Parkinsons sjukdom – Nya Dagbladet

Forskare gör Parkinson-läkemedel av plastflaskor

Emil Fjellstedt — Wed, 18 Mar 2026 07:52:18 +0000

Brittiska forskare vid University of Edinburgh har för första gången lyckats omvandla plastavfall till ett av de viktigaste läkemedlen mot Parkinsons sjukdom. Med hjälp av genmodifierade bakterier omvandlas vanlig PET-plast direkt till det eftertraktade läkemedlet, vilket kan revolutionera både läkemedelstillverkning och plaståtervinning. Varje år produceras 50 miljoner ton PET-plast globalt – den plast som används i allt från vattenflaskor till klädfibrer. Merparten hamnar på soptippen eller i havet. Nu visar forskning publicerad i Nature Sustainability att detta avfall kan bli en råvara för att tillverka levodopa (L-DOPA), ett läkemedel som dagligen används av miljontals parkinsonpatienter världen över. Forskarna använder genmodifierade E. coli-bakterier som i flera steg bryter ner plasten till dess kemiska byggstenar och sedan bygger om dem till läkemedlet. I laboratoriemiljö lyckas metoden omvandla upp till 84 procent av råmaterialet – en nivå som väcker stort intresse inför framtida storskalig produktion. — Plastavfall ses ofta som ett miljöproblem, men det representerar också en enorm, outnyttjad kolkälla. Genom att använda biologiska processer för att omvandla plast till ett livsviktigt läkemedel visar vi hur avfallsmaterial kan ses som värdefulla resurser som stödjer människors hälsa, säger professor Stephen Wallace, som leder forskargruppen vid C-Loop Sustainable Biomanufacturing Hub i Edinburgh, i ett pressmeddelande. Den globala produktionen av levodopa uppgår till omkring 250 ton per år, och efterfrågan väntas öka i takt med en åldrande befolkning. Traditionell läkemedelstillverkning är beroende av fossila bränslen, men den nya biologiska metoden bedöms vara betydligt mer hållbar. Forskningen bedrivs vid ett specialbyggt centrum vid University of Edinburgh med stöd av brittiska forskningsråd. Samma forskargrupp har tidigare lyckats utvinna vanillin – smakämnet i vanilj – ur plastavfall, och ser potential att tillverka allt från parfymer och kosmetika till industrikemikalier på samma sätt. Nästa steg för forskargruppen är att skala upp processen till industriell nivå. Om det lyckas kan tekniken innebära att plastavfall inte längre enbart ses som ett problem att hantera, utan som en värdefull resurs i läkemedels- och kemikalieindustrin.

Chalmers: Blodprov lovar tidig Parkinsondiagnos

Jan Sundstedt — Mon, 02 Feb 2026 11:14:19 +0000

Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus meddelar att man arbetar med att identifiera biomarkörer i blodet som avslöjar Parkinsons sjukdom upp till 20 år före symtom. Forskarlaget siktar på blodtester i vården inom fem år, med förhoppning om framtida förebyggande behandlingar. Studien tar viktiga steg mot tidig diagnostik av en sjukdom som enligt statistiken årligen drabbar 1-1,5 miljoner människor globalt. Över tio miljoner människor beräknas idag leva med Parkinsons sjukdom. Forskarna pekar på ett unikt tidsfönster innan hjärnskadorna blir irreversibla. Antalet drabbade väntas mer än fördubblas till 2050 i takt med att befolkningen åldras. Idag saknas botemedel mot den allvarliga sjukdomen. Symtomlindring förbättrar livskvaliteten, men stoppar inte nedbrytningen. Enligt Danish Anwer, doktorand vid institutionen för Life Sciences på Chalmers, utgör studien ett viktigt steg mot att kunna upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede och bromsa utvecklingen innan den hunnit orsaka omfattande skador. När de motoriska symtomen väl blir märkbara är ofta mellan 50 och 80 procent av de relevanta hjärncellerna redan skadade eller förlorade.

New blood test could detect Parkinson's years before symptoms - Drug Target Review - ... Assistant Professor at the Department of Life Sciences at Chalmers, who led the study. “The fact that these patterns only show at an early stage ... - https://t.co/08rNOob2so
— The Postdoctoral (@thepostdoctoral) January 31, 2026

Tidsfönstret avgörande

Annikka Polster, biträdande universitetslektor vid Chalmers, betonar tidsfönstret som en avgörande faktor, rapporterar Forskning.se. — Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symtom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig. — Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen har utvecklats längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, betonar Annikka Polster.

Tester och nya läkemedel

Forskarna kartlägger nu mekanismerna i den tidiga fasen och strävar efter att utveckla enklare metoder för att mäta biomarkörerna i blodprov. Blodtester når vården inom fem år, enligt forskarteamets bedömning. Polster ser möjligheter för både nya läkemedel och ompositionering av befintliga preparat. — Om vi kan studera mekanismerna när de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. — Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda läkemedel framtagna för andra sjukdomar än Parkinson eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva, säger Annikka Polster.

Forskare kan ha hittat orsaken till Parkinsons

Sofie — Wed, 10 May 2023 04:48:36 +0000

Forskare vid Helsingfors universitet tror att Desulfovibrio-bakterier i de flesta fall är vad som orsakar Parkinsons sjukdom. Enligt forskarna skulle man därmed i praktiken kunna minska symptomen, eller i bästa fall förhindra sjukdomen, genom att screena potentiella bärare av dessa bakterier. Parkinsons sjukdom drabbar omkring en av hundra som fyllt 60 år, men orsaken till sjukdomen har inte varit helt klarlagd. Forskning har nu visat att sjukdom kan vara ärftlig, men också att en ökad känslighet för giftiga ämnen skulle kunna bidra till nervsjukdomen. I en ny studie via Helsingfors universitet, som publicerats i Frontiers in Cellular and Infection Microbiology, har forskare tittat på sjukdomen och dess relation till bakterier i tarmen och magen. Nu tror man att den direkta orsaken till Parkinsons sjukdom kan vara stammar av Desulfovibrio-bakterier. – Våra resultat är betydelsefulla eftersom orsaken till Parkinsons sjukdom har förblivit okänd trots försök att identifiera den under de senaste två århundradena. Resultaten tyder på att specifika stammar av Desulfovibrio-bakterier sannolikt orsakar Parkinsons sjukdom, säger professor Per Saris i ett pressmeddelande. Det har tidigare funnits misstankar om att just Desulfovibrio-bakterien skulle kunna orsaka sjukdomen. Främst ska risken ligga i miljöfaktorer, med andra ord exponering för bakteriestammarna som ofta finns i exempelvis vattenmiljöer med högt organiskt material. Vidare menar man att enbart en liten andel, omkring tio procent, får sjukdomen av genetiska orsaker. En annan banbrytande del av fynden är att man skulle kunna förhindra sjukdomen, eller minska symptomen, genom att screena möjliga bärare av bakterien innan sjukdomen fullt bryter ut. – Följaktligen kan man inrikta sig på dem genom åtgärder för att avlägsna dessa stammar från tarmen, vilket potentiellt skulle kunna lindra och bromsa symptomen hos patienter med Parkinsons sjukdom, säger Saris.