Östeuropa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 05 Sep 2025 08:36:50 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Östeuropa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 USA drar tillbaka militärstöd till Europas östgräns https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-drar-tillbaka-militarstod-till-europas-ostgrans/ Fri, 05 Sep 2025 08:33:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212575 USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar. Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder. Det aktuella programmet, som går under beteckningen "section 333", har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner. Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.

"Europa måste ta mer ansvar"

En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att "omvärdera och omfördela" bistånd till utlandet. — Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar. Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP. Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna. — Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen. — Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.

Ökad närvaro i Polen?

Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett "missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression". Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget. — Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies. Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis. — Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.]]> Regeringen vill ”demokratisera” Östeuropa – satsar 250 miljoner skattekronor https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-demokratisera-osteuropa-satsar-250-miljoner-skattekronor/ https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-demokratisera-osteuropa-satsar-250-miljoner-skattekronor/#comments Mon, 18 Mar 2019 12:28:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=59429 Med hundratals miljoner kronor vill den svenska regeringen göra Östeuropa mer liberaldemokratiskt. ”Demokratin är precis som klimatet en ödesfråga för vår tid”, skriver Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete, i en debattartikel. I en debattartikel på DN skriver ministern för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP) att regeringen vill göra en ”demokratioffensiv” mot Östeuropa. Eriksson skriver att målet är en ”stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat” i området. Ministern menar vidare att det i Östeuropa behovs ”förbättrad ekonomisk utveckling, närmandet till EU samt förbättrad miljö och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar”. Länder i Östeuropa, västra Balkan och Turkiet kommer därför att dela på 250 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar redan under 2019, varav 150 miljoner är ”öronmärkta för demokrati”. Ett av huvudproblemen som regeringen ser i Östeuropa är att oligarker i vissa länder kontrollerar en stor del av samtliga tv-kanaler och tidningar. "I flera länder kontrolleras samtliga större tv-kanaler och tidningar av oligarker med en egen ekonomisk och politisk agenda", skriver Eriksson. Att vi har en liknande utveckling i Sverige där enskilda klaner såsom Bonnier köper upp och kontrollerar en allt större del av informationsflödet i landet har man dock inte problematiserat. Eriksson menar att demokratifrågan är som den så kallade klimatfrågan ”en ödesfråga för vår tid” och att ”vi har ingen tid att förlora” när det gäller att ”demokratisera” Östeuropa. Sammanlagt kommer svenska skattebetalare under 2019 att betala 44,9 miljarder kronor som regeringen öronmärkt för bistånd till andra länder.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-demokratisera-osteuropa-satsar-250-miljoner-skattekronor/feed/ 3 Tyskland exporterar gamla och sjuka till utländska vårdhem https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-exporterar-gamla-och-sjuka-till-utlandska-vardhem/ https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-exporterar-gamla-och-sjuka-till-utlandska-vardhem/#comments Fri, 08 Feb 2013 13:56:24 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=2410 Detta har mötts av skarp kritik från olika organisationer som verkar inom den sociala omsorgen. De kallar det hela för ”omänsklig utvisning” och experterna kallar det hela för ”en tidsinställd bomb”. Men allt fler tyskar har helt enkelt inte råd med de stigande kostnaderna inom äldreomsorgen vilket medför att antalet pensionärer som skickas utomlands de närmaste åren kommer att öka. Enligt Tysklands motsvarighet till Statistiska Centralbyrån så har för närvarande 400 000 pensionärer inte råd med ett tyskt äldreboende. En siffra som stiger med cirka fem procent om året. Den äldre befolkningen i Tyskland hör till en av de snabbast växande i världen. Detta får konsekvenser även för andra västerländska länder som exempelvis Storbritannien som befarar att åtstramningar och ökade kostnader inom äldreomsorgen kommer att påverka standarden mycket negativt. Sozialverband VdK Deutschland (VDK) som är en tysk socialpolitisk rådgivande grupp menar att allt fler tyskar inte längre har råd med de höga kostnaderna som ett äldreboende i det egna landet medför. - Vi kan helt enkelt inte låta de människor som byggde upp det här landet utvisas, det är omänskligt, säger  VDK:s ordförande, Ulrike Mascher. Under 2011 så bodde det i Ungern uppskattningsvis 7 146 tyska pensionärer, i Tjeckien mer än 3 000 tyska pensionärer och i Slovakien mer än 600 tyska pensionärer. Det bor även ett okänt antal tyska pensionärer på äldreboenden i Spanien, Grekland och Ukraina. Thailand och Filipinerna är också två länder som lockar till sig allt fler tyska pensionärer. Kostnaderna för pensionärer i de här länderna ligger på nivå som motsvarar en till två tredjedelar av kostnaden i Tyskland. Dessutom så tycker de tyska pensionärerna att standarden är mycket bättre i de här länderna än vad den är i Tyskland. Det finns även en mängd privata vårdföretag som bygger äldreboenden utomlands för tyska pensionärer, vilket har visat sig bli en riktigt lönsam marknad. Men kritikerna hävdar att patienter som har demens har ett stort behov av den trygghet som det egna språket kan ge dem, och den tryggheten skulle helt försvinna på ett utländskt äldreboende. – De kan helt enkelt få svårigheter med att orientera sig i en helt annan kultur med ett helt annat språk eftersom de lever i en gammal värld som består av dras tidigare minnen, säger chefen för Tysklands Alzheimersförbund Sabine Jansen. I de östeuropeiska och asiatiska länderna är löner, tvättkostnader, underhåll, mark och byggkostnader oftast mycket lägre. Inom det tyska sjukförsäkringssystemet så diskuterar man huruvida man kan göra utländska äldreboenden till en långsiktigt fungerande modell. – Med tanke på förestående kris skulle det vara klokt att åtminstone börja fundera på alternativa former av äldreomsorg, säger den kristdemokratiske parlamentsledamoten Willi Zylajew. I dagsläget så hindrar unionsrätten statliga bolag från att ingå avtal med utländsk äldrevård. Men det kan sannolikt komma att förändras då man måste finna ett sätt att hantera Europas åldrande befolkning på. Lagstiftningen hindrar dock inte pensionärerna och deras anhöriga att välja utländska äldreboenden framför tyska. Christel Bienstein arbetar som forskare inom omvårdnad på Witten Herdecke universitet och hon säger att "I genomsnitt så ges varje patient endast 53 minuters individuell vård per dag, utspisning inkluderat". Oftast så går det 40 -60 vårdtagare på en vårdare. Tyska politiker har undvikit att hantera frågan. Man är rädd för väljarnas reaktioner om de får höra att tyska statliga bolag skulle finansiera utländsk äldrevård på bekostnad av den egna äldrevården.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-exporterar-gamla-och-sjuka-till-utlandska-vardhem/feed/ 1