open source – Nya Dagbladet

USA stoppar Anthropics nya AI-modeller

Markus Andersson — Sat, 13 Jun 2026 07:45:40 +0000

USA:s regering har stoppat tillgången till Anthropics två nya toppmodeller Fable 5 och Mythos 5 – och AI-världen reagerar med vrede. Beskedet väcker en större fråga: när maskinintelligens börjar behandlas som strategisk krigsmateriel, vem får då använda den?

Det amerikanska AI-bolaget Anthropic meddelade på lördagen att man stänger av sina två nyaste och mest avancerade Claude-modeller. Beskedet kom på X och motiverades inte av tekniska fel eller säkerhetsbrister enligt bolaget självt, utan av ett direktiv från den amerikanska regeringen. Med hänvisning till nationell säkerhet har myndigheterna utfärdat en exportkontroll som stoppar all tillgång till modellerna Fable 5 och Mythos 5 för utländska medborgare – både inom och utom USA, inklusive bolagets egna utländska anställda.

För att kunna följa direktivet ser Anthropic ingen annan utväg än att stänga av modellerna helt, för samtliga kunder oavsett nationalitet. Övriga Claude-modeller berörs inte. Bolaget ber om ursäkt, beskriver hela situationen som ett missförstånd och uppger att man arbetar för att återställa tillgången så snart som möjligt.

Det som för bara några dagar sedan presenterades som ett tekniskt språng har på så vis blivit ett politiskt ärende – och en illustration av hur frontlinjens AI alltmer behandlas som en strategisk resurs i samma kategori som avancerad militärteknik.

En av de mer spetsiga reaktionerna kom från X-användaren Mark Valorian, som menade att Anthropic genom sin egen riskretorik i praktiken hade bäddat för myndighetsingreppet.

You people torpedoed your own initiative with this fear mongering nonsense. Just supply the models to willing buyers and please keep the pseudophilosophical pontification to yourselves.

This is extraordinarily frustrating to deal with as a user. I hope you understand that.
— Mark Valorian (@markvalorian) June 13, 2026

Modellen som gjorde månader till dagar

Fable 5 och Mythos 5 lanserades den 9 juni. Fable 5 beskrevs som en modell i Mythos-klass för allmän användning, medan Mythos 5 bygger på samma grund men med vissa spärrar borttagna för betrodda användare – bland annat cyberförsvarare och infrastrukturbolag, inom ramen för det statligt kopplade programmet Project Glasswing.

Enligt Anthropic överträffar Fable 5 allt bolaget tidigare gjort allmänt tillgängligt. Den uppges vara särskilt stark inom mjukvaruutveckling, kunskapsarbete, bildförståelse, vetenskaplig forskning och långa, komplexa uppgifter. Priset sattes till tio dollar per miljon indatatokens och femtio dollar per miljon utdatatokens.

Att det inte rörde sig om tomma marknadsföringslöften framgick av exemplen. Betalningsjätten Stripe rapporterade enligt Anthropic att modellen krympte månader av ingenjörsarbete till dagar: i en Ruby-kodbas på 50 miljoner rader genomfördes en genomgripande migration på en enda dag – ett arbete som manuellt hade krävt ett helt team i drygt två månader.

Modellen sägs också ha klarat tv-spelet Pokémon FireRed i en avskalad miljö där den enbart matades med råa skärmbilder, utan kartor, navigeringshjälp eller dold spelstatus. Tidigare Claude-versioner behövde stödsystem för samma sak.

På X spred sig snabbt egna exempel. En utvecklare berättade hur han med Fable 5 i Claude Code byggde ut ett enkelt webbprojekt till en betydligt mer färdig spelupplevelse vid namn "Neo Tokyo Flyer" – med tusentals rader kod, menyer, grafik, uppdrag och buggfixar. Detta är ett användarexempel, inte en officiell mätning, men det ger en känsla av tempot.

Säkerhetsspärrar och en omtvistad jailbreak

Anthropic har länge profilerat sig som det säkerhetsmedvetna AI-bolaget, och Fable 5 utrustades med konservativa spärrar. Vid känsliga frågor inom cybersäkerhet, biologi och kemi växlades modellen ibland ner till den äldre Claude Opus 4.8. Enligt bolaget skedde detta i mindre än fem procent av sessionerna i genomsnitt; merparten av användandet berördes inte.

Konflikten uppstår i just den gråzonen. Programmeraren och AI-skribenten Simon Willison återger Anthropics förklaring att regeringens brev inte innehöll några detaljer. Bolaget tolkar saken som att myndigheterna fått höra talas om en metod att kringgå modellens spärrar – en jailbreak.

Anthropic håller dock inte med om bilden. Demonstrationen ska enligt bolaget ha gällt ett fåtal tidigare kända, mindre sårbarheter, och man framhåller att andra offentligt tillgängliga modeller kan hitta samma saker utan något kringgående alls.

Det påstådda kringgåendet beskrivs som möjligt, smalt och långt ifrån universellt. I praktiken handlar det om att modellen läser en kodbas och hittar och åtgärdar brister – något som mänskliga säkerhetsforskare gör dagligen. Att en sådan förmåga skulle motivera ett exportstopp i klass med vapenkontroll säger en del om hur nervöst man i Washington nu ser på avancerad AI.

Vem får tillgång till maskinintelligensen?

Händelsen är därmed mer än bara en produktnotis. Reaktionerna i kommentarsfälten dröjde inte. Många användare rasade över avbrutna arbetsflöden och betalda abonnemang som plötsligt slutade fungera. Andra riktade kritik mot vad de såg som amerikansk överreglering – och en del vände sig, som i kommentaren ovan, mot Anthropic självt för att bolaget under åratal varnat så högljutt för AI:s risker att det i praktiken bjudit in den hårda regleringen.

Skämten om att en chattmodell nu behandlas som krigsmateriel skrev nästan sig själva. Men under sarkasmen löper en allvarligare oro: Om USA stänger dörren till sina vassaste modeller för omvärlden, vem fyller då tomrummet?

Flera kommentatorer pekar på att utvecklingen kan gynna Kina och de öppna modeller som sprids fritt över nätet. Intelligens i maskinform håller på att bli en infrastruktur lika grundläggande som elnät och bredband – och den som kontrollerar tillgången kontrollerar en växande del av framtidens ekonomi, forskning och militär förmåga.

Samtidigt finns röster som försvarar exportkontrollerna. Frontlinjens AI är teknik med dubbla användningsområden: samma förmåga som hittar sårbarheter för att laga dem kan användas för att utnyttja dem. Ur det perspektivet är det inte orimligt att en stat vill veta vem som får tillgång.

Det är just denna spänning som utgör kärnan i frågan. Å ena sidan löftet om en demokratiserad intelligens som var och en kan använda för att bygga, forska och skapa. Å andra sidan statens vilja att kontrollera vad den ser som en strategisk maktresurs. Anthropics nödstopp är ett tidigt, konkret exempel på vad som händer när dessa två krafter krockar – och knappast det sista. Frågan är inte längre bara vad maskinerna kan göra, utan vem som tillåts låta dem göra det.

Frankrike ersätter Windows med Linux i hela statsförvaltningen

Markus Andersson — Thu, 16 Apr 2026 06:29:37 +0000

Frankrike inleder en omfattande övergång från Microsoft Windows till Linux i statliga system. Beslutet berör miljontals myndighetsdatorer och ses som ett av de största teknikskiftena i europeisk förvaltningshistoria. Den franska digitaliseringsmyndigheten DINUM (Direction Interministérielle du Numérique) driver omställningen som en del av en bredare strategi för digital suveränitet. Målet är att minska Frankrikes beroende av amerikanska teknikjättar och säkra landets infrastruktur. Minister David Amiel, som driver frågan, förklarar att syftet är att "återta kontrollen över vår digitala framtid". Han underströk att Frankrike inte kan acceptera att tappa kontrollen över sina datasystem.

Digital suveränitet – en säkerhetsfråga

Beslutet speglar en växande oro inom EU. Europeiska ledare ser digital infrastruktur som en nationell säkerhetsfråga, inte bara en teknisk fråga. I januari antog Europaparlamentet en rapport som uppmanar kommissionen att identifiera områden där beroendet av utländska leverantörer kan brytas. Geopolitiska spänningar har påskyndat processen. Amerikanska sanktioner har visat hur tillgång till tjänster kan begränsas – vissa sanktionerade individer har förlorat tillgång till både banker och amerikanska teknikplattformar. Den risken har skärpt kraven på suveräna system som regeringar kan kontrollera fullt ut. Öppen källkod erbjuder den flexibilitet och insyn som myndigheter söker. Linux är fritt, anpassningsbart och kan modifieras efter specifika verksamhetsbehov.

Tidigare steg mot oberoende

Frankrike har redan påbörjat övergången från amerikansk programvara. Regeringen har nyligen slutat använda Microsoft Teams för internt bruk och ersatt det med det nationella verktyget Visio, byggt på den öppna källkodsplattformen Jitsi. Ungefär 80 000 anställda inom sjukförsäkringssektorn har redan flyttats till lokala alternativ som ersätter tjänster som Teams, Zoom och Dropbox. Det nya paketet av statliga samarbetstjänster inkluderar Tchap, Visio och FranceTransfert. Frankrike planerar dessutom att flytta känsliga hälsodata till en nationell plattform innan årets slut.

Genomförande och tidplan

Förändringen börjar inom DINUM, som står i centrum för Frankrikes digitalisering. Myndigheten har bekräftat planerna på en "utfasning av Windows till förmån för Linux-baserade datorer". Andra statliga organ kommer att stödja övergången, bland annat Generaldirektoratet för företag, den nationella cybersäkerhetsmyndigheten ANSSI och upphandlingsmyndigheterna. Tillsammans ska de fastställa kraven för övergången. Övergången till Linux är ett av tre tidiga steg i den bredare planen. Den fullständiga planen, som ska formas senare i år, kommer att omfatta behov inom programvara, infrastruktur, datorer, samarbetsverktyg, cybersäkerhet, artificiell intelligens och nätverksutrustning. Alla franska ministerier förväntas lämna in sina migreringsplaner senast hösten 2026.

Bredare europeisk trend

Frankrikes beslut är inte isolerat. Både Tyskland och Indien har gjort liknande skiften, och andelen Windows-datorer vid amerikanska myndigheter har sjunkit till 40 procent. Förespråkare av öppen källkod hyllar Frankrikes beslut som en seger för digital suveränitet. Kritiker påpekar dock att migrationen innebär stora utmaningar, bland annat utbildningskostnader och tekniska övergångsproblem. Som Windowsforum sammanfattar: "Linux inom myndigheter innebär färre inlåsningseffekter – men också nya migreringsproblem som ersätter de gamla". Microsoft har inte kommenterat beslutet.

Jensen Huang: OpenClaw är förmodligen den viktigaste mjukvaran som någonsin byggts

Markus Andersson — Wed, 18 Mar 2026 09:31:19 +0000

Nvidias vd Jensen Huang är inte känd för underdrifter. Men när han vid Morgan Stanleys teknikkonferens i mars kallade OpenClaw för den viktigaste mjukvaran som någonsin skapats – och upprepade det inför tusentals ingenjörer vid årets GTC-keynote – handlar det inte om marknadsföring, utan om ett skifte. OpenClaw är ett öppet operativsystem för AI-assistenter och agenter – ett projekt som under det senaste året vuxit i en hastighet som saknar motstycke i teknikhistorien. Nya Dagbladet var det första mediehuset i Norden att uppmärksamma OpenClaw, och sedan dess har utvecklingen bara accelererat. Nästan 30 år tog Linux på sig att bli ett av världens mest använda operativsystem. OpenClaw har sprungit förbi på en bråkdel av den tiden. Idag är OpenClaw det enskilt största aktiva open source-projektet i världen. Men vad gör OpenClaw egentligen? Enkelt förklarat är det ett operativsystem för AI. Precis som Windows eller macOS styr din dator, styr OpenClaw hur AI-assistenter kommunicerar, hanterar filer, kör program och samarbetar med varandra. Det är infrastrukturen som gör att AI-agenter faktiskt kan arbeta åt dig – inte bara chatta med dig.

Från Morgan Stanley till GTC: OpenClaw passerar Linux

Det var vid Morgan Stanleys TMT-konferens den 4 mars som Jensen Huang konstaterade att OpenClaw nu har passerat Linux i storlek och användning – och att det skett på rekordtid. Tolv dagar senare, den 16 mars, stod Huang på scen i SAP Center i San Jose inför en fullsatt GTC-keynote och tog det ett steg längre. "Mac och Windows är operativsystem för persondatorn. OpenClaw är operativsystemet för personlig AI", deklarerade han. "Det här är ögonblicket branschen väntat på – startskottet för en ny renässans inom mjukvaruutveckling".

NemoClaw: AI-agenter på dina egna villkor

Men det stannar inte vid ord. Det som verkligen fick publiken att spetsa öronen var Nvidias konkreta svar på frågan: hur ska företag faktiskt använda OpenClaw i sin verksamhet? Svaret heter NemoClaw – en programvarustack för företag som installeras direkt på OpenClaw med ett enda kommando. NemoClaw lägger till säkerhetslager, sekretessfilter och en isolerad sandlådemiljö kallad OpenShell. Det gör det möjligt för organisationer att köra AI-agenter lokalt, med full kontroll – utan att känsliga data lämnar företagets nätverk. Systemet stödjer både lokala modeller som Nemotron och molnmodeller via en inbyggd sekretessrouter som avgör vad som får skickas ut på nätet och vad som ska stanna lokalt. NemoClaw är anpassat för Nvidias egna hårdvaruplattformar – RTX-datorer för individer, DGX Station för arbetsgrupper och DGX Spark för datacenter.

[caption id="attachment_224700" align="alignnone" width="1920"] Jensen Huang presenterar NemoClaw – Nvidias programvarustack för OpenClaw – vid GTC 2026 i San Jose. Foto: Nvidia.[/caption]

Nemotron 3 Super: Fem gånger snabbare – byggd för agenter

Parallellt lanserade Nvidia Nemotron 3 Super – en öppen AI-modell med 120 miljarder parametrar, varav 12 miljarder aktiva samtidigt. Den tekniska konstruktionen – en hybrid av Mamba-arkitektur och Transformer med Mixture-of-Experts – är utformad för att vara fem gånger snabbare än konkurrenter på agentbaserade uppgifter och fyra gånger snabbare på Nvidias senaste Blackwell-chip jämfört med föregångaren Hopper. Modellen är fri att använda under Nvidias tillåtande licens och riktar sig mot komplexa arbetsflöden: mjukvaruutveckling, cybersäkerhet och multi-agent-samarbete där flera AI-system koordinerar med varandra i realtid. "Varje företag i världen behöver en OpenClaw-strategi, en agentstrategi", sade Huang i San Jose. Med NemoClaw och Nemotron 3 Super har Nvidia inte bara utlovat ett skifte – de har tillhandahållit infrastrukturen för det.

AI-hummern som alla pratar om – vad är egentligen OpenClaw?

Markus Andersson — Sat, 07 Mar 2026 16:02:45 +0000

Folk köper begagnade datorer, plockar fram gamla laptops ur garderober och kopplar in dem i köket. Utvecklare sitter uppe till småtimmarna och stoltserar med sina installationer på X. I Shenzhen köar pensionärer bredvid tonåringar utanför Tencents huvudkontor för att få hjälp att komma igång. I Silicon Valley har techarbetare börjat prata om sina AI-agenter som kollegor. Välkommen till OpenClaw-rörelsen!

Projektet – med en röd hummer som logotyp och smeknamnet "Molty" – har på rekordtid blivit det snabbast växande open source-fenomenet i historien. Konceptet är lika enkelt som det är kraftfullt: en personlig AI-assistent som kör dygnet runt, nåbar direkt via WhatsApp, Telegram eller Discord, och som faktiskt gör saker åt dig. Inte bara svarar på frågor – utan bokar möten, sammanfattar mejl, bevakar nyheter, bygger webbplatser och sköter kundhantering. Medan du sover.

Det är ett kännetecken för att vi gått in i vad man kan kalla "den agentiska eran" – och OpenClaw är dess folkrörelse. En dator, en AI-modell och en koppling till ditt digitala liv. Ingen prenumeration, inga molntjänster som äger dina data. Bara du och din hummer.

Vad är egentligen OpenClaw?

I grunden är OpenClaw en gateway – en digital brygga – som kopplar samman de chattappar du redan använder med kraftfulla AI-modeller. Istället för att logga in på en separat AI-tjänst kan du chatta med din AI-assistent direkt i WhatsApp, Telegram, Discord, Signal eller iMessage.

Projektet skapades av Peter Steinberger, en österrikisk techentreprenör och grundare av mjukvarubolaget PSPDFKit. Han lanserade det ursprungligen under namnet “Clawdbot” i november 2025, ändrade det till “Moltbot” den 27 januari 2026 – men tvingades byta namn igen tre dagar senare när det visade sig krocka med AI-bolaget Anthropics varumärke. OpenClaw var fött.

Sedan dess har projektet exploderat. Den 2 mars 2026 hade det samlat runt 247 000 GitHub-stjärnor och 47 700 forks – siffror som normalt tar åratal att nå. Spridningen var explosiv – 60 000 stjärnor på bara 72 timmar.

Hur fungerar det – utan att bli alltför teknisk

OpenClaw installeras på en dator, en gammal laptop eller en billig molnserver (för ungefär 10 dollar i månaden). Därifrån agerar programmet som ett nav som tar emot dina meddelanden via chattapparna och vidarebefordrar dem till en AI-modell – exempelvis Anthropics Claude eller OpenAI:s ChatGPT. Svaret åker tillbaka samma väg, direkt in i chattfönstret.

[caption id="attachment_223549" align="alignnone" width="640"] Så fungerar OpenClaw: en gateway kopplar dina chattappar till AI-modeller och verktyg. Illustration: NyD[/caption]

Hela systemet är open source med MIT-licens, skrivet i TypeScript och Swift. Vem som helst kan läsa koden, bidra och anpassa programmet. Programvaran kostar ingenting att använda – du betalar bara för den AI-modell du kopplar till. Installationen? Ett enda kommando:

curl -fsSL https://openclaw.ai/install.sh | bash

Programmet fungerar på macOS, Windows och Linux. På ClawHub – projektets tilläggsbibliotek – finns redan över 10 700 funktioner att hämta: färdiga moduler som ger din assistent nya superkrafter.

Vad kan den faktiskt göra?

Det är frågan alla ställer. Svaren imponerar. Tech-YouTubern Matthew Bermans genomgång av 21 användningsfall har fått över 13 000 reaktioner – ett tecken på hur hungrig publiken är. Bland hans förslag: automatisk hantering av ett CRM-system, mötesanteckningar direkt från kalendern, dagliga nyhetsuppdateringar, övervakning av sociala medier och att hålla koll på matvanor via en chattbaserad matdagbok.

[caption id="attachment_223551" align="alignnone" width="640"] En AI-agent som sköter allt från kundhantering till nyhetsbrev. Illustration: NyD[/caption]

Utvecklaren Alex Nguyen formulerade det träffssäkert: ”Claude Max för 100 dollar i månaden plus OpenClaw på en molnserver för 10 dollar – det är allt du behöver för att komma igång”. En annan användare, Chris, berättar om hur han satte upp en automatiserad säljprocess för sin webbplats som körs dygnet runt utan att han behöver lyfta ett finger. Velvet_shark listade 20 egna användningsfall: kalenderhantering, rösttranskribering, hemautomation och sökning i Obsidian-anteckningar.

Röda tråden? Automatisering. Inte en chatbot som svarar på frågor – utan en digital medarbetare som faktiskt gör jobbet.

Shenzhen-fenomenet: Alla kineser skaffar en egen "hummer"

I veckan arrangerade Tencent Cloud ett gratis installationsevent vid sitt huvudkontor i Shenzhen. Tanken var att hjälpa intresserade att komma igång med OpenClaw. Köernas längd överraskade alla.

Ett tusental personer köade på gatan. Alla åldrar – från barn till 60-plussare. Mer än tjugo Tencent-ingenjörer hjälpte till med installationerna. En 62-årig kvinna berättade att hon kommit dit för sin dotters skull, för att lära sig hur tekniken fungerar. Hashtaggen ”expert home setup” trendade i Kina. Kinesiska molntjänster erbjuder färdiga instanser från knappt tio kronor i månaden.

It's inspiring to see such curiosity across generations! ✨🦞#Tencent #OpenClaw

From tech-savvy kids to seniors in their 60s, everyone is eager to keep up with the tech and use AI for something meaningful. pic.twitter.com/6JqtX5H18I
— Tencent AI (@TencentAI_News) March 6, 2026

I Kina har OpenClaw fått egna smeknamn. På kinesisk slang kallas programmet ”hummer” eller ”räka”, och fenomenet att köra en egen AI-instans i molnet kallas 养虾 – ”molnräkodling”. Projektet har fått en kinesisk klon: NetEase Youdao lanserade LobsterAI, ett kinesiskt anpassat alternativ.

Att Tencent-ingenjörer ägnade en dag åt att hjälpa privatpersoner installera ett open source-projekt från en österrikisk indie-utvecklare är talande för hur snabbt OpenClaw gått från nischprojekt till global folkrörelse.

En varning värd att nämna

Med stor kraft kommer stort ansvar – även för humrar. OpenClaw är ett avancerat verktyg som ger din AI-assistent djupgående tillgång till system och data. Säkerhetsföretaget Cisco hittade en problematisk tredjepartsfunktion i ClawHub-biblioteket – en påminnelse om att tredjepartstillägg alltid bör granskas innan installation.

Om du inte klarar av att köra en kommandorad är den här lösningen kanske för farlig för dig. Verktyget passar inte alla – men för den som gillar att skruva – tekniskt eller digitalt – är OpenClaw kanske det mest spännande som hänt sedan smartphones.

https://www.youtube.com/watch?v=8kNv3rjQaVA

Sverige – häng med nu

I Sverige och Norden är OpenClaw ännu ett relativt okänt namn. Men med ett kvarts miljon communityföljare bakom sig och ett ekosystem som växer för varje dag är det bara en tidsfråga innan det blir mainstream, precis som WordPress, Linux och Android blev en gång i tiden.

Skälen att hoppa på tidigt saknas inte. Den som lär sig verktyget nu – medan gemenskapen fortfarande är ung och formbar – får vara med och bestämma riktningen. Med över 10 000 färdiga tillägg att välja bland är det svårt att inte hitta något som kliar just där det kliar.

Steinberger gick över till OpenAI den 14 februari 2026 och överlämnade projektet till en open source-stiftelse – ett mognadstecken – och en signal om att hummern inte tänker krypa tillbaka ner i havet.

Hummern har tagit sig upp på land. Det återstår att se hur långt den når.