pengar – Nya Dagbladet

”Trealth är den verkliga rikedomen som västvärlden glömt”

Osignerad — Tue, 13 Jan 2026 16:02:44 +0000

Pengar har förhäxat oss — och vi vill ständigt ha mer. Vissa verkar till och med tro att pengar i sig kan skapa saker, som om sedlar vaknade på morgonen, åt frukost och marscherade iväg till fabrikerna sjungande: ”Hej och hå, nu går vi till jobbet!” — där de sliter hela dagen för att producera varor och tjänster. Numismatiker kan förvisso se ett värde i mynt och sedlar, men för oss andra är pengar bara ett medel för att uppnå något annat. I sin grund är alltså pengar inte det vi egentligen behöver. Förr förstod människor detta instinktivt: fisk byttes mot päls, salt mot flintyxor. Pengar är den magi som döljer denna sanning: när vi köper något är pengar bara skuggan av utbytet — och en skugga kan inte existera utan något verkligt som kastar den. Pengar utan motsvarande verkligt värde är alltså ett bedrägeri. Grunden till detta bedrägeri ligger i de ekonomiska abstraktioner som skapats för de förvränger det vi ser, likt speglarna i lustiga huset på Gröna Lund eller Liseberg. Och pengar var bara den första förvrängningen. Under årtionden har finanssektorn lagt uppfinning på uppfinning: derivat, terminer, forwards, optioner, swappar, hedgar, spekulationer, arbitragekonstruktioner, OTC-affärer, börshandlade instrument, bilateral nettning, nominella värden och andra konstruerade påfund. Tillsammans har dessa byggt ett system av "Shadows and Dust" — där vissa uppfinningar, med Warren Buffetts ord, är ”finansiella massförstörelsevapen”.¹ Det kapitalistiska väst, förhäxat av dessa uppfinningar, kommer att ha svårt att släppa taget om dem. Men nationer som Kina, som inte är bundna att vörda kapitalismens abstrakta idéer, borde ha bättre förutsättningar att genomskåda de underliggande bedrägerierna. Andra idéer, såsom Trealth – en förkortning av ”true wealth” (verklig rikedom) – kan dock vara till hjälp. Trealth introducerades i boken True Wealth of Nations 2008 och vidareutvecklades senare i boken China Unbeatable? Idén bygger på en sanning känd sedan Aristoteles: pengar i sig är sterila. Verklig tillväxt sker på åkern, i fabriken och i människans sinne. Trealth är en återgång till sunt förnuft — den jordnära visdom som en gång vägledde samhället innan ekonomiska idéer hjärntvättade oss. Liksom Alexander den store som skar av den gordiska knuten, skär trealth igenom illusioner; vi kan känna igen äkta, verkligt värde — och avslöja bedrägerier som planerat åldrande. Ett klassiskt exempel är Phoebus-kartellen (1925–1939), där medlemmarna kom överens om att begränsa glödlampors livslängd till 1 000 timmar och till och med bötfällde dem som överskred detta. Företagens vinster ökade, men trealth lär oss att en glödlampa som håller dubbelt så länge erbjuder dubbelt så stort verkligt värde. I dag byter europeiska biltillverkare stål mot plast i motorer, tar bort oljestickor, gör delar svårservade och så vidare. Garantin löper ut; motorn eller växellådan går sönder och tvingar ägaren till dyra reparationer eller till att köpa en ny bil. Planerat åldrande får vinsterna att skjuta i höjden, men det verkliga värdet minskar. Ett trealth-fokuserat samhälle skulle omedelbart genomskåda att planerat åldrande är destruktivt och förbjuda det. Att tänka med ett trealth-perspektiv drar fram sanningen; vi kan bortse från ”pengar” och se verkligheten. En politik som fokuserar på trealth förstår att politikens uppgift är att underlätta skapandet av sådant vi behöver, som håller länge och som vi kan dela. Skapa trealth. De socialdemokrater som byggde Sveriges välfärdsstat förstod detta intuitivt när de skapade folkhemmet — ett samhälle där staten aktivt främjade medborgarnas välfärd genom bland annat allmän sjukvård, pensioner, barnbidrag och progressiv beskattning, allt i syfte att minska ojämlikhet och höja levnadsstandarden för vanliga människor. Dessa ledare hade en tydlig vision och styrde marknadskrafterna mot att utveckla infrastruktur såsom kraftverk, sjukhus, skolor och universitet. De fattade beslut utifrån ett trealth-tänkande utan att ännu ha ordet. När Tage Erlander därför drev på för statliga åtgärder för att minska arbetslösheten fick han problem och mötte "den samlade nationalekonomiska vetenskapens tryck".² Hade han haft tillgång till trealth-idén kunde han ha hävdat att ett land blir rikare när människor är sysselsatta med att skapa sådant som verkligen behövs — när landets samlade trealth växer. En senare variant av detta problem är NAIRU (Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment), som hävdar att vi behöver arbetslöshet. Men om arbetslösa människor kan sättas i arbete med att skapa trealth är detta i själva verket något gott. Eller ta påståendet att Kina är ”fast i en deflationscykel”.³ Med ett trealth-perspektiv är detta i själva verket ett tecken på framgång: det skapas så mycket trealth att penningmängden helt enkelt inte ökar i takt med det ökande välståndet! Begrepp spelar en avgörande roll. Det är tydligt att Kina i praktiken har anammat ett trealth-perspektiv. I dag producerar Kina över hälften av världens stål⁴ och ungefär dubbelt så många STEM-doktorer som USA.⁵ ”Kina leder världen med över 40 000 km höghastighetsjärnväg — mer än resten av världen tillsammans.”⁶ I kontrast är USA i dag starkt beroende av import: till exempel av sällsynta jordartsmetaller och magnetmaterial, farmaceutiska ingredienser och verktygsmaskiner. I stället för att exportera verklig rikedom (till exempel tillverkade varor) säljs statsobligationer och finansiella tillgångar för att finansiera handelsunderskottet och betala för importen. Detta speglar ett pengatänkande. Med ett trealth-perspektiv ser vi omedelbart varför detta inte är hållbart i längden: om Kina exporterar trealth måste de få trealth i gengäld — inte löften förklädda till ”pengar”. En nation som styrs av trealth kommer att resa sig, medan en nation som drivs av penningmanipulationer kommer till slut att falla. Trealth är sanning — allt annat är ”Smoke and Mirrors: ”Shadows and Dust”. Ett land som förstår detta kommer att blomstra; ett som ignorerar det kommer så småningom att stanna av, som en motor som fått slut på bränsle. Sverige en gång, och Kina i dag, förstår det som USA tycks ha glömt — att den sanna grunden för välstånd ligger i hederligt arbete, inte i smart stöld. ”Den som har stulit, han stjäle icke mer, utan arbetet hellre, och uträtte med sina händer vad gott är, så att han har något varav han kan dela med sig åt den som lider brist.”⁷ Stefan Sigfried

Källor och referenser: 1. CNCB – The value of what Buffett called ‘financial weapons of mass destruction’ is plunging 2. Tage Erlanders memoarer. Del 1901-1939, sid 171-172. 3. GIS Reports – China trapped in a cycle of deflation (January 27, 2025) 4. World Steel Association, 2025 5. CSET 6. Jagran Josh – Top 10 Countries with High-Speed Railway Length (2025) 7. Efesierbrevet 4:28, 1917 års översättning.

Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll

Isac Boman — Sat, 16 Aug 2025 12:11:03 +0000

Sveriges Riksbank har sedan 2017 bedrivit ett projekt för att implementera den svenska versionen av så kallad digital centralbanksvaluta: e-kronan. Man talar om “ett digitalt komplement till kontanter” och förklarar i en av sina egenpublicerade videor i ämnet hur “deltagare” skickar “tokens” i “nätverk”. I grunden för denna teknologiskt omvälvande lösning återfinns blockkedjetekniken, vilken ofta betraktats som en nyckel till frihet från statlig kontroll. I detta fall riskerar den dock att tjäna rakt motsatt syfte.

Artikeln publicerades ursprungligen den 18 mars 2023.

En fundamental skillnad mellan e-kronor och de nuvarande pengarna på våra vanliga bankkonton är att de förstnämnda i likhet med kontanter ges ut direkt av Riksbanken – inte av privata affärsbanker. Det låter till en början ganska lovande mot bakgrund av de kommersiella bankernas oförtjänta privilegium att driva en verksamhet där man själva skapar pengar ur tomma intet, som man sedan lånar ut mot ränta. Problemet är dock att den moderna digitala infrastruktur som ligger till grund för e-kronan ger den som administrerar systemet avsevärt mycket mer långtgående kontroll över användarens transaktioner än vad som är möjligt idag. Riksbanken förklarar hur e-kronor exempelvis kan laddas på ett kort som ett vanligt betalkort, men i praktiken kommer de nya pengarna med stor sannolikhet i första hand att finnas på en mobilapp. Staten kommer med detta system, via Riksbanken, att ges full insyn i medborgarnas transaktionshistorik och kommer dessutom att kunna införa kriterier som begränsar möjligheterna för individer att fritt handla med varor och tjänster – i realtid. I augusti 2016 släppte World Economic Forum, i samarbete med globala redovisningssgiganten Deloitte, rapporten “A Blueprint for Digital Identity – The Role of Financial Institutions in Building Digital Identity”. Av titeln framgår att det egentligen inte är pengar som är centralt i sammanhanget, utan snarare “digital identitet”. Läser man vidare deklareras det att vi med hjälp av modern teknik kan och bör förenkla vardagen, där frånvaron av en centraliserad digital identitet utgör en "flaskhals" för att göra detta - inte bara för finansbranchen utan för samhället som helhet. Ett ytterligare exempel kunde vara att köpa alkohol på systembolaget utan att legitimera sig, eftersom systemet vid betalningsögonblicket erhåller omedelbar kännedom om kundens ålder och därmed godkänner eller nekar köpet automatiskt - utan någon mänsklig inblandning i form av en sedvanlig legitimationskontroll. Andra tänkbara exempel kan vara låneansökningar, påskrivning av avtal som exempelvis hyreskontrakt, onlineköp, resor och så vidare. Allt vi behöver göra för att åtnjuta vad man menar är en åtråvärd bekvämlighet är att koppla vår individuella identitet till en digital dito - direkt kopplad till och kontrollerad av vår centralbank och andra statliga myndigheter. Det råder dock inga tvivel om att detta också är ett potentiellt maktmedel av sällan skådat slag. Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls.

Med tanke på vilken fundamental roll pengar spelar i vår vardag är det närmast fantasin som sätter gränser för vilka kontrollmekanismer som med detta skulle kunna införas.

I och med centralbankernas framträdande roll i sammanhanget är det knappast förvånande att den internationella regleringsbanken för världens centralbanker, Bank for International Settlements i Schweiz (BIS), är en av de viktigaste initiativtagarna till utvecklingen kring CBDC och digital identitet. https://www.youtube.com/watch?v=DUHnC4DQS1M Systemet har beskrivits av en brittisk medborgarjournalist i målande termer i sammanställningen ovan. Riksbanken skriver att e-kroneprojektet sedan 2020 gått in i en mer praktisk fas och att man tillsammans med den Dublinbaserade globala teknikjätten Accenture påbörjat utvecklingen av en möjlig teknisk plattform för e-kronan. John Velissarios, Accentures VD och expert på kryptografi, förkunnade i maj 2021 också att vi bara är ”några få år ifrån en fullskalig lansering av digital centralbanksvaluta på flera marknader". I nuläget ser det ut som att antingen Sverige eller Ryssland kan bli först i Europa med att implementera systemet, och är vid sidan av Ukraina de två länder som hunnit med pilottester. Jamaica återfinns bland andra mindre önationer i det karibiska havet som redan infört systemet rent tekniskt i nuläget. Den kommunistiska världen öster om Kalla krigets järnridå kunde under lång tid stå oöverträffad som exempel på hur långt det totalitära kontrollsamhället kan dras, men under 2000-talet har även den moderna kapitalistiska världen antagit en allt mer tydligt motsvarande skepnad. Massövervakningssamhället, som infördes i kölvattnen av 11 september 2001, har följts upp av coronapolitikens tidevarv, som visade att något tidigare så självklart som grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter, även i ett land som Sverige, i praktiken inte är så mycket mer än tomma papperskonstruktioner. Den digitala centralbanksvalutan är ett nytt sjumilakliv i samma riktning – som snart kan få covidpassens apartheid-system att framstå som förhållandevis frihetligt i sammanhanget. Isac Boman

Svenska löner sämst i Norden

Jan Sundstedt — Sun, 16 Mar 2025 15:12:06 +0000

Svenska löner för viktiga yrkesgrupper är de lägsta i Norden, visar siffror från 2023. Danmark, Norge men även Island toppar löneligan med betydligt mer välfyllda lönekuvert, samtidigt som Finland ligger närmast Sverige och i ett par fall trumfar svenska löner. Sverige halkar alltmer efter sina nordiska grannar när det gäller löner för samhällsbärande och centrala yrken som exempelvis fastighetsskötare, sjuksköterskor och socionomer. Statistik visar att Sverige, ofta i sällskap med Finland, har de lägsta genomsnittslönerna för dessa yrken, medan Danmark och Norge toppar listan med betydligt högre ersättningar. Siffrorna bygger på data från 2023, de mest aktuella siffrorna tillgängliga, och hämtas från nationella statistikbyråer som SCB, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och Statistics Iceland, samt fackförbund i respektive land.

Fastighetsskötare i Sverige tjänar minst i Norden, medan Danmark och Norge sticker ut med klart högre löner. Finland ligger dock nära Sverige i löneläge.
Sjuksköterskor i Sverige hamnar också här i botten av löneligan med lägre löner än våra nordiska grannar. Danmark leder med de högsta lönenivåerna, samtidigt som Finland ligger tätt intill svenska nivåer.
Socionomer i Sverige uppvisar samma mönster och ligger lägst i Norden. Danmark och Norge erbjuder betydligt bättre lönevillkor, medan Finland återigen är Sverige hack i häl. Island når också högre nivåer än sina svenska kollegor.

Det är viktigt att notera att lönerna kan variera beroende på region, sektor och erfarenhet, vilket de facto kan påverka de angivna intervallen.

Köpkraft ej inräknad

Skillnaderna i löneläge kan kopplas till varierande arbetsmarknadspolitik, skatter och produktivitet i de nordiska länderna. Sverige sticker ut som det land där yrkesgrupperna ovan i reda kronor belönas i ringaste mängd. Något som väcker frågor om löneutvecklingen framöver - inte minst med tanke på stundande avtalsrörelse. Värt att poängtera är att siffrorna inte tar hänsyn till köpkraft, vilket i slutändan kan påverka hur lönerna upplevs i vardagen beroende på levnadskostnader. Även valutakurser påverkar resultatet. Skillnaderna understryker att Sverige halkar efter i löneutvecklingen. Finland får anses som närmaste konkurrent, men är fortfarande något vassare i ett par fall. Danmark och Norge leder utvecklingen med högst löner, vilket belyser en tydlig nordisk lönedifferens. Källor: Statistiska Centralbyrån (SCB), Sverige, 2023: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonesok/ Statistics Norway, 2023: https://www.ssb.no/en/statbank/table/11420/ Statistics Finland, 2023: https://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_palkat_en.html Statistics Denmark, 2023: https://www.dst.dk/en/Statistik/emner/arbejdsmaerket/loen-og-indkomst/loenstatistik Statistics Iceland, 2023: https://www.statice.is/statistics/society/wages-and-income/wages/ Fackförbund som Vårdförbundet (Sverige), Tehy (Finland), Norsk Sykepleierforbund (Norge), m.fl., 2023.

Riksbankens uppmaning till svenskarna: Betala med kontanter

Redaktionen — Mon, 10 Mar 2025 16:11:18 +0000

Sverige spås bli världens allra första helt kontantlösa land. Redan idag är det i många sammanhang omöjligt att betala med kontanter. Riksbanken ser stora risker med utvecklingen och uppmanar alla svenskar att ha kontanter hemma och använda dem så att butiker och banker tydligt ser att det fortsatt finns en stor efterfrågan. Flera bedömare har konstaterat att det i Sverige och hela Västvärlden pågår ett ”krig mot kontanterna” där syftet är att digitalisera ekonomin fullständigt och helt ta bort möjligheterna att betala med sedlar och mynt. De aktörer som omöjliggör för sina kunder att betala med kontanter brukar motivera detta med ökad rånrisk, risk för penningtvätt eller att kunderna helt enkelt inte längre vill betala med fysiska pengar. Många mindre näringsidkare brukar också peka på att kontanthanteringen medför extra kostnader i form av avgifter av olika slag, och att man därför slutar ta emot kontanter. Kritiker har dock pekat på att den primära orsaken till fientligheten mot kontanter är att detta är en relativt anonym och integritetsvänlig betalningsmetod och att det blir svårt för banker, myndigheter och andra aktörer att i detalj kartlägga och övervaka hur svenskarna använder sina pengar.

"Använd kontanterna"

Även om storbankerna ogillar kontanter är riksbankschefen, Erik Thedéen, och vice riksbankschefen, Aino Bunge, av en annan uppfattning. I en debattartikel menar de att svenskarna måste använda betydligt mer kontanter än idag – och inte bara ha dem liggande hemma utan också använda dem för att göra inköp i vardagen. Man konstaterar att det i oroliga tider som dessa är av yttersta vikt att säkerställa att det finns ett robust betalningssystem som inte kan störas ut eller saboteras – och att möjligheten att betala med kontanter är en viktig del i detta. ”Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Använd kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem”, skriver man.

Vill införa "kontantplikt"

Riksbankscheferna vill också att svenska politiker inför en ”kontantplikt” vid försäljning av viktiga basvaror och att dessa lagstiftar om åtgärder för att skydda rätten att betala med kontanter. ”Riksbanken anser också att det måste gå att betala kontant för livsnödvändiga varor, såsom mat, drivmedel och mediciner, även i framtiden”, slår man fast och menar att storbankerna måste ta ett större ansvar för att erbjuda insättningar av kontanter och växelkassetjänster till näringsidkare. Man noterar också att det idag bara är en enda aktör – Loomis, som erbjuder kontanttransporter till och från handeln, och att även detta är någonting som bör förändras. [caption id="attachment_170019" align="alignnone" width="640"] Kontanter beskrivs som en nödvändig del av den svenska krisberedskapen. Foto: iStock/Connel_Design[/caption]

Fler måste få bankkonton

I ett pressmeddelande konstaterar man att ”kontanter fortsatt är ett viktigt betalningsalternativ, inte bara av beredskapsskäl – utan även för personer som av olika skäl inte kan eller vill ta del av digitala tjänster”. Man betonar även att det är upp till medborgarna att anstränga sig för att ”stärka sin egen betalningsberedskap och ha såväl fysiska betalkort som kontanter tillgängliga” och att använda sig av dessa. Vidare uppmanar man svenskarna att ha kort från minst två olika kortutgivare och vill att fler medborgare än idag ska få tillgång till betalkonton. – Utan ett betalkonto kan du inte delta i samhället på samma villkor. En vanlig anledning till att banker nekar eller avslutar konton är att de anser att de inte kan leva upp till lagkraven vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är allvarliga samhällsproblem som givetvis ska motverkas. Samtidigt bedömer vi att fler bör kunna ges tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner, säger Erik Thedéen.

Religiösa skänker mer till likasinnade

Isac Boman — Mon, 16 Dec 2024 06:11:35 +0000

En svensk studie visar att både religiösa och ateister tenderar att favorisera sina egna och vara mer generösa mot personer som delar deras egen tro och övertygelser. Nathalie Hallin är ateist och Hajdi Moche är kristen. Båda arbetar vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande i Linköping och beslöt att undersöka om religiösa människor verkligen är mer generösa än andra – en bild som är vanligt förekommande. Tillsammans med två andra forskare genomförde de tre studier: en i Sverige, en i USA och en i Egypten och Libanon. I den svenska studien ingick 398 personer som fick i uppgift att under sex omgångar fördela fiktiva pengar mellan sig själva och tre hypotetiska mottagare. Sedan fick de svara på frågor om religiös tillhörighet politisk övertygelse och intressen. Efter varje omgång fick deltagarna reda på ny information om de fiktiva mottagarna – exempelvis vad de hade för politiska åsikter, eller vilka filmer de gillade. De fick dessutom veta vilken religionstillhörighet mottagarna hade eftersom forskarna ville kontrollera hur detta skulle påverka deltagarnas givmildhet.

"Blev faktiskt förvånad"

”I de flesta omgångarna visade det sig att religiösa och icke religiösa gav bort lika mycket pengar. Men när de fick kunskap om mottagarnas religion blev det en tydlig skillnad. De troende deltagarna blev då mer generösa än de icke-religiösa. Det yttrade sig främst genom att de gav mer pengar till dem som hade samma tro som de själva. Men även ateister visade sig favorisera sin egen grupp”, konstaterar man. – Jag blev faktiskt förvånad över det, eftersom det enda som förenar ateister är att man inte tror på en gud, säger Nathalie Hallin. Studierna i USA och Mellanöstern hade ungefär dubbelt så många deltagare, men resultatet var snarlikt. Religion var den faktor som hade stört inverkan på generositeten och deltagarna var mest generösa mot de som delade samma tro som de själva.

Olika sorters generositet

Man kunde också notera att muslimer i USA var mer generösa mot sin egen grupp än kristna och ateister – och man tyckte sig se samma mönster i Sverige. I Libanon och Egypten sågs däremot inte någon sådan skillnad. ”Om det beror på kulturella normer, muslimers minoritetsställning i det amerikanska samhället eller något annat är ovisst”, skriver man. Forskarna tycker att det är intressant att förhållandet till just religion har en så stark inverkan på givmildhet och gruppkänsla, men man påpekar också att man kan vara generös på olika sätt. – Man kan ju vara generös med tid, med kärlek eller med omtanke. Så om det finns någonting i religionen som säger att man ska vara generös just med pengar är någonting att fundera kring i alla fall, säger Hajdi Moche.

Musks förmögenhet passerar 400 miljarder dollar

Sofie — Thu, 12 Dec 2024 09:01:26 +0000

Elon Musk har blivit först i världen att inneha en förmögenhet på över 400 miljarder dollar, enligt Bloombergs miljardärsindex. Den senaste milstolpen nåddes under veckan när SpaceX och dess investerare köpte insideraktier för 1,25 miljarder dollar. Affären värderas av raketföretaget till cirka 350 miljarder dollar, motsvarande 3 843 miljarder svenska kronor och gör bolaget till den mest värdefulla privata "startupen" i världen. Den nya värderingen ökade Musks noterade förmögenhet med cirka 50 miljarder dollar och lyfte honom över gränsen på 400 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg. Det vill säga cirka 4 392 miljarder svenska kronor. Donald Trumps valseger har också bidragit till Musks växande förmögenhet, och Teslas aktievärde har stigit med 65 procent sedan november. Musks förmögenhet har ökat med 200 miljarder dollar sedan 2022 och hans senaste förmögenhetshopp bidrog också till att världens 500 rikaste människor totalt nu äger mer än 10 biljoner dollar (10 000 000 000 000) - ungefär lika mycket som den sammanlagda bruttonationalprodukten i Tyskland, Japan och Australien förra året.

Tobias Billströms föreläsningsnota: 78 000 kronor – per person

Jan Sundstedt — Tue, 03 Dec 2024 05:53:30 +0000

Efter 25 år i politiken och en abrupt avslutning som utrikesminister inleder Tobias Billström (M) nu en ny karriär som föreläsare. Priset för att delta? 78 000 kronor - per deltagare. Billström meddelade i september att han skulle lämna politiken efter en karriär som spänt över 25 år, varav tio som minister. Själv angav Billström att avgången var ett val grundat på reflektion och framtidsplaner. – Det finns inga slitningar mellan mig och statsministern, menade Billström i samband med sin avgång. Nu står det klart att Billström, i samarbete med konsultföretaget Novare, ska erbjuda föreläsningar och utbildningar med fokus på geopolitik och affärsstrategi, rapporterar ekonomikanalen EFN om Billströms initiativ. Utbildningen ska rikta sig till svenska företagsledare, ägare och styrelsemedlemmar och behandla hur Sveriges medlemskap i EU och Nato påverkar företagens affärsmöjligheter.

Sveriges tidigare utrikesminister Tobias Billström är redo för sin debut som föreläsare.https://t.co/Lp0HrXIn3O
— EFN Finansmagasinet (@Finansmagasinet) November 30, 2024

Två middagar ingår

Programmet omfattar två tillfällen – ett i Stockholm och ett i Bryssel. I februari 2025 hålls första delen i Stockholm, följd av andra delen i Bryssel i mars. Kostnaden för att delta är 78 000 kronor per person. För detta får deltagarna därtill två middagar på köpet, men däremot tillkommer kostnader för resa och boende. Utöver föreläsningarna och utbildningarna uppger Billström att han planerar att fortsätta driva egen verksamhet och utveckla sitt erbjudande inom ledarskap och strategi.

Svenskar ogillar att prata om pengar

Sofie — Thu, 24 Oct 2024 05:02:07 +0000

Svenskar brukar inte diskutera privatekonomiska frågor med varandra, visar en undersökning från Kantar Sifo, på uppdrag av Marginalen Bank. Istället för att prata om pengar är man mer benägna att tala om sina relationer eller framtidsplaner. I undersökningen, som genomförts mellan den 17 och 24 september i år, deltog 1052 deltagare och syftet var att undersöka hur ofta svenskar talar om sin privatekonomi. Resultaten visar att 76 procent av svenskarna aldrig eller sällan diskuterar ekonomi med andra, skriver Marginalen Bank i ett pressmeddelande. Det visades också talas mindre om ekonomi bland äldre. I åldersgruppen 18–34 år svarade 61 procent att de sällan eller aldrig pratar om ekonomi, motsvarande siffra för åldersgruppen 35-55 år är 75 procent och i åldersgruppen 65–79 år 90 procent. Vidare fanns det också en del regionala skillnader, där 56 procent i Stockholm svarade att de sällan eller aldrig talade om sin ekonomi. I Östra Mellansverige ligger siffran på 67 procent och i övre Norrland 81 procent. – Vi förstår att pengar kan kännas som ett känsligt ämne att prata om, säger Marginalen Banks kommunikationschef Haris Serhatlic, och pekar på att de flesta någonstans ändå verkar inse att det finns fördelar med denna typ av diskussioner, i form av ökad förståelse för varandra och ökat välmående. Man kan också få tips av varandra som kan stärka den egna ekonomin.

Varför prioriterar regeringen Ukraina framför Sverige?

Jenny Piper — Tue, 10 Sep 2024 09:20:08 +0000

Man borde inte bli irriterad, man borde inte ens bry sig längre med tanke på hur många miljarder skattekronor som Sverige redan skickat till Ukraina medan det egna landet lämnats åt sitt öde av beslutsfattarna som helt uppgått i det militärindustriella komplexet, men ändå pyr ilskan varje gång ett nytt stödpaket presenteras. Igår var det återigen dags för syltryggarna i regeringen och stödpartiet som sålt sig att göra som husse säger så att kriget hålls igång. Försvarsministern Pål Jonson (M), Aron Emilsson (SD), Mikael Oscarsson (KD) och Joar Forsell (L) deklarerade således stolt att det nya sjuttonde(!) stödpaketet på 4,6 miljarder bland annat går till ammunition till Stridsfordon 90, kamouflageutrustning till Pansarbandvagn 302, sex stycken Stridsbåt 90 och så lite drönare på det samt dessutom doneras Robot 70 till ett värde av 500 miljoner kronor. Enligt herr Jonson behöver vi inte oroa oss för att Sverige får en sämre försvarsförmåga eftersom utrustningen kommer upphandlas och går att köpa direkt samt återanskaffas – det nämns inget om leveranstid och ingen ifrågasätter heller om Sverige ens har förmåga att försvara sig själva om Ryssland bränner av några missiler när de tröttnar på att vi återkommande sponsrar kriget. Tyvärr lär detta inte vara sista gången Sverige visar sin ”givmildhet” eftersom stödet består av 75 miljarder mellan åren 2024-2026. Jonson utesluter inte heller att vi kommer donera Jas Gripen i framtiden för att spä på konflikten ytterligare. Att dessa politiska beslutsfattare har mage att flina upp sig över det pengaregn man återkommande släpper över den korrupta regimen i Kiev samtidigt som det saknas pengar till våra viktigaste samhällsfunktioner som exempelvis skolan, omsorgen och den svenska vården som kapsejsat med såväl långa vårdköer som brist på vårdplatser samt fortsatta neddragningar på allt – inklusive den redan hårt belastade personalstyrkan som riskerar patientsäkerheten – är under all kritik. Hur den svenska hjärntvättade befolkningen kan hylla detta är för mig obegripligt, liksom hur de överhuvudtaget kan känna förtroende för något riksdagsparti när samtliga stödjer denna prioritering. Personligen skäms jag för att överlämna detta kollapsade land som styrs av krigshetsande lakejer till mina barn och upprörs varje dag av att den skatt vi betalar efter att ha slitit hårt på våra arbeten varken går till välfärden eller att återinvestera i våra barns framtid, istället bidrar vi till krigsindustrin samt att ukrainska män fortsätter slaktas på slagfältet i ett krig som redan är förlorat där luften håller på att gå ur det lögnaktiga narrativet man så länge lurat befolkningen med. Tvi vale. #vibetalar #followthemoney Jenny Piper

Fler föräldrar tar av barnens sparpengar för att klara vardagen

Redaktionen — Mon, 29 Jul 2024 05:11:42 +0000

Enligt en undersökning av Verian och Länsförsäkringar uppger allt fler svenska föräldrar att de tagit av sina barns sparpengar – utan att kunna betala tillbaka summan senare. Förra året handlade det om fyra procent av föräldrarna som kände sig tvingade att använda sig av barnens pengar för att klara vardagen ekonomiskt– men i år har det ökat till tio procent. – Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressmeddelande. Allra vanligast är det att ensamstående föräldrar och hushåll med låg inkomst ”lånar” av barnens pengar utan att kunna betala tillbaka i efterhand. 18 procent ensamstående föräldrar och 28 procent av hushållen med låg inkomst uppger att de gjort detta det senaste året.

"Försök sätta tillbaka pengarna"

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande. Men försök sätta tillbaka pengarna när du har möjlighet till det, om du tagit av barnens spargris, och försök att endast dra ner på sparbeloppen än att ta bort det helt. Det är lätt att glömma att återställa det månatliga sparandet när ekonomin förbättras, fortsätter Stefan Westerberg. Undersökningen genomfördes online via Sifopanel mellan den 31 januari och 7 februari 2024. 1000 personer med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år svarade på frågorna.