Pål Jonson – Nya Dagbladet

Sverige köper franska fregatter för 40 miljarder

Jan Sundstedt — Tue, 19 May 2026 17:06:53 +0000

Sverige går vidare med franska Naval Group för att köpa fyra nya fregatter till marinen. Affären väntas landa på omkring 40 miljarder kronor och blir en av de största svenska försvarssatsningarna på flera årtionden. Beskedet presenterades på tisdagen vid en pressträff ombord på en svensk Visbykorvett i Stockholm. De nya fartygen blir betydligt större än dagens korvetter och ska ge Sverige en kraftigt utökad luftvärnsförmåga till sjöss. Statsminister Ulf Kristersson (M) sade enligt skattefinansierade kanalen SVT att de franska fartygen är de som bäst uppfyller de svenska kraven. — Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 1980-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, sade Kristersson.

Första leveransen planeras till 2030

Förhandlingarna ska nu föras mellan Försvarets materielverk, franska myndigheter och Naval Group. Om tidsplanen håller ska den första fregatten levereras 2030 och därefter ytterligare ett fartyg per år. Försvarsminister Pål Jonson (M) uppgav att priset väntas ligga på omkring 10 miljarder kronor per fartyg. Den slutliga kostnaden beror bland annat på vilken beväpning och vilka delsystem Sverige väljer. — Detta är en mycket stor affär, sade Jonson. Fartygen är av typen FDI och den svenska versionen går under namnet Luleåklassen. Enligt TT blir de omkring 120 meter långa, jämfört med Visbykorvetternas 72 meter.

Natoanpassning och franskt försvarssamarbete

Regeringen framhåller snabba leveranser som ett huvudskäl till att valet föll på Frankrike. Jonson pekade även på möjligheten att dela kostnaderna med Frankrike och Grekland, som redan använder eller har beställt samma fartygstyp. Fregatterna ska kunna användas som rörliga luftvärnsplattformar, för ubåtsjakt, för att leda marina operationer och för att skydda sjöförbindelser. De ska också kunna integreras mer effektivt i Natos gemensamma system än dagens svenska fartyg. Överbefälhavare Michael Claesson betonade att fregatterna stärker Sveriges förmåga att delta i Nato-operationer. Samtidigt innebär valet att svenska Saab inte får huvudkontraktet, även om regeringen vill att svenska delsystem från bland annat Saab och Bofors ska ingå. Affären innebär därmed både en kraftig militär upprustning till sjöss och ett nytt steg i Sveriges försvarspolitiska anpassning efter Natointrädet.

Regeringen vill kunna skicka värnpliktiga till krig utomlands

Emil Fjellstedt — Tue, 31 Mar 2026 13:01:27 +0000

Svenska värnpliktiga ska kunna skickas utomlands för att delta i Natos militära operationer – det är innebörden av en ny utredning som regeringen nu tillsätter. Uppdraget omfattar hela konfliktskalan, från fredstida närvaro i Baltikum till regelrätt krigstjänstgöring. Värnplikten har hittills inneburit försvar av det egna landet – nu vill regeringen ändra på det. Från och med den 1 april får försvarsminister Pål Jonson (M) i uppdrag att utse en särskild utredare. Uppgiften: analysera hur värnpliktiga kan nyttjas i "Natos samlade avskräckning och försvar" – ett begrepp som i praktiken innebär att unga svenskar kan beordras att tjänstgöra i andra länder under militärt befäl. Utredningen gäller inte bara krigsplacerade värnpliktiga utan även de som genomför sin grundutbildning. Regeringen skriver själv i utredningsdirektiven att "värnplikten innebär en stor inskränkning i den enskildes fri- och rättigheter" – men väljer ändå att utvidga dess räckvidd.

"Anpassa värnpliktssystemet"

I fredstid handlar det konkret om att bemanna Sveriges militära närvaro i Finland och Baltikum med värnpliktig personal. Jonson menar att lagstiftningen behöver uppdateras. — Vi vill titta på om det finns skäl att anpassa värnpliktssystemet till att vi numera är Natoallierade, sade försvarsministern. Han försäkrar att värnpliktiga under pågående grundutbildning inte ska skickas till "utländska konflikthärdar" – men formuleringen lämnar öppet vad som händer i skärpta lägen och efter avslutad utbildning. — Under grundutbildning kommer man inte att skickas till utländska konflikthärdar för krigstjänstgöring, sade Jonson.

Bygger på redan godkänd proposition

Utredningen vilar på totalförsvarspropositionen 2025–2030, som riksdagen godkände i december 2024. Redan där slås det fast att "situationen kan vara sådan att Sverige försvaras bäst genom operationer och annan verksamhet utanför Sveriges gränser, t.ex. i ett allierat land". Det innebär att den politiska grunden redan är lagd. Utredningen handlar i praktiken om att undanröja de juridiska hindren. En referensgrupp med samtliga riksdagspartier knyts till arbetet. Jonson betonar behovet av bred samsyn – men ingen riksdagsdebatt om principen har ännu ägt rum. — Om vi ska ändra värnpliktslagstiftningen är det viktigt att vi har en bred politisk samsyn, sade han. Utredningen ska redovisas senast den 26 april 2027.

Regeringen skjuter till ytterligare 12,9 miljarder till Ukraina

Emil Fjellstedt — Thu, 19 Feb 2026 14:07:46 +0000

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar ett nytt militärt stödpaket till Ukraina på 12,9 miljarder kronor. Det samlade stödet från svenska skattebetalare sedan 2022 passerar därmed 103 miljarder kronor. Det nya paketet – det 21:a sedan kriget inleddes – fördelas på tre huvudområden. Störst andel, 5,6 miljarder kronor, går till utveckling och upphandling av drönare med lång räckvidd och andra obemannade system avsedda att stärka Ukrainas förmåga att slå mot mål långt bakom frontlinjen, skriver Fria Tider. Tre miljarder kronor avsätts för ammunition, utbildning och ersättningsanskaffning av materiel som tas direkt ur svenska förråd, däribland artillerigranater och granatgevär. Ytterligare 4,3 miljarder läggs på nyproducerat luftförsvar. — Det här är ett stort och viktigt paket och det kommer i en kritisk tid för Ukraina, inte minst för att stärka luftförsvaret, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Satsningen ryms enligt regeringen inom årets budgetram på 40 miljarder kronor för militärt stöd. Jonson konstaterar att Sverige är ett av de länder som ger mest stöd till Ukraina.

Regeringen satsar 1,3 miljarder på militära spionsatelliter

Redaktionen — Mon, 12 Jan 2026 10:31:29 +0000

Försvarsmakten får 1,3 miljarder kronor för att köpa in ett tiotal militära satelliter. Rymdprogrammet, som ursprungligen skulle vara i drift runt 2030, tidigareläggs med fyra år med hänvisning till försämrat säkerhetsläge. Satsningen är en del av ett större försvarspaket som försvarsminister Pål Jonson presenterar i dag, enligt Schibsted-kanalen TV4. Sverige skickade upp en militär testsatellit via SpaceX 2024, och nu ska programmet skalas upp. — Det handlar om att Försvarsmakten ska kunna köpa in ett tiotal militära satelliter för 1,3 miljarder kronor för att utveckla både försvarsunderrättelseförmågan men också för att vi ska bli bättre på targeting och utveckla vår långräckviddiga militära förmåga, säger Jonson. Den första satelliten ska skickas upp redan i år. Bakgrunden är det osäkra omvärldsläget, och beslutet grundas främst på kriget i Ukraina. Försvarsmaktens rymdchef Anders Sundeman betonar behovet av egen underrättelseförmåga. — Det finns tydligt att det är en förvarningsaspekt, att vi ska veta vad som försiggår som kan hota oss. Men det är också ett behov för att vi ska kunna ha tillräcklig information för att nyttja vår mest långräckviddiga vapenförmåga om det värsta skulle hända, säger han.

Jonson uppmanar Europa att gå in i ”krigsläge”

Markus Andersson — Tue, 21 Oct 2025 11:22:02 +0000

Europa måste gå in i "krigsläge" och mentalt förbereda sig för väpnad konflikt med Ryssland. Det kräver Sveriges försvarsminister Pål Jonson i en intervju med det tyska medienätverket RND, där han också uppmanar till skärpta sanktioner. Uttalandena kommer när EU påskyndar sina militära satsningar och försvarsministerns ord har uppmärksammats internationellt, inte minst av ryska medier. — En mentalitetsförändring behövs – vi måste gå in i 'krigsläge' för att beslutsamt avskräcka hotet, försvara och bevara freden. Ryssland testar ständigt vår enighet och beslutsamhet, dundrar Jonson. Han betonar att Europa måste förbereda sig "både mentalt och militärt för möjligheten av krig". Sveriges försvarsminister efterlyser också skärpta sanktioner mot Ryssland och menar att frysta ryska tillgångar bör användas för att stödja Ukrainas militär. — Först då kommer Putin att förstå att detta krig hotar hans egen makt och inte kan vinnas, hävdar han. Försvarsministern hänvisar till Rysslands påstådda militära förluster i Ukraina. Under det senaste året har enligt Jonson "mer än 300 000 av landets soldater dödats eller sårats" för att erövra "mindre än 0,5 procent av Ukrainas territorium".

Vapenleveranser från USA

Jonson försvarar också europeiska vapenköp från USA och menar att Europa "helt enkelt inte har eller ännu inte kan producera" vissa vapensystem. — Ukraina behöver dessa tillgångar snabbt. Om Europa saknar dem är det logiskt att anskaffa dem från USA, säger han. Uttalandena sammanfaller med att Europeiska kommissionen förra veckan presenterade en plan för att utöka den gemensamma vapenupphandlingen till minst 40 procent till 2027. Moskva har tidigare avvisat europeiska påståenden om att Ryssland utgör ett hot mot EU och beskrivit narrativet som en politisk distraktion från Europas inhemska kriser.

Sverige skickar 18 Archer-system till Ukraina

Redaktionen — Fri, 14 Mar 2025 08:41:27 +0000

Sverige skickar ytterligare 18 artilleripjäser av typen Archer till Ukraina, som tillkommer de 8 pjäser man tidigare skickat. Det meddelar försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff i Bofors industriområde. Den sammanlagda kostnaden för det nya paketet, som även innefattar fem radarsystem för artillerilokalisering, uppges uppgå till 3 miljarder kronor. Det är en del av ett tidigare militärt stödpaket till Ukraina som presenterades i januari. Under gårdagen meddelade den svenska regeringen att man även ökar biståndet till Ukraina med ytterligare 1,4 miljarder kronor, en del av totalt 7,8 biståndsmiljarder som planeras skickas under 2025. Den svenska regeringen beskriver, liksom flera andra EU-länder, sitt understöd till Ukraina som en strategi för att hindra Ryssland att expandera till andra europeiska länder. – Vår bedömning är att Ukraina också utgör en sköld för rysk militär expansion, berättar Pål Jonson som uppger att man i den svenska regeringen fortsatt är "väldigt fokuserade på att öka och intensifiera stödet för Ukraina". – Ukrainarna försvarar både sin egen och vår frihet och säkerhet, förklarar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Sveriges stöd till Ukrainakriget uppgår nu totalt till cirka 61,9 miljarder kronor, motsvarande ungefär statsbudgetens post för pensioner som ligger på knappt 60 miljarder.

Pål Jonson: ”Att stödja Ukraina är en plikt – inget val”

Isac Boman — Wed, 15 Jan 2025 05:58:47 +0000

Under årets upplaga av Folk och försvars maktkonferens i Sälen var retoriken stundtals mycket hård och aggressiv – och Pål Jonson (M) gick så långt som att hävda att det inte längre är frivilligt att stödja regeringen i Kiev. – Att stödja Ukraina är inte ett val. Det är en plikt, deklarerade Sveriges försvarsminister Försvarsministern hävdade vidare att ”framtiden för den europeiska säkerhetsordningen nu avgörs på slagfälten i och kring Ukraina” och att en dyster tid väntar hela kontinenten om inte Ryssland besegras. – Där avgörs om kommande generationer ska få växa upp i ett Europa där det är folkrätt eller den starkes rätt som ska råda. Att stödja Ukraina är därför en investering i vår egen säkerhet och vår egen framtid, fortsatte han. Jonson stoltserade också med att Sverige under varje år har ökat stödet till Kiev och att det nu totalt handlar om knappt 48 miljarder kronor. – Under förra året lämnade Sverige det sjätte största militära stödet i världen till Ukraina, förkunnade han stolt.

"Försvagar regelbaserad världsordning"

Under de kommande åren vill försvarsministern också att svensk vapenindustri ska öka produktionen och leverera militär utrustning direkt till Ukraina ”för flera 10-tals miljarder”. Enligt Jonson är det inte bara Ryssland som angriper Sverige genom ”hybridattacker” – han hävdar också att ”Kina, Iran och Nordkorea stödjer den ryska krigföringen”. – Det visar att detta är ett krig med genomgripande globala konsekvenser som ytterligare försvagar den regelbaserade världsordningen, heter det. – Vi måste utgå från att Ryssland kommer att utgöra ett mycket allvarligt hot mot oss och våra allierade under överskådlig tid.

– Att stödja Ukraina är inte ett val. Det är en plikt.
Läs talet av försvarsminister @PlJonson på @FolkochForsvar rikskonferens 2025, och se det i efterhand: https://t.co/r6wa7RDiSZ #fofrk pic.twitter.com/O6jMUHUYrE — Försvarsdepartementet (@ForsvarsdepSv) January 13, 2025

"Existentiellt hot"

Jonson ser USA som ”avgörande” för Europas säkerhet – men menar samtidigt att stormakten är upptagen med konflikter i andra regioner. Av det skälet måste Europa själva rusta upp och stärka Nato, och enligt försvarsministern är det helt nödvändigt att Sverige ”gör sin del i detta arbete” och ökar satsningarna på alla militära sektorer. – Det som tidigare mest uppfattades som teoretiska problem om procentsatser och bördefördelning kan, i dessa allvarstider, utgöra ett existentiellt hot mot Europas säkerhet, löd en annan av M-toppens förmaningar. Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat statsminister Ulf Kristerssons tal under Folk och försvars konferens, och hur denne lät meddela att "Sverige inte befinner sig i krig. Men det råder inte heller fred".

Sverige köper tyska stridsvagnar för 20 miljarder

Redaktionen — Fri, 10 Jan 2025 08:16:37 +0000

Tidöpartierna vill att den svenska armén ska bli dubbelt så stor som idag – och för att åstadkomma detta ska bland annat tyska stridsvagnar för mångmiljardbelopp köpas in. – Det här är en helt nödvändig satsning, hävdar försvarsminister Pål Jonson (M). Försvarets materielverk (FMV) skrev i slutet av förra året kontrakt med tyska vapentillverkaren KNDS om att köpa in 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2 A8. Vidare får tyskarna i uppdrag att modernisera 66 av Försvarsmaktens stridsvagnar från 90-talet och renovera ett antal andra stridsfordon – sammanlagt förväntas notan landa på 22 miljarder kronor. – De här stridsvagnarna är bland de absolut modernaste som finns på marknaden. Det här är en stor förmågeökning för markstridskrafterna, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson till statstelevisionen SVT. Enligt försvarsminister Jonson är beställningen ett måste ”för att vi ska kunna nå de högt ställda mål som politiken ställt på Försvarsmakten och FMV”.

"En starkare armé"

– Det är höga mål, men det måste vara höga mål i det allvarliga omvärldsläge som vi har just nu, tillägger han, och är mest missnöjd över att satsningen inte skett tidigare. – Med den här beställningen får vi en starkare armé, starkare brigader och bättre förmåga att möta en kvalificerad motståndare, heter det vidare. När leveranserna har genomförts innebär detta att Sverige sammanlagt har 154 stridsvagnar av modernt snitt – jämfört med 110 idag, och de kommer bland annat att vara utrustade med längre eldrör och fler digitala funktioner än tidigare modeller. Varför politikerna väljer att lägga mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar på att köpa vapen från utländska företag istället för att satsa på och bygga upp inhemsk produktion framgår dock inte.

Elsa Widding: ”Vad är det för fel på Sveriges försvarsminister?”

Markus Andersson — Tue, 26 Nov 2024 17:11:58 +0000

Riksdagsledamoten Elsa Widding är en av få politiska röster som är mycket kritisk till Sveriges närmast gränslösa stöd till Ukraina och hur den svenska regeringen eskalerar konflikten istället för att verka för fred och diplomati. – Inte kan det väl vara så att Ulf Kristersson och Pål Jonson drivs av andra intressen, till exempel dem hos USA:s regering och militär? Det är intressen som helt struntar i Sverige och dess befolknings välstånd och säkerhet, undrade hon i en debatt tidigare i år. Nyligen meddelade den svenska regeringen, med försvarsministern Pål Jonson (M) i spetsen, att Sverige ska öka stödet till Ukraina ytterligare och finansiera produktionen av långdistansvapen, kapabla att slå mot mål långt inne i Ryssland. – Att stödja Ukraina är Sveriges största säkerhetsprioritering, hävdar Jonson, men den partipolitiskt obundna riksdagsledamoten Elsa Widding är mycket kritisk till beslutet. ”Pål Jonson säger ja till fortsatta långdistansrobot attacker in i Ryssland! Vad är det för fel på karln?”, skriver hon på X och länkar till en interpellationsdebatt från juni i år där hon ställde försvarsministern mot väggen angående Ukrainakriget och hotbilden mot Sverige.

Pål Jonson säger ja till fortsatta långdistansrobot attacker in i Ryssland! Vad är det för fel på karln??https://t.co/3UZ8dcAw4R via @YouTube
— Elsa Widding (@ElsaWidding) November 24, 2024

"Förstör Ukrainas sista spillror"

Widding argumenterade för att eldupphör kanske var realistiskt 2022 då faktiskt Ryssland visade en vilja till fredsförhandlingar – men att Väst övertalade Ukraina att avbryta fredssamtalen och istället drev på för fortsatt krig, något som enligt Widding kostat hundratusentals ukrainska män livet. – Sverige är med om att förstöra de sista spillrorna av Ukraina. Vi bidrar aktivt till att ännu fler ukrainska män och kvinnor dödas, att fler familjer splittras och att barn blir föräldralösa och traumatiserade. Vi kallar det att hjälpa, argumenterade hon i debatten i somras, och menade att Sverige bör sluta understödja denna konflikt. – Hur långt ska vi våga pressa Ryssland innan vi utsätter oss i Sverige för en oproportionerligt stor risk för eskalering till kärnvapen, som ryssarna har påtalat? frågade hon vidare.

"Vinnaren är försvarsindustrin"

Den frispråkiga politikern lyfte också det orimliga i att en stor del av de svenska vapnen skickats till Ukraina, vilket gjort oss själva sårbara för angrepp, och menade att det är ytterst ologiskt att provocera fienden samtidigt som man decimerar sin egen försvarsförmåga. – Den enda vinnaren i detta cyniska spel är försvarsindustrin. Inte kan det väl vara så att Ulf Kristersson och Pål Jonson drivs av andra intressen, till exempel dem hos USA:s regering och militär? Det är intressen som helt struntar i Sverige och dess befolknings välstånd och säkerhet. – Inte kan det väl vara så att vi skänker bort vårt land, våra resurser och våra ungdomars liv? Vi kan inte satsa dem som brickor i ett spel där USA gör allt och lite till för att uppnå sina militärstrategiska mål. Inte kan väl statsrådet anse att Ukrainas rätt att komma med i Nato är viktigare än vår egen civilisations överlevnad? undrade hon vidare.

"Destruktiv agenda"

Istället för att verka för fortsatt krig och eskalering ansåg Widding att Sverige borde arbeta för fred – något vi också förbundit oss till enligt Lissabonfördraget. – Om inte statsrådet Jonson omedelbart avbryter sin destruktiva agenda kanske vi snart också kan addera ett sönderbombat Sverige till listan. Agerandet har enligt krigets lagar gjort oss till ett legitimt mål för ryska attacker. Jonson delade inte Widdings farhågor och ansåg då som nu att Sverige bör fortsätta pumpa in vapen och pengar till Ukraina ”uthålligt och långsiktigt” – oavsett vad det kostar. Även om Widding får medhåll av många krigströtta röster på X, som beskriver Jonson som en ”krigshetsare”, är kritiken mot henne där stundtals också hård, inte minst från andra politiker – där Moderaternas riksdagsledamot Jan Ericsson exempelvis hävdar att hon ”springer Putins ärenden”.

Pål Jonson: ”Ukraina är Sveriges högsta säkerhetsprioritering”

Jan Sundstedt — Mon, 25 Nov 2024 12:01:08 +0000

Sverige utökar sitt militära stöd till Ukraina med ytterligare 25 miljarder kronor per år de kommande två åren. Stödet inkluderar även samarbete kring produktion av långdistansmissiler och drönare med lång räckvidd. Den svenska regeringen meddelade under en presskonferens i fredags, på Karlbergs slott i Stockholm, att stödet till Ukraina ska uppgå till minst 25 miljarder kronor per år fram till 2026. Utöver detta kommer Sverige att bidra ekonomiskt till produktionen av långdistansvapen på ukrainsk mark, något som Pål Jonson (M) menar har regeringens högsta prioritet. – Det här är också en investering i vår egen säkerhet. Ukrainas säkerhet är vår säkerhet, sa försvarsminister Pål Jonsson på presskonferensen. Den exakta omfattningen av Sveriges bidrag till produktionen av långdistansmissiler avsedda att attackera mål i Ryssland är ännu inte fastställd, men Jonsson förklarade att detaljerna kommer att klargöras i början av nästa år. – Vi kommer att återkomma i januari med vårt 18:e stödpaket, och då kommer vi att allokera resurser till detta, lovade Pål Jonson sin ukrainske kollega som också var på plats.

Sweden will soon contribute substantial funds to make Ukraine able to mass produce Ukrainian long-range missiles and long range drones. Presented the news with defence minister Rustem Umerov at Karlberg Castle today. (1/4) pic.twitter.com/QoGEWYVq53
— Pål Jonson (@PlJonson) November 22, 2024

Högsta prioritet

Under presskonferensen lyfte Jonsson även fram Rysslands ökade krigsaktivitet som ett försök att avskräcka omvärlden från fortsatt stöd till Ukraina, och betonade att detta inte påverkar Sveriges åtagande. – Att stödja Ukraina är Sveriges största säkerhetsprioritering. Men det handlar om mer än så. Vårt samarbete växer. Det här handlar om att bygga ett sant och starkt partnerskap mellan två länder, markerade försvarsministern. Ukrainas försvarsminister, Rustem Umjerov, närvarade också vid mötet och uttryckte tacksamhet för Sveriges engagemang. Han beskrev situationen vid frontlinjerna som svår men framhöll att de ryska styrkorna lider av betydande förluster. – Jag vill tacka försvarsminister Pål Jonsson, den svenska regeringen och det svenska folket för ert starka stöd till oss. Vi vill tillsammans skapa en militär kapacitet som kommer att vara till nytta för båda nationerna i framtiden. Vi jobbar med er industri nu. Sverige har sedan kriget inleddes, i februari 2022, bidragit med nära 50 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina. Samtidigt har svenska hushåll fått allt svårare att hantera stigande kostnader på grund av inflation och höjda priser på nödvändiga varor som mat och kläder.