Påven Leo XIV undertecknade dokumentet den 15 maj, exakt 135 år efter att Leo XIII satte sitt namn under Rerum novarum, den katolska sociallärans klassiska text om arbete, kapital och industrisamhällets nya konflikter. Vatikanen publicerade encyklikan den 25 maj, rapporterar Vatican News.

Den nya texten, som omfattar drygt 42 000 ord, bär titeln Magnifica humanitas: Om värnandet av människan i den artificiella intelligensens tidsålder. I centrum står frågan om vad som händer med människans värdighet, frihet och ansvar när algoritmer formar allt fler beslut, relationer och samhällsfunktioner.

”Tekniken är aldrig neutral, eftersom den präglas av dem som utformar, finansierar, reglerar och använder den”, skriver påven i encyklikan.

Leo XIV förkastar inte tekniken som sådan. Han beskriver AI som en möjlig gåva som kan lindra lidande och öppna nya möjligheter. Men han varnar samtidigt för att teknisk utveckling som drivs av vinst, makt och militär konkurrens riskerar att göra människan till råvara, datapunkt eller produktionsenhet.

Inte en fråga om ja eller nej

I och med encyklikan skrivs AI-frågan in i samma tradition som kyrkans äldre sociala texter om industrialisering, arbete och social rättvisa. Påven skriver att den avgörande frågan inte är om samhället ska säga ja eller nej till teknik, utan vilken sorts samhälle tekniken ska bygga.

Han använder två bibliska bilder: Babels torn och Jerusalem. Babel står för teknisk makt utan ödmjukhet, där effektivitet och kontroll blir mål i sig själva. Jerusalem står för ett samhälle byggt på ansvar, gemenskap och respekt för människans gränser.

”Att avväpna betyder inte att avvisa tekniken, utan att hindra den från att dominera mänskligheten”, skriver Leo XIV.

Ett återkommande tema är hur artificiell intelligens kan efterlikna mänskligt tänkande och mänsklig omsorg utan att själv bära ansvar, ha förmåga till relationer eller äga ett samvete. Påven varnar särskilt för att sårbara människor kan börja förväxla chattbotar och digitala assistenter med verklig mänsklig närvaro.

Han skriver att inget beräkningssystem, hur avancerat det än är, kan skapa ”ett hjärta som ger sig självt” eller ”ett samvete som urskiljer gott från ont”.

Risk för koncentrerad makt

Ett av encyklikans skarpaste avsnitt behandlar maktkoncentrationen. Påven pekar på att de resurser som krävs för avancerad AI – datamängder, beräkningskraft, kapital och teknisk kompetens – i praktiken samlas hos ett fåtal företag och aktörer.

En mer ”moralisk” AI räcker inte, skriver Leo XIV, om det är ett fåtal som definierar vad denna moral ska vara.

Resonemanget knyter an till den växande politiska debatten om hur AI ska regleras vid exempelvis anställningsförfaranden, kreditprövningar, offentlig service, sjukvård och rättsväsende. Om besluten flyttas in i system som få kan förstå eller granska riskerar ansvaret att försvinna.

Påven efterlyser därför rättsliga ramar, oberoende tillsyn, informerade användare och politiker som inte överlåter samhällsutvecklingen åt marknaden eller teknikbolagen.

Enligt tidskriften Time presenterade Leo XIV encyklikan i Vatikanen tillsammans med Christopher Olah, medgrundare av AI-bolaget Anthropic. Symboliken är tydlig: kyrkan vill tala direkt till den tekniska maktens centrum, inte bara kommentera utvecklingen från sidlinjen.

Pope Leo XIV: The Church and Anthropic, will work together to "find the way for humanity, in this time of artificial intelligence."
Pope Leo’s 1st encyclical “The Magnifica Humanitas” on AI is now available (link in comments)

— The Honey Badger (@Nance726) May 25, 2026

Arbete, sanning och demokrati

Precis som Rerum novarum kretsar Magnifica humanitas kring arbetets värdighet. Påven varnar för att automatisering kan slå sönder arbetsmarknader och skapa vad han beskriver som ”påtvingad inaktivitet”, där människor inte bara förlorar inkomst utan också social delaktighet och mening.

”Jakten på större vinster kan inte rättfärdiga val som systematiskt offrar arbetstillfällen”, skriver påven enligt Time.

Påven varnar också för hoten mot sanningen. AI kan på några sekunder skapa texter, bilder, röster och videor som ser trovärdiga ut men är fabricerade. Encyklikan publiceras inför valrörelser i västvärlden, i ett informationsklimat där AI-genererat material redan påverkar politisk kommunikation, opinionsbildning och förtroendet för medier.

Leo XIV kopplar därför samman AI med demokratins grundvillkor. Om människor inte längre kan skilja verklighet från manipulation blir även den offentliga debatten sårbar.

”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”

Påvens skarpaste formuleringar rör AI i krigföring. Han varnar för att autonoma vapensystem och snabbare beslutsprocesser kan sänka tröskeln för våld.

”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”, skriver han.

Encyklikan varnar också för att teknik som gör det möjligt att angripa utan att se människans ansikte ökar avståndet mellan beslut och konsekvenser. Ju mer kriget framstår som ett tekniskt problem, desto lättare blir det att dölja det mänskliga ansvaret.

Budskapet riktar sig inte bara till katoliker. Dokumentet publiceras i ett skede när regeringar, företag och internationella organisationer försöker formulera regler för AI samtidigt som tekniken redan förändrar arbetsliv, utbildning, militär planering och politisk kommunikation.

Leo XIV konstaterar att mänskligheten inte står inför en renodlad teknikfråga, utan inför ett vägval som rör vår människosyn. AI kan tjäna människan – men bara om människan inte låter sig reduceras till det som tekniken kan mäta, sortera och ersätta.

Decennier av kontroverser

Svårgenomtränglig struktur