<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>palmolja &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/palmolja/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 17 Jun 2022 23:08:10 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>palmolja &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ap-hybrid kan ha uppstått efter habitatförlust</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ap-hybrid-kan-ha-uppstatt-efter-habitatforlust/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/ap-hybrid-kan-ha-uppstatt-efter-habitatforlust/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 18 Jun 2022 06:40:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[apor]]></category>
		<category><![CDATA[Malaysia]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=125912</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Malaysia har man funnit en ap-hybrid mellan två arter. Forskare tror att parningen skett på grund av habitatförlust i området på grund av oljepalmplantagen.</strong>

Under 2017 publiceras foton på en annorlunda aphona. Bilderna var tagna i Malaysia och forskarna funderade länge vad för typ av apa det handlade om. Nu har man kommit fram till att det mest troligt är en hybrid mellan två apor, rapporterar brittiska <a href="https://www.theguardian.com/science/2022/jun/12/malaysia-mystery-monkey-habitat-loss-proboscis-monkey-silver-langur" target="_blank" rel="noopener">The Guardian</a>.

Forskarna tror att det handlar om en parning mellan en näsapa (Nasalis larvatus) och en langur (Trachypithecus cristatus). Vid närmare observationer fann man att apans ansikte liknade mer en näsapas, men med grå hud. Håret var långt och grått, vilket liknande languren, men inte med samma typiska sidman som den.

I området har man upptäckt flera blandade artgrupper och forskare tror att det beror på habitatförlust då oljepalmplantager expanderat i närheten, vilket gör att arterna får för lite utrymme och därmed inte kan hitta en partner i sin egen art.

Parning mellan olika arter kan förekomma om båda föräldraarterna är instängda i ett litet utrymme, menar Nadine Ruppert, primatolog och universitetslektor vid University Sains Malaysia, som är medförfattare till en studie av djuret som <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s10764-022-00293-z" target="_blank" rel="noopener">publicerats</a> i tidskriften International Journal of Primatology i April.

– <em>Habitatförlust och fragmentering i allmänhet är alltid ett hot mot vilda djur och bör alltid mildras eller undvikas</em>, säger hon.

Vidare flaggar hon för att fler arter kan komma att utrotas lokalt på grund av habitatförlust och att restaureringsprojekt är väldigt viktigt för djuren, och syftar bland annat på Sumatranoshörning som inte längre finns i området.

– <em>Dessa habitatrestaureringsprojekt är av yttersta vikt för många hotade arter och om habitatfragmenteringen inte mildras och förvärras kan vi förvänta oss att många arter kommer att dö ut lokalt i framtiden,</em> säger Ruppert.

Aphonan som fotograferades 2017 är idag vuxen och fotograferade senast 2020 med en unge.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/ap-hybrid-kan-ha-uppstatt-efter-habitatforlust/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>OLW går tillbaka till palmolja</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/olw-gar-tillbaka-till-palmolja/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/olw-gar-tillbaka-till-palmolja/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Mar 2022 10:01:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[OLW]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=120531</guid>

					<description><![CDATA[<strong>OLW kommer att börja använda sig av palmolja igen på grund av brist på solrosolja, som är en följd av kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland. Även chipstillverkaren Estrella tvingas lägga om sin produktion.
</strong>

– <em>Det här är något som påverkar hela livsmedelsbranschen</em>, säger Sofie Ek, kommunikationschef på Orkla, som äger OLW, till <a href="https://sverigesradio.se/artikel/palmolja-tillbaka-i-olws-chips" target="_blank" rel="noopener">P4 Värmland</a>.

Företaget bytte ut palmoljan mot solrosolja redan 2008 i all chipstillverkning och 2014 blev hela fabriken i Filipstad helt fri från palmolja.

Den vegetabiliska oljan har kritiserats på grund av bland annat skövling utav regnskog samt även för att innehålla hälsovådliga fetter.

Däremot kommer företaget att använda sig av så kallad RSPO-certifierad palmolja som bland annat ska innebära att den inte bidrar till avskogning, menar Ek.

– <em>Det innebär att vi har full spårbarhet för palmoljan och att den följer ett antal strikta hållbarhetskriterier, till exempel att produktionen inte ska bidra till avskogning</em>, säger hon.

– <em>Det som man är van vid och det som har funkat det gör inte det längre och då måste man lösa det på något sätt</em>, säger Patrik Strömer som är krisberedskapsansvarig på branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Även tillverkaren Estrella ser över sin produktion för att hantera situationen men har som uttrycklig målsättning att inte använda palmolja i produktionen.

"<em>Estrella använder inte palmolja i Sverige idag, där vi producerar merparten av våra produkter, och vi har inga planer på att göra det. Vi använder en blandning av solros- och rapsolja. För att hantera de kommande utmaningarna ser vi på olika möjligheter, som att effektivisera oljeanvändningen och utöka andelen rapsolja. </em><em>Vårt mål är att inte använda palmolja. Våra ägare har flera olika fabriker i Europa och situationen kan vara annorlunda där.</em>", skriver Estrellas digitala marknadskoordinator Jenny Pira i ett förtydligande till Nya Dagbladet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/olw-gar-tillbaka-till-palmolja/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Goda skäl att undvika palmolja</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/goda-skal-att-undvika-palmolja/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/goda-skal-att-undvika-palmolja/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 Dec 2018 11:03:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Indonesien]]></category>
		<category><![CDATA[Malaysia]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=57295</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Oljan utvinns ur oljepalmen</strong>, ett träd som kan bli 30 meter högt och bildar en fruktställning som kan väga upp till 50 kg och har tusentals småfrukter. Det är från frukten palmoljan utvinns. Idag finns den i de många livsmedel, smink, hygienprodukter, ljus och mycket annat. Anledningen till att den är så populär är för att den är billig, smakneutral och dessutom har lång hållbarhet. De två störta producenterna är Malaysia och Indonesien som tillsammans står för cirka 87 % av all palmolja.

[caption id="attachment_57299" align="aligncenter" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/12/palmolja-frukter.jpg"><img class="size-medium wp-image-57299" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/12/palmolja-frukter-640x345.jpg" alt="" width="640" height="345" /></a> En plantagearbetare lastar knippen med palmoljefrukter på en lastbil. Foto: Greg Girard/CIFOR/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

<strong>Palmoljans baksidor</strong>

Det finns många problem med palmolja. Ett problem är hur produktionen av den påverkar miljön. Väldigt mycket regnskog har skövlats ner för att göra plats för oljepalmsplantage och därför förstört mycket för djur och natur. Regnskogarna utgör cirka 7 % av jordens landyta, men hälften av alla arter finns här. Så försvinner regnskogarna helt försvinner även hälften av jordens fauna och flora.

I Indonesien och Malaysia så anläggs också plantager på så kallad torvmark, när de odlas upp genom dränering frigörs stora mängder markbundet kol som koldioxid och bidrar därför till den globala uppvärmningen. Ofta använder man dessutom svedjebränning vid uppodlingen vilket har lett till många större bränder.

För varje hektar regnskog som omvandlas till oljeplantage frigörs 174 ton kol, där nästan allt går rakt ut i luften som koldioxid. Det motsvarar koldioxidutsläpp från cirka 530 flygpassagerare på en längre flygning.

[caption id="attachment_57301" align="aligncenter" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/12/palmoljeplantage-branning.jpg"><img class="size-medium wp-image-57301" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/12/palmoljeplantage-branning-640x345.jpg" alt="" width="640" height="345" /></a> Bränt palmoljeplantagefält i Brasilien. Foto: Victor Barro/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Ett annat problem är att det är hemskt dåliga arbetsmiljöer på oljeplantagen. För det första måste lokalbefolkningen fösas undan när de bygger nya plantager men arbetarna blir också ofta utnyttjade. Enligt Amnesty International sker det barnarbete på plantagen, så unga som 8 år kan arbetarna vara i Indonesien. Det giftiga bekämpningsmedlet parakvat används också flitigt och arbetarna tvingas jobba med det utan skyddsutrustning. Lönen kan vara så låg som 25 kronor om dagen och arbetspassen är långa.

Att palmolja inte är särskilt hälsosamt har vi hört tidigare, det innehåller mycket mättat fett och det är inte bra att äta för mycket av det. Men 2017 gick EU och Livsmedelsverket ut med att palmolja kan innehålla cancerframkallande ämnen. Ämnena bildas när oljan raffineras, alltså hettas upp.

[caption id="attachment_57309" align="aligncenter" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/12/kakor.jpg"><img class="size-medium wp-image-57309" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/12/kakor-640x345.jpg" alt="" width="640" height="345" /></a> Se upp för kakor, glass och många andra livsmedel där tillverkarna bytt ut de klassiska råvarorna mot den skadliga palmoljan. Foto: JJ Hall/CC BY-NC 2.0[/caption]

<strong>Palmoljans fördelar</strong>

Men det finns också fördelar med palmolja. Oljepalmen är väldigt produktiv. Den ger fem gånger så mycket olja som raps och tio gånger så mycket som soja. De är också lättskötta, de kräver inte konstgödsel eller särskilt mycket bevattning. Den är också flerårig, vilket betyder att marken inte behöver plöjas. Även om arbetsförhållandena oftast är dålig så skapar det arbeten i fattiga länder. Med en bra arbetsmiljö ger det många ett bra arbete. Det blir också en hälsosammare utvinning då lösningsmedlet hexan inte används, vilket ofta används med andra varmpressade vegetabiliska oljor.

Fördelarna är kanske inte lika många som nackdelarna, men trots det tror inte alla på att bojkotta oljan. WWF tror att bojkottning kan ge en negativ effekt. Det skulle innebära att andra oljor började produceras och mer mark tas i anspråk. De tror att vi som konsumenter måste börja ställa mer krav på företag som använder palmolja. De jobbar också med RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil), vilket är certifierad palmolja. Detta ska innebära att oljan inte bidrar till avskogning, expansion på torvmarker, exploatering av arbetskraft samt användning av eld för röjning.

Dock tycker Naturvårdsföreningen inte att denna certifiering räcker eftersom det finns brister i den. RSPO tillåter nämligen viss avskogning och de använder fortfarande parakvat, det giftiga bekämpningsmedlet. Den ekologiska palmoljan är bättre då bekämpningsmedlet inte används, men tyvärr står den ekologiska palmoljan bara för cirka 0.2 % av den totala produktionen.

Råden från WWF och Naturskyddsföreningen är att ställa krav och ställa frågor. Ska du köpa något med palmolja i, fråga i butiken om den är ansvarsfullt producerad. Vill du undvika palmolja helt är det bara att läsa i innehållsförteckningen på produkten och använder du biodiesel, fråga efter palmoljefritt.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/goda-skal-att-undvika-palmolja/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SD och Alliansen vill skjuta upp förbud av palmoljerester</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sd-och-alliansen-vill-skjuta-upp-forbud-av-palmoljerester/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sd-och-alliansen-vill-skjuta-upp-forbud-av-palmoljerester/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 Nov 2017 07:13:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Alliansen]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<category><![CDATA[SD]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=43651</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Medan regeringen vill stoppa på restprodukter av palmolja i biodiesel vill Alliansen och Sverigedemokraterna skjuta upp förslaget.</strong>

– <em>Om inte PFAD i dess nuvarande form stoppas här och nu, riskerar vi en situation där marknaden svämmar över av ohållbar palmolja,</em> säger Lorentz Tovatt, näringspolitisk talesperson för Miljöpartiet till Supermiljöbloggen.

Han är kritisk mot att skjuta upp beslutet. Föreningen Gröna Bilister varnar för råvaran PFAD som är en restprodukt från palmoljetillverkning. Palmolja tillverkas av regnskog och flera skogar är hotade som en följd av palmoljeproduktion.

"<em>Gröna Bilister tycker om biodrivmedel. Därför måste vi, liksom andra, ringa i varningsklockan nu när biodiesel gjord av palmoljeprodukter är på väg att ta över marknaden. Ingen sanering av palmoljebranschen är tyvärr i sikte",</em> skriver de i ett pressmeddelande.

<strong>Men Alliansen och SD vill</strong> avvakta. Rickard Nordin, Centerpartiets miljöpolitiske talesperson, säger till Sveriges Natur:

<em>– Vi vill se en konsekvensanalys av vad som händer innan man omklassificerar PFAD,</em>.

En viktig anledning till varför PFAD är billigt är att det klassas som avfall. Bland annat behöver produkten då inte vara spårbar.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sd-och-alliansen-vill-skjuta-upp-forbud-av-palmoljerester/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Klimatseger mot palmolja i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatseger-mot-palmolja-norge/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatseger-mot-palmolja-norge/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 Jul 2017 08:03:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38531</guid>

					<description><![CDATA[<strong> Den norska riksdagen, Stortinget, har röstat för att förbjuda offentliga upphandlingar av biobränsle som innehåller palmolja eller restprodukter från palmolja. Det rapporterar Regnskogfondet.</strong>

<em>– Det är en banbrytande seger för kampen för klimatet och regnskogarna, </em>säger Rainforest Foundation Norway i ett uttalande.

<strong>Enligt en rapport från</strong> den norska organisationen är palmoljebaserade produkter ännu värre för klimatet än fossilbränsle eftersom landskapet omvandlas från regnskogar till palmoljeodlingar.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatseger-mot-palmolja-norge/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Livsmedelskonglomerat ett hot mot den utsatta sumatraelefanten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/livsmedelskonglomerat-ett-hot-mot-den-utsatta-sumatraelefanten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/livsmedelskonglomerat-ett-hot-mot-den-utsatta-sumatraelefanten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Apr 2017 18:53:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Leuser]]></category>
		<category><![CDATA[McDonalds]]></category>
		<category><![CDATA[Nestlé]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<category><![CDATA[Pepsico]]></category>
		<category><![CDATA[Procter & Gamble]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<category><![CDATA[Sumatra]]></category>
		<category><![CDATA[Sumatranoshörning]]></category>
		<category><![CDATA[Unilever]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=35431</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Multinationella livsmedelskonglomerat som Procter &#38; Gamble, Unilever och Nestlé bidrar till att utrotandet av sumatraelefanten och andra djurarter genom att köpa in olagligt producerad palmolja från Sumatras regnskog.</strong>

Den tropiska regnskogen på den indonesiska ön Sumatra avverkas i allt snabbare takt. Främst avverkas regnskogen i nationalparken Leuser, världens hittills okända ekosystem, som är hem åt sumatraelefanten, sumatratigern, sumatraorangutangen och sumatranoshörningen, som alla bedöms vara akut utrotningshotade.

Lokala organisationers försök om att få till stånd ett totalförbud av skövling och avverkning i Leuserparken har ignorerats av palmoljeföretaget PT. Istället har man fortsatt med den omfattande avverkningen - i strid med naturvårdslagarna i Indonesien. Naturvårdsorganisationen Rainforest Action Network (RAN) genomförde nyligen en <a href="https://d3n8a8pro7vhmx.cloudfront.net/rainforestactionnetwork/pages/17392/attachments/original/1486495650/RAN_Leuser_Watch_PT_Agra_Bumi_Niaga_20170207.pdf?1486495650" target="_blank">granskning</a> som visade att flera av världens största livsmedelskonglomerat köper in palmolja från PT och på så sätt bidrar till förstörelsen av regnskogen.

<strong>Procter &#38; Gamble, Unilever,</strong> Pepsico, McDonalds och Nestlé är bara några av de livsmedelskonglomerat som köpt in palmolja från PT. Dessa företag uppmanas av Rainforest Action Network att omedelbart upphöra med inköp av palmolja som tillverkats på ett illegalt sett.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/livsmedelskonglomerat-ett-hot-mot-den-utsatta-sumatraelefanten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Palmolja från Asien i norskarnas bilar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/palmolja-fran-asien-i-norskarnas-bilar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/palmolja-fran-asien-i-norskarnas-bilar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 06 Mar 2016 18:32:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26777</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska bilar kör på palmoljeprodukter som är skadligare för miljön än vanliga typer av bränsle.</strong>

Sedan den 1 oktober 2015 ska biobränslet i Norge utgöra minst 5,5 procent av allt bränsle som säljs på bensinstationer.

Flytande biobränsle produceras genom att man blandar vanliga bränsletyper med miljövänliga komponenter — vegetabiliska och animaliska oljor. Koncentrationen av bensin och diesel sjunker, och avgasers negativa påverkan på miljon minskar också.

De flesta norska bensinstationerna säljer dock biobränslet på palmfettsyredestillat – den billiga produkten av palmolja, rapporterar <a href="http://www.nrk.no/norge/norske-biler-kjorer-pa-palmeoljeprodukter-1.12828865" target="_blank">NRK</a>.

<strong>Regnskogfondet varnar</strong> att efterfrågan på palmolja går upp på grund av massinköp av palmfettsyredestillat. Produktionen av palmolja orsakar stora miljöskador och leder även till avverkningen av regnskogar, påpekar Lars Løvold i Regnskogfondet.

<em>– När vi lägger detta ämne till bränslet löser vi inte problemet, utan förvärrar det,</em> säger Løvold.

&#160;

<em>se.sputniknews.com</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/palmolja-fran-asien-i-norskarnas-bilar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska företag bidrar till skövling</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-foretag-bidrar-till-skovling/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-foretag-bidrar-till-skovling/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Apr 2014 12:03:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Colgate Palmolive]]></category>
		<category><![CDATA[Freie]]></category>
		<category><![CDATA[Indonesien]]></category>
		<category><![CDATA[Marabou]]></category>
		<category><![CDATA[Mondelez International]]></category>
		<category><![CDATA[Neste Oil]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<category><![CDATA[Procter & Gamble]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<category><![CDATA[Wilmar International]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=17661</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Kända varumärken som får sin palmolja från palmoljejätten Wilmar International gör konsumenter till omedvetna medbrottslingar i skövling av Indonesiens regnskog och bidrar därmed till att kritiskt hotade arter som Sumatra-tigern står på kanten till utrotning, skriver miljöorganisationen Greenpeace i ett uttalande.</strong></span>

Bland de utpekade företagen finns Colgate, Palmolive, den finska biobränslejätten Neste Oil, Procter &#38; Gamble och Mondelez Inter­national, som äger norska Freia och Marabou i Sverige.

– S<em>om världens största aktör inom palmoljesektorn, har Wilmar International makten att förändra branschen. Men tills företaget skaffar ett regelverk som utesluter regnskogsskövling gör deras handel med palmolja för kända varumärken, som Marabou, konsumenter till medbrottslingar i utplåningen av Sumatras 400 kvarvarande tigrar</em>, säger Erika Bjureby, skogsansvarig på Greenpeace Norden.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-foretag-bidrar-till-skovling/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hotell redovisar palmolja i maten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/hotell-redovisar-palmolja-i-maten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/hotell-redovisar-palmolja-i-maten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Mar 2014 13:17:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=17305</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Det är inte lätt att veta om en produkt innehåller palmolja eller inte, ofta står det bara vegetabilisk olja eller fett. En lista över pro­dukter som innehåller odeklarerad palmolja har därför tagits fram av hotellet Clarion Hotel Arlanda. </strong></span>

Nu har flera hotell- och konfe­rensföretag i Sigtuna och runt Arlanda (Destination Sigtuna) tagit del av initiativet och arbetar för att antingen helt få bort palmolja från maten de serverar eller att enbart använda certifierad olja enligt RSPO (Round Table on Sustainable Palm Oil).

Produkter med palmolja gäller allt från Knorr buljong och Wasa knäckebröd till Läkerol tuggummi. Destination Sigtuna skriver att listan bygger på leverantörens uppgifter men först i december 2014 införs krav på att innehåll av palmolja ska deklareras ordentligt.

Den globala konsumtionen av den billiga palmoljan har fördubb­lats under de senaste tio åren och utgör nu 39 procent av den totala <span style="line-height: 1.5em;">produktionen, med stora miljöproblem som följd.</span>

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/hotell-redovisar-palmolja-i-maten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Världsbankens kontroversiella lån möter intern kritik</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldsbankens-kontroversiella-lan-moter-intern-kritik/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldsbankens-kontroversiella-lan-moter-intern-kritik/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Jan 2014 10:43:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Dinant]]></category>
		<category><![CDATA[Honduras]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<category><![CDATA[Världsbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15254</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det honduranska palmoljeföretaget Dinant ska enligt den <a href="http://www.cao-ombudsman.org/documents/CAOSUMMARYOFAUDITFINDINGSDinantJanuary102014.pdf" target="_blank" rel="noopener noreferrer">interna utredningen</a> ha gjort sig skyldiga till ett flertal brott och misstänks även ligga bakom mord på aktivister och lantarbetare.</strong>

Sedan 2009 har nästan 100 personer dödats i regionen Bajo Aguán i Honduras efter stridigheter mellan Dinant och markägare. De flesta av de döda var lantarbetare. Ett fåtal av de döda var Dinants säkerhetsvakter, rapporterar New York Times.

<span style="font-size: medium;"><strong>"Strategisk partner"</strong></span>
Det är Världsbankens utlåningsavdelning International Finance Corporation (IFC) som lånat ut pengar till Dinant. Dinant å andra sidan anser att den interna rapporten från Världsbanken består av "ogrundande kommentarer" och ser IFC som en strategisk partner.

Totalt ska Världsbanken låna ut 30 miljoner dollar till Dinant, varav 15 miljoner redan har betalats ut.

I den interna rapporten står det att IFC missbedömt riskerna och konsekvenserna av att inte ha bättre koll på verksamheten hos de företag som man lånar ut pengar till.

<span style="font-size: medium;"><strong>Human Rights Watch kritiska
</strong></span>Flera människorättsorganisationer riktar nu skarp kritik till Världsbanken och IFC för de kontroversiella lånen. En av de är ansedda Human Rights Watch.

–<em> IFC lånade ut miljontals dollar till ett projekt, trots att det redan var känt att verksamheten var insnärjd i mord och annat våld,</em> säger Human Rights Watch's Jessica Evans i ett pressmeddelande.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldsbankens-kontroversiella-lan-moter-intern-kritik/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
