opinionsundersökning – Nya Dagbladet

Bara en tredjedel av amerikanerna stödjer kriget mot Iran

Redaktionen — Tue, 28 Jul 2026 07:23:16 +0000

Stödet bland amerikaner för kriget mot Iran har fallit till omkring en tredjedel. En klar majoritet anser samtidigt att president Donald Trump inte har förklarat USA:s militära mål. Det visar en Reuters/Ipsos-undersökning som genomfördes online i hela USA mellan fredag och söndag och omfattade 1 246 vuxna. Resultatet har en felmarginal på tre procentenheter. Omkring en tredjedel av de tillfrågade uppgav att de stödjer kriget mot Iran. Det är den lägsta nivån i Reuters/Ipsos mätningar sedan konfliktens första dagar och stödet har legat under 40 procent under fem månader, enligt undersökningen. Kriget inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran. Sedan mitten av mars har Reuters/Ipsos frågat de tillfrågade om de stödjer eller motsätter sig de militära angreppen. Då uppgav 37 procent att de stödde kriget. När konflikten inleddes låg motsvarande andel på 27 procent, medan 29 procent svarade att de var osäkra.

Oklara mål enligt de tillfrågade

69 procent, däribland fyra av tio republikaner, svarade att Trump inte tydligt har förklarat målen för USA:s militära engagemang i Iran. Trump har under konflikten angett flera mål: att hjälpa iranier att störta landets ledning, slå ut Irans ballistiska robotkapacitet och hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Vita husets talesperson Olivia Wales avfärdade i ett uttalande betydelsen av vad hon beskrev som ”föränderliga opinionsmätningar” och sade att Trump står fast vid att Iran inte ska få kärnvapen.

Högre bensinpriser och politisk belastning

Enligt Reuters har 18 amerikanska soldater dödats i konflikten. Tusentals människor har dödats i Iran och i Libanon, där Iranallierade grupper har stridit mot israeliska styrkor. Kriget har också sammanfallit med kraftigt stigande bensinpriser i USA. Det nationella genomsnittet låg enligt Reuters på drygt fyra dollar per gallon, jämfört med omkring tre dollar före krigsutbrottet. Trumps samlade stöd i mätningen steg samtidigt till 37 procent, tre procentenheter högre än månaden före. Missnöjet med kriget kan ändå bli en belastning för presidenten och Republikanerna inför mellanårsvalet i november, då partiet ska försvara små majoriteter i kongressen. Bland oberoende registrerade väljare uppgav 36 procent att de föredrog Demokraternas kongresskandidat, mot 20 procent för Republikanernas kandidat. Under presidentvalskampanjen 2024 lovade Trump att hålla USA borta från långvariga krig. Han bedömde inledningsvis att kriget mot Iran skulle pågå i fyra till fem veckor.

Stödet för Israel rasar i USA – majoritet vill minska militärhjälpen

Emil Fjellstedt — Sat, 25 Jul 2026 09:04:48 +0000

Nettotalet för amerikanernas syn på Israel har fallit med 67 procentenheter sedan 2018, enligt en sammanställning som CNN presenterat. Samtidigt vill 55 procent minska eller avsluta USA:s militära stöd till landet. I ett inslag i CNN gick kanalens chefsdataanalytiker Harry Enten igenom flera aktuella opinionsmätningar om amerikanernas syn på Israel. Resultaten visar en kraftig omsvängning jämfört med Donald Trumps första presidentperiod. Enligt Entens sammanställning var nettotalet för Israel plus 51 procentenheter i juli 2018. I juli 2026 var motsvarande siffra minus 16. Måttet anger skillnaden mellan andelen som har en positiv respektive negativ syn på landet.

Negativa siffror i flera mätningar

Fyra mätinstitut som CNN redovisade visade samtliga negativa resultat. Ipsos noterade minus 10 procentenheter och Fox News minus 11, medan Marquette University Law School och Pew Research Center låg på minus 20 respektive minus 23. Enten beskrev förändringen som bred och framhöll att Israelfrågan inte längre bara skiljer väljare i Demokraternas primärval från den övriga väljarkåren. Enligt honom har opinionen förändrats även i grupper som tidigare varit mer positiva till Israel.

Majoritet vill dra ned stödet

En Washington Post/Ipsos-mätning som visades i inslaget pekar i samma riktning. Drygt hälften, 55 procent, anser att USA bör minska eller helt stoppa det militära stödet till Israel. Skillnaden mellan personer med olika utbildningsbakgrund var relativt liten. Bland personer utan högskoleutbildning ville 51 procent minska eller avsluta stödet. Bland högskoleutbildade var andelen 62 procent. CNN:s genomgång publicerades mot bakgrund av det pågående kriget i Gaza och Israels konflikt med Iran. Enten bedömde att den förändrade opinionen kan påverka hur både republikaner och demokrater väljer att förhålla sig till Israel i kommande valrörelser.

Så kan opinionsmätningar användas för att styra opinionen

Markus Andersson — Sat, 03 Jan 2026 07:48:18 +0000

Artikeln publicerades ursprungligen den 15 november 2024.

Inför det amerikanska presidentvalet fick såväl inhemska väljare som den internationella publiken veta att valet skulle bli en oviss historia. Det påstods bland annat att Harris hade ”momentum” och goda chanser att besegra Donald Trump – där hon enligt flera opinionsinstitut till och med var klar favorit att vinna med flera procentenheter. Så blev det som bekant inte – alls. Trump segrade i samtliga sju vågmästarstater och vann 312 elektorer – jämfört med ynka 226 för Harris. Trump fick därtill, trots underläget i stora delstater som Kalifornien, också flest röster i det amerikanska valet (popular vote). Utfallet kan nog utan överdrifter beskrivas som en jordskredsseger för Trump. Efter valet har bortförklaringsförsöken varit många. Opinionsinstituten och aktörerna bakom mätningarna ”underskattade” Trumps väljare, hävdar vissa. Andra påstår att man misslyckades med att ”nå ut” till Trumps väljarbas, och att det var därför man hade så fel. Några argumenterar också något svepande för att syftet med undersökningarna aldrig varit att ge en exakt lägesbild eller förutspå valresultatet utan bara visa på "mönster", "attityder" och "mer eller mindre kvalificerade uppskattningar" – och att man därför heller inte bör reagera på att de i många fall givit en gravt missvisande bild av Harris och Trumps verkliga stöd hos det amerikanska folket.

Folk föredrar en vinnare

Sammantaget finns det mycket som tyder på en helt annan och mer bister förklaring till att opinionsinstituten bara ”råkat” ha fel om valutgången. Snarare kan det handla om att dessa, högst systematiskt dessutom, använt dem som ett aktivt verktyg för valpåverkan. Officiellt heter det förstås att man endast vill "undersöka" vad väljarna tänker rösta på. I praktiken har man bevisligen både överdrivit och vinklat dessa resultat på olika sätt till Demokraternas fördel, och fått det att framstå som att Kamala Harris varit på väg att vinna, trots att hon i själva verket var närmast chanslös. Skälet vore mycket enkelt och logiskt – att försöka forma opinionen för att få de mer politiskt osäkra massorna att gå ut och lägga sin röst på Harris – och samtidigt få mer moderata Trump-anhängare att känna uppgivenhet och hålla sig hemma - eftersom deras kandidat ju inte skulle kunna vinna den här gången heller. Rent psykologiskt är strategin inte svår att förstå. En kandidat som beskrivs som en vinnare eller befinner sig i stark medvind lockar fler anhängare än en kandidat som presenteras som en förmodad förlorare. Om väljarna uppfattar att deras kandidat inte har någon verklig chans att besegra motståndaren kommer många också att avstå från att rösta – samtidigt som många av de som är politiskt osäkra tenderar att ansluta sig till det ”vinnande tåget”.

Grupptrycket är verkligt

Trots att insynen i opinionsinstitutens och analysföretagens verksamhet och tillvägagångssätt ofta är helt obefintlig, åtnjuter de samtidigt en närmast sakral position i medierapporteringen – eller tolkas i stort åtminstone som neutrala, som aktörer utan baktankar. Denna syn får nog betraktas som naiv. Detta handlar inte om aktörer som drivs av rättspatos, utan av politiska ambitioner och monetära intressen, och det gäller förstås inte bara det amerikanska presidentvalet. Opinionsundersökningar kan i hög grad forma människors åsikter i många kontroversiella frågor – oavsett om det handlar om Natomedlemskap, migrationspolitik, statliga understöd till hbtq-lobbyn eller om svenska vapen ska skickas till Ukraina och Israel. Grupptryckets påverkan på människans agerande är högst verkligt. Att sticka ut och gå mot strömmen uppfattar många som något obehagligt – där riskerna kan omfatta att dra socialt stigma över sig på olika sätt. Det är en grundläggande psykologi som politiskt medvetna aktörer självfallet också är förvissade om och därför benägna att utnyttja till sin favör. Om en tveksam medborgare som lutat åt att rösta på Sverigedemokraterna samtidigt får läsa att 9 av 10 svenskar aldrig kan tänka sig att lägga sin röst på partiet, blir beslutet att verkligen göra det i praktiken psykologiskt svårare. I fallet med presidentvalet i USA tyder mycket på att stödet för Trumps kampanj – och kanske framförallt missnöjet med de styrande Demokraterna, av olika skäl varit så pass stort i de breda folklagren att det helt enkelt inte var möjligt att manipulera opinionen till hans nackdel i tillräckligt hög utsträckning för att kunna avgöra valets utgång. Det spelade uppenbarligen heller ingen roll att det samlade vänsterliberala medieetablissemanget år ut och år in gjort allt man kunnat för att utmåla Trump som brottsling, våldtäktsman, rasist, fascist, extremist eller generell irrationell galning. Förklaringen verkar av allt att döma vara att en växande skara anhängare helt enkelt inte bryr sig om dem – till stor del eftersom deras tillit till dem som fört ut sådana budskap redan är så kraftigt urholkad och att försöken till karaktärsmord på Trump därför inte varit tillräckligt effektiva. Opinionsinstitutens subtila inflytande är uppenbarligen därför inte på något sätt att betrakta som allsmäktigt, men för den medvetne betraktaren är de definitivt en faktor att ta i beaktande i hur opinionen faktiskt formas i praktiken. Markus Andersson

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Jan Sundstedt — Mon, 17 Nov 2025 11:58:03 +0000

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster. Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat. När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer. Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden. Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet. Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet. I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent. Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen. Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige. — Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent. Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning. Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare. — Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han. Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

SCB: Katastrofsiffror för Tidöregeringen

Jan Sundstedt — Thu, 05 Jun 2025 10:25:52 +0000

Oppositionen behåller ett tydligt övertag i opinionen inför riksdagsvalet 2026, visar Statistiska centralbyråns (SCB) stora partisympatiundersökning för maj 2025. Om valet hölls idag skulle oppositionen samla en klar majoritet av rösterna, medan regeringspartierna i Tidö-samarbetet fortsätter att tappa mark. – Det mest intressanta är det problematiska läget för Tidösidan. Oppositionen har ett tydligt övertag, säger skattefinansierade SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein. Socialdemokraterna stärker sin position och tar väljare från både Moderaterna och Sverigedemokraterna, som båda backar jämfört med förra årets undersökning. Partisekreterare Tobias Baudin konstaterar att Socialdemokraterna nu nästan är lika stora som Moderaterna och Sverigedemokraterna tillsammans: – Jag tycker det är tydligt att folket vill se en ny riktning för Sverige. Men det är klart att vi inte kommer att luta oss tillbaka, säger han.

SCB: flödet av väljare sedan riksdagsvalet. pic.twitter.com/wwBgVA0jCy
— Tobias Lundin Gerdås (@Tobiasgerdas) June 5, 2025

Övriga partier ökar

Även Miljöpartiet och Centerpartiet går framåt, medan Vänsterpartiet backar något men fortfarande ligger över valresultatet från 2022. Kristdemokraterna ökar något men ligger fortsatt under riksdagsspärren, liksom Liberalerna som backar. – Det är 15 månader kvar till valet och mycket kan hända. Men särskilt L och KD som ligger under spärren måste ju göra något så att de för egen maskin kan komma in i riksdagen, säger Elisabeth Marmorstein. En annan tydlig trend är att kategorin "övriga partier" ökar. Vilket kan tyda på ett växande missnöje med de etablerade partierna, eller att nya politiska alternativ lockar väljare som inte känner sig representerade av de traditionella blocken. SCB genomförde undersökningen via telefon och webbenkät med över 9 000 slumpmässigt utvalda personer, och den visar tydliga skillnader i väljarstöd mellan män och kvinnor. Stödet för Sverigedemokraterna är exempelvis betydligt högre bland män. Den senaste mätningen bekräftar en fortsatt besvärlig situation för Tidöregeringen och SD, som kämpar med växande kritik och en opposition i framgång.

Väljarna flyr M – lägsta stödet sedan 2017

Redaktionen — Tue, 01 Apr 2025 07:31:09 +0000

Moderaternas väljarstöd är på den lägsta nivån på åtta år, och partiet hade bara fått 15,2 procent av rösterna om det varit val idag. Liberalerna ligger fortsatt under riksdagsspärren – samtidigt som C, KD och MP alla befinner sig på något osäker mark med mellan 4,3 och 5,1 procent. Det är Sentio som gjort mätningen på beställning av Riks och det framgår att Moderaterna minskar med 2,4 procentenheter, från 17,6 till 15,2 procent, och även om också SD backar något jämfört med februari förblir man näst största parti med 23,1 procent av väljarstödet. Socialdemokraterna är dock fortsatt ohotade som Sveriges största parti och ökar med 2 procentenheter till 33,3. L ökar med 0,5 procentenheter jämfört med förra mätningen men får ändå bara 3,8 procent och befinner sig därmed under fyraprocentsspärren. Även C ligger farligt nära spärren när man minskar från 4,7 till 4,3 procent. Om man tittar på blocken så framgår det att oppositionen har en tydlig majoritet med 51,7 procent jämfört med Tidöpartiernas 47 och att det av allt att döma hade blivit ett maktskifte om det var val idag. Noterbart är också att partier utanför riksdagen sammanlagt får 1,8 procent av rösterna – och att liberalkonservativa Medborgerlig Samling ökar till 1,0 procent. [caption id="attachment_203371" align="alignnone" width="640"] Grafik: NyD. Källa Riks/Sentio[/caption]

"Allt fler börjar tröttna"

– Det känns oerhört bra. Vi känner i samtalet med väljarna, att vi växer. Allt fler hittar till Medborgerlig Samling. Allt fler efterfrågar vår politik och säger att de vill se den på riksplanet. Spännande och härligt att se, säger partiledaren Daniel Sonesson till Riks. Han tror att många väljare är missnöjda med den sittande regeringen och hur man upplever att de högt ställda förväntningarna inte har infriats. – Vi upplever att allt fler börjar tröttna på hbtqi-myndigheter, fortsatt höga mängder av utdelade uppehållstillstånd, oförmåga att minska antalet myndigheter, woke-politik och skatteslöseri. Allt fler söker förändring - på riktigt, fortsätter han. Många anser att det är bortkastat att lägga sin röst på ett parti utanför riksdagen, men Sonesson argumenterar för att det snarare är en röst på Tidöpartierna som är bortkastad i dagsläget. – Önskar man könstillhörighetslagar, fortsatt hög utdelning av uppehållstillstånd, jämställdhetsmyndigheter, hbtqi-strategiska myndigheter, vapenlagar som slår mot hederliga medborgare istället för kriminella så är en röst på Tidö en bra röst. Önskar man inte det så blir den rösten bortkastad. Önskar man en röst på färre myndigheter, mindre byråkrati, ett stopp för woke och skatteslöseri - då är en röst på Medborgerlig Samling den enda icke bortkastade rösten, slår han fast.

MP ökar – L och KD under spärren

Isac Boman — Thu, 15 Aug 2024 07:05:48 +0000

Även om Miljöpartiet gjorde ett förvånansvärt bra EU-val med 13,85 procent av rösterna har det inrikespolitiska stödet för dem länge varit svagt, och de har i olika undersökningar periodvis också legat nära – eller under riksdagsspärren på fyra procent. Nu noteras dock partiets bästa siffror på sex år i en Verian-undersökning och 6,1 procent av de tillfrågade uppger att de skulle rösta på partiet i ett riksdagsval. – Deras uppgång började redan i samband med att Amanda Lind tillträdde, så de har haft en uppåtgående trend sedan april fram till nu. Det som har hänt under våren och sommaren är att Miljöpartiet har vuxit på Socialdemokraternas bekostnad, säger Per Söderpalm, opinionschef på Verian till statskanalen SVT. För Liberalerna och Kristdemokraterna ser det dock mörkt ut och båda hamnar under spärren med 2,9 respektive 3,6 procent av rösterna. – Den här siffran på 3,6 är helt i linje med det opinionsstöd partiet (KD) har haft under en längre tid. Det som sticker ut är att de hade en stark mätning i juni i samband med EU-valet, menar Söderpalm. [caption id="attachment_186598" align="alignnone" width="640"] Kristerssons regering hade förlorat makten om det var val idag. Illustration: DALL.E[/caption]

S - störst som vanligt

Överlag är det inga stora förändringar sedan den förra mätningen i juni, vilket kan bero på att inrikespolitiken inte har varit i fokus när människor haft semester. Socialdemokraterna är som vanligt det största partiet med 32,7% av väljarstödet, följt av M (20,0) och SD (19,9). Hade det varit val idag så hade den rödgröna oppositionen med S, C, MP och V enligt undersökningen besegrat den borgerliga alliansen och SD med 51,7 procent mot 46,4. Samtidigt uppger 1,9 procent att de inte skulle rösta på något av riksdagspartierna. Undersökningen bygger på intervjuer med 3180 personer som rekryterats via Sifo-panelen. De 12 procent som svarade att de var osäkra eller inte visste vad de skulle rösta på har inte räknats med i redovisningen.

Svenska medborgare vill se krav att kunna betala med kontanter

Isac Boman — Mon, 25 Jul 2022 04:50:18 +0000

SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersöker varje år allmänhetens åsikter och uppfattningar i olika politiska frågor. I årets rapport framgår bland annat att de flesta svenskarna önskar införa mycket hårdare fängelsestraff och lagstifta så att det alltid är möjligt att betala med kontanter. I den årliga SOM-undersökningen undersöks svenskarnas hållning i 44 sakfrågor och svaren för den senaste rapporten samlades in under hösten och vintern 2021. Nedan ett urval från några av kategorierna. Ekonomi En klar majoritet av de svenska medborgarna vill minska inkomstklyftorna i samhället – 34 procent tycker att detta är ett "mycket bra" förslag och 32 procent att det är ett "ganska bra" förslag. Att höja skatterna uppfattas dock som ett negativt förslag och bara fyra procent tycker att detta förslag är mycket bra samtidigt som 14 procent anser att det är ett ganska bra förslag. 53 procent är klart negativa och 29 procent vet inte om förslaget är bra eller dåligt. Vänder man på det så är 43 procent av de svarande positivt inställda till att sänka skatterna medan 29 procent är negativt inställda till att göra detta. När det kommer till att införa lagkrav på att alltid kunna betala med kontanter anser 53 procent att detta vore en god idé – medan 26 procent är emot. En majoritet (53 procent) vill också införa sex timmars arbetsdag – jämfört med 25 procent som tycker att detta förslag är dåligt. Endast 16 procent anser att det är ett bra förslag att höja pensionsåldern. Höjd koldioxidskatt på bensin är någonting som förkastas av 49 procent av undersökningens deltagare och får stöd av 29 procent. Hela 80 procent tycker att "Sverige borde satsa mer på ett miljövänligt samhälle" – medan bara fyra procent är emot. Vård och skola En klar majoritet (63 procent) av undersökningens deltagare anser även att staten bör överta ansvaret för skolan från kommunerna – bara 11 procent är motståndare till detta. För sjukvården är det ännu fler (71 procent) som vill att staten ska ha ansvaret för verksamheten. Huruvida regionerna ska avskaffas har många av de svarande ingen bestämd uppfattning om – 46 procent anger att detta varken är ett bra eller dåligt förslag med ungefär lika många för och emot. Däremot vill 74 procent att det ekonomiska stödet till glesbygden utökas. Enbart 18 procent av deltagarna vill minska den offentliga sektorn – medan 51 procent tycker att detta är ett ganska eller mycket dåligt förslag. När det kommer till att bedriva mer av sjukvården i privat regi så är 63 procent motståndare till detta – medan bara 14 stödjer förslaget. EU och Nato En stor majoritet (62 procent) vill inte att Sverige inför euron som valuta. Endast 15 procent vill göra detta – medan 23 procent inte har någon bestämd uppfattning. Däremot vill deltagarna i undersökningen att Sverige ska fortsätta vara med i den överstatliga unionen – bara 13 procent vill gå ur EU samtidigt som 63 procent vill vara kvar. 43 procent anser samtidigt att EU bör ”stärkas som en motvikt mot USA i världspolitiken” – 11 är emot. Enbart 11 procent av de som svarat på undersökningen anser att det är ett bra förslag att överföra mer makt från EU till medlemsländerna – 65 procent tycker att detta förslag är dåligt och bara 17 procent anser att Sverige ska folkomrösta om ett fortsatt EU-medlemskap. När det kommer till huruvida Sverige bör söka medlemskap i Nato så är 42 procent osäkra, 27 procent är för och 29 procent är emot. Migration och mångkultur De svenska fängelsestraffen har länge fått skarp kritik och i undersökningen framgår det att 70 procent vill införa mycket hårdare fängelsestraff – samtidigt som bara 13 procent är motståndare till detta. 62 procent är motståndare till att införa dödsstraff – samtidigt som 18 procent är för. 25 procent tycker att det är ett bra förslag att öka arbetskraftsinvandringen till Sverige, 37 procent är negativt inställda till detta och hela 38 procent är osäkra. När det kommer till flyktinginvandring vill 57 procent att Sverige ska ta emot färre flyktingar, 22 procent är osäkra och 21 procent vill inte att Sverige ska ta emot färre flyktingar. Enligt undersökningen menar ändå 48 procent att de vill att Sverige ska ”satsa på ett mångkulturellt samhälle” – bara 20 procent går emot detta. Hela 84 procent av de svarande tycker vidare att Sverige ska ”satsa på ett samhälle med ökad jämställdhet mellan kvinnor och män”. Endast 16 procent vill dock ta emot fler flyktingar än vad vi gör idag – medan 58 procent tycker att detta är en ganska eller väldigt dålig idé. På frågan om Sverige ska minska utlandsbiståndet till är 34 för, 38 procent emot, 28 procent osäkra. Abort och prostitution Hälften av deltagarna vill tillåta aktiv dödshjälp – jämfört med 17 procent som är emot. Däremot vill bara åtta procent att köp av sexuella tjänster legaliseras – här anser 80 procent att detta är ett ganska eller mycket dåligt förslag. Hela 48 procent vill dessutom kriminalisera alla former av pornografi. 81 procent tycker vidare att det är ett negativt förslag att begränsa rätten till fri abort – vad som åsyftas med fri abort framgår dock inte. Vad gäller cannabis så menar 70 procent att det vore negativt att legalisera detta. En majoritet - 52 procent - är dock för att förbjuda slöja på allmänna platser medan bara 27 procent är emot detta.

Liberalerna och Miljöpartiet under riksdagsspärren

Isac Boman — Fri, 03 Dec 2021 09:57:16 +0000

Hade det varit riksdagsval idag istället för om 10 månader så hade både Liberalerna och Miljöpartiet ramlat ur riksdagen. Samtidigt är Socialdemokraterna fortsatt största parti och SD tycks ha svårt att locka nya väljare. Redan i SCB:s stora partisympatiundersökning för maj månad noterades det att Liberalerna låg på svaga 2,5 procent – ett halvår senare är stödet lika lågt och partiet ligger mycket illa till inför valet nästa år och kan komma att åka ur riksdagen. Det går också fortsatt dåligt för Miljöpartiet med ett stöd på 3,9 procent nu jämfört med 3,8 procent i maj. Även dessa ligger alltså under fyraprocentsspärren. Även Kristdemokraterna ligger lite illa till även om man håller sig över riksdagsspärren och landar enligt SCB:s undersökning på 4,6 procent av rösterna – jämfört med 4,5 procent i förra mätningen. Sedan är det ett hopp upp till partierna på mer säker mark med C på 8,4 procent och V på 9,2 procent. SD är fortsatt tredje största parti på 18,6 procent (18,9 i maj), men partiets starka tillväxt fram till valet 2018 tycks ha stannat av och partiet verkar ha svårt att nå över 20 procent av rösterna. M landar på 22,7 procent – en ökning med 0,3 procentenheter från i maj och Socialdemokraterna blir i vanlig ordning största parti med 29,1 procent och ökar med 1,1 procent jämfört med undersökningen i maj. [caption id="attachment_112939" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/SCB[/caption] Tilläggas kan att den enda statistiskt säkerställda förändringen jämfört med i maj är Centerpartiets tapp från 9,5 till 8,4 procent. Det kan också noteras att mätningen genomfördes löpande under november månad och att ett flertal av de drygt 9000 som svarade på undersökningen gjorde detta innan Socialdemokraterna bytte partiledare och regeringen hamnade i kris. För övrigt skulle 1,4 procent av väljarna om det var val idag rösta på ett av partierna utanför riksdagen.

Nytt SD-rekord i Sentios undersökning

Osignerad — Fri, 18 Aug 2017 11:09:51 +0000

I Sentios senaste opinionsundersökning når Sverigedemokraterna nya rekordnivåer. Partiet får 27,4 procent och är därmed flera procentenheter större än Socialdemokraterna och Moderaterna. Det är opinionsinstitutet Sentio som genomfört opinionsundersökningen mellan den 11-14 augusti, och som publiceras i Nyheter Idag. I undersökningen blir Sverigedemokraterna om det vore idag största parti med 27,4 procent. Socialdemokraterna skulle bli näst största med 23,5 procent och Moderaterna tredje största med 15,1 procent. Moderaterna är det parti som ökat mest - 2,4 procentenheter - jämfört med föregående månad. Samtidigt skulle Miljöpartiet och Kristdemokraterna åka ur riksdagen om det vore val idag. Så här ser mätningen ut, med juli i parentes: Moderaterna 15,1 (12,7) Liberalerna 4,1 (5,7) Centerpartiet 10,5 (11,6) Kristdemokraterna 3,2 (3,8) Socialdemokraterna 23,5 (22,4) Vänsterpartiet 8,6 (9,2) Miljöpartiet 4,3 (3,8) Sverigedemokraterna 27,4 (26,8) Feministiskt initiativ 2,4 (1,8) Piratpartiet 0,3 (1,2)