pensionärer – Nya Dagbladet

Ny studie: Pensionärer hittar ny balans i vardagen

Jan Sundstedt — Mon, 22 Jun 2026 05:52:32 +0000

Efter ett långt arbetsliv kan pensioneringen ge mer utrymme för vila. En svensk studie visar att personer som haft fysiskt krävande arbeten ofta sover mer efter pensionen – samtidigt som vardagens aktivitetsmönster förändras. Forskare vid Stockholms universitet följde 112 personer mellan 60 och 72 år före och efter pensioneringen. Deltagarna bar aktivitetsmätare under en vecka vid varje mättillfälle och fyllde även i enkät och dagbok. Den vetenskapliga studien, publicerad i European Review of Aging and Physical Activity, bygger på en tilläggsundersökning till SLOSH, Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa. Forskarna analyserade hur tiden fördelades mellan sömn, stillasittande och fysisk aktivitet.

Störst förändring för kroppsarbetare

Resultaten visar att övergången till pension framför allt innebar mer sömn. Förändringen var tydligast bland personer som före pensionen haft de mest fysiskt krävande arbetena. Professor Hugo Westerlund vid Stockholms universitet, en av studiens författare, säger att vardagen efter pensioneringen i tidigare forskning visat sig bli mer lik helgerna före pensionen. — I en tidigare studie såg vi att vardagen efter pensioneringen blir lite mer som helgerna var innan, man kan sova lite längre på morgonen och få den sömn man behöver. Det nya är att vi ser att det särskilt är de som haft de mest fysiska arbetena som påverkas mest av övergången till pension, säger han. — Det stämmer med tidigare forskning som visat att de som haft ansträngande arbeten och rapporterat hälsoproblem ofta mår bättre efter pensioneringen, fortsätter han.

Aktiviteten jämnas ut

Studien visar också att skillnaderna i fysisk aktivitet mellan grupper minskade efter pensionen. Personer som tidigare haft fysiskt krävande arbeten rörde sig mindre, medan personer med mer stillasittande yrken tenderade att bli mer aktiva. Forskarna betonar att minskad aktivitet efter ett långt kroppsarbete inte nödvändigtvis behöver vara negativ. I stället kan den spegla en bättre balans mellan belastning och återhämtning. Enligt Westerlund undersökte studien inte bara ett tvärt slut på arbetslivet, utan även vad som händer när arbetstiden minskar med minst hälften i samband med pensioneringen. — Om man ser till annan forskning som gjorts i vår grupp så verkar det för många vara väldigt bra att gå ner i tid, kanske byta jobb eller arbetsuppgifter, men att fortsätta arbeta åtminstone deltid. Då kan man få en bra balans med fördelar från både arbetet och pensioneringen, säger han. Forskarna menar att råd om fysisk aktivitet till pensionärer bör anpassas efter tidigare arbetsliv och hälsosituation.

SBAB: Ökad arvskomplexitet i svenska familjer

Jan Sundstedt — Sun, 03 May 2026 10:47:17 +0000

En ny undersökning från SBAB visar ett mönster där svenskarnas arvsvanor förändras. Äldre vill i högre grad använda sina tillgångar under livet, samtidigt som barn och barnbarn ofta räknar med att få del av kapitalet längre fram. När bonusfamiljer, bostadsmiljoner och gamla oförrätter möts i samma dödsbo ökar dessutom risken för långdragna arvstvister. En ny genomgång från SBAB visar hur många pensionärer försöker balansera två mål: att leva gott här och nu, men också kunna hjälpa nästa generation ekonomiskt. Den balansen blir svårare när bostäder, sparande och familjerelationer växer samman i ett framtida arv. För den äldre generationen kan arvet framstå som en fråga om planering och trygghet. För efterlevande barn kan samma arv snabbt bli en konflikt om rättvisa, tidigare löften och förlorade miljoner. – Vi lever i ett land där en av grundtankarna är att varje generation ska ha möjlighet att stå på egna ben. Du ska inte vara beroende av ärvda pengar utan ha möjlighet att stå på egen ekonomisk grund. Sett ur det perspektivet är det rimligt och kanske inte så förvånande att det är fler pensionärer som vill leva upp sina pengar än att lämna arv, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik. Den ökade komplexiteten i arvssituationer hänger samtidigt nära samman med hur moderna familjekonstellationer vuxit fram i Sverige, där omgiften och särkullbarn ofta skapar fler parallella intressen i samma dödsbo. Särkullbarn har i regel rätt att få ut sitt arv direkt, samtidigt som en efterlevande make eller maka skyddas av arvsrättens regler. När flera barnkullar, nya makar och ibland även barnbarn har intressen i samma dödsbo ökar trycket på juridiken. Regler om laglott, testamente och bodelning ska balansera parternas rättigheter. I praktiken räcker det ofta med ett otydligt testamente, en ifrågasatt bostadsvärdering eller en gammal gåva till ett syskon för att låsa processen. [caption id="attachment_225028" align="alignnone" width="640"] En arvstvist riskerar att bli extra utdragen när en förälder har gift om sig.[/caption]

Arvstvister kan ta flera år – även med testamente och boutredningsman

När bostadspriserna har stigit under lång tid kan även mindre procentandelar få stor betydelse. Ett fritidshus, en bostadsrätt eller en villa kan skilja ett ordinärt arv från ett ekonomiskt genombrott. Det gör också att gamla oförrätter, ekonomiska förväntningar och släktens mest stridslystna sidor lättare får fäste i processen. I mer komplicerade dödsbon kan tingsrätten utse en boutredningsman som ska skapa ordning, utreda tillgångarna och driva ärendet framåt. Men även den lösningen kan skapa frustration. När handläggningen drar ut på tiden tickar kostnaderna vidare, misstänksamheten växer och dödsbodelägarna upplever att konflikten aldrig får ett slut. Arvstvister handlar därför sällan bara om pengar. De rör också relationer, gamla besvikelser och skilda uppfattningar om vad den avlidne egentligen ville. I sammansatta familjer kan varje ny relation dessutom skapa ytterligare ett intresseblock i samma arv. – Få saker kan splittra familjer så som arvstvister. För den som vill lämna pengar efter sig till kommande generationer finns det en del saker som kan vara bra att tänka på. Var tydlig med hur du vill att pengarna ska fördelas. Dokumentera större gåvor och klargör om de ska vara en gåva eller förskott på arv. Skriv ett tydligt testamente för det som inte ges bort i livet. Om du vill att gåvan eller arvet ska utgöra enskild egendom, så bör det också dokumenteras, säger Linda Hasselvik. Arv utvecklas därmed i många fall från en generationsöverföring till en utdragen strid där juridik och familjerelationer kolliderar. Familjerna har blivit mer komplexa, tillgångarna större och förväntningarna högre. Samtidigt vill många äldre inte längre leva snålt enbart för att maximera barnens framtida arv. Arvet blir därmed inte bara en fråga om vad som finns kvar när någon dör. Det blir också en konflikt om vad den äldre generationen anses vara skyldig sina efterlevande – och hur länge de efterlevande är beredda att bråka om svaret.

Varannan svensk vill lämna landet

Redaktionen — Wed, 23 Apr 2025 08:03:01 +0000

Allt färre tycks se någon framtid i Sverige efter yrkeslivet – och varannan svensk uppger nu att de vill flytta utomlands när de pensionerat sig. Det är framför allt varmare länder som lockar – och stockholmarna är den grupp som är allra mest benägna att flytta utomlands. ”Jag vill leva, jag vill dö i Norden”, lyder ett välkänt stycke ur Sveriges nationalsång – men i verkligheten tycks många svenskar ha helt andra planer. I en undersökning, genomförd av Kantar på uppdrag av livförsäkringsbolaget Movestic, framgår det att en knapp majoritet – 51 procent av de tillfrågade, som pensionärer skulle vilja bosätta sig utomlands hela eller delar av året. Bara en dryg tredjedel av de 2000 tillfrågade svarar att de vill stanna i Sverige och 13 procent anger att de är osäkra. Sydeuropa upplevs som allra mest lockande med Spanien på första plats följt av Italien, Frankrike och Grekland – och en önskan om mer sol och värme är huvudskälet till att svenskarna vill flytta utomlands. Det är primärt västerländska länder som lockar och på femte och sjätte plats kommer Oceanien respektive USA.

Vill slippa gängkriminaliteten

Andra viktiga anledningar är att sänka sin levnadskostnad, uppleva andra kulturer och slippa den utbredda gängkriminaliteten i Sverige. Tydliga regionala skillnader kan också noteras. 59 procent av stockholmarna är intresserade av att flytta utomlands – medan bara 45 procent av de boende i Mellersta och Övre Norrland har någon sådan önskan. Fler män (55 procent) än kvinnor (47 procent) vill också lämna landet, och dessa planer är allra mest förekommande i åldersgruppen 40 – 55 år. Sammanlagt intervjuades 2055 personer mellan 25 och 66 år.

Ny studie: Fler fattiga yngre än fattiga pensionärer

Jan Sundstedt — Wed, 30 Oct 2024 06:06:49 +0000

En ny analys från Alecta visar att unga vuxna i allt större utsträckning drabbas av fattigdom, och det finns idag fler yngre än äldre med riktigt låga inkomster efter skatt. Studien, som bygger på statistik från SCB, utmanar bilden av pensionärer som den mest utsatta gruppen, där gifta pensionärer snarare än ensamstående är överrepresenterade bland de med lägst inkomster. Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, menar att traditionella mätmetoder, där hushållsnivå ligger till grund för analyser, ofta förvränger bilden av fattigdom. – Många bär på en föreställning om att pensionärer skulle vara överrepresenterade bland dem med allra lägst inkomst, men så är det faktiskt inte, säger Ström.

Individuella inkomster

Han påpekar att de med låg inkomst ibland lever i tvåsamhet och på så sätt får bättre total ekonomi, vilket försvårar mätningarna av deras individuella ekonomiska status. – När vi pratar om fattigdom i Sverige används oftast det relativa fattigdomsmåttet låg ekonomisk standard som utgår från hela hushållets inkomst. Det sättet att mäta döljer i många fall en person med låg inkomst bakom någon annan i hushållet med en klart högre. – Eftersom politiska insatser för att minska fattigdomen oftast är individuella blir hushållsmåttet ganska trubbigt. Många kan ha en till synes god ekonomi eftersom de lever i tvåsamhet, betonar Staffan Ström.

Alecta: Ny studie: Fler fattigyngre än fattigpensionärer https://t.co/znPe4YuXGO
— Pressmeddelande (@ViaTT_se) October 25, 2024

I den nya studien har Alecta därför tittat på de 15 procent i befolkningen som, oavsett ålder, har lägst inkomst. I studien finns ett flertal intressanta iakttagelser.

Undersökningen visar att låginkomsttagare finns i alla åldrar, men den största andelen är mellan 20–29 år, och bland de allra mest utsatta är andelen kvinnor dubbelt så stor som män.
Bland pensionärerna är de gifta över 67 år de som oftast har den lägsta nettoinkomsten, medan änkor och änklingar klarar sig bättre ekonomiskt.
Orsakerna tros delvis vara de offentliga stödsystemen, vilka fungerar som en utjämnande faktor och i vissa fall faktiskt ökar inkomsten vid pensioneringen för tidigare låginkomsttagare.

Rapporten betonar att skiftet från fattigäldre till fattigyngre kan komma att utmana det nuvarande pensionssystemets hållbarhet. Vilket kan innebära att framtida generationer tvingas arbeta ännu längre för att få en trygg pension.

Inkomstpensionen ökar med 4 procent nästa år

Jan Sundstedt — Mon, 21 Oct 2024 11:51:39 +0000

Inkomstpensionen höjs med fyra procent från årsskiftet, medan garantipensionen får en mindre ökning. Inflationen har påverkat pensionsutvecklingen markant negativt de senaste åren men nu stundar åtminstone en viss ljusning för landets cirka 2,3 miljoner pensionärer. Från och med 1 januari 2025 höjs inkomstpensionen med fyra procent. Den som i dag har en inkomstpension på 18 000 kronor i månaden får en höjning på omkring 720 kronor. Ökningen följer löneutvecklingen i samhället, som i år varit betydligt starkare än tidigare år, något som kan tänkas glädja många pensionärer. Monica Zettervall, expert på Pensionsmyndigheten, förklarar att det nu har återgått till en mer normal utveckling efter de senaste inflationsdrivna åren. – Nu har det återgått lite mer till det normala, säger Zettervall i en kommentar till Schibstedtabloiden Svenska Dagbladet. De senaste två åren, 2022 och 2023, har annars varit tuffa för många pensionärer och löntagare. Inflationen har gröpt ur reallönerna rejält, och inkomstpensionen höjdes i januari 2024 endast med en procent. Detta i kontrast till nästa års höjning som är betydligt mer generös. [caption id="attachment_191683" align="alignnone" width="640"] Monica Zettervall på Pensionsmyndigheten[/caption]

Garantipensionärer får lägre ökning

För de pensionärer som har garantipension, vilken följer inflationen, blir ökningen från årsskiftet något lägre på 2,6 procent. Under de två senaste åren har dock garantipensionärerna sett större höjningar, vilket Zettervall bekräftar. – Garantipensionen har haft en betydligt bättre utveckling de senaste två åren. 2024 steg garantipensionen med cirka nio procent, säger hon. Året innan såg en liknande utveckling. Då ökade inkomstpensionen med tre procent, medan garantipensionen steg nästan nio procent. – Så det har varit två väldigt ovanliga år, får man ju säga, både 2023 och 2024, tillägger Zettervall. För pensionärer som har både inkomstpension och garantipension blir höjningen mellan 2,6 och 4,0 procent, beroende på deras respektive pensionskomponenter. [caption id="attachment_76396" align="alignnone" width="640"] Pensionärer i Sverige kan från år 2025 komma att få det en smula bättre ställt (arkivbild).[/caption]

2,3 miljoner pensionärer påverkas

I dagsläget finns det cirka 2,3 miljoner pensionärer i Sverige. Nästan hälften av dessa har endast inkomstpension utan något grundskydd, som garantipension eller bostadstillägg. Ungefär 900 000 pensionärer har en kombination av både inkomst- och garantipension. Cirka 300 000 lever enbart på garantipension och bostadstillägg, då de saknar eller har mycket låg inkomstpension. Full garantipension för en ensamstående pensionär född 1938 eller senare är i år 11 603 kronor per månad före skatt. Utöver detta tillkommer premiepensionens utveckling, den del som placerats i fonder. Hur denna del kommer att utvecklas blir klart först i december. Premiepensionen utgör dock en relativt liten del av den totala pensionen för de flesta. De flesta pensionärer har även tjänstepension som läggs ovanpå den statliga pensionen, vilket påverkar den totala inkomstnivån.

Fördubbling av arbetande pensionärer

Sofie — Wed, 03 Apr 2024 05:03:53 +0000

Dubbelt så många äldre är nu sysselsatta jämfört med för två decennier sedan, enligt statistik från SCB. Män har i regel en högre grad av sysselsättning jämfört med kvinnor. Män i åldern 65–69 år arbetade i genomsnitt 27 timmar per vecka, medan kvinnor i samma åldersgrupp arbetade i genomsnitt 24 timmar per vecka. I åldern 70–74 år arbetade männen i snitt 23 timmar i veckan och kvinnorna 18 timmar. Under 2023 var sysselsättningen för åldersgruppen 75–89 sju procent i Sverige, vilket motsvarar 65 700 personer. För åldersgruppen 65 –74 år har siffran fördubblats på två decennier.. – Fler äldre fortsätter att jobba efter pensionsåldern. De som är mellan 65 och 74 år har gått från en sysselsättningsgrad på 10 procent 2001 till 20 procent 2023, säger Louise Stener, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande. Kvinnor arbetar oftast inom vård och omsorg, samtidigt som män ofta har lantbruks- och trädgårdsyrken. Samtidigt är det också fler äldre som aktivt söker arbete, där andelen äldre arbetslösa idag är dubbelt så stor som för tio år sedan. – Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Stener. Rapporten bygger på statistik från SCB:s arbetskraftsundersökningar från personer i åldern 55–89 år i Sverige.

Pensionärer minskar sina matinköp

Sofie — Thu, 04 Jan 2024 10:03:56 +0000

Var tredje pensionär har minskat sina matinköp på grund av ökade priser, visar en ny medlemsundersökning från PRO:s Pensionärsbarometer. Idag får åtskilliga nyblivna pensionärer ut mindre än hälften av den lön de hade i inkomstpension, samtidigt som matpriserna ökat markant de senaste åren. De senaste två åren har matpriserna stigit med 26 procent. Enligt undersökningen har mellan 29 och 37 procent av pensionärerna svarat att man minskat på matinköpen i ”ganska” eller ”mycket” stor utsträckning, beroende på län. – Det blir nu allt tydligare att skenande matpriser försvårar för pensionärer att få ihop ekonomin så pass mycket att till och med baskonsumtion som mat påverkas negativt, säger Åsa Lindestam, ordförande för PRO, i ett pressmeddelande. Under 2024 kommer garantipensionen att höjas med drygt nio procent, däremot kommer inkomstpensionen enbart att höjas med cirka en procent. – Det här betyder framförallt att de flesta pensionärer får ännu mindre köpkraft när matpriserna stiger snabbare än pensionen, säger Lindestam.

Pensionärer rasar över vaccinationspass

Markus Andersson — Tue, 04 May 2021 14:01:38 +0000

Det hårt kritiserade svenska ”vaccinationspasset” ska lanseras den första juni – men bara till människor som har e-legitimation. I praktiken innebär detta att 640 000 svenskar idag inte kan ta del av passet även om de skulle gå med på att injicera sig med de kontroversiella coronavaccinen. Sverige ska precis som många andra EU-länder lansera ett ”vaccinationsintyg” eller pass där människor som inte tagit de kontroversiella coronavaccinen kan komma att exkluderas från samhället genom att inte tillåts resa, besöka kulturevent, idrottsevenemang och på andra sätt diskrimineras. Ett beslut som fått hård kritik och anklagats för att leda till ett apartheid-samhälle. Den svenska regeringen har låtit meddela att det coronapasset som går under namnet ”Gröna beviset” ska lanseras till den första juni – men bara till människor som har e-legitimation. ”I den första versionen av Gröna beviset måste du ha en godkänd svensk e‑legitimation för att kunna logga in i e-tjänsten. Myndigheterna arbetar vidare för att det ska gå att få ett vaccinationsbevis utan krav på e‑legitimation.”, skriver E-hälsomyndigheten. I praktiken innebär detta att många svenska pensionärer överhuvudtaget inte kan få ta del av något vaccinationspass – oavsett hur många vaccin de skulle ta, eftersom de helt enkelt saknar e-legitimation och detta är någonting som nu får skarp kritik. – Inför man ett sådant här system så måste alla kunna ta del av intyget. Får inte alla det så uppstår ett A- och ett B-lag, där de som har e-legitimation ges större frihet, medan de som står utan får se sin frihet beskuren, säger Eva Eriksson, förbundsordförande på SPF Seniorerna till Expressen. SPF Seniorerna pekar på att 640 000 svenskar över 61 år inte har någon e-leigitimation och menar att den svenska lösningen är helt orimlig. Istället skulle de vilja se att man får en papperskopia på intyget, något man nu också kräver att digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) ordnar. – Det här måste ske nu. Det kan inte bli så att vi återigen får en grupp individer som tvingas i karantän, men nu på ett annat sätt. För gruppen 70-plussare har tagit ett stort ansvar och isolerat sig under pandemin, säger Eva Eriksson. Regeringen i sin tur hävdar att det digitala intyget senare ”ska kompletteras med en pappersvariant utan krav på e-legitimation”.

Folkhälsomyndigheten: Äldre bör sluta handla och åka buss

Isac Boman — Sat, 04 Apr 2020 06:20:06 +0000

I takt med att coronaviruset sprider sig i Sverige har Folkhälsomyndigheten gått ut med uppdaterade rekommendationer. Bland annat ska butiker begränsa antalet kunder som vistas i deras lokaler, medan personer över 70 år uppmanas att inte handla alls eller åka i kollektivtrafiken. – De nya allmänna råden innebär att man bör undvika större sammanhang där flera personer träffas, som fester, bröllop och andra tillställningar. Det är också viktigt att människor håller avstånd till varandra på exempelvis idrottsplatser, gym, köpcentrum, i kollektivtrafiken med mera, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör i ett pressmeddelande. Man skriver vidare att samtliga verksamheter i landet är skyldiga att följa de uppdaterade rekommendationerna och bidra till att minska smittspridningen. Det kan exempelvis handla om att markera avstånd genom streck för att köerna i matbutikerna inte ska bli för täta eller att erbjuda handtvätt för kunderna. Myndigheten menar också att personer som är 70 år eller äldre eller ingår i riskgrupper helt och hållet bör undvika att handla i samtliga butiker inklusive apotek och matbutiker. Man bör dessutom undvika att åka tåg, buss eller vistas på platser där det samlas människor. I praktiken kan rekommendationerna dock bli svåra att följa för de äldre som lever i ensamhushåll och inte har beviljats hemtjänst. Rekommendationerna gäller fram till den 31 december 2020, men kan hävas tidigare och förlängas om myndigheten anser att det finns behov för detta.

”Försök inte lura mig” – nytt informationspaket till äldre

Osignerad — Thu, 19 Mar 2020 17:25:24 +0000

Bedrägerier mot äldre där gärningspersonerna utnyttjar en förtroendeställning fortsätter öka i landet. Nu lanseras ett nytt informations- och mötespaket för att stärka äldres förmåga att stå emot bedrägeribrott. Det kan vara extra svårt att värja sig när en bedragare säger sig representera en myndighet eller någon annan som man förväntas lita på till exempel en läkare eller fastighetsbolaget. ”Försök inte lura mig” är ett mötespaket för aktiva möten som tagits fram av polisen tillsammans med Brottsofferjouren, PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna. – Med "Försök inte lura mig" vill vi öka medvetenheten om bedrägeribrott där främst äldre drabbas, vilka varningssignaler och situationer man ska vara uppmärksam på och hur man kan skydda sig för att inte bli lurad, säger Anna Karlsson, polisens nationella bedrägericenter. Mötespaketet är främst tänkt att användas vid fysiska möten mellan äldre där materialet skapar förutsättningar för samtal och praktiska övningar. Att kunna diskutera, dela erfarenheter och känna samhörighet, kan minska känslan av oro och skam för att bli utsatt för brott. Möten genomförs av organisationerna många gånger i samverkan exempelvis med kommun och polis. – Materialet kan också användas av anhöriga eller de som arbetar med äldre för att upplysa om olika risker i hemmet, på stan och på nätet. Har man inte möjlighet att delta i möten så innehåller framför allt det skriftliga materialet viktig information om bedrägerier och goda råd från polisen, fortsätter Anna Karlsson. Källa: Polisen