pension – Nya Dagbladet

Ny studie: Pensionärer hittar ny balans i vardagen

Jan Sundstedt — Mon, 22 Jun 2026 05:52:32 +0000

Efter ett långt arbetsliv kan pensioneringen ge mer utrymme för vila. En svensk studie visar att personer som haft fysiskt krävande arbeten ofta sover mer efter pensionen – samtidigt som vardagens aktivitetsmönster förändras. Forskare vid Stockholms universitet följde 112 personer mellan 60 och 72 år före och efter pensioneringen. Deltagarna bar aktivitetsmätare under en vecka vid varje mättillfälle och fyllde även i enkät och dagbok. Den vetenskapliga studien, publicerad i European Review of Aging and Physical Activity, bygger på en tilläggsundersökning till SLOSH, Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa. Forskarna analyserade hur tiden fördelades mellan sömn, stillasittande och fysisk aktivitet.

Störst förändring för kroppsarbetare

Resultaten visar att övergången till pension framför allt innebar mer sömn. Förändringen var tydligast bland personer som före pensionen haft de mest fysiskt krävande arbetena. Professor Hugo Westerlund vid Stockholms universitet, en av studiens författare, säger att vardagen efter pensioneringen i tidigare forskning visat sig bli mer lik helgerna före pensionen. — I en tidigare studie såg vi att vardagen efter pensioneringen blir lite mer som helgerna var innan, man kan sova lite längre på morgonen och få den sömn man behöver. Det nya är att vi ser att det särskilt är de som haft de mest fysiska arbetena som påverkas mest av övergången till pension, säger han. — Det stämmer med tidigare forskning som visat att de som haft ansträngande arbeten och rapporterat hälsoproblem ofta mår bättre efter pensioneringen, fortsätter han.

Aktiviteten jämnas ut

Studien visar också att skillnaderna i fysisk aktivitet mellan grupper minskade efter pensionen. Personer som tidigare haft fysiskt krävande arbeten rörde sig mindre, medan personer med mer stillasittande yrken tenderade att bli mer aktiva. Forskarna betonar att minskad aktivitet efter ett långt kroppsarbete inte nödvändigtvis behöver vara negativ. I stället kan den spegla en bättre balans mellan belastning och återhämtning. Enligt Westerlund undersökte studien inte bara ett tvärt slut på arbetslivet, utan även vad som händer när arbetstiden minskar med minst hälften i samband med pensioneringen. — Om man ser till annan forskning som gjorts i vår grupp så verkar det för många vara väldigt bra att gå ner i tid, kanske byta jobb eller arbetsuppgifter, men att fortsätta arbeta åtminstone deltid. Då kan man få en bra balans med fördelar från både arbetet och pensioneringen, säger han. Forskarna menar att råd om fysisk aktivitet till pensionärer bör anpassas efter tidigare arbetsliv och hälsosituation.

Pensionspengar i sjön – AP-fondernas vindkraftverk förlorar 250 miljoner på ett år

Jan Sundstedt — Tue, 17 Mar 2026 13:41:02 +0000

Tredje och Fjärde AP-fonden förlorade 250 miljoner kronor på sin vindkraftsinvestering i Skaftåsen under 2024 – en förlustmarginal på minus 329 procent. Det avslöjar en granskning av bolaget Polhem Infra, som investerar svenska pensionspengar i "hållbar infrastruktur". Polhem Infra, som ägs av AP3 och AP4, grundades 2019 med det uttalade uppdraget att "generera avkastning till det svenska inkomstpensionssystemet genom långsiktiga investeringar i hållbar infrastruktur". Bolaget äger 23 procent av Skaftåsen Windfarm vid gränsen mellan Jämtland och Dalarna – 35 vindkraftverk som blöder pengar. Förlustmarginalen på minus 329 procent placerar investeringen i en klass för sig. Problemen stannar inte vid de kroniskt låga elpriserna som plågar hela den svenska vindkraftsbranschen.

Trasiga turbiner och konstruktionsfel

Av Skaftåsens årsredovisning för 2024 framgår att konstruktionsproblem – beskrivna som "funktionsbegränsning i skruvförband" – upptäcktes redan 2023. Flera turbiner har stått stilla i närmare två år på grund av reparationer. Resultatet: lägre intäkter och högre kostnader – samtidigt. När vindkraftsparken invigdes lät det annorlunda. Då hyllades Skaftåsen som "ett viktigt tillskott av förnybar kraft i Sverige som bäddar för en hållbar omställning mot ett hållbart samhälle". På Polhem Infras hemsida hävdar bolaget att man fortsätter "placera pensionskapital i projekt som bidrar till Sveriges klimatmål med målsättningen om ett hundraprocentigt förnybart elsystem med hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan". Verkligheten talar ett annat språk.

Ännu ett grönt fiasko

AP3 och AP4 är inte ensamma om att ha bränt pensionspengar i Skaftåsen – bland övriga investerare märks BAE Systems pension fund och norska Kommunal Landspensjonskasse. Men för de svenska pensionsfonderna börjar mönstret bli svårt att bortförklara. Vindkraftsdebaclet läggs ovanpå de redan hårt kritiserade investeringarna i Northvolt och Stegra. Frågan är hur många miljarder i gröna felinvesteringar som krävs innan någon ställs till svars för hanteringen av svenska folkets pensionspengar.

Finland kan slopa pension för studier

Emil Fjellstedt — Fri, 13 Feb 2026 08:49:03 +0000

Ett finskt expertråd föreslår att staten ska slopa möjligheten att tjäna in pension genom slutförda studier. Förslaget möts med stark kritik från studerandekårer som befarar att det kan göra det mindre attraktivt att studera. Sedan 2005 har finska studenter tjänat in pension för avlagda examina som leder till yrkesinriktad grundexamen eller högskoleexamen. Den delen av pensionen bekostas direkt av staten. Nu vill Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken, ett expertorgan som ger råd till den finska staten, slopa denna förmån. Rådet menar att förmånen främst gynnar personer med högre lön och att det på sikt blir för kostsamt för staten. År 2080 beräknas kostnaden uppgå till cirka 700 miljoner euro årligen.

Studerandekårer kritiska

Svea Välimäki, styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår, betonar att studier ska ses som en investering i framtiden. — Man ska inte behöva halka efter i intjänad pension för att man väljer att studera, säger hon till finska statskanalen Yle. Patrik Ahlvik, styrelseordförande för studerandekåren Novium, tror att förslaget kan göra det mindre populärt att studera. — Man kan se pensionsintjäningen som en del av den morot som påverkar viljan att studera, säger Ahlvik. Rådet föreslår att stödet till studerande i stället ska riktas om så att staten höjer studiebidragen.

Tysklands pensionschock: folket måste arbeta till minst 73 års ålder

Jan Sundstedt — Thu, 09 Oct 2025 13:08:52 +0000

Samtidigt som Berlin skickar hundratals miljarder till Ukraina och blundar för migrationskostnaderna i Tyskland, höjs röster för att tyskarna ska arbeta längre för att rädda välfärden. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) förbereder landets invånare på ett längre arbetsliv. Enligt ett nytt förslag kan pensionsåldern i Tyskland gradvis komma att höjas till 73 år som en del av regeringens försök att rädda ett allt mer ansträngt välfärdssystem. Kritiker varnar för att idéerna om pensionsålder 73 saknar både realism och rättvisa. Friedrich Merz har uppgett att tyskarna måste vänja sig vid tanken på mindre fritid och längre yrkesliv för att finansiera pensioner, vård och äldreomsorg. Samtidigt visar ekonomiska analyser att landets tidigare styrka som EU:s ekonomiska motor har förbytts till stagnation. Underskottet i de offentliga försäkringssystemen växer snabbt och flera delstater rapporterar brist på både personal och finansiering inom vården. Regeringens expertråd varnar nu för att den demografiska utvecklingen kräver krafttag – fler arbetande, högre avgifter och senare pension.

Germany has proposed raising the retirement age to 73 to prevent the collapse of the pension system, per Reuters
— unusual_whales (@unusual_whales) October 6, 2025

Pengar till Ukraina prioriteras

Men medan tyskarna uppmanas att arbeta till långt efter 70 års ålder, fortsätter Berlin att skicka miljardbelopp till Ukraina. Enligt tyska medier uppgår det militära och humanitära stödet till motsvarande flera hundra miljarder kronor sedan 2022.

Kritiker menar att den nuvarande regeringen samtidigt underlåter att se till hemlandets egna finansproblem. Den växande statsskulden, stigande energipriser och svag industriproduktion har satt välfärden under hård press – men biståndet till Kiev förblir orubbat.

Många tyskar frågar sig därför hur landet kan ha råd att finansiera kriget utomlands men inte sina egna pensioner.

[caption id="attachment_201625" align="alignnone" width="640"] Hundratals miljarder kronor av tyska skattepengar går varje år till Ukraina. Montage. Foto: U.S. Marine Corps/Sgt. Samuel Fletcher, President Of Ukraine[/caption]

Invandringens påverkan

Den officiella förklaringen till krisen är en åldrande befolkning. Men flera ekonomer hävdar att problemet snarare ligger i den omfattande invandringen under de senaste två decennierna.

Enligt beräkningar från pensionsforskaren Bernd Raffelhüschen bidrar många nyanlända mindre till socialsystemet än vad de får tillbaka, särskilt under de första åren i landet.

I en intervju med Bild från oktober 2024 har han sagt att invandringen inte kommer att rädda varken ekonomin eller välfärden – snarare tvärtom.

Även andra experter menar att integrationsproblemen och den låga sysselsättningen bland vissa invandrargrupper blivit ett långsiktigt strukturellt bekymmer för tysk ekonomi. Trots detta får frågan begränsat utrymme i den politiska debatten.

[caption id="attachment_157880" align="alignnone" width="640"] Montage. Foto: Amisom, Pexels[/caption]

Förbundskanslerns dilemma

Förbundskanslern står därmed inför ett dubbelt dilemma. Å ena sidan kräver finansdepartementet reformer för att undvika kollaps i välfärdssystemet. Å andra sidan riskerar nya nedskärningar och höjd pensionsålder att öka missnöjet bland väljare som redan upplever att bördorna fördelas orättvist.

Oppositionen, särskilt Alternativ för Tyskland (AfD), har snabbt utnyttjat situationen och beskriver förslaget som ett svek mot landets arbetare. Samtidigt försöker Merz hålla en hård linje mot kritik och framställa reformen som en nödvändighet.

Men allt fler tyskar ställer nu frågan: varför ska medborgarna arbeta längre, samtidigt som miljarderna fortsätter flöda till både Ukraina och ett kostsamt migrationssystem som få längre tror kommer att bära sig?

Inkomstpensionen ökar med 4 procent nästa år

Jan Sundstedt — Mon, 21 Oct 2024 11:51:39 +0000

Inkomstpensionen höjs med fyra procent från årsskiftet, medan garantipensionen får en mindre ökning. Inflationen har påverkat pensionsutvecklingen markant negativt de senaste åren men nu stundar åtminstone en viss ljusning för landets cirka 2,3 miljoner pensionärer. Från och med 1 januari 2025 höjs inkomstpensionen med fyra procent. Den som i dag har en inkomstpension på 18 000 kronor i månaden får en höjning på omkring 720 kronor. Ökningen följer löneutvecklingen i samhället, som i år varit betydligt starkare än tidigare år, något som kan tänkas glädja många pensionärer. Monica Zettervall, expert på Pensionsmyndigheten, förklarar att det nu har återgått till en mer normal utveckling efter de senaste inflationsdrivna åren. – Nu har det återgått lite mer till det normala, säger Zettervall i en kommentar till Schibstedtabloiden Svenska Dagbladet. De senaste två åren, 2022 och 2023, har annars varit tuffa för många pensionärer och löntagare. Inflationen har gröpt ur reallönerna rejält, och inkomstpensionen höjdes i januari 2024 endast med en procent. Detta i kontrast till nästa års höjning som är betydligt mer generös. [caption id="attachment_191683" align="alignnone" width="640"] Monica Zettervall på Pensionsmyndigheten[/caption]

Garantipensionärer får lägre ökning

För de pensionärer som har garantipension, vilken följer inflationen, blir ökningen från årsskiftet något lägre på 2,6 procent. Under de två senaste åren har dock garantipensionärerna sett större höjningar, vilket Zettervall bekräftar. – Garantipensionen har haft en betydligt bättre utveckling de senaste två åren. 2024 steg garantipensionen med cirka nio procent, säger hon. Året innan såg en liknande utveckling. Då ökade inkomstpensionen med tre procent, medan garantipensionen steg nästan nio procent. – Så det har varit två väldigt ovanliga år, får man ju säga, både 2023 och 2024, tillägger Zettervall. För pensionärer som har både inkomstpension och garantipension blir höjningen mellan 2,6 och 4,0 procent, beroende på deras respektive pensionskomponenter. [caption id="attachment_76396" align="alignnone" width="640"] Pensionärer i Sverige kan från år 2025 komma att få det en smula bättre ställt (arkivbild).[/caption]

2,3 miljoner pensionärer påverkas

I dagsläget finns det cirka 2,3 miljoner pensionärer i Sverige. Nästan hälften av dessa har endast inkomstpension utan något grundskydd, som garantipension eller bostadstillägg. Ungefär 900 000 pensionärer har en kombination av både inkomst- och garantipension. Cirka 300 000 lever enbart på garantipension och bostadstillägg, då de saknar eller har mycket låg inkomstpension. Full garantipension för en ensamstående pensionär född 1938 eller senare är i år 11 603 kronor per månad före skatt. Utöver detta tillkommer premiepensionens utveckling, den del som placerats i fonder. Hur denna del kommer att utvecklas blir klart först i december. Premiepensionen utgör dock en relativt liten del av den totala pensionen för de flesta. De flesta pensionärer har även tjänstepension som läggs ovanpå den statliga pensionen, vilket påverkar den totala inkomstnivån.

Riktåldern för pension 2029 blir 67 år

Sofie — Wed, 31 May 2023 07:53:38 +0000

Pensionsåldern höjs med ett år under 2023. Regeringen har också beslutat att fastställa riktåldern för pension år 2029 till 67 år. Regeringens beslut gällande pensionsåldern har sin grund i en överenskommelse i pensionsgruppen från december 2017. I överenskommelsen, som fattats av representanter från Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna, påbörjade man en justering av pensionsåldern redan 2020 då man höjde den lägsta åldern att ta ut allmän pension från 61 till 62 år. I samband med det höjde man även åldern för rätt att kvarstå i anställning från 67 till 68 år. Nu har man höjt åldern ytterligare och från och med 2023 höjs den för att kunna ta ut allmän pension till 63 år. Åldern för när garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan börja betalas ut ändras också från 65 år till 66 år, enligt Pensionsmyndigheten. Rätten att stanna kvar på jobbet höjs till 69 år. Ändringarna föreslås tas i bruk i juli i år. Regeringen har också beslutat angående den så kallade riktåldern för pensionen. Denna ska införas från och med 2026 och innebär en ålder som kommer att räknas fram varje år och som sedan ska tillämpas sex år senare. Nu har man fastställt att riktåldern för pension år 2029 blir 67 år. Beslutet motiveras med att svenskar är allt friskare och för att pensionen ska kunna räcka krävs också att man arbetar längre. – Att vi lever allt längre, är friska och aktiva är naturligtvis väldigt positivt. Fler år som pensionär innebär dock att den intjänade pensionen ska räcka över en längre tid och för att få en god ekonomisk tillvaro är det därför avgörande att arbetslivet förlängs, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Exempelvis för den som är född 1958 kommer 66 år att vara åldern för när garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan tas ut som tidigast. Är man däremot född 1957 eller tidigare är det fortfarande 65 år som gäller. Införandet av riktåldern innebär dock att man inte riktigt kommer att kunna förutspå när man tillåts gå i pension, eftersom nya beslut gällande pensionsåldern tas varje år och tillämpas sex år senare.

Tre av fyra pensionärer är beroende av bidrag

Sofie — Tue, 04 Oct 2022 04:27:23 +0000

Nio av tio kvinnliga pensionärer är beroende av statliga bidrag. Antalet pensionärer som är i behov av bidrag har mer än fördubblats det senaste året och tre av fyra uppger nu att de behöver någon form av ekonomiskt stöd för att klara vardagen. Antalet pensionärer som behöver ta emot bidrag från staten ökar, visar siffror som Pensionsmyndigheten tagit fram till försäkringsbolaget Folksam. Enbart det senaste året har andelen pensionärer som behöver bidrag mer än fördubblats från 35 procent till 74 procent och idag har nära tre av fyra pensionärer någon form av bidrag. Det motsvarar nio av tio kvinnor och sex av tio män. I augusti höjdes garantipensionen för landets pensionärer och då fick fyra av tio en höjning av sitt bidrag, visar siffror som Kantar Sifo tagit fram på uppdrag av Folksam. 19 procent av kvinnorna uppgav att de fick en höjning på mellan 501 och 1000 kronor efter skatt. Av männen motsvarade det 6 procent. Var fjärde kvinna med bidraget uppgav att deras ekonomiska situation blivit tryggare av höjningen. Höjningen av bidraget är bra, menar Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, men samtidigt är det många som blivit beroende av bidrag från staten, vilket inte är syftet. – Höjningen av garantipensionen har gett många pensionärer, inte minst kvinnor, mer pengar i plånboken vilket är positivt. Samtidigt har väldigt många pensionärer blivit beroende av bidrag från staten, vilket inte var avsikten med det allmänna pensionssystemet. Min förhoppning framåt är att riksdagspartierna ger tydliga besked kring vilka åtgärder som är planerade när det kommer till pensionsfrågan. Att veta vilka spelregler som gäller ökar incitamenten att hitta kompletterande alternativ som förbättrar den ekonomiska trygghet den dagen du går i pension, säger Svärdman. Trots höjningen uppger 56 procent av pensionärerna med garantipension att de efter sina fasta utgifter har cirka 170 kronor eller mindre att leva för per dag. 87 procent rekommenderar unga att börja pensionsspara privat för att kunna få en hyfsad pension att leva på senare.

Efter regeringens pensionshöjning: Fem kronor mer för Gunbritt, 96

Sofie — Thu, 08 Apr 2021 08:16:21 +0000

I år höjdes pensionen för de flesta pensionärer i landet men i många fall är den ytterst marginell. Exempelvis Gunbritt, 96, fick en ökning på fem kronor. Gunbritt, 96, och hennes man Lennart, 95, har varit tillsammans sedan maj 1943 efter att de träffades på en dans i Kalmar. – Hon lyste så starkt att det var som hon hade en spotlight på sig, berättar Lennart för Schibsted-tidningen Aftonbladet. De gifte sig 20 september 1947 och fick sedan sonen Anders. Lennart jobbade inom flygindustrin och Gunbritt tog hand om hemmet. Eftersom Gunbritt slutade arbeta tidigt har hon en så kallad garantipension, som i princip är ett grundskydd i den allmänna pensionen till den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. Därför blev hon intresserad när det förra året blev prat om att pensionen skulle höjas. – Det lät ju bra när de lovade att vi skulle få en ökning. Men sedan blev det ju inte så mycket, säger hon. Pensionen utlovades att höjas för de flesta under 2021 på en summa av mellan 70 och 550 kronor efter skatt, enligt Pensionsmyndigheten. Gunbritt fick 50 kronor mer, men efter skatt blev den summan endast fem kronor. – Det är en sådan struntsumma att man kan fundera på om det är värt att skicka ut den alls, tycker maken Lennart. – Jag får ut 6 925 kronor efter skatt. Det känns konstigt att det blev så lite, inte minst eftersom ministrarna själva fick rejält mycket mer i lön. Om det inte vore för Lennarts pension vet jag inte vad jag hade gjort, säger Gunbritt. I september införs också det nya inkomstpensionstillägget, som ska kunna hjälpa pensionärer som haft låginkomstyrken att få lite mer pengar. Som mest kan det bli 600 kronor extra, men vad Gunbritt får ut vet hon inte än. – Vi klarar oss bra. Men jag tycker att det borde bli lite mer pengar när regeringen faktiskt lovar det.

”Dags att omvärdera samhällskontraktet”

Osignerad — Thu, 19 Sep 2019 16:14:36 +0000

Diskussionen om svenska pensionssystem pågick under några årtionden under 1900-talet, men under slutet av 1950-talet kunde politikerna inte längre motstå frestelsen att göra sina medborgare ännu mer beroende av staten. ATP-reformen var ett faktum och nu skulle svensken, som inte ansågs ha förstånd nog att av egen kraft, genom statens försorg spara till sin egen ålderdom. Tidsandan och den utbredda tron på en stark stat gjorde att reformer av det här slaget ganska enkelt och utan ideologiska protester kunde tricksas fram till ett beslut i riksdagen, och då likväl som nu var det en folkpartist (numera Liberalerna) som med sin enskilda röst hjälpte sossarna och kommunisterna att få igenom denna socialistiska reform. Med en rösts övervikt fördjupades den enskildes beroendeställning till staten i en riktning som sedermera skulle visa sig förödande för alla parter. För att få ett över tiden hållbart pensionssystem att fungera tog politikerna fasta på några förutsättningar innan man lade fram sitt slutliga pensionsförslag i riksdagen. Det nya pensionssystemet byggde på förutsättningen att det för evig tid skulle vara full sysselsättning (arbetslöshet var ju vid denna tid ett relativt okänt begrepp). Likaså förutsattes att inflationen inte skulle kunna påverka pensionsutfallet nämnvärt. Stabil och uthållig tillväxt var dessutom ett grundfundament som man aldrig trodde skulle kunna hota ett pensionssystem. En galen princip Innan begreppet pensioner (före folkpensionens tid) på allvar introducerades var det upp till var och en av oss att försöka sätta av så mycket att en ålderdom kunde tryggas, i den mån detta inte räckte till så kunde man till viss del förvänta sig stöd från familjen och anhörigkretsen. I den socialistiska andan ansåg vissa att pension var en fråga som samhället skulle ansvara för på solidarisk basis. Varför man inte trodde att individen själv hade tillräcklig drivkraft för att själv sörja för sin ålderdom går det att spekulera om. Själv tror jag att det var en mix av rättvisekrav och en uppfattning att den enskilde inte alltid förstod sitt eget bästa, det vill säga en förmyndarsyn från politikerhåll och misstro mot att en majoritet av den svenska befolkningen visste sitt eget bästa. Det som framstår som det mest märkliga med den tidens, och för all del också dagens pensionssystem, är att de individer vilka med sina inkomstskatter idag arbetar ihop till pensionsavsättningar mestadels gör det för de pensionärskollektiv vilka idag skall ha utdelning från systemet. Det vill säga, de aktivt arbetande individernas inbetalningar till systemet går till andra individer och är inte till någon större del öronmärkta till just den egna pensioneringen. Pensionsrätten för de betalande är starkt begränsad till hur mycket pengar systemet fylls på med av den arbetande delen av befolkningen. Denna kollektiva tanke skjuter hela det individuella incitamentet i sank. Du arbetar med andra ord huvudsakligen inte ihop pengar till din egen pension, dina inbetalningar går till någon annan och du är beroende av att detta pyramidspel fortsätter i oförminskad takt för att du själv ska få tillbaka dina egna avsättningar och förhoppningsvis en viss tillväxt på kapitalet när du själv blir pensionär. De senare uppdateringarna av det svenska pensionssystemet har i och för sig medfört en viss men starkt begränsad individualisering, men andelen är fortfarande mikroskopisk. Den har heller inte ändrat grundprincipen om att inte ha en individuell koppling till de avstådda inkomsterna, som med tvång sätts av till staten via arbetsgivarens krav på sig att betala in pensionsavsättningar för den anställdes räkning. Ebberöds bank Innan jag berör en del avarter inom pensionssystemet vill jag uppmärksamma frågan om hur många av de människor som har rätt till pension, också förstår på vilka grunder deras respektive pension bygger. Skulle vi som individer så fullständigt strunta i detta om det hade varit vårt eget ansvar att sörja för ålderdomen? Idag är det väldigt få som verkligen kan förstå och redogöra för det pensionsutfall man får vid sin egen pensionering. Det är mycket oroande om man uttrycker sig försiktigt. Med en demografisk tillväxt som inte följer de förutsättningar man antagit inför introduktionen av pensionssystemet, tvingas den arbetande delen av befolkningen sätta av alltmer pengar till ett äldrekollektivs pensioner vars numerär är i kraftigt tilltagande. Vi har alltså en situation av Ebberöds bank, vilket alla förstår innebär kraftiga påfrestningar men framförallt orättvisor för dem vilka arbetar och betalar in till systemet. Lägger vi dessutom till pensionsrätten för de migranter vilka, utan att själva ha bidragit med en svensk krona till systemet, kommer till Sverige utan möjligheter att någonsin i sin levnad kunna bidra till systemet, så inser alla att systemet inte håller i längden utan våldsamma skattehöjningar. Vari rättvisan och solidariteten med detta numera ligger är för de flesta höljt i dunkel. Det går utför i rekordfart och ingen verkar förstå att detta inte håller länge till. Nytt sätt att tänka behövs Det är inga småpengar som sätts av från den löneinkomst den anställde avstår ifrån i och med sina respektive pensionsavsättningar via arbetsgivarens inbetalningar till Skatteverket. Har dessutom arbetsgivaren ett kollektivavtal, garanteras ofta en viss tjänstepension som kan vara skillnaden mellan att leva under knapphetens kalla stjärna och att leva på en hygglig nivå. 16 procent av din inkomst ”betalas” alltså in av arbetsgivaren. Utöver detta betalar arbetsgivaren också in 2,5 procent till din premiepension, det vill säga tillsammans 18,5 procent av den lön som du avstått ifrån att få i handen direkt vid intjänandet. Har arbetsgivaren dessutom ett kollektivavtal, betalas ofta ytterligare cirka 4,5 procent in till din tjänstepension via något så kallat pensionsinstitut. Det är i detta skede vi alla behöver fundera lite på matematiken. Låt oss anta att du tjänar cirka 30 000 kronor brutto per månad. Du avstår då enligt ovan cirka 23 procent av din lön som du annars fått i handen den tjugofemte varje månad. Du tillåter alltså arbetsgivaren att skicka in cirka 7000 av din lön per månad till Skatteverket för att staten via sina politiker skall förvalta och förhoppningsvis förmera ditt kapital så att du, när du får ut din pension, förhoppningsvis får ut mer än de nominella belopp du satt av till pensionssystemet. Hade matten fungerat så hade du under cirka 35-40 yrkesverksamma år (i dagens penningvärde) hunnit betala in 7000 x 12 x 40 = 3 360 000 kronor. Då kan vi ju dessutom anta att du under din levnad sannolikt kommer att tjäna alltmer i takt med stigande ålder, det vill säga att du med dagens månadsinkomst plus framtida lönehöjningar sannolikt skjuter in minst det dubbla i pensionssystemet. Nuvärdesberäkningen som behöver göras i varje enskilt fall är av begripliga skäl inte redovisad här. Varför kommer då inte de förväntade beloppen ut, till den vilken gjort avsättningarna? Jo, därför att det finns en allt större del medborgare, inklusive de med nya uppehållstillstånd, vilka inte bidragit till systemet genom inbetalningar så att de motsvarar de pengar de får ut. De pensioner som dessa medborgare får ut urholkar systemet och betalas av alla de andra vilka lojalt betalat in sin del till systemet. Rättvist? Har solidariteten med andra ord ett pris? Koppla pensionssystemet till individens eget bestämmande Den mest intressanta frågan som måste ställas är varför vi frivilligt har avstått från ett löneutrymme i form av pensionsavsättningar för att våra politiker skall kunna förfoga över dessa pengar under flera årtionden, utan garantier för att vi får ta del av dessa när vi själva går i pension. Hade vi inte alla varit mer betjänta av att själva, direkt vid intjänandet, få förfoga över det löneutrymme som vi tjänat in men tvingats avstå ifrån? Förr sade alltid politiker att man måste räkna med vissa dynamiska effekter när man inte i detalj kunde redovisa alla detaljer i ett lagförslags effekter på lång sikt. Med facit hand över effekterna av ett helt havererat pensionssystem är det nog hög tid att ompröva de fundamentala förutsättningarna för ett över tid hållbart pensionssystem. De hittills vunna erfarenheterna förskräcker de flesta som orkar sätta sig in konsekvenserna av detta socialistiska experiment. Den samlade privata skuldsättningen antyder att svensken tvingats ta stora och omfattande lån endast för att kunna bo någonstans. Vad hade hänt om individen sluppit dessa tvångsvisa avsättningar till ett kollektivt och socialistiskt pensionsexperiment och istället kunnat betala med mer av sina egna intjänade pengar och på så sätt avstå från att låna upp så mycket pengar för sitt boende? Den som är satt i skuld är inte fri sade före detta statsministern Göran Persson för inte alltför många år sedan, varpå han försnillade 256 miljarder från det svenska pensionssystemet. Pengar vi aldrig sett röken av igen. Vi måste alla vakna och verka för en omläggning av hela pensionssystemet så att vi inte är beroende av politikernas beslut hur vi skall framleva vår pensionering. Antalet så kallade fattigpensionärer ökar kraftigt för varje år som går, och med höjd pensionsålder återstår nog ättestupan för väldigt många de kommande åren. Ny syn på statens inblandning i våra liv Vi behöver alla som individer komma ur de kollektiva lösningar som det icke fungerande systemet bundit oss vid. Det borde rimligen vara i vårt eget intresse att inte längre vara lydiga vasaller i en stat med totalitära drag och där individens beroende inte längre kan vara detsamma som vid tiden för introduktionen av det vansinniga svenska pensionssystemet. Om vi alla säger nej till fortsatt vansinne på pensionsområdet, kan vi fortsätta med att fundera på vilka andra delar av det svenska socialistimperiet vi skall överväga inom ramarna för ett uppdaterat samhällskontrakt. Jan Norberg

Allt fler pensionärer behöver ekonomiskt stöd

Osignerad — Tue, 06 Aug 2019 10:58:30 +0000

Andelen fattigpensionärer som är beroende av äldreförsörjningsstöd har fördubblats under de senaste 15 åren. Det rapporterar SR/Ekot. I maj var antalet äldre som inte har en inkomst som når upp till skälig levnadsnivå 25 000 personer. Mörkertalet är stort, enligt SCB. Ytterligare 17 000 personer beräknas ha rätt till stödet. Vid Pensionsmyndigheten konstaterar man, att ett av skälen till att gruppen har blivit betydligt större är, att allt fler äldre personer har kommit till Sverige och därför inte har vad som krävs för att få garantipension. Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån