palestinier – Nya Dagbladet

Israels försvarsminister: Europa måste ta emot Gazas befolkning

Isac Boman — Sun, 09 Feb 2025 10:05:20 +0000

Den israeliske försvarsministern Israel Katz hyllar Trumps planer på att USA ska ta kontroll över Gazaremsan. Han betonar också att europeiska länder enligt lag är skyldiga att ta emot Gazas palestinska befolkning och att deras ”hyckleri kommer att avslöjas” om de vägrar. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om Trumps planer på att ta kontroll över Gazaremsan och permanent tömma området på palestinier. Precis som Netanyahu hyllar Katz planerna och beskriver dem som ett ”djärv initiativ”. Han påstår också att länder i Europa är skyldiga enligt lag att ta emot de fördrivna palestinierna och att han också förväntar sig att så sker. ”Länder som Spanien, Irland, Norge och andra, som falskeligen har anklagat Israel för dess agerande i Gaza, är enligt lag skyldiga att låta Gazaborna komma in på deras territorium. Deras hyckleri kommer att avslöjas om de vägrar. Samtidigt har länder som Kanada, som har ett strukturerat invandringsprogram, tidigare uttryckt sin vilja att ta emot invånare från Gaza”, skriver han. ”Gazas befolkning bör ha rätt till fri rörlighet och migration, precis som är brukligt överallt i världen”, hävdar försvarsministern vidare.

I have instructed the IDF to prepare a plan that will allow any resident of Gaza who wishes to leave to do so, to any country willing to receive them.
Hamas has used the residents of Gaza as human shields, built its terror infrastructure in the heart of the civilian population,… — ישראל כ”ץ Israel Katz (@Israel_katz) February 6, 2025

Katz låter meddela att han har instruerat den israeliska armén att ”göra det möjligt för alla invånare i Gaza som vill lämna landet att göra detta, till vilket land som helst som är villigt att ta emot dem”. Planen är att den palestinska civilbefolkningen ska deporteras, dels via landövergångar , men också med fartyg och flygplan.

Oklart hur Sverige drabbas

Sveriges regering har hittills vägrat att ta avstånd eller fördöma det israeliska folkmordet i Gaza. Statsminister Ulf Kristersson vill inte ens svara på huruvida det systematiska bombandet av palestinska sjukhus faller inom ramen för proportionerligt självförsvar. Istället för att pressa Israel har man valt att fokusera på att skydda israeliska intressen i Sverige – bland annat genom att delar av Stockholm kameraövervakas med drönare dygnet runt. Historiskt har Sverige också blivit mycket hårt drabbat av massinvandring i samband med konflikter och krig i Mellanöstern – men det finns än så länge inga uppgifter om hur många palestinier Tidöregeringen planerar att ta emot den här gången.

Palestinier samlar in döda barns kroppsdelar i plastpåsar

Jan Sundstedt — Wed, 14 Aug 2024 08:32:25 +0000

Efter en av de dödligaste attackerna under den pågående konflikten tvingas sörjande i Gaza samla ihop kvarlevorna av sina nära och kära i plastpåsar. Den israeliska bombningen av Al-Tabi’in-skolan i östra Gaza City har chockerat stora delar av världen. I en av de dödligaste attackerna under kriget bombade Israel på lördagen Al-Tabi'in-skolan i Gaza City, där tusentals palestinier hade sökt skydd. Tjänstemän i Gaza säger att över 100 palestinier dödades i attacken, flertalet medan de bad i en moské inne i skolan. Många av de döda är enligt rapporterna och bilderna stympade eller förstörda bortom igenkänning. Enligt uppgifter tvingas sjukvårdare och anhöriga samla in kroppsdelar, inklusive huvuden av döda barn, i plastpåsar. CNN har bekräftat att minst en amerikansk GBU-39-bomb användes i attacken, vilket resulterade i "över 100 bitar av människor", säger den palestinska journalisten Shrouq Aila i Gaza. – Jag säger 'bitar' eftersom ingen kunde känna igen den fullständiga kroppen av sina älskade. Vittnen uppger att attacken ägde rum medan människor var samlade på skolans gård för morgonbön, och menar att bristen på vatten gjorde det omöjligt att släcka bränderna. Journalister samt hälso- och civilförsvarsteam som arbetar i regionen kämpar för att beskriva katastrofen bland de lemlästade, brända och spridda kropparna.

This child was in his home when 1sr@el bombed them! pic.twitter.com/qbQmtJGFZ6
— Rania (@umyaznemo) August 12, 2024

Brittiska hjälporganisationer fördömer attacken

Enligt uppgifter från lokala myndigheter har skolor i Gaza blivit alltmer utsatta mål under den pågående konflikten. Al-Tabi’in-skolan är en av flera skolor som enligt uppgifter träffats av israeliska bomber enbart under den senaste veckan. Förutom de som omkommit i attacken har många fler skadats, och sjukvårdare på plats har arbetat under extremt svåra förhållanden för att bistå de drabbade. Händelsen har väckt internationell uppmärksamhet och fördömanden. Brittiska hjälporganisationer, som Action for Humanity och Medical Aid for Palestinians, har uttryckt djup oro över utvecklingen i Gaza och uppmanat den brittiska regeringen att ompröva sin vapenexport till Israel. Man betonar i skarpa ordalag det akuta behovet av omedelbara åtgärder för att skydda civila och förhindra ytterligare humanitär katastrof i den blodiga konflikten, som nu varat i över 10 månader.

Israel vill tvångsförflytta palestinier till ”humanitära öar”

Jan Sundstedt — Thu, 14 Mar 2024 09:53:21 +0000

Daniel Hagari, talesman för Israels militär IDF, låter inför den kommande markoffensiven mot Rafah meddela att man har för avsikt att tvångsförflytta uppemot 1,4 miljoner palestinier från staden till "humanitära öar" i centrala Gaza. Åtgärden syftar till att "säkerställa gränssäkerheten och minska spänningen i området", inför den storskaliga israeliska markoffensiven mot Rafah. – Vi måste se till att 1,4 miljoner människor - eller åtminstone en betydande del av 1,4 miljoner människor - kommer att flytta, sade Daniel Hagari, talesman för Israel Defense Forces (IDF), vid en pressträff på onsdagen.

The Israel Defense Forces (IDF) said Wednesday that it would evacuate Palestinian civilians near the Gaza town of Rafah to “humanitarian islands” before entering to fight and destroy the last four remaining Hamas terrorist battalions.#Isreal pic.twitter.com/gluuR4fNDh
— Mia (@GerryRoskos5) March 14, 2024

På frågan om vart det enorma antalet människor ska flyttas svarade Hagari: – Vart? Till humanitära öar som vi ska skapa tillsammans med det internationella samfundet.

Samordnas med Egypten

Hagari specificerade inte när evakueringarna kommer att påbörjas eller hur mycket tid som kommer att ges innan markstyrkorna inleder attacken. Tidpunkten kommer att samordnas med grannlandet Egypten, som tydligt kräver att flyktingar från Gaza inte ska drivas in på deras territorium. Den planerade flytten möts av kritik från människorättsorganisationer och politiska ledare över hela världen, samtidigt kräver USA:s utrikesminister Antony Blinken en "trovärdig" plan för att skydda civila innan offensiven inleds. IDF hävdar att de fördrivna civila kommer att dirigeras till säkra zoner i Gazas mitt innan offensiven mot Rafah inleds. De "humanitära öarna" ska enligt IDF erbjuda tillfälligt skydd och nödvändiga förnödenheter till de flyttade civila. Cirka 1,5 miljoner palestinier befinner sig för närvarande i Rafah - den absoluta majoriteten flydde dit på uppmaning av Israel, som då hävdade att staden var en "säker zon" - en ståndpunkt man snabbt övergav och istället började argumentera för att Hamaskrigare använder staden som bas och att även Rafah är ett legitimt militärt mål.

Israels finansminister: ”Västvärlden bör ta emot palestinierna”

Jan Sundstedt — Wed, 15 Nov 2023 10:42:55 +0000

Bezalel Smotrich, finansminister och ledare för Religiösa sionistpartiet uppmanar palestinierna i Gaza att lämna sina hem och istället ”frivilligt emigrera” till västvärlden. – Detta är den rätta humanitära lösningen för invånarna i Gaza och hela området efter 75 år som fattiga flyktingar, hävdar han. Nyligen framförde flera Likud-politiker samma hållning och uppmanade i en debattartikel länder i Europa att ta emot flyktingarna från Gaza. ”Jag välkomnar initiativet med frivillig omplacering av Gazas araber till länder över hela världen. Detta är den rätta humanitära lösningen för invånarna i Gaza och hela området efter 75 år som fattiga flyktingar. Majoriteten av Gazaborna är fjärde och femte generationen av 1948 års flyktingar som, istället för att rehabiliteras för länge sedan som hundratals miljoner flyktingar runt om i världen, hölls gisslan i Gaza i fattigdom och överbefolkning och var en symbol för önskan att förstöra staten Israel och för flyktingarnas återvändande till Jaffa, Haifa, Acre och Tiberias”, skriver Smotrich. Enligt den sionistiske politikern är det de undermåliga levnadsförhållandena i Gaza som lett till palestiniernas ”hat” mot Israel och judar och fått dem att vilja ”förstöra” Israel.

"Enda lösningen"

”Det lilla området Gazaremsan, som inte har några naturresurser eller oberoende inkomstkällor, har ingen chans till oberoende, ekonomisk och diplomatisk existens i en sådan hög täthet på lång sikt. Därför är den enda lösningen för att få slut på lidandet och smärtan för både judar och araber att länder runt om i världen som verkligen vill flyktingarnas bästa tar emot dem tillsammans med stöd och ekonomiskt bistånd från det internationella samfundet, inklusive staten Israel”, fortsätter han. Varför Europa, som redan drabbats hårt av främmande massinvandring, nu skulle vilja ta emot ännu fler migranter är dock oklart – det framgår inte heller varför ansvaret för palestiniernas välbefinnande ska läggas på västvärlden, istället för på Israel och kringliggande arabländer. På sociala medier pekar många på att det är just på grund av Israels agerande och förda politik som livet i Gaza är outhärdligt för många palestinier och att ”lösningen” att tömma Gaza på dess invånare och förflytta dessa till väst är både orimlig och oacceptabel.

Se Freddy Mardells bilder från propalestinska protesten

Redaktionen — Fri, 21 May 2021 09:13:54 +0000

I helgen förekom propalestinska demonstrationer på flera håll i landet. Nya Dagbladets fotograf Freddy Mardell tog sig till Halmstad för att observera en sådan protest och kunde konstaterar att polisen i detta fall lät folksamlingen hållas. Mellan 80–100 personer läts protestera, något Mardell anmärker på med tanke på hur man i övrigt har tillämpat gällande pandemilagar på befolkningen.

Utländska konflikter flyttar till Europa med invandringen

Osignerad — Mon, 14 Sep 2015 06:20:11 +0000

Utländska konflikter mellan olika folkgrupper kommer nu till Europa med den stora invandringen. Vissa konflikter är aktuella medan andra som varit mer dämpade triggats igång av att de nu ska bo i samma samhälle. I torsdags bröt gatustrider ut mellan turkar och kurder i tyska Frankfurt. Polisen fick göra omfattande insatser och ett femtiotal personer greps. Konflikten mellan turkar och kurder är exempel på en konflikt som nu flyttar till Europa med den stora invandringen. I Mellanöstern och Afrika har många etniska och religiösa grupper legat i konflikt med varandra under hundratals och ibland tusentals år. Situationen har dock ofta kunnat varit någorlunda stabil då de olika etniska och religiösa grupperna haft egna länder eller samhällen. Konflikten mellan judar och palestinier är ett annat exempel på oroligheter som blivit mer aktuell i Sverige och med den stora invandringen.

Svåra levnadsvillkor i flyktingläger i norra Libanon

Osignerad — Mon, 23 Dec 2013 11:15:51 +0000

Under sommaren 2007 hamnade palestinska flyktingar i lägret Nahr el-Bared 16 kilometer norr om Tripoli i skottlinjen mellan den libanesiska armén och den militanta gruppen Fatah al-Islam som tagit sig in i lägret. Striderna pågick i tre månader och uppstod i ett maktvakuum där palestinska fraktioner misslyckats med att ta kontroll över området. Lägret förstördes i striderna och den regionala handeln med libanesiska jordbruksvaror och syriska smuggelvaror upphörde. Över 30 000 flyktingfamiljer lämnade hem, ägodelar och arbete för att fly till något av de övriga elva officiella palestinska lägren i Libanon. I Wien följande år lovade internationella givare att bekosta återuppbyggnaden av tusentals bostäder genom Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar. Hittills har endast en femtedel av flyktingarna kunnat återvända till lägret som nu är ett militärt område, och pengarna för återuppbyggnad håller på att ta slut. Kriget i Syrien och givartröttheten innebär att det utfattiga palestinska samhället riskerar att dras in i striderna och samhället betraktar sig också vara lågt prioriterat i fråga om internationell hjälp. Shadi Diab, 40, arbetar som frisör och bor i flyktinglägret Nahr el- Bared i en tillfällig bostad i väntan på återuppbyggnaden av hans hem. Han berättar att han flydde från lägret tillsammans med sin fru och barn tre dagar efter att striderna hade inletts. När han återvände fann han att kustsamhället låg isolerat bakom vägspärrar och att hans hem hade förstörts. – Vi straffas för något vi inte varit inblandade i. Nahr el-Bared är inte som förut, situationen är mycket värre än tidigare. Den regionala handeln, som var viktig för den lokala ekonomin, har upphört. De militära avspärrningarna gör att inte vem som helst kan ta sig in i området längre, säger han. Palestinierna i Libanon är enligt lag förbjudna att äga mark och de tillåts inte heller arbeta inom ett 70-tal yrken. Trots att arbetsrättslagstiftningen nyligen har reviderats har väldigt lite förändrats i realiteten och den fattiga befolkningen tvingas konkurrera med de syriska flyktingarna om dåligt betalda jobb. Unrwa bygger 5 000 bostäder i flyktinglägret Nahr el-Bared och under våren 2015 när finansieringen av återuppbyggnaden upphör beräknas att 2 500 familjer ska kunna flytta till området. Unrwa-chefen Ann Dismorr säger att internationella givare utlovat bidrag på 345 miljoner dollar men att hälften av pengarna fortfarande saknas. – Om vi hade pengarna kunde vi bygga klart lägret på ett par år, problemet är att vi saknar finansiering, säger hon. Återuppbyggnaden har gått långsamt och omgärdats av många problem. Arbetet har försvårats av tung byråkrati och byggentreprenörer som lierat sig med de lokala politikerna uppges ha gynnats. Hur lägret har uppförts har också varit föremål för diskussion. De nya bostäderna är mindre än de tidigare och gatorna är bredare så att armén - som tidigare inte fick patrullera i de palestinska flyktinglägren i Libanon - nu kan köra sina pansarfordon genom området. Rebecca Murray/IPS