Joe Lonsdale och den pensionerade generalen James Rainey.

Musks SpaceX och Luckeys Anduril har omfattande kontrakt med försvarsdepartementet. Bolagen säljer redan den teknik som deras företrädare nu ska bidra till att bedöma.

Nuvarande och tidigare försvarstjänstemän varnar emellertid för intressekonflikter, och <a href="https://www.politico.com/news/2026/10/02/pentagon-hegseth-musk-palmer-commission-01104908" target="_blank" rel="noopener nofollow">Politico rapporterade</a> under fredagen om farhågor att bolagen kan få fördelar genom företrädarnas insyn och inflytande.

Pentagon svarar att MITRE ansvarar för analysen och rekommendationerna samt ska tillämpa skydd mot intressekonflikter. Anduril lovar att följa höga etiska krav när sådana konflikter uppstår.

Valet av utomstående motiverade Hegseth med att Pentagon inte ensamt bör bedöma framtidens krig. Myndighetens granskning av sig själv medför risker, varnade han.
<h3>Pete Hegseth: USA får inte ta sitt övertag för givet</h3>
Project Meridian är en studie och inte ett slutgiltigt beslut att köpa vapen. Studien ska föreslå vilka vapen och vilken teknik USA behöver utveckla, testa och ta i bruk.

Försvarsministern <a href="https://media.defense.gov/2026/Sep/30/2004009287/-1/-1/1/COMMISSIONING-OF-PROJECT-MERIDIAN.PDF" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> i sitt memorandum att snabba framsteg inom artificiell intelligens, självgående system, robotteknik och bioteknik kommer att förändra krigföringen samt att USA inte får ta sitt militära övertag för givet.

Forskningsorganisationen MITRE <a href="https://www.mitre.org/news-insights/publication/project-meridian" target="_blank" rel="noopener nofollow">bekräftade under fredagen</a> att den leder genomförandet av studien.

Studien ska kartlägga framtida krigföring, hitta luckor i USA:s militära förmåga och föreslå konkreta åtgärder. Pete Hegseth betonade i talet att uppdraget inte gäller ny strategi eller politik.

Projektgruppen ska lämna slutsatser och rekommendationer till Hegseth inom 120 dagar, senast den 28 januari 2027.

Departementet betonar att slutrapporten ska offentliggöras men med en hemligstämplad bilaga.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så sådde USA regn i hemlighet över Laos för att sabotera Nordvietnams försörjningsleder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/historia/sa-sadde-usa-regn-i-hemlighet-over-laos-for-att-sabotera-nordvietnams-forsorjningsleder/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 03 Oct 2026 12:59:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[geoengineering]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Laos]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Vietnam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=242223</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Dokument från amerikanska arkiv visar att USA:s militär redan på 1960-talet sådde moln över Laos för att förstärka regnet och sabotera Nordvietnams försörjningsleder. Testet hölls hemligt även för laotiska myndigheter, och försöken följdes av flera års operationer – en föga känd krigföring som finns dokumenterad i öppna amerikanska arkiv.</strong>

Med Operation Popeye ville Pentagon förlänga de hinder som regnperioden skapade för försörjningen mellan Nord- och Sydvietnam. Vägar skulle mjukas upp, jordskred utlösas längs vägsträckorna och flodövergångar spolas bort. Genom att hålla marken vattenmättad ville militären försvåra transporterna längs infiltrationslederna även efter att regnen normalt avtog. Lastbilstrafiken var det omedelbara målet, men operationens syfte var att slå mot försörjningen genom att göra transportvägarna obrukbara.

Planen <a href="https://history.state.gov/historicaldocuments/frus1964-68v28/d274" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskrivs</a> i ett memorandum till utrikesminister Dean Rusk den 13 januari 1967. Försvarsdepartementet begärde då tillstånd att övergå från försök till löpande operationer. Testet hade genomförts i oktober 1966 i Se Kong-flodens dalgång öster om Bolovensplatån i södra Laos, utan att landets myndigheter tillfrågades. USA:s ambassadör William Sullivan hade däremot känt till och godkänt försöket. Enligt memorandumet var projektet fortfarande okänt utanför en mycket begränsad krets amerikanska tjänstemän.

Författarna framhöll själva att beslutet skulle skapa ett prejudikat: vädermodifieringen skulle användas operativt, inte bara experimentellt, och för militära ändamål snarare än ekonomiska eller för människors välfärd. I Nordvietnam skulle extra regn förstärka flaskhalsar vid vattendrag där broar och färjeanläggningar redan hade bombats. I Laos ville Pentagon hålla marken nära mättnadspunkten under torrperioden, som normalt sträckte sig från november till april eller maj, och hindra transporter genom grunda vadställen.

Memorandumet redovisade mer än 50 molnsåddsförsök. Enligt försvarsdepartementets bedömning gav 82 procent av de behandlade molnen regn kort efter sådden, och nederbörden ansågs ha bidragit väsentligt till att göra vägarna obrukbara. Underlaget beskrev också en ytterligare militär fördel: avbruten vägtrafik kunde tvinga lastbilar att samlas vid flaskhalsar och göra dem mer sårbara för flyganfall. Försöket hade dock gjorts under regnperioden och gav inte säkra besked om hur väl samma förhållanden kunde återskapas under normalt torra månader.

Regnet stannade inte alltid inom målområdet. Vid ett tillfälle drev ett behandlat moln österut över gränsen till Vietnam och fortsatte att ge nederbörd. Ett amerikanskt specialförbandsläger fick då nio tum regn, omkring 23 centimeter, på fyra timmar. Författarna konstaterade att varken regnmängden eller det påverkade områdets utsträckning kunde förutsägas exakt. Den enda absoluta kontrollen var att avbryta såddflygningarna.
<h3>Över 2 600 uppdrag med molnsådd</h3>
När Pentagon redovisade programmet inför senaten 1974 angavs 56 sådder under testet och en gynnsam reaktion hos över 85 procent av de behandlade molnen. Det är den senare redovisningens uppgifter, medan memorandumet från januari 1967 angav mer än 50 försök och 82 procent som gav regn. Enligt Pentagon började den operativa fasen den 20 mars 1967 och avslutades med den sista flygningen den 5 juli 1972. Totalt genomfördes 2 602 uppdrag och förbrukades 47 409 såddenheter. Årskostnaden uppgick till cirka 3,6 miljoner dollar.

Flygningarna utgick från Thailand och utfördes med väderspaningsplan av typen WC-130 och spaningsplan av typen RF-4C. Besättningarna sökte upp stigande luftströmmar i enskilda moln och släppte såddmaterial i dem. Materialet fick underkylda vattendroppar att frysa, vilket frigjorde värme och förstärkte molnets tillväxt. När molnet sedan föll samman utvecklades en regnskur. Planen användes inte uteslutande för molnsådden utan flög också väder- och fotospaningsuppdrag.

[caption id="attachment_242230" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/10/wc130.jpg"><img class="size-medium wp-image-242230" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/10/wc130-640x317.jpg" alt="Ett amerikanskt WC-130J Hercules väderspaningsplan i luften" width="640" height="317" /></a> Pentagon uppgav 1974 att molnsådden flögs med väderspaningsplan av typen WC-130. Bilden visar ett senare exemplar, inte ett uppdrag från kriget. Foto: USA:s flygvapen[/caption]

Såddenheterna utvecklades vid Naval Weapons Center i China Lake i Kalifornien. Enligt Pentagon var enheterna och tekniken samma som i offentliga regnprojekt och orkanforskningsprogrammet Stormfury. Metoden krävde lämpliga moln och vindförhållanden; felplacerad eller alltför omfattande sådd kunde i stället skingra molnen. Effekten var normalt omkring en halvtimme och som mest omkring sex timmar under nästan ideala förhållanden. Militära underrättelsemyndigheten DIA uppskattade upp till 30 procent mer regn i begränsade områden, men programmets samlade effekt på nederbörden och försörjningen är inte exakt kvantifierad.

Riskerna för civila fanns med redan i planeringen. Memorandumet varnade för att regn under torrperioden kunde störa odlingar samt växt- och djurliv, och att intensiva, långvariga operationer kunde orsaka allvarliga lokala översvämningar. Bönder som normalt färdades genom torra flodbäddar eller grunda vadställen kunde möta oväntat högt vatten. Författarna såg ett direkt samband mellan militär framgång och risken för oönskade följder: ju närmare operationen kom målet att hålla försörjningslederna oframkomliga, desto större blev deras oro för effekterna utanför målområdena.
<h3>Offentlig forskning blev hemligt vapen</h3>
Ambitionen att påverka vädret hade också uttryckts offentligt. Den 27 maj 1962 talade dåvarande vicepresidenten Lyndon B. Johnson vid Southwest Texas State University om den makt som kontroll över vädret skulle innebära.

— <em>Den som kontrollerar vädret kommer att kontrollera världen</em>, sade Johnson.

https://www.youtube.com/watch?v=qKB4L6r17FE

Stormfury, som använde samma typ av såddenheter och teknik enligt Pentagon, hade ett annat syfte än krigsoperationen. Programmet pågick mellan 1962 och 1983 och skulle försvaga orkaner genom sådd med silverjodid utanför ögonväggen, <a href="https://www.aoml.noaa.gov/hrd/hrd_sub/sfury.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> den amerikanska havs- och atmosfärsmyndigheten NOAA. Försök gjordes i fyra orkaner under åtta dagar. Under fyra dagar minskade vindarna med 10 till 30 procent, men resultaten kunde inte skiljas från naturliga förändringar. Senare forskning visade att orkanerna innehöll för mycket naturlig is och för lite underkylt vatten för metoden.

Den 3 juli 1972 skrev New York Times att USA använde regnmakeri som vapen. Två dagar senare flögs enligt Pentagons redovisning det sista uppdraget i Operation Popeye. Senatsredovisningen 1974 gav därefter en offentlig beskrivning av hur regnet hade använts för att angripa försörjningslederna.

Konventionen ENMOD öppnades för underskrift den 18 maj 1977 och trädde i kraft den 5 oktober 1978, sex år efter New York Times-artikeln. Den förbjuder fientlig miljömodifiering med vittomfattande, långvariga eller svåra effekter.]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/qKB4L6r17FE" medium="video" width="480" height="360">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/qKB4L6r17FE" />
			<media:title type="plain">Lyndon Johnson  control the weather, to control the world ! 1962</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[YouTubessa voit nauttia parhaista videoista ja musiikista, ladata alkuperäistä sisältöä ja jakaa kaiken ystäviesi, perheesi ja koko maailman kanssa.]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/10/featured-3.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/pentagonutredning-palantir-ai-flickmassakern-minab/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 21 Sep 2026 13:51:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Maven]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241129</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.</strong>

Bloomberg <a href="https://www.bloomberg.com/graphics/2026-iran-school-attack/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.

Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-minab-flickskola-bombad-usa-israel-165-doda/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/video-amerikansk-robot-flickskolan-offrens-bilder/" target="_blank" rel="noopener">visa</a> en geolokaliserad film av attacken.

Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.

Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.
<h3>Maven angav skolan som mål</h3>
Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.

Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.

Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.

Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.

Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.

På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.

En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.
<h3>FN: Skolbyggnaden det avsedda målet</h3>
FN:s oberoende granskning av Iran <a href="https://www.ohchr.org/sites/default/files/documents/hrbodies/hrcouncil/sessions-regular/session63/advance-versions/a-hrc-63-61-auv-ffmi.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">slår fast</a> under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.

Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.

Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.

Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat <a href="https://www.bellingcat.com/news/2026/03/08/video-shows-us-tomahawk-missile-strike-next-to-girls-school-in-iran/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a>.

Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.

Pentagon <a href="https://www.reuters.com/world/middle-east/un-mission-finds-grounds-believe-us-committed-war-crimes-iran-tehran-crimes-2026-09-17/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/bevisen-usa-bombade-flickskolan-minab-iran/" target="_blank" rel="noopener">granskat</a> bevisläget mot USA.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Missnöjda soldater visar de verkliga skadorna efter Irans anfall</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/missnojda-soldater-visar-verkliga-skadorna-efter-irans-anfall/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Sep 2026 10:36:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[CBS]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Kuwait]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[Pete Hegseth]]></category>
		<category><![CDATA[Saudiarabien]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240664</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Amerikanska soldater har läckt bilder som för första gången visar omfattande förstörelse av byggnader och fordon på amerikanska baser i Mellanöstern efter iranska missil- och drönarangrepp. Skadorna har inte redovisats för den amerikanska allmänheten, samtidigt som försvarsdepartementets egen inspektör räknar utrustningsförluster på upp till 3,7 miljarder dollar.</strong>

Bilderna skickades till <a href="https://www.cbsnews.com/news/new-photos-damage-u-s-kuwait-saudi-arabia-iran-drone-missile-attacks/" target="_blank" rel="noopener nofollow">CBS News</a> av tjänstgörande soldater som krävde anonymitet, eftersom militärens medierestriktioner är hårda. Det är enligt kanalen första gången den samlade förödelsen på flera amerikanska positioner i regionen går att se.

En av de utsända soldaterna beskriver läget så här för CBS News.

— <em>Det här är omfattande skador på våra baser som inte har kommunicerats till den amerikanska allmänheten. Vi står där med slutna ögon och blir slagna i ansiktet.</em>

Bilden kontrasterar mot försvarsminister Pete Hegseths beskrivning efter angreppet mot hamnen i Shuaiba i Kuwait den 1 mars, där sex amerikanska soldater dödades. Hegseth talade då om att luftvärnet tar ner det mesta men att det ibland finns en "squirter", alltså en enstaka projektil som slinker igenom skyddet. Soldaten avvisar den bilden.

— <em>Det här är inga "squirters" som tar sig igenom. Vi försvarar inte de här baserna. Vi står bara och ser dem förstöras.</em>

Ett av fotografierna är taget vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien och visar en fullträff i bakre delen av ett fyrmotorigt Boeing E-3 Sentry. Stjärtpartiet har brutits av från den förkolnade flygkroppen, som också bar den roterande radarn som är själva poängen med planet.

[caption id="attachment_240675" align="alignnone" width="620"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/skadat-e3-sentry-cbs-amk-mapping.jpg"><img class="size-medium wp-image-240675" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/skadat-e3-sentry-cbs-amk-mapping.jpg" alt="Ett svårt skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbrutet stjärtparti." width="620" height="349" /></a> Ett svårt skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbrutet stjärtparti. Foto: CBS News[/caption]
<h3>Skadorna på tre amerikanska baser</h3>
Andra bilder från samma bas visar sönderslagna byggnader och förläggningar vars skal står kvar intill oskadda T-murar av betong. Barriärerna har länge räknats som ett avgörande skydd mot granat- och granatkastarbeskjutning. Mot angrepp från luften visade de sig verkningslösa.

[caption id="attachment_240676" align="alignnone" width="620"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/sonderslagen-byggnad-amerikansk-bas-cbs.jpg"><img class="size-medium wp-image-240676" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/sonderslagen-byggnad-amerikansk-bas-cbs.jpg" alt="En sönderslagen byggnad med bråte utspritt över marken på en amerikansk bas i Mellanöstern." width="620" height="356" /></a> En sönderslagen byggnad med bråte utspritt över marken. Foto: CBS News[/caption]

[caption id="attachment_240677" align="alignnone" width="620"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/raserad-barack-amerikansk-bas-cbs.jpg"><img class="size-medium wp-image-240677" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/raserad-barack-amerikansk-bas-cbs.jpg" alt="Raserade plåttak och byggnadsdelar på marken vid en amerikansk bas i Mellanöstern." width="620" height="465" /></a> Raserade plåttak och byggnadsdelar efter ett angrepp mot en amerikansk bas. Foto: CBS News[/caption]

Lika nedslående motiv finns från Camp Buehring i Kuwait, en av arméns viktigaste uppmarschplatser för marktrupp, pansarfordon och en del flygplan, belägen långt nordväst om Kuwait City i öknen. Därifrån finns bland annat ett förstört fordon dokumenterat. Från Camp Arifjan i Kuwait visar en bild en byggnad skadad i ett iranskt angrepp. Fotografierna är odaterade.

[caption id="attachment_240678" align="alignnone" width="620"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/rok-skadad-byggnad-amerikansk-bas-cbs.jpg"><img class="size-medium wp-image-240678" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/rok-skadad-byggnad-amerikansk-bas-cbs.jpg" alt="Mörk rök stiger från en svårt skadad byggnad på en amerikansk bas i Mellanöstern." width="620" height="465" /></a> Mörk rök stiger från en svårt skadad byggnad efter ett angrepp. Foto: CBS News[/caption]

Parallellt har försvarsdepartementets inspektör den här veckan lämnat <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/pentagonrapport-irankriget-strategiska-ammunitionsbrister/">en rapport</a> om kriget i Iran som redovisar materielförluster på upp till 3,7 miljarder dollar, inklusive närmare 60 flygplan. I den första obligatoriska rapporten av sitt slag till kongressen framgår också att USA:s centralkommando redovisat iranska angrepp mot amerikanska baser i åtta länder, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Pentagon besvarade inte CBS News begäran om en kommentar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/pentagonrapport-irankriget-strategiska-ammunitionsbrister/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 09:31:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[Pete Hegseth]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240543</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade.</strong>

Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den <a href="https://media.defense.gov/2026/Sep/09/2003993626/-1/-1/1/OEF_Q3_JUN2026_FINAL_508%20SECURE.PDF" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver uttryckligen</a> att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin.

Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen.

Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.
<h3>Skadade baser i åtta länder</h3>
Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada.

Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.
<h3>Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet</h3>
Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen.

Pentagon svarade inte på <a href="https://www.nbcnews.com/politics/national-security/pentagon-watchdog-says-iran-war-led-munitions-shortfall-rcna597019" target="_blank" rel="noopener nofollow">NBC News</a> begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder.

Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/militarlakare-vittnar-28-dog-av-covidvaccin/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 05 Sep 2026 07:39:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[covidvaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[USA:s militär]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239387</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En amerikansk militärläkare har under ed uppgett att hon känner till 28 personer inom försvaret som dött av covidvaccin. Läkaren granskar samtidigt 2 544 ännu overifierade dödsfallsanmälningar bland militärpersonal efter vaccineringen.</strong>

Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14 augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé.

— <em>Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet</em>, sade Long enligt en <a href="https://sg.news.yahoo.com/rfk-jr-investigating-whether-covid-130129156.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerad återgivning</a> av Politicos uppgifter.

Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.
<h3>2 544 dödsfallsanmälningar granskas</h3>
Long säger att hon har utsetts till militärmedicinsk rådgivare åt USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och arbetar med försvarsminister Pete Hegseth. Uppdraget går bland annat ut på att undersöka om 2 544 dödsfall som anmälts bland militärpersonal efter covidvaccination orsakades av vaccinen.

Anmälningarna finns i det amerikanska biverkningssystemet VAERS. Systemet tar emot uppgifter om händelser som inträffat efter vaccination, även när det inte är klarlagt att vaccinet var orsaken. Enligt <a href="https://vaers.hhs.gov/data.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">VAERS</a> kan rapporterna därför användas för att upptäcka säkerhetssignaler men inte ensamma fastställa orsakssamband.

Siffran 2 544 är därmed inte ett antal bekräftade vaccindödsfall. Longs uppgift om de 28 dödsfallen är däremot en uttrycklig orsaksbedömning från henne, men den har ännu inte kunnat kontrolleras mot offentligt medicinskt underlag. Hon räknar med att granskningen kan slutföras inom ett år.

Varken hälsodepartementet eller Long svarade på Politicos frågor. Försvarsdepartementet uppgav att det inte hade något att tillkännage om hennes roll.
<h3>Känd risk för hjärtmuskelinflammation</h3>
Long har tidigare riktat kritik mot mRNA-vaccinen och särskilt pekat på risken för myokardit, alltså hjärtmuskelinflammation. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har krävt skärpta varningstexter för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination.

FDA uppgav 2025 att den uppskattade förekomsten under den första veckan efter vaccination var omkring 27 fall per miljon doser bland pojkar och män mellan 12 och 24 år. Myndigheten konstaterade också att tecken på skador i hjärtmuskeln fanns kvar vid senare magnetkameraundersökningar hos många av de vaccinerade som utvecklat myokardit, samtidigt som den långsiktiga betydelsen ännu var okänd.

En rapport från Pentagon i mars 2026 fann en kortvarig ökning av myokardit och perikardit efter vaccinering av aktiv militärpersonal. Rapporten behandlade däremot inte dödsfall. Long säger att hon nu granskar uppgifterna bakom rapporten och militärens medicinska databaser på nytt.
<h3>Tusentals förlorade sina tjänster</h3>
Joe Bidens regering införde 2021 ett krav på covidvaccination för amerikansk militärpersonal. Nästan 9 000 personer avskedades efter att ha vägrat vaccinera sig innan kongressen tvingade försvarsdepartementet att avskaffa kravet.

Efter maktskiftet beordrade Donald Trump att de avskedade skulle erbjudas återinträde med tidigare grad samt full retroaktiv lön och ersättningar. Hegseth har också inrättat en särskild arbetsgrupp för att hantera följderna av vaccinkravet.

Samma försvarsapparat som tvingade tusentals militärer att välja mellan covidvaccination och sin karriär granskar nu uppgifter om att vaccineringen kan ha kostat liv. Om Longs bedömning av de 28 dödsfallen håller återstår att fastställa när underlaget blir offentligt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pentagon höjer USA:s förlusttal i Iran-kriget – 776 döda eller sårade</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/pentagon-usa-forlusttal-iran-kriget/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 13:07:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Operation Epic Fury]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238582</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s officiella förlusttal i kriget mot Iran har stigit till 18 döda och 758 sårade militärer. Ytterligare 60 skadade fördes in i den senaste uppdateringen – men dokumenterade bortfall och fördröjningar ger skäl att ifrågasätta om redovisningen är fullständig.</strong>

Totalt omfattar Pentagons redovisning nu 776 döda eller sårade sedan USA inledde kriget den 28 februari, <a href="https://theintercept.com/2026/08/25/military-soldiers-wounded-casualties-iran-war/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar The Intercept</a>. Av dessa ska 345 ha dödats eller skadats sedan den 7 juli, då en andra vapenvila föll samman.

En anonym amerikansk regeringskälla anklagar Pentagon för att medvetet ha hållit tillbaka delar av skadeutfallet efter iranska angrepp mot amerikanska baser. Försvarsdepartementet svarade inte på tidningens frågor om när eller var de 60 nytillkomna skadorna inträffade.

Siffrorna kommer från Defense Casualty Analysis System, DCAS. Sedan juli delas förlusterna mellan den ursprungliga insatsen Operation Epic Fury och en separat kategori kallad ”Overseas Operations”.
<h3>Siffror försvann ur databasen</h3>
Redovisningen har ändrats flera gånger. Den 19 augusti räknade <a href="https://www.cnn.com/2026/08/19/politics/us-casualties-iran-war-more-than-750" target="_blank" rel="noopener nofollow">CNN samman</a> 18 döda och 757 sårade – en färre än i den senaste uppgiften. Fyra dödsfall och tiotals skador hade tidigare tillfälligt försvunnit ur databasen.

Pentagons talesperson Sean Parnell beskrev förändringarna som tekniska störningar. Departementet har samtidigt hänvisat till säkerhetsskäl för att inte redovisa skador i realtid. Medicinsk bedömning och administrativ granskning kan enligt en försvarstjänsteman fördröja registreringen i dagar eller veckor.

Försvarsdepartementet bekräftade den 22 juli att fyra soldater dödats i Jordanien och Irak i händelser kopplade till iranska angrepp. President Donald Trump och försvarsminister Pete Hegseth närvarade när kvarlevorna fördes hem till Doverflygbasen.
<h3>Stöd för döda och skadade</h3>
Samtidigt har flygvapnet sökt bårhustjänster vid Robins Air Force Base i Georgia och tagit in uppgifter om lokal beredskap vid Aviano Air Base i Italien. Armén har också sökt administrativt stöd vid Fort Knox för handläggning av döds- och skadefall, ersättningar och återförande av kvarlevor.

Dokumenten är äkta, men de slår inte fast att behoven uppstått på grund av Iran-kriget. Robins-förfrågan är en fortsättning på en befintlig tjänst och Aviano gäller bred beredskapsplanering. Berörda militärbaser besvarade inte The Intercepts frågor om en möjlig koppling till de stigande förlusttalen.

De amerikanska förlusterna är bara en del av krigets mänskliga kostnad. Världshälsoorganisationen <a href="https://www.emro.who.int/images/stories/eha/ME-Sitrep-15-2-June-26.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> 3 375 döda och 33 806 skadade i Iran under perioden 28 februari–6 april.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>CNN: USA:s högste general söker väg ut ur Iran-kriget</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/cnn-usa-general-soker-vag-ut-iran-kriget/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 09 Aug 2026 12:25:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Irankriget]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236779</guid>

					<description><![CDATA[<strong>WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s högste general Dan Caine har enligt CNN under de senaste veckorna privat sagt till andra ledande rådgivare till president Donald Trump att Washington måste hitta en väg ut ur kriget med Iran.</strong>

Dan Caine ska enligt CNN ha framfört sin syn på kriget till Donald Trump då militära alternativ för att trappa upp konflikten kan få motsatt effekt och flygstridskrafter ensamma sannolikt inte kan uppnå Trumps uttalade mål, uppger CNN med hänvisning till tre källor med insyn.

Donald Trump har konsekvent förefallit ovillig att sätta in marktrupper i Iran och har satsat på att flyganfall ensamma kan få Teheran att acceptera en uppgörelse på hans villkor. Caine och andra i Trumps regering bedömer dock privat att ett sådant resultat är osannolikt, enligt uppgifterna.

CNN:s rapport kom dagen efter att Trump sagt att USA:s samlade ammunitionslager fortfarande är tillräckliga, men att tillgången på vissa ammunitionstyper är "något mer ansträngd".

Enligt Pentagondata som återges av Xinhua har 18 amerikanska militärer dödats och 687 skadats i kriget mot Iran.

<strong>Motståndet</strong> bland amerikaner mot kriget har samtidigt ökat, enligt flera opinionsmätningar.

En Washington Post–Ipsos-mätning visade att 68 procent ansåg att kriget inte var "värt att utkämpa", medan en Reuters/Ipsos-mätning visade att ungefär en tredjedel stödde kriget.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att några förhandlingar mellan Iran och USA inte pågår. Han bekräftar att meddelanden förmedlas via mellanhänder, men att samtal inte kan återupptas innan USA enligt Iran har upphört med vad Teheran beskriver som brott mot den tidigare överenskommelsen.

Araghchi sade också att samtal med Oman om en ny farled i Hormuzsundet fortsätter, men att en sådan överenskommelse i sig inte skulle innebära att sundet öppnas.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
