Östersjön – Nya Dagbladet

Ryssland utreder misstänkt minattack mot gasfartyg

Emil Fjellstedt — Tue, 26 May 2026 09:07:46 +0000

Ryska utredare uppger att magnetminor, enligt dem tillverkade i ett Natoland, hittats på gasfartyget Arrhenius när det anlände till hamnen Ust-Luga från Antwerpen. FSB säger att laddningarna oskadliggjordes och att händelsen utreds som ett försök till terroristattack.

Ryska utredningskommittén uppger att myndigheten har inlett en brottsutredning efter fyndet på fartygets skrov.

Enligt utredarna upptäckte dykare ”fabriksproducerade marina magnetminor” under en inspektion när fartyget kom till Ust-Luga i Leningradregionen. Myndigheten uppger att minorna hade tillverkats i ett av Natos medlemsländer.

FSB, den ryska säkerhetstjänsten, säger att dess personal tillsammans med försvarsdepartementet och nationalgardet oskadliggjorde sprängladdningarna. Enligt uppgifter till RIA Novosti anger FSB att varje anordning innehöll omkring sju kilo plastiskt sprängämne. Antalet minor har inte offentliggjorts.

NATO-made mines found on gas tanker arriving in Russia from Belgium – investigators (VIDEO)https://t.co/B45qvrSPOz pic.twitter.com/oZKcCDMPot
— Mark Brewer (@theapril29th) May 25, 2026

Låg för ankar i Antwerpen

Arrhenius kom till Ust-Luga den 20 maj för tankning och hade turkiska Samsun som slutdestination, enligt den ryska utredningskommittén. Fartygsagenten ska i förhör ha uppgett att resan till Ryssland försenades med flera dagar.

Kaptenen ska enligt FSB ha berättat att fartyget vid anlöpet i Antwerpen hänvisades till en ankarplats i ungefär ett och ett halvt dygn, på grund av en påstådd hamnstrejk. Utredningskommittén hävdar att den inledande utredningen redan visar att minorna inte kan ha placerats på fartyget i ryskt territorialvatten.

Händelsen sker i ett läge med ökade spänningar kring Östersjön och nordvästra Ryssland. Moskva har den senaste tiden varnat för ukrainska drönarrutter genom Natoländers luftrum och beskriver attacker mot mål i Leningradregionen som ett växande säkerhetshot.

Finsk underrättelsetjänst: Inga bevis för rysk kabelskada i Östersjön

Emil Fjellstedt — Mon, 16 Mar 2026 15:17:13 +0000

Chefen för Finlands säkerhetspolis Supo, Juha Martelius, bekräftar att det inte finns några bevis för att Ryssland medvetet skadat kablar i Östersjön. Slutsatsen delas av underrättelsetjänsterna i flera länder. Den finske underrättelsechefen sade i en intervju med finska Suomen Kuvalehti att han och hans myndighet bedömer att incidenterna i Östersjön sedan november 2024 inte utgör avsiktliga sabotageaktioner från rysk sida. — Vi bedömer att det inte fanns några avsiktliga handlingar från den ryska statens sida. Denna inställning delas av underrättelsetjänsterna i andra länder, sade Martelius. Underrättelsechefen påpekade även att Rysslands egen infrastruktur i Östersjön påverkades i vissa av incidenterna – något som knappast skulle ha varit fallet om skadorna orsakats av ryska statliga aktörer.

Kabelskador sedan 2024

Sedan november 2024 har en serie incidenter inträffat med undervattenskablar i Östersjön. I november 2024 skadades telekablarna BCS East-West Interlink och C-Lion1 i farvattnen utanför Gotland. I december samma år inträffade den mest omfattande händelsen när tankern Eagle S drog sitt ankare över 90 kilometer och därigenom skadade elkabeln Estlink 2 samt fyra telekablar. Kostnaden uppskattades till uppemot 60 miljoner euro. I februari 2025 skadades en datakabel mellan Tyskland och Finland. I december samma år orsakade det ryska lastfartyget Fitburg skador på en telekabel i Finska viken. Trots att misstankarna initialt pekade mot rysk inblandning lade den svenska åklagarmyndigheten ned sitt ärende och konstaterade att skadorna var oavsiktliga. Även USA:s underrättelsetjänster bedömde att kablarna inte kapades avsiktligt.

Politikerna gick före underrättelsetjänsterna

När incidenterna först inträffade var reaktionerna från västländernas företrädare snabba. Den tyske försvarsministern Boris Pistorius uttalade i november 2024 att det rörde sig om sabotage och att "ingen trodde det var en olycka". NATO och EU-tjänstemän anklagade öppet Ryssland för hybridkrigföring mot europeisk infrastruktur. Kreml avfärdade samtliga misstankar som absurda och utan grund. Den norske professorn Glenn Diesen vid University of South-Eastern Norway har på X lyft fram Supo-chefens uttalande och kallar narrativet om ryskt sabotage för en "konspirationsteori" framdrivet av ett "krigshetsande politiskt-medialt etablissemang". Frågan som nu ställs är hur det politiska etablissemanget kunde gå ut med så kraftfulla anklagelser utan att underrättelsetjänsterna delade bedömningen. Upprepade förfrågningar från rysk sida om att delta i gemensamma utredningar av incidenterna avvisades av västländer.

Stena Line expanderar i Östersjön – köper Wasaline

Redaktionen — Tue, 04 Nov 2025 18:13:46 +0000

Det svenska rederiet Stena Line tar över färjetrafiken mellan Vasa och Umeå genom köpet av Wasaline. Färjan Aurora Botnia förblir dock i städernas ägo via Kvarken Link, och affären ska godkännas av kommunfullmäktige senare i november. Stena Line utökar sin närvaro i Östersjön genom förvärvet av NLC Ferry Ab Oy, som driver färjelinjen under namnet Wasaline. Avtalet undertecknades på tisdagen och innebär att Stena Line tar över driften av rutten som förbinder de två viktiga regionstäderna. Niclas Mårtensson, vd för Stena Line, välkomnar affären i en kommentar till Yle: — Det är med stor glädje och entusiasm som vi på Stena Line tar över ansvaret för Wasaline och rutten mellan två viktiga regioner och städer, Vasa och Umeå.

Färjan kvar i städernas ägo

Fartyget Aurora Botnia, som trafikerat rutten sedan 2021, fortsätter att ägas av Kvarken Link medan ansvaret för den dagliga driften övergår helt till Stena Line. Peter Ståhlberg, vd för Wasaline, ser köpet som ett naturligt steg: — Det är strategiskt viktigt att säkerställa att trafiken mellan Vasa och Umeå fortsätter och har möjligheter att växa även i framtiden. Detta kommer att innebära ett stort lyft för regionen med stora positiva synergier. Frans Villanen, stadsfullmäktiges ordförande i Vasa, betonar vikten av att få in en större aktör med större resurser: — Vi är väldigt stolta över hur modiga vi var i Vasa stad och Umeå kommun när vi bestämde att färjan behövs över Kvarken och projektet blev verklighet. Men nu är det dags att ta in en större aktör med kunskap, kunnande och resurser, som vi i städerna inte har.

"Stora möjligheter"

Europa- och ägarstyrningsminister Joakim Strand (SFP), som också är fullmäktigeledamot i Vasa, ser positivt på affären: — Det är en mycket positiv nyhet. Det jag tror är utmärkt är att själva färjan, det vill säga infrastrukturen, blir kvar i kommunernas ägo men att driften körs av ett starkt bolag som Stena Line. Enligt Strand kommer Stena Lines omfattande nätverk och erfarenhet av europeiska logistikflöden att gynna regionen. — Det kommer innebära stora möjligheter för att sätta Kvarkenregionen, Vasa och Umeå på kartan ytterligare. Det här är någonting som visar att man tror starkt på vår region.

Femte linjen i Östersjön

Med Vasa-Umeå-rutten får Stena Line sin femte färjelinje i Östersjön. Rederiet, som har sitt huvudkontor i Göteborg, driver totalt 20 linjer över hela Europa och sysselsätter omkring 6 500 personer. Företagets årsomsättning uppgår till 19,6 miljarder svenska kronor. Wasaline har under de senaste åren stadigt slagit nya passagerar- och fraktrekord, även om förra året visade en viss nedgång i antalet passagerare.

Stor razzia i Östersjöområdet – över 40 gripna

Redaktionen — Mon, 13 Oct 2025 15:02:17 +0000

En svenskledd europeisk insats mot gränsöverskridande brottslighet har resulterat i över 40 gripna personer, stora mängder beslagtagen narkotika samt omfattande beslag. Kronofogden utmätte dessutom gods för 4,5 miljoner kronor. Över 22 000 personer och 13 000 fordon kontrollerades i främst Östersjöområdet. Insatsen EMPACT Trident riktade sig mot organiserade stöldbrott, smuggling och allvarlig organiserad brottslighet. Förra veckan greps över 40 personer för brott i Sverige, Danmark, Finland, Polen och Estland. — Insatsen visar att den gränsöverskridande brottsligheten är omfattande och att kriminella aktörer rör sig mellan flera länder för att bedriva sin brottsliga verksamhet. Vi ser även samma tillvägagångssätt i flera länder, vilket tyder på att brottsligheten begås av internationella brottsaktörer, säger Mikael Eliasson vid Polismyndigheten, insatsledare för EMPACT Trident. Han fortsätter: — Insatsen är också ett medskick till oss själva att vi behöver vara ännu mer vid gränsövergångarna, oavsett om det är flyg, färja, tåg, fastland eller bro. Genom informationsutbyte och operativ samverkan lär vi dessutom mycket av varandra, för att bli ännu effektivare i framtiden.

Stora beslag och omfattande kontroller

Ett stort antal brottsanmälningar har upprättats för grova stölder av bland annat bilar och båtmotorer, häleri, miljöbrott, penningtvätt och grova narkotikabrott. Över 200 böter utfärdades för olika mindre brott. Stora mängder narkotika beslagtogs, vilket ledde till gripanden. Bland övriga beslag finns bilar, båtmotorer, kontanter, guld och bildelar. Kronofogden utmätte dessutom gods till ett värde av 4,5 miljoner kronor. 15 fordon med miljöfarligt avfall stoppades vid gränsen efter misstankar om otillåten avfallstransport. Ett 20-tal personer förvarstagits enligt utlänningslagstiftningen. Inom ramen för insatsen genomfördes även åtgärder mot syntetiska droger, införsel av krockskadade bilar och kontroller av EU:s cabotageregler. Transportstyrelsen utfärdade drygt en miljon kronor i sanktionsavgifter gentemot åkeriföretag.

Tio länder deltog

— Insatsen av den här typen belyser omfattningen av den kriminella verksamheten. De konkreta resultaten visar att många reser till Sverige för att begå brott eller smuggla varor som är förbjudna att föra in. Samverkan under insatsen visar behovet av att deltagande länder samt att myndigheterna kommer närmare varandra i det dagliga arbetet för att bekämpa brottslighet i våra gränsområden, säger Tullverkets Stefan Thorsell, insatsledare för EMPACT Observer. Tio länder deltog i insatsen: Sverige, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Norge och Island. Ett 20-tal myndigheter från de olika länderna var involverade, och Europol fanns på plats. De svenska myndigheterna som deltog var Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och länsstyrelserna.

Östersjön i kritiskt läge – fiskestopp hjälper inte längre

Redaktionen — Tue, 30 Sep 2025 11:15:59 +0000

Östersjön är i så pass dåligt skick att inte ens fiskestopp räcker för att rädda bestånden, enligt en ny EU-rapport. Idag kommer EU-ministrar att ha ett krismöte i Stockholm för att diskutera situationen. Om cirka en månad ska EU-länderna besluta om vilka fångstkvoter som ska gälla i Östersjön under nästa år. I en ny rapport beställd av EU inför beslutsfattandet, skriven av fiskeexperten Christian Möllmann från universitetet i Hamburg, konstateras dock att det nuvarande systemet som implementerats i Östersjön inte fungerar som det ska. ”Den mångåriga fångstplanen har till stor del misslyckats med att nå sitt mål om att återställa och bibehålla bestånden ovanför hållbar nivå”, går att läsa i rapporten. Vidare varnar Möllmann att även ett totalstopp av fiske i Östersjön inte räcker för att fiskbestånden ska återhämta sig. ”En snabb återhämtning för torsk och sill i havet är osannolik även under ett fiskeförbud.” Under tisdagen kommer man att anordna ett möte i Stockholm där fiske- och klimatministrar, kommissionärer och diverse EU-parlamentsledamöter från Östersjöländerna kommer att samlas för att diskutera situationen. Miljökommissionär Jessika Roswall kommer att leda mötet tillsammans med fiskeansvariga kollegan Costas Kadis. — Vi vet ju alla att Östersjön är i väldigt dåligt skick och har varit det under en lång tid. Men jag tycker att det finns ett mycket större samarbete mellan länderna i dag, säger Roswall till TT.

Giftiga bomber på Östersjöns botten – fredsaktivist vill se samarbete mellan Nato och Ryssland

Isac Boman — Tue, 01 Jul 2025 08:07:40 +0000

Uppskattningsvis 1,6 miljoner ton ammunition från andra världskriget ligger fortfarande på havsbotten i Nordsjön och Östersjön. Enligt experter utgör detta inte bara ett säkerhetshot utan också en växande miljörisk – och borttagningen bör ske genom internationellt samarbete snarare än enskilda initiativ. Den övervägande delen av ammunitionen, som främst lämnades kvar av det nationalsocialistiska Tyskland, består av konventionella granater. Men omkring 40 ton innehåller farliga kemiska stridsmedel, däribland senapsgas och fosgen. Efter årtionden under vatten har många av behållarna börjat frätas sönder, vilket utgör ett hot mot det marina ekosystemet och potentiellt även mot kustområden. – Frågan är hur man ska hantera återvinningen av dessa giftiga tidsbomber för Östersjöns biosfär. Självklart, på grund av korrosionen av dessa behållare, finns det en fara för fiskar och växter, och andra länder, säger den tyske publicisten och fredsaktivisten Bernhard Trautvetter i en intervju med RT. Han betonar att ansvaret inte kan ligga på ett enda land och att Nato-länderna i Östersjöregionen såväl som Ryssland, som har tillgång till farvattnet genom sin exklav Kaliningrad och St. Petersburg-området, måste gå samman för att "oskadliggöra denna tickande bomb".

Tyskt pilotprojekt

Tyskland inledde 2023 ett pilotprojekt för att bärga ammunitionen och genomförde arbetet i Lübeckbukten och den första fasen avslutades i april i år. Myndigheterna beskrev projektet som en framgång, men medgav att ytterligare tekniska anpassningar krävs i områden där mängden ammunition är särskilt hög. Initiativet har samtidigt väckt oro hos miljöorganisationer, forskare och grannländer över hur återvinningen påverkar havsmiljön, särskilt om den sker utan samordning över nationsgränserna. Ryssland har länge uttryckt oro över det kemiska arvet från kriget och har upprepade gånger efterlyst en internationell insats för att rensa botten från krigsmateriel. I praktiken har man dock hållits utanför de insatser som hittills gjorts, till stor del på grund av det försämrade säkerhetsläget och den frostiga relationen med Väst efter att kriget i Ukraina inleddes.

Östersjön blir bättre – och sämre

Redaktionen — Fri, 11 Apr 2025 07:10:39 +0000

Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre. Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter. Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte. Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.

Sämre på vissa håll

Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken. Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden. I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen. – Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.

Källor inom finska säkerhetspolisen: Kapade sjökablar förmodligen en olyckshändelse

Jan Sundstedt — Thu, 23 Jan 2025 10:50:12 +0000

Finländska myndigheter förväntas inom kort avsluta förundersökningen mot tankfartyget Eagle S, som anklagats för att ha orsakat skador på kraftkabeln Estlink 2 mellan Finland och Estland, samt på flertalet telekommunikationskablar i Östersjön. Misstankarna riktades initialt mot Eagle S, som påstods ha dragit sitt ankare medvetet längs havsbotten och därigenom skadat kablarna. Finska myndigheter bordade fartyget och inledde förhör med besättningen. Tullen meddelade dock att ingen brottsutredning kommer att inledas mot besättningen, då dessa inte bedöms att uppsåtligen ha brutit mot några sanktioner. Hittills har heller inga övriga bevis presenterats som tyder på att besättningen avsiktligt skulle ha orsakat skadorna. Centralkriminalpolisen har uppgett att den aktiva inledande fasen av förundersökningen snart är avslutad, rapporterar Helsingin Sanomat via TT. Trots detta kvarstår misstankarna om grovt sabotage mot Eagle S. Fartyget är fortsatt beslagtaget, och en finsk domstol har avslagit ägarens begäran om att släppa det.

Questions arise over Baltic Sea cable damage, with officials leaning towards accidental causes, though skepticism looms. The Eagle S tanker incident raises concerns. Investigations continue. #BalticSea #accident #Russia
link: https://t.co/6cjhrI0jHG pic.twitter.com/m6Xhz7vSRA — Cybersecurity News Everyday (@TweetThreatNews) January 22, 2025

Saknas bevis

Ryssland har hela tiden avfärdat västerländska påståenden om att ryska fartyg medvetet skulle ha saboterat undervattenskablarna som "grundlösa". Det ryska utrikesministeriets talesman, Maria Zakharova, hävdar att den USA-ledda militärpakten Nato skapar myter för att rättfärdiga en ökad närvaro i Östersjön och för att begränsa rysk oljeexport. Noteras kan att inga konkreta bevis som kopplar Ryssland till händelsen till dags dato har presenterats, enligt Helsingin Sanomats uppgifter med hänvisning till fem källor som är insatta i utredningen. Uppgiften bekräftas även för Hufvudstadsbladet av en källa inom den finska statsförvaltningen med insyn i fallet. Under tiden fortsätter Finland och Estland att arbeta med reparationer av de skadade kablarna. Fingrid, Finlands nationella stamnätsoperatör, har begärt att en domstol beslagtar Eagle S för att säkra skadeståndsanspråk relaterade till Estlink 2. Samtidigt har Nato ökat sin närvaro i Östersjöregionen i vad man beskriver som "en försiktighetsåtgärd mot potentiella hot mot kritisk infrastruktur". Häromdagen inleddes Operation Baltic Sentry, som ska patrullera och skydda viktiga undervattensstrukturer som gasledningar och internetkablar. De finländska myndigheterna framhåller att utredningen av Eagle S beräknas vara slutförd inom kort.

Nato utökar militär närvaro i Östersjön

Markus Andersson — Fri, 27 Dec 2024 12:45:40 +0000

Natos generalsekreterare, Mark Rutte, låter meddela att den USA-ledda alliansen genast kommer att utöka sin militära närvaro i Östersjön. Beslutet kommer efter att Natochefen suttit i möte med Finlands president om vad som beskrivs som ”misstänkt sabotage” mot undervattenskablar. ”Jag har talat med Alexander Stubb om den pågående finskledda utredningen om möjligt sabotage av undervattenskablar . Jag uttryckte min fulla solidaritet och mitt stöd. Nato kommer att öka sin militära närvaro i Östersjön”, deklarerar Rutte på X. Tidigare under fredagen meddelade estnisk militär att man ”inlett en operation” för att skydda en kabel (Estlink 1) som förbinder Estland med det finländska elnätet, rapporterar TT.

Spoke w/ @alexstubb about the ongoing Finnish-led investigation into possible sabotage of undersea cables. I expressed my full solidarity and support. #NATO will enhance its military presence in the Baltic Sea.
— Mark Rutte (@SecGenNATO) December 27, 2024

– Vi beslutade i går kväll att inleda en operation tidigt i morse, under vilken den estniska flottans fartyg Raju redan har seglat ut för att skydda Estlink, uppgav försvarsminister Hanno Pevkur i en radiointervju. Bakgrunden är att den finländska nätoperatören, Fingrid, på juldagen uppgav att man tappat kontakten med Estlink 2 och kort därefter rapporterades det också om skador på kommunikationskablar mellan Estland och Finland.

Anklagar Ryssland

Tankfartyget Eagle S, som seglar under Cooköarnas flagga, påstås ha orsakat skadorna med sitt ankare, och även om det ännu inte är fastställt huruvida skadorna orsakats av misstag eller sabotage riktas anklagelser redan mot ”Rysslands skuggflotta”. – Det finns anledning att anta att det här är organiserat av Ryssland. Det passar in i ett mönster där de ryska hybridhoten mot Natoländer antar en mer fysisk dimension. Det blir allt fler sabotageaktioner mot samhällskritisk infrastruktur av stor betydelse för väst, hävdar exempelvis Tormod Heier, professor vid norska försvarshögskolan, utan att presentera några belägg för sin hypotes. Även när gasledningarna Nordstream 1 och 2 utsattes för attentat, och förstördes i september 2022, anklagades Ryssland snabbt av västerländska politiker och etablissemangsmedier för att ligga bakom dådet. Enligt den prisbelönte journalisten Seymour Hershs uppgiftslämnare var det dock USA tillsammans med Norge som sprängde gasledningarna, och Nato-övningen Baltops användes som täckmantel för norska och amerikanska dykarteam att anlägga bomberna utanför Bornholm.

Östersjöländernas ledare trappar upp stödet till Ukraina

Isac Boman — Thu, 28 Nov 2024 18:03:11 +0000

De nordiska och baltiska länderna har redan levererat vapen, pengar och annat stöd till Kiev för mångmiljardbelopp - men lovar nu att "trappa upp stödet" ytterligare. Vidare deklarerar man att "det transatlantiska bandet är oumbärligt" och att man avser att öka de gemensamma ansträngningarna för att "begränsa, bestrida och motverka" Ryssland. Under gårdagen stod Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) värd för ett möte i Harpsund, som gästades av regeringscheferna i Norden och Baltikum och Polens premiärminister Donald Tusk. På agendan var transatlantiska relationer, regional säkerhet i Östersjöregionen och hur man ska fortsätta med det långsiktiga stödet till Ukraina. – Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Det förutsätter att vi ökar vårt samarbete och fortsätter att långsiktigt stödja Ukraina som strider för både sin egen och vår säkerhet, deklarerade Kristersson.

"Ukraina måste segra"

I ett gemensamt uttalande tillkännagav de församlade regeringscheferna att de är ”fast beslutna att axla ansvaret för den euroatlantiska säkerheten” och att man ”förenas av en gemensam uppfattning om hoten och beredskapen att göra vad som krävs för att motverka dem”. ”Det transatlantiska bandet är oumbärligt, och vi kommer att öka våra gemensamma ansträngningar för att hålla oss själva och alla våra allierade säkra”, heter det. Vidare förbinder man sig att öka stödet till Ukraina ytterligare – trots att man redan är de största bidragsgivarna per capita vad gäller militärt stöd. ”Ukraina måste kunna segra mot Rysslands aggression för att säkerställa en omfattande, rättvis och varaktig fred. Under de kommande månaderna kommer vi att trappa upp vårt stöd, bland annat till den ukrainska försvarsindustrin, och vi kommer att investera i att göra mer ammunition tillgänglig för Ukraina”, lovar man.

"Utöka sanktionerna"

Det nordisk-baltiska stödet till Kiev förblir ”orubbligt”, deklarerar makthavarna, och det anses därför vara av yttersta vikt att vapenleveranserna fortsätter – samtidigt uppmanar man andra länder att följa deras exempel. ”Ryssland är fortfarande det mest betydande och direkta hotet mot vår säkerhet på lång sikt. Rysslands olagliga angreppskrig mot Ukraina och ökande användning av hybridåtgärder har krossat freden och stabiliteten i det euroatlantiska området och allvarligt undergrävt den globala säkerheten”, förkunnar man vidare. Man lovar att gemensamt ”begränsa, bestrida och motverka” Ryssland samt ”säkerställa dess fulla internationella ansvarighet för aggressionsbrottet”. ”Tillsammans med våra allierade är vi fast beslutna att stärka vår avskräckning och vårt försvar, inklusive motståndskraft, mot såväl konventionella som hybridattacker, och att utöka sanktionerna mot Ryssland och mot dem som möjliggör Rysslands aggression och därmed hotar vår gemensamma säkerhet”, avslutas det gemensamma uttalandet.