övervakningskameror – Nya Dagbladet

Ny övervakningsteknik skapar digitalt fingeravtryck av bilens enheter

Redaktionen — Sat, 08 Aug 2026 13:58:44 +0000

Amerikanska försvars- och säkerhetsbolaget Leonardo säljer en teknik som knyter mobiltelefoner, smarta klockor, bilens elektronik och Bluetooth-enheter till fordon i trafik – och skapar ett så kallat digitalt eller elektroniskt fingeravtryck även när registreringsskylten saknas eller dolts.

Produkten heter SignalTrace och ingår i Leonardos ELSAG-system för automatisk skyltavläsning, ALPR. Den beskrivs som ett komplement till vanliga skyltkameror: sensorer ska fånga upp identifierande radiosignaler från konsumentelektronik i och kring fordonet och koppla dem till tid, plats och i förekommande fall skyltnummer.

I bolagets egen produktbeskrivning är poängen inte bara att se vilken bil som passerar, utan vilken kombination av enheter som återkommande rör sig tillsammans. Det kan, enligt Leonardo, ge spår även om skylten bytts, täckts eller inte syns.

Tekniken har på senare tid uppmärksammats i svensk debatt efter att den bland annat lyfts i sociala medier och i en artikel som Dagens PS publicerade den 6 augusti. Där spekuleras bland annat kring hur liknande verktyg skulle kunna användas av säkerhetstjänst. I de offentliga källorna som granskats här finns dock ingen bekräftelse på att SignalTrace används av Säpo, Trafikverket eller annan svensk myndighet. Det som går att belägga är vad Leonardo säljer till brottsbekämpande kunder – främst i USA – och hur bolaget själva beskriver funktionen.

Så fungerar det digitala fingeravtrycket

Leonardo skriver att elektroniska enheter som mobiltelefoner, fitnessarmband, smartklockor, RFID-taggar och bilens egna system sänder ut signaler i luften. SignalTrace ska skapa ett elektroniskt fingeravtryck av grupper av signaler som systemet bedömer ofta sänds ut tillsammans.

Bolaget ger ett illustrerande exempel: många bilar kan innehålla en iPhone, men bara en specifik kombination av till exempel en viss telefonmodell, en Audi-radio, ett par Bose-hörlurar, en Garmin-sportklocka, en nyckelsökare och en given skylt utgör ett unikt mönster. När samma mix dyker upp vid flera mätpunkter kan den, enligt Leonardo, användas som spår i utredningar.

Signalerna ska enligt bolaget bara vara sådant som enheterna själva sänder ut öppet. Leonardo betonar att systemet varken dekrypterar eller läser meddelanden, samtal eller annat innehåll på enheterna. Jämförelsen som företaget själv använder är skyltkameran: den fångar en identifierare, inte bilens ”innehåll”.

Samtidigt är det just identifieraren – och kopplingen mellan flera enheter, bil och rörelsemönster – som gör tekniken känslig ur integritetssynpunkt. Det som lagras är inte bara att en anonym bil passerade, utan att en viss uppsättning personliga prylar, som ofta bärs av samma person eller sällskap, rörde sig längs en viss sträcka vid en viss tid.

ALPR blir personnära spårning

Automatisk skyltavläsning har redan blivit vanlig infrastruktur i USA och används i växande utsträckning även i Europa. SignalTrace tar nästa steg: från fordon till de människor och enheter som färdas i dem.

I en produktpresentation hos Leonardo framhålls bland annat att systemet kan:

identifiera rörelser hos elektroniska enheter och fordon,
lagra data på server för senare sökning och analys,
känna igen ett fordon via den elektroniska signaturen utan skyltnummer,
avslöja signaturer som ofta reser tillsammans, exempelvis konvojer,
användas även utan skyltkamera på varje plats, bland annat i miljöer som tunnelbana och köpcentrum.

Det sista punkten är viktig. Tekniken säljs inte bara som en ”smartare fartkamera”, utan som ett bredare signalspaningslager kring vardagsrörelser. När sensorerna placeras strategiskt kan de, enligt bolaget, bygga upp databaser över vilka enheter som hör ihop – och därmed i praktiken vilka personer eller grupper som återkommande rör sig tillsammans.

Oberoende granskande medier har också lyft risken. 404 Media beskrev i juni 2026 hur SignalTrace kopplar enheter som regelbundet reser tillsammans till skyltdata, och hur ALPR-kameror därmed kan gå från att spåra bilar till att mer direkt spåra enskilda människor via telefoner, hörlurar och wearables.

Säkerhetsspråk möter massdata

Leonardo paketerar tekniken som utredningsstöd: att hitta fordon trots dold skylt, att bygga tips i brottsutredningar och att bara larma på en signatur när en utredare aktivt efterfrågar det. I bolagets formuleringar lagras data tills någon ställer en specifik fråga, och systemet sägs endast användas när brott har skett.

Sådana garantier är vanliga i övervakningsförsäljning. Problemet är strukturellt snarare än tekniskt. När väl sensorerna, datalagringen och analysverktygen finns på plats avgör lagstiftning, myndighetspraxis och politisk vilja – inte marknadsbroschyren – hur brett materialet får sökas, hur länge det sparas och vilka aktörer som får tillgång.

I Sverige har debatten om trafikövervakning hittills ofta handlat om hastighet, skyltplacering och kameravinklar. Trafikverket bygger ut fartkameror och har bland annat prövat placeringar med bättre överblick över körfält och inblick via vindrutan. Det är en annan teknik än SignalTrace, men riktningen är densamma: mer data ur trafikmiljön, mer automatisering och fler argument om säkerhet.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur EU samtidigt kräver avancerad distraktionsvarning i nya bilar, med kamera- och sensorbaserad förarövervakning i kupén. Tillsammans tecknar utvecklingen en bild där bilen allt mer blir en uppkopplad miljö: inifrån via förarsensorer, utifrån via skylt- och signalsensorer.

Vad som är belagt – och vad som inte är det

Att SignalTrace existerar som kommersiell produkt, och att Leonardo öppet beskriver hur elektroniska fingeravtryck byggs av enhetssignaler, är belagt i bolagets egna material. Att tekniken diskuteras som ett sätt att identifiera fordon utan skylt stöds av samma källor och av granskande rapportering.

Däremot saknas i det material som granskats här offentlig beläggning för att svenska myndigheter infört just denna produkt, eller att Säpo skulle använda digitala fingeravtryck från fartkameror mot ”vanliga medborgare”. Sådana påståenden bör därför behandlas som spekulation eller debattpåståenden tills de kan styrkas av upphandling, lagstöd, myndighetsbeslut eller oberoende rapportering.

Det gör inte tekniken mindre relevant. Tvärtom. Historien om övervakning visar att verktyg sällan stannar i det smala användningsfall där de först säljs in. När skyltdata, Bluetooth-identifierare, tidsstämplar och platsinformation kan slås ihop uppstår en infrastruktur för kartläggning av rörelsemönster – inte bara av fordon, utan av de människor vars enheter följer med i bilen, på bussen eller i köpcentret.

Kritiken mot tekniken handlar därför mindre om det smala brottsbekämpande argumentet och mer om att vardagens osynliga signaler – telefonen i fickan, klockan på handleden, hörlurarna i öronen – blir råvara för polisiära och i förlängningen politiska databaser, utan att medborgaren aktivt lämnar ifrån sig uppgifterna.

Handels rapport: Lagerarbetare blir övervakade på toaletten

Isac Boman — Sat, 26 Feb 2022 07:15:08 +0000

Integritetskränkning, rädsla över att samtala med arbetskamrater och kameror uppsatta utanför personaltoaletten. Det är bara några av de kommentarer som butiks- och lagerarbetare delar med sig av i en ny rapport från Handels, där utredare kartlägger övervakning av anställda i realtid på företag runt om i Sverige. En rapport framtagen av Cecilia Berggren och Jenny Wrangborg, utredare på Handelsanställdas förbund, visar att 29 procent av anställda inom lagerarbete i Sverige övervakas i realtid på jobbet. Trots att det är olagligt att använda kameror för att övervaka anställda är det precis vad företagen gör. Förutom kameraövervakning använder sig företag runt om i landet även av stämpelklockor, alkohol- och drogtester, digital loggning, GPS-bevakning och utpasseringskontroller, skriver Handelsnytt. I enkätundersökningen delar butiksmedarbetare och lageranställda med sig av erfarenheter från sina arbetsplatser. Allt från att det inte är populärt hos chefen att man uppsöker toaletten på tider då man inte har rast eller lunch till att det finns kameror uppsatta utanför personaltoaletten, framkommer i rapporten. ”Kameran ska bara vara till för vår säkerhet, men våra chefer har flera gånger tittat i kameran för att sedan ringa till oss och säga till om något specifikt”, säger en person i rapporten. Även den sociala kontakten mellan kollegor på jobbet blir lidande av övervakningen. Många uppger att de inte längre vågar prata med sina arbetskamrater på grund av rädsla för vad chefen ska säga. Att övervakningen på arbetsplatser runt om i Sverige upplevs som både olustig och integritetskränkande är också kommentarer som framkommer i undersökningen. Arbetsgivare är skyldiga att informera sina anställda om vilken typ av bevaknings- och övervakningsmetod som används inom företaget, samt vad för typ av informationsinsamling man gör på de anställda. – All bevakning ska förhandlas med facket, säger Jenny Wrangborg i en kommentar till Handelsnytt. Bevakning på arbetsplatser ska endast användas i legitimt syfte och vara en sista åtgärd, enligt Handels. Så kallad ändamålsglidning, att övervakning används till andra än legitima syften, är olagligt men man ser ett tydligt mönster där bevakningssystem används till andra ändamål än de ursprungliga – något man konstaterar att anställda upplever som kränkande.

Allvarlig säkerhetsbrist hos Eufy

Sofie — Sun, 11 Jul 2021 07:05:55 +0000

Hundratals användare med övervakningskameror av märket Eufy fick åtkomst till andra personers videoströmmar. Företaget tar inte saken på allvar och skyller på ”mjukvarufel”. Eufy är ett varumärke som tillverkar övervakningskameror i olika former och klasser. Det ägs av det kinesiska elektronikföretaget Anker. Kamerorna, likt många andra moderna varianter, kopplas till internet och kan användas via appar. För några veckor sedan började allt fler användare vittna om hur de kunde få tillgång till andra personers videoströmmar, inspelningar och i vissa fall även personuppgifter. Det rapporterar Sweclockers. Hundratals kommentarer från användare på Ankers och Reddits forum vittnade om säkerhetsbristen hos Eufy. Eufy svarade i ett uttalande till Engadget att det handlar om ett mjukvarufel som skett efter deras senaste serveruppgradering och därmed exponerat användares kameror och uppgifter. De sade att endast 0,001 procent av alla användare drabbats och endast de från USA, Nya Zeeland, Australien, Kuba, Mexiko, Brasilien och Argentina. Läckan ska inte ha påverkat deras babymonitorer, låssystem, hemlarm eller produkter för husdjur – utan endast vissa övervakningskameror.

A software bug occurred during our latest server upgrade at 4:50 AM EST today. Our engineering team recognized this issue at around 5:30 AM EST, and quickly got it fixed by 6:30AM EST.
We recommend that all users: — Eufy (@EufyOfficial) May 17, 2021

De har meddelat sina användare att kundtjänsten kommer att kontakta de drabbade samt att en enklare lösning, utan att närmare redogöra för den, ska åtgärda problemet. Det saknas också information till de drabbade om de bör byta lösenord eller vidta andra säkerhetsåtgärder. Eufy har också fått kritik på sociala medier och forum för att inte ta problemet på tillräckligt stort allvar.

Brå: Kameraövervakning minskar inte brottsligheten

Osignerad — Fri, 10 Aug 2018 16:21:04 +0000

Brottsförebyggande rådet, Brå, uppger att fler övervakningskameror inte minskar brottslighet på öppna platser. Enligt Brå:s experter, som tagit del av såväl svensk som internationell forskning, finns det inga säkra belägg för att kameraövervakning skulle minska brottsligheten. – Det finns ganska säkra belägg för att kamerabevakning inte är någon effektiv metod när det gäller att hindra våld eller bråk på öppna platser, säger Stina Holmlund, forskningsråd på Brå, till P4 Stockholm.

Från och med den första augusti blev det lättare för polisen att sätta upp övervakningskameror. Detta trots att forskningen inte ger något stöd för att dessa övervakningskameror skulle minska brottsligheten.

60-tal nya övervakningskameror runt Stockholmsförorter

Osignerad — Sat, 10 Jun 2017 16:39:14 +0000

Polisen har sedan den 13 maj ett 60-tal kameror igång i Järva i nordvästra Stockholm. Syftet är att öka tryggheten och få bättre förutsättningar att lösa brott. Det ledde till omedelbara resultat i ett fall av grov misshandel och ett häleri i helgen. – Kamerorna är uppsatta på platser där många brott sker och syftet är att de ska både verka brottsförebyggande och hjälpa till att lösa brott. Tryggheten för både de som bor här och näringsidkare är viktig, säger Niclas Andersson, chef för lokalpolisområde Rinkeby. Kamerorna sitter uppe på strategiska platser i Tensta, Rinkeby och Husby och ger bilder av god kvalitet. Platserna är valda utifrån att det där skett flera brott och otryggheten är stor. Och sedan kamerorna startade i lördags morse har de redan gett resultat. En grov misshandel i Husby och ett häleri i Rinkeby har med hjälp av filmmaterial kunnat redas ut och bidragit till att två personer nu sitter anhållna. Därutöver kunde två misstänkta släppas efter att kamerabilderna visat att de inte begått brott. Dessutom uppdagades ett narkotikabrott i Rinkeby med en yngre person som var inblandad. – Det är positivt att kamerorna redan gett resultat i ärenden där vi annars skulle kunna haft svårt att lösa brotten. Jag hoppas att de ska vara ett bra komplement till de övriga insatser vi jobbar med, säger Christoffer Bohman, biträdande chef i lokalpolisområde Rinkeby. I arbetet med att sätta upp kameror i Järva har en farhåga varit att insatsen bara flyttar brottsligheten till andra platser. Det är något polisen är medvetna om: – Dels har vi med det när vi planerar vår totala verksamhet och var vi ska verka. Att det kan krävas ökade insatser på andra platser. Dels vet vi bland annat genom forskning från Brottsförebyggande rådet att varje gång en brottslighet flyttar så minskar den samtidigt, säger Niclas Andersson. Fakta/bakgrund Polisen i lokalpolisområde Rinkeby har beslutat, med stöd av 11 § kameraövervakningslagen (2013:460)(KÖL), om kameraövervakning av Husby, Tensta och Rinkeby i Stockholms kommun. Beslutet gäller från 2017-05-13 till och med det datum då den ansökan om tillstånd för kameraövervakning av de tre platserna som Polismyndigheten avser att lämna in till Länsstyrelsen har prövats, förutsatt att Polismyndigheten gör ansökan senast den 2017-06-09 och att förutsättningarna enligt 11 § KÖL för undantag från tillståndsplikten i övrigt är uppfyllda. Om Polismyndigheten inte har ansökt om tillstånd för kameraövervakning den 2017-06-09, upphör beslutet att gälla det datumet. Om förutsättningarna för undantag från tillståndsplikten i övrigt upphör innan dess, upphör beslutet att gälla vid den tidpunkten. Källa: polisen.se

Länsstyrelsen: Övervakning går före integritet

Osignerad — Wed, 16 Apr 2014 11:22:03 +0000

Länsstyrelsen i Skåne har nu gett sitt godkännande till att hela 32 övervakningskameror installeras på Hylliebadet i Malmö, uppger man i ett pressmeddelande. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om att Malmö stad skickat ett förslag till Länsstyrelsen där man ber om tillstånd för att installera de potentiellt integritetskränkande undervattenkamerorna i badhuset. Idag offentliggjorde Länsstyrelsen i Skåne sitt beslut. Malmö stad får rätt att installera 32 övervakningskameror, varav åtta under vattnet, i Hylliebadet. Beslutet motiveras med hänsyn till säkerheten.

– Länsstyrelsen har en mycket restriktiv inställning till att medge tillstånd till kameraövervakning i anslutning till badanläggningar. I detta fall anser dock Länsstyrelsen att övervakningsintresset väger över integritetsintresset, säger Henrik Kvennberg, handläggare på förvaltningsavdelningen, i ett pressmeddelande. Om en kropp ligger stilla på bassängbotten i mer än tio sekunder utlöses ett larm med hjälp av kamerorna. Systemet kallas för ”badvaktens tredje öga”.

Hylliebadet beräknas stå färdigt vid årsskiftet 2014/2015 och öppna i april 2015. Det kommer att ha en yta på cirka 9 000 kvadratmeter och vara indelad i två sektioner.