övervakning – Nya Dagbladet

Sju uppköp senare: så djupt sitter Israel i din iPhone

Markus Andersson — Tue, 08 Sep 2026 15:30:39 +0000

Apples dåvarande Israelchef sade i februari 2026 att det är svårt att hitta en Apple-produkt utan israeliskt avtryck. Nya Dagbladets genomgång av bolagets egna uttalanden, sju namngivna uppköp och en amerikansk domstolsinlaga visar hur israeliska utvecklingsteam fått en central roll i telefonens innersta – samtidigt som helt separata israeliska spionbolag dokumenterat brutit sig in i iPhones. Formuleringen kommer inte från en kritiker utan från Apple självt. Vid Calcalists konferens Tech TLV i februari 2026 sade Rony Friedman, vice vd och chef för Apple Israel, att det är svårt att hitta en Apple-produkt som inte på något sätt berörts av bolagets anställda i Israel. Han räknade upp vad utvecklingscentren bidragit med: chipp, uppkoppling, kameror, lagring. Det är ovanligt konkret för ett företag som annars sällan berättar var i världen en enskild krets har ritats.

Modemet, minnet och kameran

Friedman lyfte särskilt fram C1, det första mobilmodem Apple utvecklat på egen hand, som enligt honom är omkring 30 procent energisnålare än jämförbara modem i motsvarande användning. Israeliska team arbetade också tillsammans med kollegor utomlands på uppkopplingstekniken N1, som lanserades i iPhone 17-familjen. När Apple i mars 2026 presenterade iPhone 17e satt där nästa generation av samma modemlinje, C1X, uppgivet upp till dubbelt så snabbt som C1. Enligt Friedman arbetar team i Israel även med M-processorerna i Mac-datorerna, med vanliga kameror och djupkameror som ligger bakom Face ID, filmisk video och fotografering i svagt ljus, samt med hand- och ögonspårning och objektigenkänning i Vision Pro. Lagringen är den mest omfattande punkten: varje Apple-produkts lagringssystem innehåller i dag israeliska utvecklingar, säger han. En del av kompetensen är köpt. Miljön har byggts genom egen utveckling och rekrytering – men också genom förvärv. I december 2011 köpte Apple Anobit, som utvecklade signalbehandling för flashminnen, för 400 miljoner dollar. Två år senare, 2013, köptes PrimeSense för 345 miljoner dollar – bolaget bakom rörelsesensorn i Microsofts Kinect, och enligt Reuters den affär som till slut lät Apple lämna fingeravtryckssensorn för ansiktsigenkänning. Sedan följde LinX Computational Imaging 2015 och RealFace 2017. Två av köpen blev kända långt i efterhand. Fotostartupen Camerai såldes 2019 för några tiotals miljoner dollar och gick in i Apples datorseendeteam; grundarna höll tyst om affären, och Calcalist rapporterade om den först ett och ett halvt år senare. Förvärvet av TrueMeeting, som gör responsiva 3D-avatarer genom att skanna ansikten med mobilkameran, godkändes av den israeliska konkurrensmyndigheten i januari 2025 och blev offentligt känt först i juli samma år. Det sjunde köpet i den här genomgången är det som mest direkt rör kroppen. Den 29 januari 2026 bekräftade Apple förvärvet av Q.ai, ett israeliskt bolag inom ljud-AI vars teknik ska hjälpa apparater att uppfatta viskat tal. Reuters noterade samtidigt att Q.ai året innan lämnat in en patentansökan om att använda "facial skin micromovements" – mikrorörelser i ansiktshuden – för att avläsa ord som formas eller sägs, identifiera personen och bedöma känslor, hjärtfrekvens och andning. Apple har inte sagt hur tekniken ska användas, och en patentansökan är en avsikt, inte en funktion i en såld telefon. Bolagets 100 anställda följde med, däribland vd Aviad Maizels – samme man som en gång grundade PrimeSense.

Chefsbytet som säger något om riktningen

I augusti 2026 meddelades att Friedman lämnar posten efter nio år för att på heltid leda en ny global grupp inom Apple, Chip-AI, som ska använda AI-modeller för att konstruera framtidens kretsar. Efterträdare blir Tal Inbar, som kom in via Anobit-köpet och sedan lett flera generationer lagringsstyrkretsar, systemkretsen i Apple Watch och Pro-, Max- och Ultra-versionerna av M-serien. Båda rapporterar till Sri Santhanam, Apples vice vd för kiselutveckling. Med andra ord: de Apple-team som växte fram ur ett minneschippsköp 2011 ansvarar i dag både för systemkretsar till bolagets datacenter och för verktygen som ska rita nästa generation processorer.

Sex telefoner i Palestina

Samtidigt har israeliskt utvecklad spionprogramvara dokumenterat brutit sig in i iPhones. I november 2021 redovisade Front Line Defenders att man undersökt 75 iPhones och funnit sex som infekterats med NSO Groups Pegasus. Citizen Lab och Amnesty Internationals Security Lab bekräftade oberoende analysen. Tre av offren gick ut med sina namn: Ghassan Halaika vid Al-Haq, Ubai Al-Aboudi vid Bisan Center och juristen Salah Hammouri vid Addameer. Vem som beställde angreppen är inte fastställt. Pegasus ger angriparen tillgång till meddelanden, mejl, lösenord, plats, kamera och mikrofon – och därmed indirekt till alla som offret talar med. Apple stämde NSO i november 2021 och beskrev då hur exploateringen FORCEDENTRY använts för att installera Pegasus utan att offret behövde klicka på något. Bolagets rättelse i september 2021 slog ut metoden. Reuters avslöjade i februari 2022 att ett andra israeliskt bolag, QuaDream, samtidigt utnyttjat i praktiken samma brist – samma patch slog ut båda. NSO hävdar att Pegasus bara säljs till statliga myndigheter för att bekämpa terror och brott. [caption id="attachment_239090" align="alignnone" width="640"] NSO Group utvecklade Pegasus, ett spionprogram som har använts för att ta över Iphone-telefoner och komma åt bland annat meddelanden, kamera och mikrofon. Montage: Onur Binay/Unsplash, NSO Group[/caption]

Reträtten som blev det intressanta dokumentet

Det mest talande dokumentet är Apples egen inlaga till distriktsdomstolen i Kalifornien den 13 september 2024. Där begär bolaget frivillig avskrivning av sin egen stämning, utan att stänga dörren för en ny talan. Skälen är tre: att en rättegång skulle riskera att röja Apples hotunderrättelser, att spionmarknaden splittrats i fler aktörer så att en seger mot NSO betyder mindre, och att motparten skapat hinder för att över huvud taget få fram bevis. I samma inlaga hänvisar Apple till uppgifterna om att israeliska myndigheter beslagtagit Pegasus-dokument hos NSO för att förhindra utlämning i det parallella WhatsApp-målet – uppgifter som Forbidden Stories och samarbetande redaktioner publicerade i juli 2024 och som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Apple tar uttryckligen inte ställning till om uppgifterna är sanna, men skriver att deras blotta existens ger anledning till oro för möjligheten att få den bevisning bolaget behöver. Ett av världens rikaste företag redovisar alltså i domstol betydande hinder för att komma åt bevisningen – och oro för om den alls går att få fram. Kvar blir tekniska motåtgärder, lager på lager av skydd i kisel och operativsystem som Apple beskriver dem, i en produkt vars innehåll kunden inte kan granska.

Politiken bakom kretsen

Att teknikexporten också är politik har den israeliska regeringen själv gjort tydligt. Inför en amerikansk delegation i september 2025 använde Benjamin Netanyahu mobiltelefonerna som argument mot talet om isolering: har ni mobiltelefoner här, då håller ni i en bit av Israel. Dagen efter, den 16 september 2025, slog FN:s oberoende undersökningskommission fast att Israel begått folkmord i Gaza och uppmanade stater att se till att företag inom deras jurisdiktion inte medverkar. Israel avvisade rapporten som ett förtal. Inget i materialet visar att Apple medverkat i den israeliska statens övervakning, och inget belägger vare sig bakdörrar i bolagets produkter eller en manipulerad leveranskedja hos Apple. Två separata fall visar däremot vad som gjorts med annan teknik: Amnesty dokumenterade 2023 hur ansiktsigenkänningssystemet Red Wolf skannar palestinier vid vägspärrar i Hebron, och Reuters källor beskrev i september 2024 hur Mossad byggde in sprängämnen i personsökare redan på tillverkningsnivå. Det som ändå går att granska utifrån är inte kretsarna utan dokumenten – och där är det Apple självt som i domstol beskrivit hur svåra bevisen är att komma åt.

Turkiet: Polisdrönare jagade bort alkoholdrickare i Istanbul

Emil Fjellstedt — Mon, 31 Aug 2026 13:37:00 +0000

En polisdrönare utrustad med strålkastare och högtalare har använts för att avvisa personer som drack alkohol vid Istanbuls historiska stadsmur. Ingripandet bekräftas av turkiska poliskällor – efter att en domstol upphävt stadens generella förbud mot alkohol på offentliga platser. Videon är inspelad nattetid vid Narlıkapıgatan i Fatih, nära den gamla stadsmuren. Drönaren hovrar ovanför området och lyser ner mot personerna på marken samtidigt som ett förinspelat meddelande spelas upp. "Detta är en polisdrönare. Det är förbjudet att dricka alkohol i detta område. Lämna området omedelbart", lyder budskapet. Personerna lämnar platsen utan synligt motstånd. Det finns inga uppgifter om att någon greps, omhändertogs eller bötfälldes i samband med insatsen.

Polisen bekräftar drönarinsatsen

Istanbuls polismyndighet har via källor bekräftat att drönaren användes för att varna alkoholdrickare i Fatih. Enligt uppgifterna lokaliserades personerna med hjälp av värmekamera. Drönarövervakning ska finnas tillgänglig i stadens samtliga 39 distrikt och ha använts i omkring ett år. Just den aktuella insatsen genomfördes av polisen i Fatih och beskrivs i turkiska medier som en ordningskontroll runt de historiska murarna. Ingen av de redovisade poliskällorna har angett vilken bestämmelse som gjorde alkoholkonsumtion förbjuden på just denna plats. Turkisk lag innehåller inget allmänt nationellt förbud för vuxna att dricka alkohol utomhus. Däremot kan den som berusad stör andra eller den allmänna ordningen bötfällas. I augusti 2023 utfärdade Istanbuls guvernör ett cirkulär om alkohol på bland annat stränder, i parker, rekreationsområden och andra offentliga miljöer. Myndigheten kallade beskedet en påminnelse om befintliga regler, medan Istanbuls advokatsamfund ansåg att det i praktiken var ett nytt förbud utan tillräckligt lagstöd. Beslutet överklagades. I februari 2025 rapporterades att Istanbuls regionala förvaltningsdomstol hade upphävt cirkuläret om alkoholkonsumtion i parker, på stränder och i liknande områden. Drönarens meddelande är mer avgränsat och säger att alkohol är förbjuden "i detta område". Det kan därför röra sig om ett särskilt platsbeslut, skydd av kulturmiljön eller en lokal ordningsåtgärd. Någon sådan rättslig grund har dock inte offentliggjorts i rapporteringen om händelsen.

Värmekamera, ansiktsigenkänning och högtalare

Istanbulpolisen presenterade sin nya drönarflotta i november 2025. Farkosterna kan användas både dag och natt och har värmekamera, mörkerseende, strålkastare, högtalare och automatisk spårning av fordon och motorcyklar. Polischefen Selami Yıldız uppgav då att drönarna skulle användas mot bland annat trafikbrott, ordningsstörningar, brott med motorcyklar och verksamhet kring turistmål och historiska platser. — Vi övervakar Istanbul från alla håll med stadens säkerhetskameror, kameror på obemannade luftfarkoster och kameror för ansiktsigenkänning. Kort sagt övervakar vi från luften och ingriper på marken, sade han. Videon från Fatih visar hur tekniken nu används för att ge direkta order till människor i en parkmiljö. Polisens besked omfattade inte bara att alkoholen skulle ställas undan, utan att personerna omedelbart skulle lämna platsen.

SD försvarar fortsatt Palantir-användning: ”Vi har förtroende”

Markus Andersson — Mon, 31 Aug 2026 10:34:09 +0000

Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att svenska myndigheter ska sluta köpa system från Palantir. Partiet säger sig ha förtroende för att användningen följer lagar och säkerhetskrav – trots att det är hemligt vilka myndigheter som anlitar den amerikanska övervakningsjätten och vad avtalen omfattar. Palantir uppger att bolaget arbetar med en ”handfull statliga myndigheter” i Sverige. Försvarsmakten är en bekräftad kund, medan Breakit i augusti skrev att även Polismyndigheten använder företagets teknik. Polisen har inte velat berätta hur systemet används. Bolagets Sverigechef Anders Fridén hävdar att kunderna själva äger och kontrollerar sin information. Om Palantir skulle ta del av uppgifterna utan tillstånd vore det enligt honom ett ”väldigt grovt kontraktsbrott”. Vilka övriga myndigheter som har avtal med företaget är fortfarande sekretessbelagt. Den bristande insynen har gjort Palantirs svenska expansion till en politisk stridsfråga. När Svenska Dagbladet frågade riksdagspartierna om deras hållning krävde flera av dem stopp eller utfasning, medan SD valde att försvara den nuvarande ordningen.

SD vill tillåta fortsatta inköp

Centerpartiet vill stoppa nya inköp, kartlägga de befintliga avtalen och därefter avveckla beroendet av Palantir. Miljöpartiet vill ersätta systemen med svenska eller europeiska alternativ. Vänsterpartiet kräver att varje avtal prövas separat med hänsyn till bland annat rättssäkerhet, insyn och diskrimineringsrisker. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill däremot låta myndigheterna fortsätta köpa Palantirs system och anser att ingångna avtal ska hållas. Moderaterna och Socialdemokraterna kräver inte heller någon utfasning, utan hänvisar till de upphandlande myndigheternas bedömningar. ”Vi har förtroende för att användningen sker inom ramen för gällande lagstiftning och säkerhetskrav”, skriver SD till Svenska Dagbladet. Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci varnar samtidigt för att det vore ”oansvarigt” att snabbt göra sig av med tekniken. SD:s svar berör inte hur partiet ser på det långsiktiga beroendet av en utländsk leverantör eller på att allmänheten saknar insyn i avtalen.

Regeringen hänvisar till myndigheterna

Frågan har tidigare nått riksdagen. I en interpellationsdebatt i februari pressade Petter Löberg (S) justitieminister Gunnar Strömmer (M) om rättssäkerhet, insyn och risken att Sverige blir tekniskt beroende av Palantir. Strömmer svarade att Polismyndigheten själv avgör vilka it-tjänster som ska upphandlas. Han hänvisade till brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt ett ”fullt förtroende” för att myndigheternas behandling av personuppgifter följer regelverket. Löberg invände att Palantirs system innebär en förändring som gamla kontrollmekanismer inte självklart är anpassade för. Han beskrev lösningarna som slutna system där det är svårt att granska hur stora datamängder analyseras och varnade för ett långsiktigt beroende av en politiskt orienterad amerikansk techjätte. Justitieministern kallade tekniken ”etiskt neutral” och menade att det avgörande är vem som använder den, vilka regler som gäller och hur överträdelser kan granskas. Han medgav samtidigt att Europas digitala suveränitet och beroendet av utländska moln- och tekniktjänster är en seriös fråga.

Från underrättelsetjänster till målsystem

Palantir grundades 2003 av bland andra globalisten Peter Thiel. CIA:s riskkapitalfond In-Q-Tel blev tidigt investerare, och företaget har därefter vuxit till en central leverantör för amerikanska underrättelsetjänster, polis och försvar. NyD har tidigare granskat Palantirs Maven Smart System, som samlar underrättelser, sensorinformation och målspårning i ett militärt arbetsflöde. Företaget har också ett strategiskt samarbete med Israels försvarsministerium för krigsrelaterade uppdrag. En FN-rapportör skrev 2025 att det finns rimliga skäl att anta att Palantir har levererat automatiserad prediktiv teknik som använts för beslut och målframtagning på slagfältet. Palantir har tillbakavisat påståenden om att bolagets teknik används för att rikta angrepp mot civila. Samtidigt fortsätter bolaget att expandera i den svenska statsapparaten. SD:s besked innebär att partiet inte vill lägga några politiska hinder i vägen för fortsatta inköp, utan lämnar bedömningen till myndigheter vars avtal och system i stor utsträckning är undandragna offentlig insyn.

Psykiskt våld blir brott – ny lag riktas mot kontroll och kränkningar

Jan Sundstedt — Thu, 13 Aug 2026 09:08:35 +0000

Den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld kan ge upp till fyra års fängelse. Den är avsedd att träffa systematiska kränkningar och kontroll, men remissinstanser har varnat för tillämpningsproblem, svårdragna gränser och att lagen kan komma att användas strategiskt i exempelvis vårdnadstvister. Riksdagen har beslutat att införa ett nytt brott i brottsbalken: psykiskt våld. Bestämmelsen, som började gälla den 1 juli, har fängelse i högst fyra år i straffskalan. Enligt riksdagens sammanfattning krävs att en person upprepat utsätter någon annan för kränkningar i form av beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, tvång eller övervakning. Handlingarna ska sammantaget vara ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Även varaktig otillbörlig övervakning kan omfattas.

Könsneutralt brott

Brottet är könsneutralt och begränsas inte till relationer mellan närstående. Det kan samtidigt ingå som ett led i bland annat grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Trots att lagtexten är könsneutral har reformen drivits inom ramen för regeringens politik mot det som återkommande benämns "mäns våld mot kvinnor" – en inramning som riskerar att förstärka bilden av pojkar och män som en generell problemkategori. [caption id="attachment_234180" align="alignnone" width="640"] Kritiker till lagen menar att den kan användas strategiskt i till exempel vårdnadstvister. Foto: iStock/gorodenkoff[/caption] Reformen har mött invändningar även från aktörer som stödjer ett starkare skydd mot systematisk psykisk nedbrytning. Under riksdagsdebatten lyftes bland annat farhågor om tillämpningsproblem och att bestämmelsen kan användas strategiskt i vårdnadstvister. Sveriges advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Roks, Sveriges Kvinnoorganisationer och Unizon nämndes bland dem som har varnat för sådana risker. En central fråga blir därmed hur polis, åklagare och domstolar avgränsar upprepade, nedbrytande beteenden från svåra men icke-straffbara relationskonflikter. Riksdagen antog regeringens lagförslag i maj; den fortsatta rättstillämpningen kommer att avgöra var gränserna i praktiken hamnar.

Ny övervakningsteknik skapar digitalt fingeravtryck av bilens enheter

Redaktionen — Sat, 08 Aug 2026 13:58:44 +0000

Amerikanska försvars- och säkerhetsbolaget Leonardo säljer en teknik som knyter mobiltelefoner, smarta klockor, bilens elektronik och Bluetooth-enheter till fordon i trafik – och skapar ett så kallat digitalt eller elektroniskt fingeravtryck även när registreringsskylten saknas eller dolts.

Produkten heter SignalTrace och ingår i Leonardos ELSAG-system för automatisk skyltavläsning, ALPR. Den beskrivs som ett komplement till vanliga skyltkameror: sensorer ska fånga upp identifierande radiosignaler från konsumentelektronik i och kring fordonet och koppla dem till tid, plats och i förekommande fall skyltnummer.

I bolagets egen produktbeskrivning är poängen inte bara att se vilken bil som passerar, utan vilken kombination av enheter som återkommande rör sig tillsammans. Det kan, enligt Leonardo, ge spår även om skylten bytts, täckts eller inte syns.

Tekniken har på senare tid uppmärksammats i svensk debatt efter att den bland annat lyfts i sociala medier och i en artikel som Dagens PS publicerade den 6 augusti. Där spekuleras bland annat kring hur liknande verktyg skulle kunna användas av säkerhetstjänst. I de offentliga källorna som granskats här finns dock ingen bekräftelse på att SignalTrace används av Säpo, Trafikverket eller annan svensk myndighet. Det som går att belägga är vad Leonardo säljer till brottsbekämpande kunder – främst i USA – och hur bolaget själva beskriver funktionen.

Så fungerar det digitala fingeravtrycket

Leonardo skriver att elektroniska enheter som mobiltelefoner, fitnessarmband, smartklockor, RFID-taggar och bilens egna system sänder ut signaler i luften. SignalTrace ska skapa ett elektroniskt fingeravtryck av grupper av signaler som systemet bedömer ofta sänds ut tillsammans.

Bolaget ger ett illustrerande exempel: många bilar kan innehålla en iPhone, men bara en specifik kombination av till exempel en viss telefonmodell, en Audi-radio, ett par Bose-hörlurar, en Garmin-sportklocka, en nyckelsökare och en given skylt utgör ett unikt mönster. När samma mix dyker upp vid flera mätpunkter kan den, enligt Leonardo, användas som spår i utredningar.

Signalerna ska enligt bolaget bara vara sådant som enheterna själva sänder ut öppet. Leonardo betonar att systemet varken dekrypterar eller läser meddelanden, samtal eller annat innehåll på enheterna. Jämförelsen som företaget själv använder är skyltkameran: den fångar en identifierare, inte bilens ”innehåll”.

Samtidigt är det just identifieraren – och kopplingen mellan flera enheter, bil och rörelsemönster – som gör tekniken känslig ur integritetssynpunkt. Det som lagras är inte bara att en anonym bil passerade, utan att en viss uppsättning personliga prylar, som ofta bärs av samma person eller sällskap, rörde sig längs en viss sträcka vid en viss tid.

ALPR blir personnära spårning

Automatisk skyltavläsning har redan blivit vanlig infrastruktur i USA och används i växande utsträckning även i Europa. SignalTrace tar nästa steg: från fordon till de människor och enheter som färdas i dem.

I en produktpresentation hos Leonardo framhålls bland annat att systemet kan:

identifiera rörelser hos elektroniska enheter och fordon,
lagra data på server för senare sökning och analys,
känna igen ett fordon via den elektroniska signaturen utan skyltnummer,
avslöja signaturer som ofta reser tillsammans, exempelvis konvojer,
användas även utan skyltkamera på varje plats, bland annat i miljöer som tunnelbana och köpcentrum.

Det sista punkten är viktig. Tekniken säljs inte bara som en ”smartare fartkamera”, utan som ett bredare signalspaningslager kring vardagsrörelser. När sensorerna placeras strategiskt kan de, enligt bolaget, bygga upp databaser över vilka enheter som hör ihop – och därmed i praktiken vilka personer eller grupper som återkommande rör sig tillsammans.

Oberoende granskande medier har också lyft risken. 404 Media beskrev i juni 2026 hur SignalTrace kopplar enheter som regelbundet reser tillsammans till skyltdata, och hur ALPR-kameror därmed kan gå från att spåra bilar till att mer direkt spåra enskilda människor via telefoner, hörlurar och wearables.

Säkerhetsspråk möter massdata

Leonardo paketerar tekniken som utredningsstöd: att hitta fordon trots dold skylt, att bygga tips i brottsutredningar och att bara larma på en signatur när en utredare aktivt efterfrågar det. I bolagets formuleringar lagras data tills någon ställer en specifik fråga, och systemet sägs endast användas när brott har skett.

Sådana garantier är vanliga i övervakningsförsäljning. Problemet är strukturellt snarare än tekniskt. När väl sensorerna, datalagringen och analysverktygen finns på plats avgör lagstiftning, myndighetspraxis och politisk vilja – inte marknadsbroschyren – hur brett materialet får sökas, hur länge det sparas och vilka aktörer som får tillgång.

I Sverige har debatten om trafikövervakning hittills ofta handlat om hastighet, skyltplacering och kameravinklar. Trafikverket bygger ut fartkameror och har bland annat prövat placeringar med bättre överblick över körfält och inblick via vindrutan. Det är en annan teknik än SignalTrace, men riktningen är densamma: mer data ur trafikmiljön, mer automatisering och fler argument om säkerhet.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur EU samtidigt kräver avancerad distraktionsvarning i nya bilar, med kamera- och sensorbaserad förarövervakning i kupén. Tillsammans tecknar utvecklingen en bild där bilen allt mer blir en uppkopplad miljö: inifrån via förarsensorer, utifrån via skylt- och signalsensorer.

Vad som är belagt – och vad som inte är det

Att SignalTrace existerar som kommersiell produkt, och att Leonardo öppet beskriver hur elektroniska fingeravtryck byggs av enhetssignaler, är belagt i bolagets egna material. Att tekniken diskuteras som ett sätt att identifiera fordon utan skylt stöds av samma källor och av granskande rapportering.

Däremot saknas i det material som granskats här offentlig beläggning för att svenska myndigheter infört just denna produkt, eller att Säpo skulle använda digitala fingeravtryck från fartkameror mot ”vanliga medborgare”. Sådana påståenden bör därför behandlas som spekulation eller debattpåståenden tills de kan styrkas av upphandling, lagstöd, myndighetsbeslut eller oberoende rapportering.

Det gör inte tekniken mindre relevant. Tvärtom. Historien om övervakning visar att verktyg sällan stannar i det smala användningsfall där de först säljs in. När skyltdata, Bluetooth-identifierare, tidsstämplar och platsinformation kan slås ihop uppstår en infrastruktur för kartläggning av rörelsemönster – inte bara av fordon, utan av de människor vars enheter följer med i bilen, på bussen eller i köpcentret.

Kritiken mot tekniken handlar därför mindre om det smala brottsbekämpande argumentet och mer om att vardagens osynliga signaler – telefonen i fickan, klockan på handleden, hörlurarna i öronen – blir råvara för polisiära och i förlängningen politiska databaser, utan att medborgaren aktivt lämnar ifrån sig uppgifterna.

EU öppnar på nytt för skanning av privata meddelanden

Markus Andersson — Thu, 09 Jul 2026 13:10:35 +0000

Europaparlamentet har banat väg för att återinföra den tillfälliga EU-regel som låter nätplattformar skanna privata meddelanden efter övergreppsmaterial mot barn. Kritiker beskriver förfarandet som ett bakvägsbeslut om massövervakning, medan förespråkarna framhåller barnskyddet. Omröstningen den 9 juli gäller den tillfälliga ePrivacy-derogationen, ofta kallad Chat Control 1.0. Den ger leverantörer av vissa kommunikationstjänster möjlighet att frivilligt upptäcka, rapportera och ta bort material som rör sexuella övergrepp mot barn. Den aktuella processen gäller en förlängning eller återinförande av Regulation (EU) 2021/1232, som tidigare löpte ut i april 2026. Enligt Europaparlamentets ärendesida handlar förslaget om en tillfällig avvikelse från delar av ePrivacy-reglerna för att bekämpa övergrepp mot barn på nätet. Rådet enades i början av juli om sin position. Enligt rådets pressmeddelande är syftet att återinföra ett interimistiskt system där företag kan fortsätta med frivillig detektering, rapportering och borttagning av sådant material till 2028.

Omstridd procedur

Det kontroversiella är inte bara innehållet, utan också hur beslutet drivits fram. Euronews beskriver hur frågan återupplivades genom ett ovanligt förfarande sedan parlamentet i mars avvisat en tidigare förlängning. Enligt integritetskampanjen Fight Chat Control röstade parlamentet den 7 juli med 331 röster mot 303 för att snabbspåra ärendet. Därmed kunde frågan gå vidare utan normal behandling i ansvarigt utskott. Vid torsdagens avgörande omröstning uppges 314 ledamöter ha röstat emot och 276 för. Kritiker framhåller att det ändå inte räckte för att stoppa rådets position, eftersom det krävdes absolut majoritet – 361 röster – för att avslå eller ändra texten.

Frivilligt – men långtgående

Chat Control 1.0 ska skiljas från den mer långtgående Chat Control 2.0, som gäller en permanent reglering och där frågan om obligatorisk skanning och krypterade tjänster fortfarande är central. Den tillfälliga 1.0-regeln gör inte skanning obligatorisk. Den har i praktiken framför allt använts av större, okrypterade tjänster för att leta efter känt övergreppsmaterial, ofta genom hashmatchning mot databaser. Kritiker menar ändå att systemet öppnar dörren för generell kontroll av privat kommunikation. Den tidigare EU-parlamentarikern Patrick Breyer, en av de mest profilerade motståndarna, beskriver upplägget som ett steg mot automatiserad realtidsövervakning av meddelanden och chattar. Förespråkarna hävdar att undantaget behövs för att plattformar inte ska tvingas sluta rapportera övergreppsmaterial medan EU förhandlar om den permanenta lagstiftningen. Kritikerna invänder att även frivillig skanning kan skapa ett tryck mot allt bredare granskning av oskyldiga användares kommunikation. Europaparlamentets officiella röstlistor väntas ge den slutliga bilden av hur ledamöterna röstade. Men oavsett partilinjerna står det klart att Chat Control åter är tillbaka på EU:s bord – i väntan på den ännu större striden om den permanenta regleringen.

Kina varnar för ”bakdörr” i Anthropics Claude Code

Emil Fjellstedt — Thu, 09 Jul 2026 11:33:24 +0000

Kinesiska cybersäkerhetsmyndigheter varnar för att flera versioner av Anthropics AI-verktyg Claude Code innehåller en mekanism som kan skicka känsliga användaruppgifter till fjärrservrar utan samtycke. Varningen kommer från Kinas nationella sårbarhetsdatabas NVDB, som lyder under landets ministerium för industri och informationsteknik. Claude Code är Anthropics AI-assistent för programmering och används direkt i utvecklares terminaler för att skriva, granska och felsöka kod. Eftersom verktyget kan arbeta med källkod och lokala filer kan en eventuell dataläcka få större konsekvenser än i en vanlig webbaserad AI-chatt.

Uppmanar användare att uppdatera

I den kinesiska riskvarningen uppges flera versioner av Claude Code innehålla en ”inbyggd övervakningsmekanism” som automatiskt kan överföra geografisk plats, identitetsmarkörer och andra känsliga uppgifter till externa servrar. NVDB beskriver enligt rapporteringen funktionen som en möjlig säkerhetsrisk för integritet, företagshemligheter och immateriella rättigheter. Användare uppmanas att kontrollera berörda system, avinstallera sårbara versioner eller uppgradera till en version där den påstådda bakdörren har tagits bort. Anthropic har ännu inte lämnat någon offentlig kommentar till den kinesiska varningen. En anställd vid bolaget skrev dock på X efter tidigare anklagelser om ”spionprogram” i Claude Code att koden var ett experiment för att stoppa otillåtna återförsäljare och motverka att konkurrenter tränar modeller på Anthropics system. Enligt inlägget skulle mekanismen rullas tillbaka i en ny version. Anthropic har även mött kritik på hemmaplan. Samtidigt som bolaget betonar sina säkerhetsspärrar för AI har Claude-tekniken enligt uppgifter integrerats i Palantirs analys- och övervakningssystem för amerikanska myndigheter.

FBI spårade hacker via dold Windows-identifierare

Markus Andersson — Wed, 08 Jul 2026 06:03:55 +0000

En 19-årig misstänkt medlem i hackergruppen Scattered Spider ska ha använt VPN och utländska IP-adresser. Ändå kunde FBI knyta honom till ett dataintrång genom en unik Windows-identifierare i Microsofts ekosystem, enligt amerikanska domstolshandlingar. Fallet gäller Peter Stokes, en 19-årig amerikansk-estnisk medborgare som i juni åtalades i USA misstänkt för omfattande dataintrång kopplade till den kriminella hackergruppen Scattered Spider, även känd som Octo Tempest och UNC3944. Enligt det amerikanska justitiedepartementet greps Stokes i Finland i april och utlämnades senare till USA. Han anklagas för att ha deltagit i över 100 intrång mot företag och organisationer, däribland ett angrepp mot ett större lyxvaruföretag i maj 2025. Det som nu väckt uppmärksamhet i teknik- och integritetskretsar är inte bara åtalet, utan hur utredarna säger sig ha kopplat den misstänkte till aktiviteten bakom ett av intrången.

VPN räckte inte

I den federala brottsanmälan beskriver FBI hur ett konto hos tunneltjänsten Ngrok skapades från en VPN-proxyadress. Kontot ska sedan ha använts för att ge angriparna uthållig obehörig åtkomst till företagets nätverk. Men enligt domstolshandlingarna hade Microsoft samtidigt uppgifter som visade att samma Windows-enhet, identifierad genom en så kallad Global Device Identifier, eller GDID, hade besökt Ngroks registreringssida vid exakt samma tidpunkt som kontot skapades. FBI skriver att Microsofts register visade att Ngrok-kontot hade satts upp via enheten med identifieraren g:6755467234350028. En Microsoftrepresentant beskrivs i handlingarna som att GDID är en beständig enhetsidentifierare i Windows-ekosystemet, avsedd att unikt identifiera en installation av Windows på en fysisk eller virtuell enhet. Identifieraren ska enligt handlingarna bestå över vanliga Windowsuppdateringar, men bytas vid en ominstallation av operativsystemet.

Kopplades till sociala konton och resor

Myndigheterna nöjde sig inte med att bara hitta samma enhet vid Ngrok-registreringen. I anmälan redovisas också hur enheten med samma GDID vid olika tidpunkter delade IP-adresser med konton som FBI kopplar till Stokes, däribland Snapchat-, Facebook- och Applekonton. Exempelvis uppges enheten ha använt en IP-adress i Tallinn i Estland som även användes för åtkomst till Stokes Facebook- och Snapchatkonton samma dag. Liknande överlappningar redovisas från New York och Thailand. I flera fall jämförs IP-uppgifterna med reseuppgifter och bilder från sociala medier. FBI:s slutsats är att användaren av Windows-enheten med GDID är samma person som användaren av de konton som tillskrivs Stokes. Stokes är inte dömd. Uppgifterna i handlingarna är åklagarens och FBI:s påståenden i ett pågående brottmål.

Microsoft gjorde tidigare hänvisning

Även Microsofts roll framgår på flera ställen i domstolshandlingarna. FBI uppger att Microsoft redan i oktober 2024 gjorde en brottsanmälan eller hänvisning där bolagets analytiker pekade ut personen bakom en hackerpersona som sannolikt Peter Stokes i Tallinn. I en fotnot förklaras att Microsofts säkerhetsforskare i sitt arbete har tillgång till data som maskin-id:n, IP-adresser och skadeprogramsprover kopplade till avancerade hackergrupper. Syftet beskrivs som att identifiera hackergrupper och de datorer som används i angrepp. Det är just denna typ av datakoppling som gör fallet större än den enskilda brottsutredningen. Om uppgifterna i anmälan stämmer visar det att en Windows-installation kan fungera som en uthållig teknisk markör även när IP-adresser byts, VPN används och aktiviteter sker i flera länder.

A 19-year-old hacker used VPNs, tunneling tools, and rotated IPs across 3 countries. The FBI still caught him. Here's the Windows feature that made it possible and why it should concern everyone.
— Tech Falcon (@T3chFalcon) July 6, 2026

Integritetsfrågor kvarstår

På X har flera teknikprofiler lyft fallet som ett exempel på hur operativsystemens telemetri och enhetsidentifierare kan få långtgående konsekvenser för användarnas anonymitet. En tråd från kontot Tech Falcon har fått stor spridning och pekar på att även en användare som byter IP-adresser kan spåras om samma maskin fortsätter att lämna en igenkännbar identifierare. Samtidigt rör det sig om ett allvarligt brottmål där den misstänkte anklagas för intrång, utpressning och datastöld. Integritetsfrågan handlar därför inte om huruvida brottsbekämpning ska kunna utreda grov cyberbrottslighet, utan om hur mycket vardagsdata stora teknikplattformar samlar in, hur länge den sparas och under vilka villkor den lämnas vidare till myndigheter. Det finns ingen vanlig användarinställning i Windows som tydligt förklarar eller låter användaren hantera just GDID på det sätt som cookies eller reklamidentifierare ofta presenteras. Domstolshandlingarna visar inte heller någon bred offentlig policy för när sådana identifierare lämnas ut. Fallet blir därmed ännu en påminnelse om att anonymitet på nätet inte bara avgörs av IP-adressen. Operativsystem, konton, webbläsare, molntjänster och diagnostikdata kan tillsammans skapa en betydligt mer detaljerad bild av en användares digitala liv än vad många inser.

Spanien varnar statliga bolag för Palantir

Emil Fjellstedt — Thu, 02 Jul 2026 06:52:15 +0000

Den spanska regeringen uppges ha börjat varna statligt kontrollerade bolag för att teckna nya avtal med det ökända amerikanska analysföretaget Palantir. Orsaken är oro för att känslig information om nationell säkerhet kan exponeras. Enligt den spanska tidningen El Confidencial har styrelseledamöter i flera börsnoterade bolag informerats om att de inte bör ingå avtal med Palantir om det kan äventyra nationell suveränitet eller strategisk information. Något formellt förbud har inte meddelats via Moncloa, den spanska regeringens officiella webbplats. Källor uppger dock för El Confidencial att offentliga och privata bolag som kontrolleras av SEPI, Spaniens statliga industrikoncern och investeringsfond, har instruerats att svartlista företaget. Vägledningen ska enligt uppgifterna framför allt beröra bolag inom kritisk kommunikation, försvar, militär teknik och offentlig infrastruktur. Samtidigt uppges Spaniens försvarsdepartement fortsätta samtal med Palantir om att förnya och utvidga redan befintliga avtal.

Granskas i flera länder

Palantir är ett amerikanskt mjukvaru- och dataanalysföretag som grundades av bland andra miljardären Peter Thiel. Företaget har under senare år kritiserats för sitt arbete med Israels militär och för kopplingar till Donald Trumps migrationspolitik. Även i Sverige har Palantirs system använts av polisen. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att svensk polis under minst fem år använt en specialanpassad version av Palantirs plattform Gotham, kallad Acus, för att sammanställa och analysera uppgifter från olika register. I Storbritannien har Palantir avtal om dataanalys med både försvarsdepartementet och den nationella sjukvården NHS. Företaget har samtidigt mött växande kritik i takt med att fler offentliga kontrakt diskuterats. Förra månaden stoppade Londons borgmästare Sadiq Khan ett kontrakt på 50 miljoner pund, motsvarande cirka 645 miljoner kronor, mellan Metropolitan Police och Palantir. Khan beskrev avtalet som ett ”tydligt och allvarligt brott” mot upphandlingsreglerna. Även Frankrike har tagit steg bort från bolaget. Den franske försvarsministern Sébastien Lecornu meddelade förra månaden att den inhemska underrättelsetjänsten beslutat att avsluta sitt avtal med Palantir.

Kina testar robotar i trafikövervakning

Markus Andersson — Thu, 25 Jun 2026 17:17:00 +0000

I flera kinesiska städer används nu robotar och obemannade patrullfordon för att övervaka trafiken och patrullera offentliga miljöer. Robotövervakningen spär på den redan existerande kritiken mot centraliserad övervakning i landet. I Changsha i Hunanprovinsen togs trafikpolisrobotar och obemannade patrullfordon i drift i stadens kommersiella Wuyi-distrikt den 1 april, enligt uppgifter från Hunan Changan, en webbplats med koppling till provinsens rättsvårdande myndigheter. Fordonen uppges samla in bildmaterial från gatumiljön med högupplösta kameror och skicka data till en ledningscentral. Poliser kan enligt rapporterna ge röstinstruktioner på distans, medan systemen kan registrera exempelvis felparkeringar och trafikförseelser. Nya Tider rapporterar att liknande robotar har satts ut eller testats i bland annat Wuhu, Nanjing, Shenzhen, Jingzhou och Changsha. Tekniken beskrivs i kinesiska myndighetsanknutna rapporter som ett sätt att avlasta trafikpolisen och förbättra trafikflödet.

Praktisk automatisering

Robotarna är utrustade med bland annat kameror, bildigenkänning och 5G-uppkoppling och kan vara integrerade med trafikljussystem. De kan enligt rapporterna upptäcka bland annat körning mot rött, förare av tvåhjulingar som saknar hjälm och andra trafikförseelser. Kinas regering antog 2017 en nationell plan för att göra landet ledande inom artificiell intelligens till 2030. De nya polis- och trafikrobotarna är en del av den bredare satsningen på robotik, smarta sensorer och AI-baserade system i den offentliga sektorn. Robotövervakningen spär på den redan existerande kritiken mot centraliserad och systematiserad övervakning som är mycket utbyggd i folkrepubliken. Den kinesiska centralregeringen lägger tonvikt vid att det är en praktisk lösning i en så enormt folkrikt land.