olja – Nya Dagbladet

Krigen pressar svensk diesel mot 24 kronor litern

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 09:13:27 +0000

Kriget i Iran och ukrainska attacker mot ryska raffinaderier stramar åt den internationella dieselmarknaden. Nu rör sig de svenska drivmedelspriserna med världsläget: dieseln närmar sig 24 kronor litern och räkningen växer för åkerier, lantbrukare och pendlare. För den som måste köra blir varje höjning konkret. Circle K och OKQ8 har höjt dieseln med 90 öre. Ett åkeri som tankar 30 000 liter i månaden får därmed betala 27 000 kronor mer, medan lantbrukaren mitt i skörden och landsbygdspendlaren möter samma utveckling i mindre skala. Circle K, OKQ8 och Preem redovisar dieselpriser nära 24 kronor från den 16 september. Premiumdieseln ligger på drygt 24,50. Bensin 95 prissätts till strax över 18,50 efter höjningar på 75 och 60 öre under två dagar, sammanlagt 1,35 kronor. Det rör sig om företags- och listpriser; skyltade pumppriser för privatkunder kan vara lägre.

Ryska raffinaderier står stilla

De Rosneft-ägda raffinaderierna i Syzran och Saratov har stoppat processningen efter ukrainska drönarattacker. Syzrans huvudenhet har skadats och reparationerna beräknas ta minst en månad. Hälften av Rysslands sex största dieselproducerande raffinaderier har tvingats skära ned kraftigt eller stänga under september. IEA uppger att ett ryskt raffinaderi i genomsnitt träffades var tredje dag under årets första åtta månader. Ryssland, normalt världens näst största dieselexportör, har begränsat exporten och förlängt sitt exportförbud till den 30 september. Mer av bränslet stannar därmed på den ryska hemmamarknaden samtidigt som tillgången utanför landet krymper. Trycket kommer från flera håll. Premien för europeiska dieselterminer över Brentolja nådde rekordnivåer i början av september, och attacker mot raffinaderier i både Ryssland och Mellanöstern har stramat åt en redan pressad global raffineringskapacitet. Kriget i Iran drar i samma riktning. Regeringen har sänkt skatten med tre kronor litern inklusive moms från den 1 juli, vilket innebär att den aktuella uppgången inte kan skyllas på Stockholm.

Trump pekar på Ukraina

USA:s president Donald Trump lade skulden på Ukraina när han talade med journalister i Doonbeg i Irland den 13 september. — Herr Zelenskyj måste göra en sak: Han måste sluta slå ut dieselbränsle i Ryssland, sade Trump. — Slå inte ut dieselbränsle. Det skadar hela världen, tillade han. Det är Trumps påstående. Attackerna har slagit mot den ryska produktionen, men störningarna i Mellanöstern är en stor faktor bakom att den globala marknaden stramas åt. Regeringens bedömning är att Sverige främst riskerar högre priser, inte brist på drivmedel. Landet har egen raffinaderikapacitet och använder till stor del Nordsjöolja – men priset vid svenska pumpar sätts inte i ett svenskt vakuum.

Saudiarabien ställer in oljelaster till Europa

Emil Fjellstedt — Wed, 16 Sep 2026 09:03:20 +0000

Saudiarabien har meddelat europeiska kunder att en del av de råoljelaster som skulle lastas i september ställs in, och lastningen i Yanbu vid Röda havet har avbrutits. Beskedet kom under tisdagen, fyra dagar efter att kungadömet stängde den öst-västliga oljeledningen – och polska statskontrollerade Orlen, som bytte bort rysk olja mot saudisk, letar nu ersättningslaster. Uppgifterna kommer från handels- och sjöfartskällor, skriver Reuters. Statliga Saudi Aramco har avböjt att kommentera. Hur många laster till Europa som faller bort, och hur länge lastningen i Yanbu ligger nere, har Reuters inte kunnat fastställa. Bakgrunden är drönarangreppen mot den öst-västliga ledningen, som Saudiarabien stängde under fredagen som försiktighetsåtgärd, enligt energiministeriet. Utrikesministeriet uppger att ledningen träffades av flera drönare från Irak i Riyadh- och Medinaområdena. Riyadh lägger skulden på irakisk milis. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret.

Den sista vägen ut från oljefälten

Ledningen går cirka 1 200 kilometer från de östra oljefälten till Yanbu vid Röda havet. De senaste sex månaderna har den varit huvudvägen för saudisk export, sedan Hormuzsundet i praktiken stängts av kriget. Enligt Reuters har den flyttat 4–5 miljoner fat per dag, omkring 4–5 procent av världens utbud. Med ledningen stängd och Yanbu stoppat är båda de saudiska exportvägar som Europa har haft att räkna med ur funktion samtidigt.

Polen bytte leverantör – och får nu leta

Aramco blev Orlens största leverantör 2022 och står i dag för omkring 40 procent av bolagets olja, sedan Polen skurit ned beroendet av rysk råolja. Enligt fem branschkällor söker bolaget nu ersättningslaster från Nordsjön och mer avlägsna marknader. Leveranserna till raffinaderierna fortgår tills vidare utan avbrott, enligt Orlen. Brent stängde under tisdagen på 108,75 dollar fatet. På den fysiska europamarknaden låg dated Brent kring 122 dollar.

Saudiarabiens reservväg förbi Hormuz stängd efter drönarangrepp

Emil Fjellstedt — Sat, 12 Sep 2026 10:41:15 +0000

Den saudiska regeringen har stängt den strategiska öst-västliga oljeledningen till Röda havet efter drönarangrepp mot flera platser i regionerna Riyadh och Medina i torsdags. Ledningen var kungadömets reservväg förbi Hormuz – nu står den still, utan besked om när den kan öppnas igen. Saudiarabiens energiministerium bekräftar att ledningen angreps under torsdagsmorgonen. Den stängdes i förebyggande syfte medan skadorna kartläggs. Utrikesministeriet uppger att "flera drönare med ursprung i Irak" träffade avsnitt av ledningen i regionerna Riyadh och Medina och orsakade både personskador och materiella skador. Ledningen är 120 mil lång och går från oljefälten i öster vid Persiska viken till hamnen i Yanbu vid Röda havet. Den är byggd för omkring sju miljoner fat om dagen. De senaste månaderna har det verkliga flödet enligt spårningsföretag och analytiker legat på fyra till fem miljoner fat dagligen, vilket motsvarar fyra till fem procent av världens samlade oljeutbud. Reuters uppger att Riyadh dirigerat om just dessa volymer till ledningen sedan tankfartygstrafiken genom Hormuz i praktiken avstannat. Den väg som skulle fungera när sundet stryps är alltså nu själv ur drift.

🇸🇦 The scale of the suspected attack on Saudi Arabia’s East–West oil pipeline is visible from space.
Satellite imagery shows a dense smoke plume stretching more than 100 km across the desert, while fire-monitoring data detected several intense heat anomalies along the pipeline… pic.twitter.com/eHFiCCMC3m — Eye OSINT (@AlexiaNoel94927) September 11, 2026

Röken syntes från omloppsbana

Copernicus Sentinel-bilder visar svart rök längs ledningens sträckning söder om Medina. CNN uppger att satellitdata registrerade nio bränder nära ledningen. Hur många av dem som är faktiska träffar är inte avgjort. Minst sex kan vara facklingsgropar, alltså platser där gas rutinmässigt bränns av vid oljeanläggningar.

Två pumpstationer pekas ut

Två amerikanska tjänstemän uppger för CNN att pumpstationer intill ledningen träffades. Pumpstationerna är de anläggningar som håller trycket uppe och driver oljan västerut. Satellitbilder tycks visa omfattande brandskador vid en station nära Al Mesba'ah den 11 september och en mindre brand vid Al Dhekra dagen innan. Om själva rörledningen skadats är fortfarande oklart. Skillnaden är avgörande, eftersom en pumpstation kan vara enklare att reparera än ett brustet rör.

CNN reports that pumping stations on Saudi Arabia’s key east-west pipeline were hit on Thursday, with one severely damaged.
The pipeline currently carries 7+ million barrels of crude oil per day bypassing Hormuz. pic.twitter.com/t5fnZMGcgM — OSINTtechnical (@Osinttechnical) September 11, 2026

Spåret leder till Maysan – men inte till någon avsändare

Både Riyadh och Bagdad uppger att drönarna kom från irakiskt territorium. Den irakiska sidan har spårat uppskjutningen till provinsen Maysan i söder. Vem som utförde angreppet är däremot inte offentligt klarlagt. Iraks premiärministerkansli meddelar att den operative befälhavaren i Maysan avsatts och att ett utredningsråd tillsatts. Gränsövergången Shalamcheh mot Iran har stängts som försiktighetsåtgärd. Saudiarabien avstår tills vidare från vedergällning på begäran av Iraks premiärminister, men förbehåller sig rätten att vidta åtgärder för att skydda sina intressen. RT uppger att kungadömet därmed skjutit upp ett svar utan att utesluta det.

Båda ändarna av exportnätet under tryck

Geografin gör läget svårhanterligt för Riyadh. Österut ligger Hormuz, där tankfartygstrafiken närmast upphört. Västerut ligger Yanbu och Röda havet. Sedan Houthirörelsen tagit kontroll över ön Perim vid Bab al-Mandeb är även den rutten satt under press. Reservvägen förbi det ena problemet mynnar alltså ut vid det andra. Marknaden svarade omedelbart. Oljepriset steg över 100 dollar per fat, och Brent noterades till omkring 104,61 dollar på fredagen. Saudiarabiens produktion låg i augusti på 6,238 miljoner fat om dagen. Med ledningen stängd, trafiken genom Hormuz i praktiken stoppad och Röda havsrutten pressad vid Bab al-Mandeb belastas enligt Reuters båda ändarna av det saudiska exportnätet samtidigt. Nästa besked som betyder något är därför inte politiskt utan tekniskt – om röret självt är helt eller inte.

Grönland sätter stopp för amerikanska borrplaner

Emil Fjellstedt — Mon, 17 Aug 2026 06:23:22 +0000

USA:s växande intresse för Grönlands naturresurser har nu blivit en konkret konflikt på öns östkust. Det amerikanska oljebolaget Greenland Energy tog iland utrustning innan tillstånden var klara – och Grönlands regering har nu satt stopp för den planerade borrstarten. Donald Trump har under flera år gjort klart att han ser Grönland som strategiskt viktigt för USA. Han har talat om att köpa ön av Danmark, ta den med militär makt eller nå en uppgörelse. I maj hävdade hans Grönlandssändebud Jeff Landry att amerikansk oljeproduktion på ön kunde komma igång inom ungefär tio månader. I juli förde det amerikanska oljebolaget Greenland Energy iland borrutrustning inför planerade provborrningar i Jameson Land på östra Grönland, utan att den lokala prövningen var färdig. Det utlöste en ”kraftig varning” från den grönländska regeringen, och planerna stoppades. Bolagets vd Robert Price hade dessförinnan sagt vid ett lokalt möte att Grönland hade gett tillstånd att ta iland utrustningen. Enligt The Guardian var den uppgiften felaktig. Kort före den planerade borrstarten meddelade myndigheterna att den nödvändiga tillståndsprocessen inte kunde slutföras i tid och att godkännanden därför inte kunde ges.

Viktig natur står på spel

Jameson Land är ett stort sammanhängande låglandsområde på Grönlands östkust, där markerna går ned mot fjordarna. Den typen av öppet lågland är ovanlig på Grönland, som i övrigt till stor del domineras av branta och bergiga landskap. Området har en rik fauna. Där finns en av Östgrönlands största och tätaste populationer av myskoxar. Spetsbergsgäss och vitkindade gäss häckar också i sådana mängder att området har internationell betydelse. Två av våtmarkerna på halvön har dessutom internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen, det internationella avtalet om skydd av värdefulla våtmarker. Det är dessa naturvärden, tillsammans med de sociala konsekvenserna för lokalsamhällen, som grönländska myndigheter nu ska pröva innan någon borrning kan tillåtas. En oljeutvinning skulle innebära transporter, arbetsmaskiner och borrverksamhet i eller nära ett område med känsliga våtmarker och viktiga djurhabitat. Just den möjliga påverkan på naturen är en central del av den miljöprövning som ännu inte är klar.

Kopplingar till Trumps krets

Bolaget har flera band till personer i Trumps politiska och ekonomiska miljö. Enligt The Guardian sitter en amerikansk marinveteran som arbetar med missilförsvarsprojektet Golden Dome i styrelsen, medan miljardären Kenneth Griffin – som bidrog till Trumps andra installationsceremoni – köpte nio procent av aktierna i april. Det är fortfarande oklart om Greenland Energy alls får tillstånd att borra i Jameson Land. Grönländska myndigheter ska först pröva projektets miljömässiga och sociala följder. Om bolaget får klartecken kan borrningen enligt myndigheternas besked tidigast börja vintern 2027 – långt efter Landrys löfte om snabb oljeproduktion.

Brentoljan över 100 dollar för första gången sedan maj

Redaktionen — Fri, 24 Jul 2026 07:31:54 +0000

Brentoljan passerade 100 dollar fatet på torsdagen för första gången sedan den 26 maj, efter den senaste upptrappningen i Mellanöstern. Det internationella riktmärket steg med omkring 7 procent och stängde på 100,69 dollar fatet, enligt CNBC. Den amerikanska WTI-oljan gick samtidigt upp till 92,19 dollar. Prisrusningen kom efter att huthirörelsen i Jemen tagit på sig attacker med drönare och robotar mot två saudiska oljetankrar i Röda havet. Rörelsen har den här veckan proklamerat ett sjöfartsembargo mot Saudiarabien. USA:s president Donald Trump hotade samtidigt att hålla Iran ansvarigt för fortsatta houthiattacker och sade att USA kan svara med hårda militära åtgärder. Oljepriserna har stigit med mer än 30 procent under juli.

Huthierna uppger sig ha angripit två saudiska oljetankrar

Emil Fjellstedt — Thu, 23 Jul 2026 11:26:49 +0000

Huthirörelsen i Jemen uppger att den har angripit två saudiska oljetankrar med robotar och drönare i Röda havet. Saudiarabien bekräftar att Encelia träffades och fattade eld, men har inte kommenterat uppgiften om den andra tankern Layla. Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav på onsdagen att tankfartygen Encelia och Layla hade angripits efter att de fortsatt sin färd trots rörelsens nyutropade blockad mot saudisk sjöfart. Enligt Saree användes ballistiska robotar, kryssningsrobotar och drönare i attackerna. Saudiarabiens statliga nyhetsbyrå SPA bekräftar att Encelia träffades under färd i Röda havet och att en brand bröt ut i fartygets för. Samtliga besättningsmän uppges vara oskadda. Någon motsvarande saudisk bekräftelse på attacken mot Layla har inte offentliggjorts. Den brittiska sjöfartsorganisationen UKMTO rapporterade samtidigt att en tanker träffats av en okänd projektil omkring 70 nautiska mil, cirka 130 kilometer, sydväst om den saudiska hamnstaden Al Shuqaiq. Projektilen orsakade en brand som besättningen bekämpade ombord. Inga personskador rapporterades.

BIG: First Saudi oil tanker reportedly hit by Houthi missile near Yemen, engulfed in flames. pic.twitter.com/R3nG7FSdW1
— Clash Report (@clashreport) July 22, 2026

Första attacken efter blockaden

Attacken kommer två dagar efter att Huthirörelsen utropade en sjöblockad mot Saudiarabien. Rörelsen säger att omkring tio fartyg har ändrat kurs sedan blockaden infördes och beskriver åtgärden som ”en blockad för en blockad”. Huthierna anklagar Riyadh för att under närmare tolv år ha strypt områdena under rörelsens kontroll genom begränsningar mot hamnar och flygplatser. Saudiarabien avvisar att landet upprätthåller en belägring av den jemenitiska befolkningen. Blockaden utropades efter att styrkor knutna till Jemens Saudiarabien-stödda regering bombat Sanaas flygplats för att hindra ett iranskt plan med en huthidelegation från att landa. Händelsen har på nytt skärpt motsättningarna mellan Huthirörelsen och Saudiarabien efter flera år av minskade direkta strider.

Hotar viktig oljeled

Saudiarabien har försökt styra en större del av sin oljeexport genom Röda havet när sjöfarten genom Hormuzsundet störts av kriget kring Iran. Huthiernas nya blockad innebär att även rutten genom Bab al-Mandeb, mellan Röda havet och Adenviken, hotas. Sundet är bara omkring 29 kilometer brett på sitt smalaste ställe och utgör den södra infarten till handelsleden mot Suezkanalen. Om attackerna fortsätter kan fartyg tvingas välja den betydligt längre rutten runt Afrika, med högre frakt- och försäkringskostnader som följd. Huthiernas uppgifter om båda tankfartygen och vilka vapensystem som användes har inte verifierats oberoende. Den bekräftade branden på Encelia visar däremot att blockaden redan har övergått från hot till ett konkret angrepp mot saudisk sjöfart.

Huthierna utropar blockad mot Saudiarabien

Emil Fjellstedt — Tue, 21 Jul 2026 05:51:10 +0000

Huthirörelsen i Jemen har utropat en omedelbar sjöblockad mot Saudiarabien och hotar att stänga Bab al-Mandeb för saudiska fartyg. Beskedet motiveras som ett svar på en påstådd saudisk blockad mot Jemen, något Riyadh förnekar samtidigt som skyddet för fartyg i sundet förstärks. Blockaden tillkännagavs på måndagen av huthiernas militära talesperson Yahya Saree. Den Iranallierade rörelsen beskriver åtgärden som ett svar på vad den kallar Saudiarabiens mångåriga blockad av hamnar och flygplatser i de huthikontrollerade delarna av Jemen. — Vi svarar på blockad med blockad och på varje upptrappning med upptrappning, sade Saree i uttalandet. Nasruddin Amer, biträdande chef för huthiernas mediekontor, preciserade senare att rörelsen avser att stänga Bab al-Mandeb för saudiska fartyg. Det omkring tre mil breda sundet förbinder Adenviken med Röda havet och är den södra infarten till handelsrutten mot Suezkanalen.

Saudiarabien sätter in skyddsåtgärder

Saudiarabiens utrikesdepartement fördömde påståendet att landet belägrar Jemen och uppgav att Riyadh kommer att vidta ”alla nödvändiga åtgärder” för att skydda sina fartyg. Den saudiskledda koalitionen har enligt BBC börjat genomföra skyddsåtgärder för fartyg som passerar Bab al-Mandeb. Riskanalytikern Mohammed Albasha säger till Reuters att själva tillkännagivandet kan störa trafiken och skapa osäkerhet kring saudiska hamnar även om inget fartyg angrips. Den avgörande frågan är enligt honom om huthierna går från hot till direkta militära insatser.

Nyckelväg för saudisk olja

Hotet kommer i ett känsligt läge för energimarknaden. Sedan trafiken genom Hormuzsundet strypts under kriget med Iran har Saudiarabien lett om mer än 70 procent av sin normala råoljeexport till hamnen Yanbu vid Röda havet. Omkring fyra miljoner fat per dag har under de senaste veckorna skeppats från Yanbu, jämfört med knappt en miljon fat om dagen för ett år sedan. Den totala mängden petroleum som passerade Bab al-Mandeb uppgick i juni till 7,4 miljoner fat per dag, motsvarande omkring sju procent av världens oljeproduktion. En fullständig stängning av sundet skulle enligt Reuters kunna minska den globala oljetillförseln med sju procent. Fartyg på väg mellan Asien och Europa skulle samtidigt tvingas till den betydligt längre rutten runt Afrika. Blockadbeskedet följer på förra veckans kraftiga upptrappning. Jemens internationellt erkända regering tog på sig ett angrepp mot Sanaas flygplats och uppgav att målet var att hindra ett iranskt flygplan från att landa. Huthierna lade ansvaret på Saudiarabien och svarade med ballistiska robotar mot flygplatsen i Abha. Den saudiskledda koalitionen uppgav att robotarna stoppades. Angreppet bröt den nära fyra år långa vapenvilan mellan parterna, vilket Nya Dagbladet tidigare rapporterat. Huthierna har tidigare visat att de kan störa sjöfarten i området. Efter Israels invasion av Gaza 2023 angrep rörelsen handelsfartyg med robotar, drönare och mindre båtar, vilket fick flera stora rederier att välja omvägen runt södra Afrika. Enligt Al Jazeera har trafiken genom sundet ännu inte återhämtat sig till tidigare nivåer.

Oljan över 90 dollar när USA och Iran trappar upp

Emil Fjellstedt — Mon, 20 Jul 2026 07:24:34 +0000

Oljepriset steg på nytt när handeln öppnade efter helgen. Brentoljan passerade 90 dollar per fat sedan USA och Iran fortsatt att attackera varandra kring Hormuzsundet. USA och Iran genomförde under måndagen attacker mot varandra för nionde natten i rad. Den fortsatta oron i regionen fick Brentoljan att ta ytterligare ett kliv uppåt när marknaden öppnade. Under avtalsförhandlingarna mellan USA och Iran tidigare i sommar sjönk oljepriset. De nya spänningarna och attackerna har därefter vänt utvecklingen. Strax före klockan fyra på måndagsmorgonen, svensk tid, handlades Brentoljans septembertermin för 90,40 dollar per fat. Det motsvarade en uppgång på 2,5 procent, enligt CNBC.

Oljepriset rusar efter USA:s nya blockad mot Iran

Redaktionen — Tue, 14 Jul 2026 06:10:47 +0000

NEW YORK (Xinhua) -- Terminspriserna på råolja steg med över nio procent på måndagen efter att USA:s president Donald Trump meddelat att landet återinför en sjöblockad mot Iran i Hormuzsundet. WTI-oljan för leverans i augusti steg med 6,73 dollar, eller 9,42 procent, och stängde på 78,14 dollar per fat på New York Mercantile Exchange. Brentoljan för leverans i september ökade med 7,29 dollar, eller 9,59 procent, till 83,30 dollar per fat på London ICE Futures Exchange. "Vi återinför DEN IRANSKA BLOCKADEN, så kallad eftersom den endast hindrar Irans fartyg eller kunder från att ta sig in eller ut", skrev Trump på Truth Social.

Färre fartyg passerar sundet

Trafiken genom Hormuzsundet har minskat kraftigt när nya attacker mellan USA och Iran har ökat säkerhetsoron. Enligt sjöfartsdataföretaget Kpler passerade 14 fartyg genom sundet på söndagen, det lägsta antalet på en månad. Marknadsanalytikern Rania Gule vid handelsplattformen XS.com skrev att utvecklingen innebär en tydlig omvärdering av den geopolitiska risken på energimarknaden, inte bara en kortsiktig teknisk rekyl. Marknaden reagerar enligt Gule både på militära händelser och på den växande risken för störningar i oljeflödena. Priserna väntas få fortsatt stöd så länge spänningarna består och något meningsfullt diplomatiskt genombrott uteblir. Vladimir Zernov, analytiker vid marknadsinformationsföretaget FX Empire, sade att världens oljelager har minskat betydligt under den tidigare blockaden av Hormuzsundet. En ny blockad kan enligt honom bli en stark prisdrivande faktor och snabbt föra priserna mot nivåerna i april och maj.

Iran stänger Hormuzsundet efter nya USA-attacker

Jan Sundstedt — Thu, 11 Jun 2026 10:27:47 +0000

Iran meddelar att landet nu stänger Hormuzsundet för all fartygstrafik efter nya amerikanska attacker mot landet. Irans militärledning hotar fartyg som försöker passera, vilket kan få stora följder för olje- och gasmarknaden – samtidigt som USA bestrider Irans bild av trafikläget. Irans högsta operativa militära ledning, Khatam al-Anbiya Central Headquarters (KCHQ), har enligt iransk statlig tv beordrat en stängning av Hormuzsundet för alla fartyg, inklusive oljetankers och handelsfartyg. Den iranska militärledningen kopplar beslutet till nya amerikanska angrepp mot flera områden i provinsen Hormozgan i södra Iran. Uttalandet varnar samtidigt för att iranska styrkor kan angripa trafik genom sundet. Revolutionsgardets marin uppger separat att sundet ska förbli stängt tills vidare. Marinens varning riktar sig till fartyg i Persiska viken och Omanbukten och uppmanar dessa att inte lämna sina ankarplatser. Iran säger att fartyg som närmar sig sundet kan ses som att de samarbetar med fienden.

USA bestrider bilden

Amerikanska källor ger en annan bild än den iranska, där flertalet rapporterar att USA:s militärledning säger att kommersiella fartyg fortsatt rör sig genom sundet. USA:s Central Command har bekräftat nya attacker mot mål i Iran och beskriver dem som självförsvar mot iransk aggression. Iran beskriver samma händelser som amerikansk aggression och använder angreppen mot Hormozgan som grund för sitt stängningsbesked. Hormuzsundet är en av världens viktigaste passager för olja och gas. Iran behöver inte nödvändigtvis stoppa varje fartyg för att påverka världsmarknaden. Ett iranskt försök att stoppa eller hota trafiken är tillräckligt för att destabilisera den globala energimarknaden, rederier och försäkringsbolag.