överstatlighet – Nya Dagbladet

EU:s nya budgetförslag kan slå hårt mot svenska företag

Redaktionen — Sun, 17 May 2026 13:02:24 +0000

EU-skatter på företag kan bli en ny stridsfråga när EU-kommissionen vill ge unionen direkta intäkter som går rakt till Bryssel. Ett av förslagen innebär att stora företag ska betala en årlig avgift till EU-budgeten, något som den svenska regeringen motsätter sig inför de kommande budgetförhandlingarna. Frågan gäller EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034. EU-kommissionen uppger att budgetförslaget ligger på nästan 2 000 miljarder euro, vilket motsvarar 1,26 procent av unionens bruttonationalinkomst. Kommissionen vill finansiera den utökade budgeten genom flera nya så kallade egna medel. Intäkterna skulle tillföras EU-budgeten genom särskilda intäktskällor, i stället för att enbart komma via medlemsländernas vanliga EU-avgifter. Den svenska regeringen motsätter sig utvecklingen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger till Tidningen Näringslivet att regeringen hör till de tydligaste motståndarna till nya skatter på EU-nivå. – Vi är inte helt ensamma. Men vi är ett av länderna som absolut är längst ut på den sidan att motsätta oss alla nya skatter. Finansministern medger samtidigt att trycket i förhandlingarna kan bli hårt. Även om skattefrågor kräver medlemsländernas godkännande kan långtidsbudgeten leda till omfattande kompromisser mellan medlemsstaterna. – Det kommer att vara förhandlingar där man får ge och ta, säger Svantesson.

Ny EU-skatt för storföretag

Kommissionens mest omstridda förslag gäller en ny EU-avgift för stora företag. Enligt modellen ska bolag med en årlig nettoomsättning över 100 miljoner euro betala mellan 100 000 och 750 000 euro per år, beroende på bolagets storlek. Förslaget omfattar företag som är skattemässigt hemmahörande i EU samt vissa fasta driftställen i unionen. Kritiker invänder bland annat mot att kommissionen baserar avgiften på omsättning snarare än vinst. Företag med stora intäktsflöden men låga marginaler kan därmed drabbas hårdare än mer lönsamma bolag med lägre omsättning. Förslaget möter inte bara motstånd i Sverige. Tyskland och Nederländerna har sagt nej till den delen av paketet. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har också riktat skarp kritik mot att nationella regeringar ska lätta på företagens bördor samtidigt som EU-kommissionen föreslår nya EU-skatter. – Förslaget bör inte genomföras. Varför ska vi befria företag i Tyskland och andra länder från vissa bördor och samtidigt gå med på skattehöjningar i Bryssel? frågar sig Merz enligt Tidningen Näringslivet.

Fler intäktskällor för EU

Bolagsavgiften utgör bara en del av paketet. Kommissionen vill även styra delar av intäkterna från utsläppshandel, klimattullar, tobaksbeskattning och avgifter på elektroniskt avfall direkt till EU:s budget. För svenska företag skulle EU-skatter av den här typen innebära att kostnaden inte kopplas direkt till vinst. Företag med stora intäkter men låga marginaler kan därför påverkas mer än bolag med hög lönsamhet. Kritiken mot förslaget handlar därmed både om skattenivån och om att EU får en mer självständig finansiering. Förespråkare för nya EU-skatter menar att unionen behöver fler gemensamma intäkter när kostnaderna för försvar, grön omställning och återbetalningen av coronafonden ökar. Motståndarna varnar i stället för att besluten flyttar mer ekonomisk makt från medlemsländerna till EU-nivå. Sammanlagt hoppas kommissionen få in omkring 65 miljarder euro per år genom de nya systemen. Förändringen skulle stärka Bryssels egen finansiering och minska beroendet av traditionella nationella medlemsavgifter. För svensk del innebär frågan en konflikt mellan regeringens nej till nya EU-skatter och trycket att nå en överenskommelse om unionens framtida budget. Om kommissionens linje vinner gehör skulle det innebära en ny EU-avgift för svenska företag. Förhandlingarna om långtidsbudgeten fortsätter under de kommande åren innan medlemsländerna slutligen enas om ramarna för perioden 2028–2034.

”Hat” kan bli EU-brott

Isac Boman — Mon, 20 Dec 2021 08:29:47 +0000

Samtidigt som man inför en ny asylpakt som ytterligare driver på massinvandringen till Europa vill EU-kommissionen även göra det ännu svårare att kritisera den demografiska utvecklingen på kontinenten. Bland annat ska ”hatpropaganda” och ”hatbrott” nu klassas som särskilda EU-brott och vara straffbara i samtliga medlemsländer. Det är framför allt EU-kommissionens globalistiska ordförande Ursula von der Leyen som länge har lobbat för att EU måste bekämpa påstådd rasism och ”hat” mycket hårdare än idag. Redan 2020 tillkännagav hon att hon hade för avsikt att utvidga förteckningen över EU-brott och nu har EU-kommissionen lagt fram ett initiativ om just detta. ”Hatpropaganda och hatbrott har ökat kraftigt i hela Europa och blivit ett särskilt allvarligt och oroande fenomen – både på och utanför nätet. Det krävs gemensamma EU-åtgärder för att ta itu med denna utmaning som berör hela EU”, skriver man och hävdar vidare att samtliga medlemsstater måste införa gemensamma minimiregler kring vad som räknas som hatbrott. – Hat har ingen plats i Europa. Det går emot våra fundamentala värderingar och principer. Vi behöver handlingskraft från EU för att se till att hat kriminaliseras på samma sätt överallt i Europa, dundrar den tjeckiska EU-kommissionären Věra Jourová. Belgaren Didier Reynders som ansvarar för rättsliga frågor i EU-kommissionen, använder samma sorts retorik och hävdar att man genom att kriminalisera ”hat” i hela EU bekämpar hot mot ”inkluderande och pluralism” och själva demokratin. – Vi behöver ett starkt svar för de utmaningar som hatpropaganda och hatbrott utgör i hela EU nu och i framtiden. Även svenska EU-parlamentariker som Alice Bah Kuhnke (MP) och Evin Incir (S) är mycket nöjda med planerna på att ”hat” ska kriminaliseras i hela EU. – Det här hjälper framförallt kvinnor och hbtqi-personer i de länder som saknar lagstiftning i dag. Jag ser fram emot att EU-kommissionen kommer att återkomma med skarp lagstiftning för att harmonisera hatbrottslagstiftningen i Europa, hävdar Bah Kuhnke. Evin Incir tror att konservativa och invandringskritiska partier kommer att motsätta sig den överstatliga lagstiftningen men lovar att hon ska göra allt i sin makt för att denna ändå ska bli verklighet. – Motståndet från högern och högerextrema partier kommer nog att bli stort, men jag kommer att göra mitt för att vi snart förhoppningsvis ska få ytterligare ett verktyg i kampen för ett EU fritt från rasism, sexism, homofobi och andra former av diskriminering. Av rapporten framgår också att makthavarna i Bryssel är särskilt oroade över ”hatpropaganda” om judar och HBTQ-personer och att man är mycket bekymrade över att ”hatet” finns lättillgängligt på internet för alla att ta del av. ”Hatpropaganda och hatbrott är särskilt allvarliga brott eftersom de underminerar EU:s gemensamma värderingar och fundamentala rättigheter”, hävdar man vidare. Man är också tydliga med att det till stor del är rena åsiktsyttringar och politiska uppfattningar som ska bekämpas och kriminaliseras – åtminstone om de av EU är att klassas som rasism och "xenofobi" (sjuklig skräck för främlingar). I Sverige och flera andra EU-länder är det redan idag straffbart att exempelvis uttrycka sig nedsättande eller förminskande om någon minoritet inom landet – även om det som sägs eller skrivs kan beläggas med exempelvis vetenskapliga källor. Att yttra sig om förekomsten av kriminalitet inom den romska befolkningen eller afrikanska folkgruppers IQ är i många fall numera olagligt i Sverige, även om uppgifterna som sprids i sak är korrekta. I och med EU-kommissionens besked oroar sig många nu över att medborgarnas yttrandefrihet kommer att begränsas ytterligare och att det blir straffbart att överhuvudtaget diskutera vissa frågor. Det som händer nu är att EU-rådet efter Europaparlamentets godkännande måste rösta för att ”hatpropaganda” och ”hatbrott” ska klassas som ytterligare ett brottsområde som uppfyller kriterierna i EUF-fördraget. Sedan är det fritt fram att föreslå en lagstiftning om gemensamma minimiregler, definitioner och straff för denna typ av brottslighet, dessa ska sedan antas av Europaparlamentet och rådet, skriver EU-kommissionen på sin hemsida.

EU antar gemensam asylpakt – kan driva på massinvandringen

Per Nordin — Mon, 20 Dec 2021 05:19:45 +0000

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit en förordning om att inrätta en asylbyrå på EU-nivå. Detta ses av makthavarna som ett naturligt steg i arbetet med att ta fram en överstatlig och gemensam migrationspolitik för hela den europeiska unionen, där de enskilda länderna i praktiken förlorar allt mer av sitt självbestämmande. ”Målet för unionens asylpolitik är att utveckla och inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem (Ceas) som överensstämmer med unionens värderingar och humanitära tradition och styrs av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning”, står det bland annat att läsa i förordningen om EU:s asylbyrå. I ett pressmeddelande skriver rådet att omvandlingen av det tidigare Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) till en ”fullfjädrad byrå” görs för att ”förbättra tillämpningen av asylpolitiken inom EU”. ”Asylbyrån ska ansvara för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets funktion genom att tillhandahålla ökat operativt och tekniskt stöd till medlemsländerna och genom att bidra till en mer enhetlig bedömning av ansökningar om internationellt skydd”, skriver man. Sloveniens inrikesminister Aleš Hojs är öppen med att det handlar om att implementera en överstatlig migrationspolitik på EU-nivå. ”En fullfjädrad asylbyrå är ett viktigt steg i uppbyggnaden av EU:s gemensamma asylpolitik. Byrån kommer att kunna ge snabbt och konkret stöd till medlemsländerna närhelst det behövs. Den ska också bidra till vårt samarbete med tredjeländer och på ett mycket konkret sätt visa styrkan i våra gemensamma åtgärder”, kommenterar han. I förordningen framgår också att den nya byrån ska ha ett ”nära samarbete” med nationella myndigheter i medlemsländerna som ansvarar för asyl- och invandringsfrågor samt med EU-kommissionen. Man ska också samverka med bland annat FN:s flyktingorganisation UNHCR samt ”andra relevanta organisationer”. ”En gemensam asylpolitik baserad på en fullständig och heltäckande tillämpning av Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967, ingår som en del i unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som söker internationellt skydd i unionen”, konstaterar man vidare. Förespråkarna av en gemensam europeisk migrationspolitik menar att det är nödvändigt att asylsökande behandlas på samma sätt i alla medlemsländer och att samma riktlinjer och miniminormer för prövning av asylansökningar gäller överallt. Man är också bekymrade över att vissa EU-länder idag är betydligt mer restriktiva än andra när det kommer till att godkänna asylansökningar. Många är dock oroliga för att den nya asylpakten ytterligare kommer att driva på massinvandring till Sverige och andra EU-länder än som redan sker idag och att medlemsländerna tvingas ta emot stora antal migranter från tredje världen mot sin vilja. Kritiker är också bekymrade över att medlemsländernas nationella bestämmanderätt urholkas allt mer till förmån för regelverk på överstatlig nivå och där det blir allt svårare för enskilda länder att själva besluta kring sina interna angelägenheter. Bland svenska partier har såväl SD som Moderaterna tidigare varnat för att den nya ”asylpakten” kan driva på massinvandringen till Sverige. – Om det är så kommer vi i Moderaterna aldrig att kunna ställa oss bakom det, sa Maria Malmer Stenergard (M) förra året.

Historiska domen i Polen: Nationella lagar går före Bryssel

Isac Boman — Fri, 08 Oct 2021 10:38:11 +0000

Polens författningsdomstol meddelar nu att flera delar av EU-fördraget strider mot landets grundlag och att nationella lagar ska ha företräde framom EU-lagstiftning. EU-kommissionen svarar å sin sida med att man kommer att använda ”alla tillgängliga verktyg” för att säkerställa att överstatlig lagstiftning fortsätter gälla i Polen. Enligt den polska domstolen ska polsk lagstiftning alltid ha företräde över EU-lagstiftningen och man betonar att allt annat är oacceptabelt. ”EU-domstolens försök att blanda sig i polska rättsliga mekanismer bryter mot de regler som sätter konstitutionen främst och de regler som respekterar suveräniteten mitt i processen av europeisk integration”, står det bland annat i beslutet som 12 av 14 polska domare ställde sig bakom. I praktiken förväntas beskedet innebära att Polen inte kommer att rätta sig efter alla EU:s domstolsbeslut – och framför allt inte när dessa kolliderar med den nationella lagstiftningen. ”Den konstitutionella rättens företräde framför andra rättskällor härrör direkt från Republiken Polens konstitution. Idag har detta återigen bevisats av författningsdomstolen”, konstaterar PiS talesman Piotr Muller på Twitter. Beslutet har gjort makthavarna i Bryssel mycket upprörda och man hävdar å sin sida att den polska konstitutionella tribunalen är illegitim eftersom man menar att att Polens regeringsparti Lag och Rättvisa (PiS) har ”politiskt inflytande” över det polska rättssystemet. Det är heller inte otänkbart att EU nu försöker tvinga Polen att upphäva delar av reformen. Sedan tidigare har EU låtit bli att betala ut ett utlovat ekonomiskt stödpaket efter coronakrisen på flera miljarder euro till Polen – just eftersom man är missnöjda med det polska rättssystemet – och nu kan ytterligare ”straff” vara att vänta. ”EU-lagstiftning har företräde framför nationell lagstiftning – inklusive konstitutionella bestämmelser” menar EU-kommissionen i ett uttalande. – Dagens dom i Polen kan inte förbli utan konsekvenser. EU-lagstiftningens företräde måste förbli obestridd. Brott mot denna innebär att man utmanar en av de grundläggande principerna för vår union, hävdar EU-parlamentets president David Sassoli och menar vidare att EU nu måste ”vidta nödvändiga åtgärder” för att säkerställa en fortsättning av det överstatliga styret i Polen.

Today's verdict in Poland cannot remain without consequences. The primacy of EU law must be undisputed. Violating it means challenging one of the founding principles of our Union.
We call on the @EU_Commission to take the necessary action. — David Sassoli (@EP_President) October 7, 2021

EU-kommissionen låter vidare meddela att man ”inte kommer att tveka att använda sin makt” för att se till att EU-lagstiftningen följs i Polen – ett utspel som av många tolkas som ett direkt hot om sanktioner eller andra straff. Man kräver också att Polens premiärminister ogiltigförklarar domslutet. Terry Reintke från Tysklands gröna parti är en av många vänsterliberala politiker som nu hetsar EU-makthavarna att ta krafttag mot Polen. – Våra EU-regeringar får inte längre stå och göra ingenting när den polska regeringen försöker skriva om demokratins regler för att passa deras egna intressen, dundrar hon. Även EU-gruppen EPP där polska regeringspartiet PiS ingår har gått ut och kritiserat utslaget och hävdar att ”den polska regeringen har tappat all sin trovärdighet. Det här är en attack på hela EU”. Kritik har också kommit från diverse påstått partipolitiskt obundna lobbygrupper – exempelvis Amnesty International som hävdar att beslutet innebär ”ännu en mörk dag för rättvisan i Polen” och kräver att ”medlemsstaterna måste omedelbart agera juridiskt, politiskt och ekonomiskt” för att straffa landet. Relationerna mellan Polen och EU-etablissemanget blir allt sämre, men än så länge tyder det mesta på att Polen åtminstone i den närmaste framtiden kommer att förbli kvar i unionen. Premiärministern Mateusz Morawiecki vill att Polen ska vara kvar i EU och en bred majoritet av det polska folket stödjer för tillfället medlemskap i unionen. – Jag vet att det finns ett starkt stöd för medlemskapet i EU hos den polska befolkningen. Det tror jag inte den polska regeringen vill gå emot, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) till skattefinansierade SVT. Däremot är det troligt att EU-ledarna kommer att göra allt i sin makt för att behålla även det rättsliga inflytandet över Polen, detta land som nu straffas med böter eller indragna bidrag för att dess domstol de facto fastslagit landets juridiska självständighet. Runt om i Europa är många också kritiska till EU:s agerande som man menar är maktfullkomligt och diktatoriskt. Man pekar på att EU nu tydligt visar att man aktivt försöker bekämpa medlemsländernas rätt till självbestämmande.

What are the necessary actions? Are you going to send troops?
— JeżKolczasty - (@Pafnucy8) October 7, 2021

”Vilka är de nödvändiga åtgärderna? Ska ni skicka in militärer"? frågar användaren JeżKolczasty på Twitter EU-toppen David Sassoli. ”Ni ser bara Polen och Ungern – två av de bästa länderna att leva i nu. Oroa er istället för säkerheten i Frankrike, Belgien och Sverige, och hur är det med vaccinpasset i Italien eller Frankrike eller rättssystemet i Spanien"? - frågar sig användaren FilosofiaPolti.

G7 överens om ”global bolagsskatt”

Isac Boman — Mon, 14 Jun 2021 12:01:39 +0000

G7-ländernas finansministrar har kommit överens om att införa en internationell minimiskattenivå på 15 procent som ska gälla för ”stora bolag”. Storbritanniens finansminister hävdar att överenskommelsen ”tar det globala skattesystemet in i 2000-talet”. – Det betyder att rätt bolag betalar rätt skatt på rätt ställen, säger den brittiske finansministern Rishi Sunak till Sky News och hävdar vidare att överenskommelsen är ”ett stolt ögonblick”. Enligt överenskommelsen får inget av de sju länderna ha en skattenivå på under 15 procent och man hoppas att alla juridiska detaljer kring beslutet ska vara färdiga innan G20-ländernas nästa möte i Venedig i juli. Man ska också ha kommit överens om en ”digitalskatt” i syfte att få in mer pengar även från de stora techjättarna som varit duktiga på att smita undan skatten, enligt Bloomberg. – Efter år av diskussioner har G7:s finansministrar nått en historisk överenskommelse för att reformera det globala skattesystemet för att anpassa det till den digitala tidseran, fortsätter Sunak, Syftet med förändringen är enligt G7-gruppen att man vill ha in mer skatt och få in skatter där företagen faktiskt har sin verksamhet. Man hoppas också att det ska leda till att länder slutar pressa ner skatterna för att locka stora bolag att etablera sig i just det landet. Enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är uppgörelsen ”historisk” eftersom den är ovanligt överstatlig och berör områden där länderna själva tidigare fått bestämma. – Här lägger man en ribba, en undre gräns. Att enas på det här området är stort. Finanspolitik är nationellt, att regeringen ska ha en frihetsgrad. Men med globaliseringen och företag som saknar nationsgränser, då tycker man att det är viktigt med en gemensam lägstanivå, så att man kommer i från det man kallar konkurrensen mot botten. Enligt honom ”återstår fler steg” innan den globala skatten blir verkligheten – bland annat behöver man stöd från fler länder i G20. – Nästa steg är G20. Får du med G20 är det väldigt omfattande. De representerar en mycket större del av världsekonomin som inbegriper även tillväxtekonomier som Kina och Indien och en mängd sådana länder. Även OECD och Sverige finansminister Magdalena Andersson (S) har uttryckt sig positivt om förslaget, som i praktiken är ett väsentligt steg i riktning mot ett globaliserat skattesystem.

150 miljarder svenska skattekronor till EU:s ”coronafond”

Isac Boman — Thu, 25 Mar 2021 12:36:45 +0000

Under onsdagen röstade Sveriges riksdag igenom att betala 150 miljarder kronor till EU:s så kallade "coronafond". Bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade nej och kritiker menar att det gigantiska stödpaketet kommer att skuldsätta framtida generationer svenskar under decennier framåt. Syftet med den så kallade ”återhämtningsfonden” är enligt EU att samla ihop hisnande 7 500 miljarder kronor i bidrag och i lån som ska gå primärt till EU-länder med dålig ekonomi - exempelvis Grekland, Italien och Spanien för att dessa ska "komma på fötter igen". Ingenting tyder på att Sverige kommer att få tillbaka i närheten av vad man betalar in till fonden och man tvingas dessutom även fortsättningsvis betala de årliga 35 miljarder kronorna per år i EU-avgift utöver denna extra kostnad. Den gigantiska EU-fonden beskrivs också av Sverigedemokraterna som ett ”ekonomiskt och politiskt vansinne” och kritiker menar att det riskerar att få oöverskådliga konsekvenser som dessutom snabbt förflyttar den ekonomiska makten från nationalstaterna till Bryssel trots att det inte var detta svenskarna röstade för när man röstade ja till EU-medlemskap 1994. ”Min generation och den efter riskerar att få punga ut för att länder som Italien inte kan ta hand om sina ekonomier”, konstaterar KDU-ordförande Nike Örbrink. Även Vänsterpartiet säger sig vara oroliga för att ”kommande generationer” blir de som tvingas betala för stödpaketet. Statsminister Stefan Löfven i sin tur hävdar att Sverige har gjort allt i sin makt för att ”hålla nere kostnaderna” men att ”Sverige behöver ett starkt och välfungerande EU”. Trots att Sveriges budgetunderskott för 2020 blev hela 221 miljarder kronor beslutar riksdagen nu i praktiken att finansiera andra EU-länder med 150 miljarder kronor. I slutändan röstade bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet nej. På grund av repressionsåtgärderna som upprätthålls i Sverige deltog färre ledamöter än vanligt vid omröstningen med 27 som röstade ja till stödpaketet, 15 nej och 14 avstod. Sverigedemokraternas gruppledare i finansutskottet Oscar Sjöstedt skriver tillsammans med riksdagsledamoten Roger Hedlund kommenterar det hela med att ”hårt arbetande svenskar ska finansiera generösa välfärdsprogram bland EU-länder som har sämre skötta ekonomier”. ”För Sveriges del innebär beslutet ett krav på att bidra med cirka 150 miljarder kronor, vilket motsvarar fem gånger så mycket som Polismyndighets budget. Pengarna ska bland annat finansiera spanska medborgarlöner, sydeuropéer som vill gå i pension innan de fyller sextio, och bidra till den redan existerande korruptionen i Östeuropa.”, skriver man. Man noterar också att beslutet i praktiken innebär att de svenska skattebetalarna kommer att betala fem miljarder kronor extra till EU årligen under 30 års tid och att dessa pengar hade gjort mer nytta i den svenska välfärden. Kritik har också lyfts fram om att EU inte har någon rätt att beskatta sina medlemsländer men att ”återhämtningsfonden” i praktiken ändå innebär just detta trots att svenskarna genom att rösta nej till euron redan har valt att stå utanför ett finanspolitiskt samarbete med Bryssel. Kritiker pekar också på att en gemensam omfattande skuld därtill förebådar just ett system med gemensam beskattning, vilket i sin tur skulle kräva ett direkt federalt EU.

EU-chef vill se mer överstatlighet

Isac Boman — Fri, 18 Sep 2020 13:46:46 +0000

EU ska bli ännu mer överstatligt med hänvisning till coronakrisen, åtminstone om EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen får bestämma. Hon vill att EU inför ett nytt gemensamt system för migration, att en gemensam-myndighet för medicinsk forskning skapas och att mer pengar läggs på EU:s medicinska myndighet EMA. Att en gemensam medicinsk politik tas fram och de existerande medicinska projekten får ökad finansiering är enligt von der Leyen nödvändigt då Europas befolkning enligt henne "fortfarande lider" av coronapandemin. Hon utlovar också att ett stort globalt "hälsotoppmöte" anordnas i Italien nästa år. När det gäller migrationen vill EU att medlemsländerna får allt mindre att säga till om och att de nuvarande Dublinreglerna ersätts med ”ett nytt europeiskt migrationshanteringsystem”, även om detaljerna för närvarande är oklara. – Det kommer ha gemensamma strukturer för asyl och återflyttningar, och det kommer att ha en ny stark solidaritetsmekanism, säger von der Leyen. Vad som åsyftas med ”solidaritetsmekanism” är också oklart, men enligt Ylva Johansson (S) handlar det om att fortsätta med migrationen av utomeuropéer till Sverige på ett mer ”rättvist” sätt med större ”förutsägbarhet” - med andra ord att massinvandringen fortgår men att fler länder tvingas ta emot asylanter. – Migration är någonting som finns och alltid har funnits och är något som vi faktiskt behöver. Men vi behöver hantera migrationen bättre tillsammans, både för mer rättvisa och för bättre förutsägbarhet. Vi pekar tydligt på att man ska ha rätt till asyl, men man ska också återvända om man inte har rätt att stanna, säger Johansson. Enligt Johansson är det viktigt att på EU-nivå ”avdramatisera migrationspolitiken”, för att komma framåt och nå konsensus mellan de olika medlemsländerna. Såväl M som S och C ställer sig enligt TT positiva till initiativet till en ny gemensam migrationspolitik. För M:s del menar man sig anse att det är viktigt att det nya regelverket leder till minskad invandring, medan C och S anser att det är viktigast att politiken är ”human” - i deras terminologi med andra ord att immigrationen till Europa från tredje världen förblir fortsatt omfattande.

Mer överstatlighet och mindre självbestämmande i nästa generations EU

Isac Boman — Fri, 05 Jun 2020 15:59:31 +0000

Kommissionen vill att EU tar nya steg mot att bli en federation, där medlemsländerna inte längre ska få styra över varken migrationspolitik eller sin ekonomiska politik. Samtidigt ska nya EU-skatter tillkomma, där Sverige och andra europeiska stater hårdare ska tvingas finansiera projektet. EU-kommissionen vill bland annat upprätta en så kallad återhämtningsfond på hela 750 miljarder euro, något som SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist beskriver som ett stort steg mot en gemensam europeisk finanspolitik. EU-kommissionens förslag med ett omfattande krispaket på nästan 8000 miljarder kronor kommer efter att medlemsländerna i egen regi lanserat många mindre paket i efterdyningarna av coronakrisen. Det gigantiska stödet på 750 miljarder euro ska finansieras med lån och skulle enligt Bergqvist kunna ”rädda” ekonomierna i Europa. – Det mesta tyder på att vi hade bottenkänning med de enorma BNP-fallen i april, och en del indikatorer har börjat peka uppåt. En återhämtning har påbörjats och utifrån det tror jag att det här kan räcka på EU-nivå, säger han. Bergqvist menar att EU med detta tar tydliga steg mot en gemensam ekonomisk politik i bemärkelsen att de enskilda nationerna får allt mindre att säga till om och att Sverige nu måste välja vilken väg man vill ta. – Hela europrojektet är en haltande skapelse så länge det inte finns gemensam finanspolitik. Där är euroländerna inte i mål än, men det är ett symboliskt viktigt steg. Det är framför allt Tyskland som ställer upp med sin kreditvärdighet och delar ut den till eurosamarbetet. Att Sverige än så länge inte är med i det europeiska valutasamarbetet kan enligt Bergqvist bidra till att man hamnar längre ifrån ”den innersta kärnan” i EU och menar vidare att Sverige måste välja att antingen införa euron eller ”förlora politiskt inflytande” om vi istället väljer självständighet och nationell suveränitet. De 750 miljarderna ska gemensamt av EU-länderna, där EU-budgeten ska fungera som säkerhet. Även planen på att EU-länderna ska ta gemensamma lån är i sig självt någonting nytt som inte tidigare skett. Tanken, menar man, är att pengarna ska fördelas så att de av coronakrisen värst drabbade länderna får den största biten av kakan. Tidigare i år meddelade Sveriges EU-minister Hans Dahlgren också att man kan tänka sig att betala en särskild ”EU-skatt” där svenska medborgare ska betala in skatt direkt till EU:s budget – ett förslag som fick kraftig kritik inte minst eftersom det skulle kunna leda till att svenska skattebetalare kan komma att tvingas betala än mer för varje år. Sveriges regering har också gått med på att 20 procent av intäkterna från EU:s utsläppshandel ska gå direkt in i EU:s budget, så även den nya EU-skatten på plastförpackningar. Dessa pengar kommer alltså inte Sverige direkt till del, utan istället till det gigantiska EU-projektet som därmed får ett tillskott på drygt 100 miljarder kronor årligen. De tyska Socialdemokraterna har tidigare deklarerat att man vill att EU ska ha en federal konstitution senast 2025 och att de länder som inte vill vara med och bilda vad som allt mer liknar en struktur av Europas förenta stater, måste lämna unionen. Man vill bland annat inte heller att medlemsländerna inte ska få bestämma själva kring migrationsfrågor, utan överföra beslutanderätten på det området till EU:s institutioner.

EU-parlamentet vill förbjuda ”hatpropaganda” om coronaviruset

Isac Boman — Thu, 23 Apr 2020 12:10:04 +0000

Under fredagen antogs en resolution av Europaparlamentet där man bland annat kräver att desinformation och vad man benämner som ”hatpropaganda” kopplat till coronaviruset ska förbjudas och bekämpas. I resolutionen som antogs med 395 röster mot 171 och där 128 ledamöter la ner sina röster, framgår det också att en särskild fond ska inrättas på minst 50 miljarder euro för att ge ekonomiskt stöd till EU-länder som drabbats hårt av krisen, men också för att investera i bättre europeisk hälso- och sjukvård. Även i övrigt ska mer pengar skjutas in i EU-projektet och en ökad budget ska finansiera ett återhämtnings- och återuppbyggnadspaket för unionen. Här betonar man särskilt att digitala och gröna utvecklingar ska ligga i fokus. Man beslutar också att EU ska få större makt och befogenheter inte bara nu under pandemin utan även i framtiden. EU-institutionerna ska framöver ha befogenheter att agera när man anser att det finns ”gränsöverskridande hot mot folkhälsan” och snabbare kunna samordna åtgärder och fördela resurser i de olika länderna. Även en särskild europeisk samordning för hälsoinsatser ska införas. EU passar också på att rikta stark kritik mot unionens mer konservativa länder Ungern och Polen där man anklagar länderna för att ha ändrat lagar och skaffat sig mer makt under coronapandemin och man benämner Ungerns och Polens agerande som ”helt oförenliga med europeiska värderingar”. Avslutningsvis vill man inrätta en ”europeisk informationskälla på samtliga officiella språk”. Detta eftersom man anser att det är av yttersta vikt att unionens medborgare får tillgång till EU-godkänd information. Övrig information ser man inte med blida ögon på och man kräver att sociala medier aktivt går in och censurerar vad man menar är "desinformation" och "hatpropaganda" om coronaviruset. Exakt hur en teori eller åsikt om coronavirusets ursprung, spridning, farlighet eller lämpliga behandlingar kopplade till viruset skulle kunna tolkas som hatpropaganda framgår inte av resolutionen ifråga.

Carl Bildt vill se ny auktoritär ”global institution”

Isac Boman — Thu, 16 Apr 2020 10:09:48 +0000

Den tidigare statsministern och utrikesministern, ultraglobalisten Carl Bildt, menar nu att självbestämmande nationer inte kan hantera pandemier så som covid-19 och eftersöker istället bildandet av en global institution som med auktoritära medel ska kunna ingripa över hela jorden. Den tidigare moderate ministern pekar i en debattartikel i den liberala Bonniertidningen Sydsvenskan på hur multilaterala insatser kommer att behövas i framtiden och hur de enskilda nationerna av olika skäl själva inte är kapabla att tackla omfattande epidemier på egen hand. ”Under de senaste tio åren har Världshälsoorganisationen, WHO, utlyst kristillstånd sex gånger, men fortfarande saknas snabba och effektiva åtgärder som kan begränsa sjukdomsutbrott och som kunde ha hindrat covid-19 från att bli en pandemi”, skriver han. Lösningen, menar Bildt, är en ”starkare global kraft” som effektivt ska kunna möta det hot som han menar att pandemierna innebär. Även om han inte går in så mycket i detalj på hur en sådan institution ska se ut så är det tydligt att det är någon form av överstatligt maktorgan som åsyftas. ”En ny global institution behöver både ha auktoritet och maktmedel för att kunna ingripa med den kraft som krävs för att hejda utbrott innan de tar fart. Att bli överens om en sådan organisation är ingen lätt politisk uppgift, men nödvändig för att hindra att futtiga diplomatiska dispyter ger pandemier fritt spelrum.” Bildt vill bland annat att nationella sjukvårdsinstanser på alla nivåer ska ha ”världsomspännande” skyldighet att rapportera in information till den globala institutionen, och detta ska enligt debattörerna förhindra att olika länder håller inne på information som de inte vill se spridd. Den tidigare statsministern avslutar med att nästa stora epidemi kan komma var som helst och att det är ”hög tid att världen blir överens om nya och effektivare varnings- och samarbetssystem”. Sverigedemokraterna är inte överdrivet imponerade av Bildts globalistiska önskemål och EU-parlamentarikern Jessica Stegrud skriver i ett svar att överstatliga organisationer tvärtom misslyckats under coronakrisen och varken agerat effektivt eller snabbt. Istället, konstaterar Stegrud, har det varit upp till de enskilda nationerna att lösa krisen och hon påpekar också faktum att ledande politiker i Sverige och även i andra länder, i kontrast till vad Bildt förespråkar, snarare appellerat till den nationella sammanhållningen för att lösa krisen. Hon pekar också på hur den tidigare brittiske premiärministern Gordon Brown går i samma tankar som Bildt och nyligen föreslog att G20 och FN:s säkerhetsråd skulle slås samman till en världsregering, samtidigt som ytterligare befogenheter skulle ges till Internationella valutafonden och Världsbanken. ”Om nationerna har initiativkraft medan överstatliga organ till mycket stora delar saknar det, ska då makt överföras just till dessa byråkratiska kolosser? Nej, självklart inte.” Carl Bildt är bland annat medlem i Trilaterala Kommissionen som den ökände bankmogulen och ultraglobalisten David Rockefeller grundade 1973. Han tillhör också den krets av politiker som medverkat på det infamösa Bilderbergmötet, där globalistiskt inriktade företagsmagnater, profiler inom mainstreammedia och politiker årligen träffas bakom lyckta dörrar för allmänheten.