<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>oljepris &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/oljepris/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 16 Sep 2026 09:03:20 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>oljepris &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Saudiarabien ställer in oljelaster till Europa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/saudiarabien-staller-in-oljelaster-till-europa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Sep 2026 09:03:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Europa]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[oljepris]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[Saudiarabien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240659</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Saudiarabien har meddelat europeiska kunder att en del av de råoljelaster som skulle lastas i september ställs in, och lastningen i Yanbu vid Röda havet har avbrutits. Beskedet kom under tisdagen, fyra dagar efter att kungadömet stängde den öst-västliga oljeledningen – och polska statskontrollerade Orlen, som bytte bort rysk olja mot saudisk, letar nu ersättningslaster.</strong>

Uppgifterna kommer från handels- och sjöfartskällor, skriver Reuters. Statliga Saudi Aramco har avböjt att kommentera. Hur många laster till Europa som faller bort, och hur länge lastningen i Yanbu ligger nere, har Reuters inte kunnat fastställa.

Bakgrunden är drönarangreppen mot den öst-västliga ledningen, som Saudiarabien stängde under fredagen som försiktighetsåtgärd, enligt energiministeriet. Utrikesministeriet uppger att ledningen träffades av flera drönare från Irak i Riyadh- och Medinaområdena. Riyadh lägger skulden på irakisk milis. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret.
<h3>Den sista vägen ut från oljefälten</h3>
Ledningen går cirka 1 200 kilometer från de östra oljefälten till Yanbu vid Röda havet. De senaste sex månaderna har den varit huvudvägen för saudisk export, sedan Hormuzsundet i praktiken stängts av kriget. Enligt Reuters har den flyttat 4–5 miljoner fat per dag, omkring 4–5 procent av världens utbud.

Med ledningen stängd och Yanbu stoppat är båda de saudiska exportvägar som Europa har haft att räkna med ur funktion samtidigt.
<h3>Polen bytte leverantör – och får nu leta</h3>
Aramco blev Orlens största leverantör 2022 och står i dag för omkring 40 procent av bolagets olja, sedan Polen skurit ned beroendet av rysk råolja. Enligt fem branschkällor söker bolaget nu ersättningslaster från Nordsjön och mer avlägsna marknader. Leveranserna till raffinaderierna fortgår tills vidare utan avbrott, enligt Orlen.

Brent stängde under tisdagen på 108,75 dollar fatet. På den fysiska europamarknaden låg dated Brent kring 122 dollar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brentoljan över 100 dollar för första gången sedan maj</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/brentoljan-over-100-dollar-forsta-gangen-sedan-maj/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 07:31:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Huthirebeller]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[oljepris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235683</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brentoljan passerade 100 dollar fatet på torsdagen för första gången sedan den 26 maj, efter den senaste upptrappningen i Mellanöstern.</strong>

Det internationella riktmärket steg med omkring 7 procent och stängde på 100,69 dollar fatet, enligt <a href="https://www.cnbc.com/2026/07/23/oil-prices-today-wti-brent-trump-iran-hormuz.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">CNBC</a>. Den amerikanska WTI-oljan gick samtidigt upp till 92,19 dollar.

Prisrusningen kom efter att huthirörelsen i Jemen tagit på sig attacker med drönare och robotar mot två saudiska oljetankrar i Röda havet. Rörelsen har den här veckan proklamerat ett sjöfartsembargo mot Saudiarabien.

USA:s president Donald Trump hotade samtidigt att hålla Iran ansvarigt för fortsatta houthiattacker och sade att USA kan svara med hårda militära åtgärder. Oljepriserna har stigit med mer än 30 procent under juli.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Oljan över 90 dollar när USA och Iran trappar upp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/oljepriset-over-90-dollar-efter-attacker-kring-hormuz/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Jul 2026 07:24:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[energi]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[oljepris]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235423</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Oljepriset steg på nytt när handeln öppnade efter helgen. Brentoljan passerade 90 dollar per fat sedan USA och Iran fortsatt att attackera varandra kring Hormuzsundet.</strong>

USA och Iran genomförde under måndagen attacker mot varandra för nionde natten i rad. Den fortsatta oron i regionen fick Brentoljan att ta ytterligare ett kliv uppåt när marknaden öppnade.

Under avtalsförhandlingarna mellan USA och Iran tidigare i sommar sjönk oljepriset. De nya spänningarna och attackerna har därefter vänt utvecklingen.

Strax före klockan fyra på måndagsmorgonen, svensk tid, handlades Brentoljans septembertermin för 90,40 dollar per fat. Det motsvarade en uppgång på 2,5 procent, enligt <a href="https://www.cnbc.com/quotes/@LCO.1" target="_blank" rel="noopener nofollow">CNBC</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>IEA varnar för oljeunderskott</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/iea-oljeunderskott-persiska-viken-2026/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 May 2026 11:08:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[energi]]></category>
		<category><![CDATA[IEA]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[oljepris]]></category>
		<category><![CDATA[Opec]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230350</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den internationella energimyndigheten IEA räknar nu med att oljemarknaden går mot ett betydande underskott. Enligt en ny prognos väntas utbudet falla kraftigt under 2026 efter omfattande produktionsbortfall i Persiska viken.</strong>

Den reviderade bedömningen innebär en tydlig omsvängning från tidigare prognoser om överskott på marknaden. Bakgrunden är enligt <a href="https://oilprice.com/Latest-Energy-News/World-News/IEA-Revises-2026-Forecast-Oil-Deficit-Widens-as-Iran-War-Cuts-Production.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">Oilprice</a> den pågående konflikten i Mellanöstern, där stängningen av Hormuz-sundet uppges ha slagit hårt mot både produktion och transporter.

IEA:s majrapport pekar på att det globala oljeutbudet väntas minska med 3,9 miljoner fat per dag under 2026. Samtidigt väntas produktionen i regionen kring Persiska viken minska med omkring 10,5 miljoner fat per dag.

Efterfrågan väntas samtidigt minska med 420 000 fat per dag, bland annat till följd av högre priser, svagare ekonomisk tillväxt och inställda flygningar. Detta räcker dock inte för att balansera marknaden. IEA bedömer att efterfrågan fortfarande kommer att överstiga utbudet med 1,78 miljoner fat per dag.
<h3>Raffinaderier pressas av brist på råolja</h3>
Produktionen vid de globala raffinaderierna väntas enligt prognosen falla med 1,6 miljoner fat per dag, till ett genomsnitt på 82,3 miljoner fat per dag under året. Under det andra kvartalet väntas raffinaderiernas genomströmning minska med 4,5 miljoner fat per dag.

Bakom fallet ligger både skador på energiinfrastruktur och brist på råolja. Nedgången beskrivs som särskilt kännbar i Mellanöstern samt i Asien och Stillahavsområdet, där produktionen av nafta, gasol och flygbränsle påverkas.

IEA räknar även med att de globala oljelagren minskar med i genomsnitt 8,5 miljoner fat per dag under det andra kvartalet. Minskningen beror på lägre råoljeproduktion i bland annat Irak, Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten.
<h3>Strategiska lager ger bara tillfällig lättnad</h3>
De största lageruttagen väntas ske i maj och juni. Enligt prognosen bidrar uttagen till att hålla priset på Brentolja kring 106 dollar per fat.

IEA-ländernas beslut att frigöra totalt 400 miljoner fat från de strategiska lagren väntas fungera som en tillfällig buffert. Myndigheten bedömer att marknaden står inför ett betydande underskott som kan pressa upp priserna under året.

Vid fredagsförmiddagens handel noterades Brentoljan till omkring 106 dollar per fat, medan den amerikanska WTI-oljan låg kring 102 dollar per fat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Donald Trump i tal till nationen: Hotar bomba Iran &#8221;tillbaka till stenåldern&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-tal-iran-hotar-stenaldern/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 08:41:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[oljepris]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226427</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Donald Trump riktade på onsdagen ett cirka 20 minuter långt tv-sänt tal till nationen – hans första sedan anfallskriget mot Iran inleddes den 28 februari. Talet innehöll såväl våldsamma hot mot Iran som skarp kritik mot USA:s allierade. Marknaden reagerade omedelbart.</strong>

USA:s president målade upp en bild av snara militära segrar. Irans flotta är "borta", flygvapnet ligger "i ruiner" och kärnkraftsanläggningar ska ha förstörts med B-2-bombplan, hävdade Trump.

Samtidigt framförde han ett öppet hot mot Iran: — <em>Vi kommer att slå dem extremt hårt under de kommande två till tre veckorna. Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern, där de hör hemma.</em>

Talet kantades av en rad påståenden som i efterhand har ifrågasatts.

Bland annat hävdar Donald Trump att den iranska regimen dödat 45 000 av sina egna medborgare i samband med protester – en siffra som kraftigt överstiger tidigare uppskattningar.

Presidenten hävdade vidare att Irans kärnvapenprogram – ett påstående USA och Israel i decennier har upprepat – nu är "förstört". Teheran har å sin sida återkommande nekat till att ett sådant program existerar.

Grundläggande frågor lämnades obesvarade. Ingen plan presenterades för att öppna Hormuzsundet, genom vilket en femtedel av världens olje- och gasleveranser passerar. Frågan om hur iranskt kärnmaterial ska säkras berördes inte heller.

Antalet amerikanska stupade – 13, enligt senator Mark Warner – nämndes inte i talet.
<h3>Hård kritik från Demokraterna</h3>
Reaktionerna i Washington följde partilinjerna.

Den republikanske senatorn Lindsey Graham kallade talet "det bästa jag kunde hoppas på", medan Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, avfärdade anförandet som "det mest röriga och patetiska krigstal från en president".

Enligt en mätning från CNN anser bara 33 procent av amerikanerna att Trump har en konkret plan för kriget.

Sprickan mellan USA och Europa blev än tydligare i samband med talet. Storbritannien, Frankrike och Tyskland har samtliga vägrat delta i krigsinsatsen.

Frankrike har blockerat israeliska vapenflygningar över franskt luftrum, medan Italien och Spanien <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/spanien-stanger-luftrummet-usa-krigsflyg/" target="_blank" rel="noopener">stängt sina luftrum</a> för amerikanskt flyg.

Donald Trump riktade skarp kritik mot europeiska allierade och uppgav i uttalanden efter talet att han överväger att dra sig ur Nato. Han uppmanade Europa att köpa olja från USA och att "äntligen visa lite mod".

<a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-nato-papperstiger-overvager-lamna-alliansen/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer: Trump kallar Nato "papperstiger" – överväger att lämna alliansen</a>
<h3>Marknadens reaktion</h3>
I kölvattnet av talet steg oljepriset med över fem procent – Brent-råolja nådde omkring 106–107 dollar per fat. Även de amerikanska börsterminerna föll.

Bensinpriserna i USA har nått fyra dollar per gallon för första gången sedan 2022. Donald Trump skyller prisökningarna på Iran och lovar att de ska sjunka när kriget är över.

Dollarn stärktes mot euron och pundet, medan europeiska försvarsaktier klättrade i spåren av Nato-hoten.

Talet avslutades med presidentens signaturfras: — <em>Och när vi gör det, när allt är över, kommer USA att vara säkrare, starkare, mer välmående och större än någonsin tidigare</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljarder i oljeterminer dumpades minuter innan Trump skrev om Iran</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/misstankt-insiderhandel-oljeterminer-saldes-massivt-minuter-innan-trumps-iran-besked/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 24 Mar 2026 14:07:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[oljepris]]></category>
		<category><![CDATA[Wall Street]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225535</guid>

					<description><![CDATA[<strong>5,3 miljarder kronor i oljeterminer bytte ägare på 60 sekunder – exakt 15 minuter innan Donald Trump meddelade "produktiva" Iran-samtal på Truth Social.</strong>

Affärerna registrerades mellan 06:49 och 06:50 (New York-tid) på måndagsmorgonen. Volymerna skjuter i höjden 27 sekunder in i minuten. Klockan 07:04 publicerar Trump sitt inlägg – och oljepriset störtdyker. Samtidigt rusar S&#38;P 500-terminer och europeiska aktier uppåt.

Någon visste.

6 200 Brent- och WTI-terminskontrakt passerade börsen under den minuten – en koncentrerad säljvåg som sticker ut även mot normala handelsvolymer på hundratusentals kontrakt per handelsdag.

En mäklarstrateg säger till Financial Times att orsakssamband är svårt att bevisa, men tillägger:

— <em>Man måste undra vem som hade skäl att sälja terminer så aggressivt 15 minuter innan Trumps inlägg</em>, säger strategen.
<h3>Inte första gången</h3>
Trumps utspel har vid upprepade tillfällen skakat oljemarknaden under kriget mot Iran. Efter första helgens bombningar förklarade presidenten "total seger" – oljepriset rasade innan det studsade tillbaka när verkligheten på marken visade något annat.

Vita huset avfärdar misstankarna. Talesperson Kush Desai kallar anklagelserna "grundlösa och oansvariga" och hävdar att administrationen enbart fokuserar på det amerikanska folkets bästa.

Irans parlamentstalman Mohammad-Bagher Ghalibaf dementerar samtalen helt – kallar uppgifterna "fake news" avsedda att manipulera marknader och hjälpa USA och Israel "ur det träsk de befinner sig i". Uttalandet pressade tillbaka aktiemarknader och lyfte oljepriset igen.

Brent handlas nu över 930 kronor per fat, WTI nära 820 kronor. CME Group kräver daglig rapportering av stora positioner – men inte i realtid. Vem som låg bakom affärerna förblir oklart.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
