Pentagon – Nya Dagbladet

Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister

Emil Fjellstedt — Tue, 15 Sep 2026 09:31:03 +0000

Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade. Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin. Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen. Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.

Skadade baser i åtta länder

Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien. Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada. Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.

Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet

Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen. Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder. Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.

Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin

Emil Fjellstedt — Sat, 05 Sep 2026 07:39:14 +0000

En amerikansk militärläkare har under ed uppgett att hon känner till 28 personer inom försvaret som dött av covidvaccin. Läkaren granskar samtidigt 2 544 ännu overifierade dödsfallsanmälningar bland militärpersonal efter vaccineringen. Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14 augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé. — Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet, sade Long enligt en publicerad återgivning av Politicos uppgifter. Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.

2 544 dödsfallsanmälningar granskas

Long säger att hon har utsetts till militärmedicinsk rådgivare åt USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och arbetar med försvarsminister Pete Hegseth. Uppdraget går bland annat ut på att undersöka om 2 544 dödsfall som anmälts bland militärpersonal efter covidvaccination orsakades av vaccinen. Anmälningarna finns i det amerikanska biverkningssystemet VAERS. Systemet tar emot uppgifter om händelser som inträffat efter vaccination, även när det inte är klarlagt att vaccinet var orsaken. Enligt VAERS kan rapporterna därför användas för att upptäcka säkerhetssignaler men inte ensamma fastställa orsakssamband. Siffran 2 544 är därmed inte ett antal bekräftade vaccindödsfall. Longs uppgift om de 28 dödsfallen är däremot en uttrycklig orsaksbedömning från henne, men den har ännu inte kunnat kontrolleras mot offentligt medicinskt underlag. Hon räknar med att granskningen kan slutföras inom ett år. Varken hälsodepartementet eller Long svarade på Politicos frågor. Försvarsdepartementet uppgav att det inte hade något att tillkännage om hennes roll.

Känd risk för hjärtmuskelinflammation

Long har tidigare riktat kritik mot mRNA-vaccinen och särskilt pekat på risken för myokardit, alltså hjärtmuskelinflammation. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har krävt skärpta varningstexter för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination. FDA uppgav 2025 att den uppskattade förekomsten under den första veckan efter vaccination var omkring 27 fall per miljon doser bland pojkar och män mellan 12 och 24 år. Myndigheten konstaterade också att tecken på skador i hjärtmuskeln fanns kvar vid senare magnetkameraundersökningar hos många av de vaccinerade som utvecklat myokardit, samtidigt som den långsiktiga betydelsen ännu var okänd. En rapport från Pentagon i mars 2026 fann en kortvarig ökning av myokardit och perikardit efter vaccinering av aktiv militärpersonal. Rapporten behandlade däremot inte dödsfall. Long säger att hon nu granskar uppgifterna bakom rapporten och militärens medicinska databaser på nytt.

Tusentals förlorade sina tjänster

Joe Bidens regering införde 2021 ett krav på covidvaccination för amerikansk militärpersonal. Nästan 9 000 personer avskedades efter att ha vägrat vaccinera sig innan kongressen tvingade försvarsdepartementet att avskaffa kravet. Efter maktskiftet beordrade Donald Trump att de avskedade skulle erbjudas återinträde med tidigare grad samt full retroaktiv lön och ersättningar. Hegseth har också inrättat en särskild arbetsgrupp för att hantera följderna av vaccinkravet. Samma försvarsapparat som tvingade tusentals militärer att välja mellan covidvaccination och sin karriär granskar nu uppgifter om att vaccineringen kan ha kostat liv. Om Longs bedömning av de 28 dödsfallen håller återstår att fastställa när underlaget blir offentligt.

Pentagon höjer USA:s förlusttal i Iran-kriget – 776 döda eller sårade

Emil Fjellstedt — Wed, 26 Aug 2026 13:07:33 +0000

USA:s officiella förlusttal i kriget mot Iran har stigit till 18 döda och 758 sårade militärer. Ytterligare 60 skadade fördes in i den senaste uppdateringen – men dokumenterade bortfall och fördröjningar ger skäl att ifrågasätta om redovisningen är fullständig. Totalt omfattar Pentagons redovisning nu 776 döda eller sårade sedan USA inledde kriget den 28 februari, rapporterar The Intercept. Av dessa ska 345 ha dödats eller skadats sedan den 7 juli, då en andra vapenvila föll samman. En anonym amerikansk regeringskälla anklagar Pentagon för att medvetet ha hållit tillbaka delar av skadeutfallet efter iranska angrepp mot amerikanska baser. Försvarsdepartementet svarade inte på tidningens frågor om när eller var de 60 nytillkomna skadorna inträffade. Siffrorna kommer från Defense Casualty Analysis System, DCAS. Sedan juli delas förlusterna mellan den ursprungliga insatsen Operation Epic Fury och en separat kategori kallad ”Overseas Operations”.

Siffror försvann ur databasen

Redovisningen har ändrats flera gånger. Den 19 augusti räknade CNN samman 18 döda och 757 sårade – en färre än i den senaste uppgiften. Fyra dödsfall och tiotals skador hade tidigare tillfälligt försvunnit ur databasen. Pentagons talesperson Sean Parnell beskrev förändringarna som tekniska störningar. Departementet har samtidigt hänvisat till säkerhetsskäl för att inte redovisa skador i realtid. Medicinsk bedömning och administrativ granskning kan enligt en försvarstjänsteman fördröja registreringen i dagar eller veckor. Försvarsdepartementet bekräftade den 22 juli att fyra soldater dödats i Jordanien och Irak i händelser kopplade till iranska angrepp. President Donald Trump och försvarsminister Pete Hegseth närvarade när kvarlevorna fördes hem till Doverflygbasen.

Stöd för döda och skadade

Samtidigt har flygvapnet sökt bårhustjänster vid Robins Air Force Base i Georgia och tagit in uppgifter om lokal beredskap vid Aviano Air Base i Italien. Armén har också sökt administrativt stöd vid Fort Knox för handläggning av döds- och skadefall, ersättningar och återförande av kvarlevor. Dokumenten är äkta, men de slår inte fast att behoven uppstått på grund av Iran-kriget. Robins-förfrågan är en fortsättning på en befintlig tjänst och Aviano gäller bred beredskapsplanering. Berörda militärbaser besvarade inte The Intercepts frågor om en möjlig koppling till de stigande förlusttalen. De amerikanska förlusterna är bara en del av krigets mänskliga kostnad. Världshälsoorganisationen rapporterade 3 375 döda och 33 806 skadade i Iran under perioden 28 februari–6 april.

CNN: USA:s högste general söker väg ut ur Iran-kriget

Jan Sundstedt — Sun, 09 Aug 2026 12:25:08 +0000

WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s högste general Dan Caine har enligt CNN under de senaste veckorna privat sagt till andra ledande rådgivare till president Donald Trump att Washington måste hitta en väg ut ur kriget med Iran. Dan Caine ska enligt CNN ha framfört sin syn på kriget till Donald Trump då militära alternativ för att trappa upp konflikten kan få motsatt effekt och flygstridskrafter ensamma sannolikt inte kan uppnå Trumps uttalade mål, uppger CNN med hänvisning till tre källor med insyn. Donald Trump har konsekvent förefallit ovillig att sätta in marktrupper i Iran och har satsat på att flyganfall ensamma kan få Teheran att acceptera en uppgörelse på hans villkor. Caine och andra i Trumps regering bedömer dock privat att ett sådant resultat är osannolikt, enligt uppgifterna. CNN:s rapport kom dagen efter att Trump sagt att USA:s samlade ammunitionslager fortfarande är tillräckliga, men att tillgången på vissa ammunitionstyper är "något mer ansträngd". Enligt Pentagondata som återges av Xinhua har 18 amerikanska militärer dödats och 687 skadats i kriget mot Iran. Motståndet bland amerikaner mot kriget har samtidigt ökat, enligt flera opinionsmätningar. En Washington Post–Ipsos-mätning visade att 68 procent ansåg att kriget inte var "värt att utkämpa", medan en Reuters/Ipsos-mätning visade att ungefär en tredjedel stödde kriget. Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att några förhandlingar mellan Iran och USA inte pågår. Han bekräftar att meddelanden förmedlas via mellanhänder, men att samtal inte kan återupptas innan USA enligt Iran har upphört med vad Teheran beskriver som brott mot den tidigare överenskommelsen. Araghchi sade också att samtal med Oman om en ny farled i Hormuzsundet fortsätter, men att en sådan överenskommelse i sig inte skulle innebära att sundet öppnas.

Pentagons uppgifter: Över 200 amerikanska soldater skadade i nya strider med Iran

Jan Sundstedt — Mon, 27 Jul 2026 11:27:27 +0000

WASHINGTON (Xinhua) -- Fyra amerikanska militärer har dödats och ytterligare 207 skadats sedan USA:s militär återupptog striderna mot Iran i juli, enligt förluststatistik som USA:s försvarsdepartement uppdaterade på söndagen. Enligt Pentagons databas Defense Casualty Analysis System har den amerikanska militäroperationen "Epic Fury" mot Iran hittills lett till att 14 amerikanska militärpersoner dödats och 417 skadats. Databasen har nyligen fått en ny uppföljningskategori kallad "Overseas Operations", som separat sammanställer amerikanska militära förluster sedan den 7 juli. Där anges fyra döda och 207 skadade. Den nya kategorin redovisar dock endast namnen på de döda och ger inga närmare uppgifter om när, var eller hur förlusterna uppkom. Samtliga fyra dödsfall har bekräftats höra till den nya konfliktomgången mellan USA och Iran, men försvarsdepartementet har ännu inte bekräftat att alla skadade har samband med konflikten. Enligt amerikansk lag får presidenten i regel inte sätta in amerikanska styrkor i strid i mer än 60 dagar utan kongressens godkännande. Trumpadministrationen skrev den 10 juli till kongressen att Irans attack mot tre handelsfartyg i Hormuzsundet den 7 juli bröt mot en tidigare vapenvileuppgörelse. Vita huset utgick därför från den 7 juli som startdatum för en ny konfliktomgång.

USA:s representanthus vill knyta militären tätare till Israel

Emil Fjellstedt — Thu, 23 Jul 2026 07:38:23 +0000

USA:s representanthus har med knapp marginal antagit nästa års försvarspolitiska ramlag. Kvar i paketet finns en paragraf som ska bygga in ett långsiktigt och omfattande tekniksamarbete med Israel i Pentagons organisation, inköp och försvarsindustri. H.R. 8800 antogs med 216 röster mot 212 på onsdagen. Sju republikaner röstade nej, medan sex demokrater och en oberoende ledamot stödde paketet. Beslutet gäller representanthusets version av National Defense Authorization Act (NDAA) för budgetåret 2027 och innebär ännu inte att förslaget har blivit lag. Den mest omstridda delen är paragraf 219, United States–Israel Defense Technology Cooperation Initiative. I lagtexten beordras försvarsministern att utse en särskild samordnare inom Pentagon med ansvar för att ”synkronisera” samarbetet mellan USA och Israel. Uppdraget omfattar forskning, utveckling, testning, utvärdering, integration och industriellt samarbete.

Från forskning till inköp och produktion

Paragrafen går längre än allmänna utfästelser om samarbete. Den pekar ut israelisk eller gemensamt utvecklad teknik som ska kunna integreras i amerikanska vapensystem och ordinarie materielprogram. Teknik ska föras vidare från forskning till upphandling, samtidigt som ramar ska skapas för samriskföretag, licensavtal och USA-baserad samproduktion med israelisk industri. Områdena omfattar bland annat drönarbekämpning, robotskydd, artificiell intelligens, autonoma system, riktade energivapen, avancerade sensorer, cyberförsvar, elektronisk krigföring och bioteknik. Där ingår också nätverksintegration, sammanslagning av data, logistik, gemensamma övningar och mekanismer för informationsdelning. Lagtexten kräver årliga rapporter fram till 2030 och efterfrågar uttryckligen rekommendationer om framtida möjligheter att främja ”den långsiktiga integrationen av gemensamma förmågor” mellan länderna. Formuleringen visar att det inte rör sig om ett avgränsat projekt, utan om en permanent struktur som ska påverka hur Pentagon utvecklar och anskaffar militär teknik.

Försök att stryka paragrafen stoppades

Republikanen Thomas Massie och demokraten Ro Khanna hade lagt fram ett partiöverskridande tillägg för att stryka paragraf 219. Representanthusets regelutskott släppte dock inte fram ändringen till separat debatt och omröstning. Ledamöterna fick därmed ta ställning till Israelbestämmelsen som en del av ett försvarspaket på omkring 1,1 biljoner dollar. Efter slutomröstningen beskrev Massie bestämmelsen som ett svek mot USA:s självständighet. — Det slutliga röstresultatet för dagens NDAA, som tragiskt nog slår samman vår militära teknik och våra leveranskedjor med Israels. Låt oss hoppas att den här versionen faller i senaten, eftersom paragraf 219 är ett svek mot vår suveränitet, skrev han på X.

Final vote total for the NDAA today which tragically merges our military technology and supply chains with Israel’s. Let’s hope this version fails in the Senate because Section 219 is a betrayal of our sovereignty.
— Thomas Massie (@RepThomasMassie) July 22, 2026

AIPAC: Ingen gemensam kommandostruktur

Den Israelvänliga lobbyorganisationen AIPAC stöder initiativet och hävdar att kritiken överdriver innebörden. Enligt organisationen skapas ingen gemensam kommandostruktur, ingen amerikansk beslutanderätt förs över till Israel och paragrafen kräver inte att USA köper israelisk teknik. AIPAC framhåller även att bestämmelsen inte i sig anslår nya pengar till Israel. Invändningen undanröjer dock inte lagtextens långtgående ambition. Även utan en gemensam militär ledning skapas en särskild Pentagonfunktion för att väva samman forskning, industri, produktion, informationsdelning och materielanskaffning med ett enskilt främmande land. När israelisk teknik väl byggts in i amerikanska system och leveranskedjor kan samarbetet dessutom bli svårt att avveckla utan höga kostnader och operativa följder.

Senaten avgör nästa steg

Senaten måste fortfarande behandla sin egen version av försvarslagen. Där finns ett liknande initiativ i paragraf 1217, men försöket att gå vidare med senatens NDAA stoppades tidigare i juli i en proceduromröstning. Om båda kamrarna antar var sin version måste skillnaderna förhandlas bort innan en gemensam text kan skickas till president Donald Trump. Paragraf 219 kan alltså fortfarande ändras eller strykas. Representanthusets beslut innebär samtidigt att en långtgående militärteknisk integration med Israel nu är kammarens formella utgångspunkt i de fortsatta förhandlingarna.

Israel uppges ha avlyssnat Pentagon och Trumps toppförhandlare

Markus Andersson — Tue, 09 Jun 2026 07:33:56 +0000

Enligt The New York Times har amerikanska underrättelserapporter väckt oro för att israelisk underrättelsetjänst försökt avlyssna höga amerikanska tjänstemän, däribland Donald Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff. Det anmärkningsvärda är inte bara uppgifterna i sig – utan hur dämpat Washington reagerar på vad som med nästan vilken annan främmande makt som helst hade utlöst en politisk storm.

Uppgifterna, som återges av Asharq Al-Awsat, gäller amerikanska förhandlare som arbetar med en fredsuppgörelse med Iran.

Bland de namngivna i rapporteringen finns Steve Witkoff, Donald Trumps särskilda sändebud och en av hans närmaste förhandlare, Elbridge A. Colby, en av Pentagons högsta strategiska chefer, samt Michael P. DiMino IV, med ansvar för Mellanösternfrågor.

Toppförhandlare och Pentagonchefer i siktet

I rapporterna uppges att amerikansk försvarspersonal i Israel ska ha upptäckt programvara för att avlyssna kommunikation installerad på telefoner. En hög amerikansk tjänsteman ska enligt rapporteringen ha beskrivit den israeliska underrättelseinhämtningen mot amerikanska toppföreträdare som ohämmad, eller "unhinged" i originalet.

Att en utländsk makt misstänks rikta avancerade avlyssningsverktyg mot en sittande presidents fredsförhandlare, och samtidigt mot Pentagons strategiska ledning, är i sig en uppgift av sällsynt tyngd. Frågan rör inte perifer diplomati utan den absoluta kärnan i amerikansk säkerhetspolitik: relationen till Iran och de förhandlingar Trumpstyret driver.

Times of Israel uppger, med hänvisning till NBC och The New York Times, att Pentagons Defense Intelligence Agency ska ha tagit fram en sjusidig bedömning där flera incidenter bidragit till den skärpta klassningen.

En reaktion som talar sitt tydliga språk

Pentagon och amerikanska underrättelsemyndigheter ska enligt rapporteringen ha höjt hotnivån kopplad till israelisk underrättelseverksamhet från "high" till "critical", den högsta nivån. Rent administrativt är det en kraftig markering.

Men den politiska responsen har varit påfallande återhållsam. Inga diplomater har utvisats öppet, inga hot om frysta vapenleveranser har framförts och inga skarpa offentliga fördömanden har kommit från Vita huset. Tvärtom förnekar Vita huset uppgifterna, samtidigt som alliansen i allt väsentligt fortsätter som vanligt.

För att förstå hur ovanligt detta är räcker det att föreställa sig motsvarande scenario med nästan vilken annan stat som helst. Hade kinesiska eller ryska underrättelseorgan misstänkts för att avlyssna en amerikansk presidents toppförhandlare och Pentagons policychefer, hade reaktionen sannolikt blivit omedelbar: kongressutfrågningar, mediepådrag och krav på konsekvenser.

I Israels fall behandlas saken snarare som ett känsligt relationsproblem som ska hanteras diskret än som ett angrepp på amerikansk suveränitet.

Beroendeförhållandet bakom undfallenheten

Detta säger något om Israels ställning i amerikansk maktpolitik. Frågan får inte hanteras efter den måttstock som annars gäller, eftersom det skulle tvinga fram konsekvenser som få i Washington tycks vilja ta.

I stället uppges amerikanska tjänstemän vidta särskilda försiktighetsåtgärder vid resor till Israel och vid möten med israeliska företrädare. Detta utgör ett tyst erkännande av problemets allvar, samtidigt som den offentliga linjen förblir avvaktande.

Mönstret är inte nytt. På 1980-talet dömdes Jonathan Pollard för att ha spionerat för Israel och läckt hemligt material. Israel har därefter officiellt försäkrat att man inte spionerar mot USA.

De nu aktuella uppgifterna, om de stämmer, skulle innebära att den försäkran inte hållit. Israel förnekar dock uppgifterna. Israels ambassad i Washington uppger enligt rapporteringen att man inte samlar underrättelser om amerikanska myndigheter eller regeringstjänstemän, och att påståenden om motsatsen är felaktiga eller politiskt motiverade.

🚨 MUST WATCH: ISRAEL WAS JUST CAUGHT SPYING ON THE PENTAGON AND TRUMP’S TOP NEGOTIATOR… VICE PRESIDENT JD VANCE REACTS 🚨

“Israel may like that, they may not like that… this is in the BEST INTEREST of the United States of America” 🇺🇸🔥 pic.twitter.com/JkNc0rDjqE
— Jesse Watters (@JesseBWatters) June 9, 2026

När frågan ställs rakt ut

Den politiska balansgången blev tydlig när Fox News-profilen Jesse Watters frågade vicepresident JD Vance hur oroad han var över att Israel spionerar på USA och agerar på egen hand i Libanon. Vance gjorde ingen tydlig markering mot Israel.

I stället betonade han att USA och Israel har gemensamma, men ibland skilda, intressen, och styrde i stället in samtalet på Trumpstyrets Iranpolitik: att målet är att förhindra att Iran skaffar kärnvapen.

Vance antydde att Israel kan gilla eller ogilla den amerikanska kursen, men att det avgörande är vad som tjänar USA:s intressen. Svaret undvek konfrontation och flyttade fokus från själva anklagelsen.

Just detta illustrerar undfallenheten. Inte ens en direkt fråga om utländsk spionverksamhet mot det egna landet föranleder en rak markering. Kvar står en obekväm bild: Pentagon klassar enligt uppgift hotet som kritiskt, medan den politiska ledningen hanterar saken som en familjeangelägenhet snarare än ett säkerhetsbrott.

Iran uppges ha slagit ut en femtedel av USA:s Reaper-drönare

Emil Fjellstedt — Mon, 25 May 2026 08:42:51 +0000

USA har förlorat upp till 30 MQ-9 Reaper-drönare sedan konflikten med Iran inleddes, enligt uppgifter från Bloomberg. Förlusterna motsvarar nästan en femtedel av det amerikanska beståndet före kriget och uppskattas till närmare en miljard dollar. Minst 24 av drönarna uppges ha förstörts eller skadats så svårt att de tagits ur bruk. Bloomberg uppger att många drönare sköts ned av iranskt luftförsvar. Andra har förstörts på marken i robotangrepp eller gått förlorade i olyckor. MQ-9 Reaper används för både spanings- och anfallsuppdrag. Drönaren kan bära avancerade sensorer och vapen, bland annat Hellfire-robotar, och styckpriset beräknas till omkring 30 miljoner dollar. Modellen tillverkas inte längre för det amerikanska försvaret, även om varianter fortfarande produceras för utländska kunder. Det amerikanska beståndet av Reaper-drönare har enligt Bloombergs uppgifter minskat till omkring 135 drönare. Antalet ligger nu under flygvapnets miniminivå på 189 drönare, enligt generallöjtnant David Tabor, biträdande stabschef för planering och program vid Pentagon.

Kongressrapport listar 42 amerikanska flygförluster

Även Congressional Research Service (CRS), kongressens oberoende utredningstjänst, har sammanställt uppgifter om amerikanska flygförluster under Operation Epic Fury. Enligt rapporten har 42 farkoster förstörts eller skadats, baserat på offentliga uppgifter och uttalanden från den amerikanska militären. Bloombergs siffra omfattar upp till 30 drönare som antingen förstörts, skadats svårt eller gått förlorade på annat sätt. CRS-rapporten, som bygger på tidigare offentliga uppgifter, listar 24 MQ-9 Reaper samt en MQ-4C Triton, fyra F-15E Strike Eagle, en F-35A, en A-10 Thunderbolt II, sju KC-135 Stratotanker och en helikopter. Utredningstjänsten understryker att siffrorna kan komma att ändras, bland annat på grund av sekretess, pågående strider och oklarheter om vem som bär ansvaret. Förlusterna har också drivit upp kostnaderna. Pentagons tillförordnade ekonomichef Jules Hurst uppgav inför representanthusets anslagsutskott att kostnaden för den militära operationen mot Iran har stigit från 25 till 29 miljarder dollar. Reparationer och inköp av ny utrustning angavs som orsaker. CRS pekar på att kongressen kan behöva granska både informationsläget och de ekonomiska följderna. Läget är särskilt allvarligt eftersom förlusterna rör en modell som inte längre tillverkas, vilket gör det svårt för USA att snabbt ersätta farkosterna.

Gabbard öppnar granskning av USA-finansierade biolabb

Emil Fjellstedt — Wed, 13 May 2026 10:06:21 +0000

USA:s underrättelsechef Tulsi Gabbard granskar enligt New York Post över 120 biologiska laboratorier i mer än 30 länder som fått amerikanska skattepengar. Mer än 40 uppges finnas i Ukraina – där frågan länge varit politiskt känslig efter motstridiga besked från Washington. Granskningen sker inom ramen för president Donald Trumps stopp för federal finansiering av så kallad funktionsförstärkande virusforskning i länder där USA anser att tillsynen är otillräcklig. Sådan forskning kan i vissa fall förändra virus så att de blir mer smittsamma eller farligare. Gabbard uppger till New York Post att hennes team ska kartlägga var laboratorierna finns, vilka patogener de hanterar och vilken forskning som bedrivs där. — Vi ska identifiera var dessa laboratorier finns, vilka patogener de innehåller och vilken ”forskning” som bedrivs för att stoppa farlig funktionsförstärkande virusforskning som hotar det amerikanska folkets och världens hälsa och välbefinnande, sade Gabbard till tidningen. Enligt uppgifter från tjänstemän vid ODNI, USA:s nationella underrättelsekontor, omfattar genomlysningen laboratorier i över 30 länder. Flera av anläggningarna ska tidigare ha fått finansiering via försvarsdepartementets program Cooperative Threat Reduction (CTR), som efter kalla kriget skapades för att minska risker kopplade till massförstörelsevapen.

Ukraina i centrum för striden

Ukraina pekas ut som ett särskilt känsligt fall. New York Post uppger att mer än 40 anläggningar i landet ingår i granskningen och att de, enligt ODNI-tjänstemän, kan riskera att hamna i orätta händer på grund av kriget. USA:s försvarsdepartement har tidigare uppgett att det programmet för biologisk hotreducering i Ukraina stöttade 46 ukrainska laboratorier, vårdinrättningar och diagnostiska anläggningar. I samma faktablad betonade Pentagon att anläggningarna ägs och drivs av Ukrainas regering och att syftet var fredliga diagnostiska och biosäkerhetsrelaterade insatser – inte utveckling av biologiska vapen. Samtidigt väckte frågan redan 2022 politisk strid i USA. Den dåvarande biträdande utrikesministern Victoria Nuland sade i kongressen att Ukraina har ”biological research facilities” och att Washington var oroligt för att ryska styrkor skulle kunna ta kontroll över dem. Dagen därpå avfärdade Bidenadministrationen påståenden om amerikanska kemiska eller biologiska laboratorier i Ukraina som rysk och kinesisk desinformation.

Google uppges ha tecknat klassificerat AI-avtal med Pentagon

Emil Fjellstedt — Thu, 30 Apr 2026 10:29:06 +0000

Google har enligt uppgifter tecknat ett klassificerat avtal som ger USA:s försvarsdepartement rätt att använda bolagets AI-modeller för ”alla lagliga regeringsändamål”. Avtalet väcker oro internt eftersom Google enligt rapporteringen inte ska ha rätt att stoppa hur Pentagon använder tekniken. Avtalet, som först rapporterades av The Information och därefter uppmärksammades av The Verge, ska vara en ändring i Googles befintliga avtal med den amerikanska staten. Det innebär enligt uppgifterna att Pentagons användning av Googles AI-system får ske för ”any lawful government purpose” – alla lagliga regeringsändamål. Rapporteringen kom mindre än ett dygn efter att hundratals Google-anställda, däribland medarbetare vid DeepMind, uppmanat vd:n Sundar Pichai att stoppa Pentagon från att använda bolagets AI. I protesten uttrycktes oro för att tekniken kan användas på ”inhumana eller extremt skadliga sätt”.

Inget veto över användningen

Enligt The Information, som hänvisar till en anonym källa med insyn, innehåller avtalet formuleringar om att Googles AI-system inte ska användas för inhemsk massövervakning eller autonoma vapen utan ”lämplig mänsklig översyn och kontroll”. Samtidigt uppges avtalet slå fast att Google inte har någon rätt att kontrollera eller lägga veto mot lagliga operativa beslut från regeringen. Bolaget ska även behöva bistå med justeringar av AI-systemens säkerhetsinställningar och filter på regeringens begäran. Om uppgifterna stämmer placerar avtalet Google i samma grupp som OpenAI och Elon Musks xAI, som enligt rapporteringen också har ingått klassificerade AI-avtal med den amerikanska staten. Anthropic ska däremot ha hamnat på Pentagons svarta lista efter att ha vägrat ta bort säkerhetsspärrar kopplade till vapen och övervakning.

Google försvarar avtalet

Google bekräftade för The Information att avtalet är en ändring av bolagets befintliga uppgörelse med den amerikanska staten. ”Vi är stolta över att vara en del av ett brett konsortium av ledande AI-laboratorier, teknikbolag och molnföretag som tillhandahåller AI-tjänster och infrastruktur för att stärka den nationella säkerheten”, uppgav talespersonen. Bolaget tillade att det fortsatt står bakom samförståndet inom privat och offentlig sektor om att AI inte bör användas för massövervakning inom landet eller autonoma vapen utan tillräcklig mänsklig kontroll. Frågan är om sådana principer har någon praktisk betydelse när avtalet samtidigt uppges ge Pentagon sista ordet.