Partiet MoD – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 02 Sep 2026 10:49:08 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Partiet MoD – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 ”Saker vi inte talar om i Sverige” https://nyadagbladet.se/debatt/saker-vi-inte-talar-om-i-sverige/ Wed, 02 Sep 2026 10:47:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239179 1. 128 miljarder till Ukraina Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till omkring 128 miljarder kronor. Med civilt stöd cirka 157 miljarder.[1] Samtidigt visade Gallup 2025 att 69 procent av ukrainarna ville se ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt. Bara 24 procent ville fortsätta till seger.[2] Varför är svenska politikers svar fortfarande fler vapen och mer pengar? Man kan fördöma Rysslands invasion och samtidigt vilja få slut på dödandet. Fredsförhandlingar är inte kapitulation. Diplomati är inte förräderi.

2. Den nya krigsekonomin

Sveriges militära försvarsanslag är 175 miljarder kronor 2026, 18 procent mer än 2025. Ukrainastödet ligger utanför.[3] Regeringen siktar på 3,5 procent av BNP till försvaret 2030 och Nato-länderna har åtagit sig att nå totalt 5 procent 2035, inklusive bredare försvars- och säkerhetsutgifter.[4] Fem procent av en BNP på 7 000 miljarder skulle motsvara 350 miljarder om året. Varifrån ska pengarna komma? Skatter? Statsskuld? Nedskärningar? När några miljarder satsas på vården är det en stor reform. När tiotals miljarder går till försvaret är det en självklarhet. Det är också valfläsk. Fast åt vapenindustrin.

3. Amerikansk militär på svensk mark

Genom DCA-avtalet har USA fått tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden.[5] Delar kan dessutom upplåtas för amerikanska styrkors ensamma tillgång.[5][6] Det är en historisk förändring. Militära allianser innebär inte bara att någon lovar att försvara dig. Du blir också en del av deras militära infrastruktur och konflikter. Varför är detta inte en av valets största frågor?

4. Från alliansfrihet till Nato

I mars 2022 varnade Magdalena Andersson för att ett svenskt Natomedlemskap kunde destabilisera vårt närområde.[7] Sedan vände Socialdemokraterna. Ingen folkomröstning hölls. 2024 blev Sverige medlem och mer än 200 år av militär alliansfrihet var över. Har Sverige blivit säkrare, eller har vi gjort oss strategiskt viktigare i en konfrontation mellan Nato och kärnvapenmakten Ryssland? Den frågan borde åtminstone diskuteras.

5. Pandemin är över. Var är granskningen?

Under pandemin infördes extraordinära begränsningar. Vaccinationsbevis infördes och människor utsattes för hårt tryck att vaccinera sig. De som ifrågasatte risker eller virusets ursprung avfärdades ofta som antivaxxare och konspirationsteoretiker. Sedan kopplades Astra Zenecas vaccin till mycket sällsynta fall av ovanliga blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.[8] Myokardit och perikardit identifierades som biverkningar som kan förekomma i mycket sällsynta fall efter vaccination med mRNA-vaccinerna Comirnaty och Spikevax.[9] År 2025 bedömde CIA att ett laboratorierelaterat ursprung för covid-19 var mer sannolikt än ett naturligt ursprung, men myndigheten betonade att bedömningen gjordes med låg tilltro och att båda scenarierna var möjliga.[10] Varför har Sverige inte genomfört en kompromisslös granskning av pandemipolitiken? Det handlar inte om att vara för eller mot vaccin. Det handlar om vad som händer med demokratin när människor förväntas lyda och de som ifrågasätter makten blir problemet.

6. Yttrandefriheten naggas sönder

Sedan 2023 gäller lagen om utlandsspioneri. Riksdagen skriver själv att den innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.[11] 2025 placerade EU den schweiziske före detta översten Jacques Baud på sin sanktionslista, bland annat med hänvisning till prorysk propaganda och informationsmanipulering.[12] Oavsett vad man tycker om Baud är principfrågan viktig: Hur långt ska politiska institutioner få gå för att bestraffa människor för information och analyser de anser gynnar en främmande makt? Samtidigt reglerar Digital Services Act hur de största plattformarna ska hantera bland annat systemrisker för samhällsdebatt och val.[13] Parallellt fortsätter EU-arbetet med det som brukar kallas Chat Control.[14] Goda syften räcker inte. Vi måste fråga vilken infrastruktur för övervakning och kontroll som byggs.

Det är detta valet borde handla om

Sverige har övergett alliansfriheten. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. 128 miljarder har satsats på militärt Ukrainastöd. Försvarsutgifterna rusar. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU:s digitala makt växer. Ändå handlar valrörelsen om några hundralappar hit och dit. De verkliga frågorna är större: Krig eller fred. Alliansfrihet eller stormaktsberoende. Öppen debatt eller åsiktskorridor. Medicinskt självbestämmande eller statlig lydnad. Privatliv eller digital övervakning. Det handlar om vilket samhälle våra barn ska leva i. Bilen rullar redan mot sin destination. Frågan är om du någonsin fick vara med och välja den.   Andreas Sidkvist, vice partiledare och riksdagskandidat för MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati]]> Gustaf Rydelius ny partiledare för MoD https://nyadagbladet.se/inrikes/gustaf-rydelius-ny-partiledare-for-mod/ Thu, 09 Oct 2025 11:46:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214754 Folkbildningsaktivisten Gustaf Rydelius har valts till MoDs nya partiledare på partiets extrastämma. Han tar över efter Andreas Sidkvist och säger att han vill bygga ett mer rättvist och suveränt Sverige grundat på frihet, fred, folkhälsa och folkstyre. I sitt tacktal uttryckte den nyvalda partiledaren tacksamhet för förtroendet. – Kära partivänner, jag skulle vilja rikta ett stort tack för det förtroendet ni har givit mig genom att utse mig till partiledare. Detta är ett ansvar och en stor ära som jag kommer bära med glädje, stolthet och ödmjukhet. Rydelius betonade vikten av att bygga vidare på partiets grundvärderingar och stärka både frihet och gemenskap. – Vi är trötta på visionslösa tomma ord. Vi vill ha ett nytt samhällskontrakt där staten tjänar folket och inte tvärtom – där ansvar, gemenskap och frihet går hand i hand, sa han. Den nya partiledaren beskrev MoDs framtidsvision med tydliga utgångspunkter. – Vi tror på frihet, fred, folkhälsa och folkstyre. Vi säger nej till mer globalt elitstyre och ja till mer lokalt folkstyre. Vårt mod ska förena människor, inte splittra, förklarade Rydelius.

"En stabil kraft"

Avgående partiledaren Andreas Sidkvist uttryckte sitt fulla stöd för efterträdaren och lyfte fram Rydelius långa engagemang i partiet. – Gustaf har varit en stabil kraft och en klippa under hela sin tid i MoD. Vi har arbetat tillsammans i Almedalen i flera år och han har varit en av de mest aktiva när det gäller att resa till Stockholm och delta i olika aktiviteter. Han har även hållit egna föredrag på vårt kansli och blivit en av de mest profilerade medlemmarna under de senaste fyra åren. Det känns därför väldigt bra att lämna över till någon som är så taggad och motiverad som Gustaf, sa Sidkvist. – Sedan är du ju lite ung, men du kommer ju bli äldre. Så det kommer lösa sig med åren, tillade han skämtsamt. MoD har hittills inte lyckats leva upp till sina ambitioner om att ta plats i de lagstiftande församlingarna. I riksdagsvalet 2022 fick partiet 6 077 röster (0,09 procent) och blev landets femte största parti utanför riksdagen. I EU-valet 2024 ökade stödet till 8 057 röster, eller 0,19 procent av rösterna – men fortfarande långt under de 4-5 procent som krävs för att få ett mandat i EU-parlamentet.  Med den nya partiledaren hoppas MoD nu på att kunna öka väljarstödet och få mandat för att på allvar påverka politiken.]]>