odling – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg odling – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Förläng skörden – torka frukt och bär hemma https://nyadagbladet.se/mat/sa-torkar-du-frukt-och-bar/ Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239187 Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över. Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen. Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt. Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar. Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar. [caption id="attachment_239196" align="alignnone" width="1170"]Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels[/caption] Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader. Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn. Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen. Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop. [caption id="attachment_239321" align="alignnone" width="1170"]Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska[/caption]

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare. För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas. Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas. Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.]]> Knepen som får gröna tomater att mogna https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/ https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/#respond Fri, 28 Aug 2026 05:50:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=129622 Gröna tomater kan få mogna färdigt inomhus. Rätt temperatur och ett moget äpple kan hjälpa processen – men alla tomater är inte tillräckligt utvecklade för att eftermogna.
Artikeln publicerades ursprungligen den 19 augusti 2022.
Tomater trivs under svenska somrar, men när temperaturen sjunker blir det ofta gröna frukter kvar på plantorna. De kan plockas före den första frosten och få mogna inomhus.

Sortera tomaterna först

Börja med att skilja de utvecklade tomaterna från dem som har plockats för tidigt. Fullstora och blankt gröna tomater kan vanligtvis eftermogna, särskilt om färgen har börjat ljusna eller fått en svag rosa ton. Små, hårda och matt mörkgröna tomater har ofta inte nått det så kallade mogengröna stadiet. De kommer sällan att mogna ordentligt efter skörd, enligt Colorado State University.

Tomaterna behöver inte solljus

Direkt solljus behövs inte för eftermognaden. Lägg i stället tomaterna luftigt i en papperspåse eller en grund låda, skyddade från direkt sol. Frukterna ska vara torra och oskadade och bör helst ligga i ett eller två lager. Temperaturen avgör hur snabbt det går. Omkring 20–25 grader ger snabbare mognad, medan 13–16 grader bromsar processen. Temperaturer under cirka 10 grader kan försämra smaken och kvaliteten. Kontrollera tomaterna med några dagars mellanrum och plocka bort frukter som har spruckit eller börjat mögla.

Så skyndar du på mognaden

Tomaternas mognad styrs bland annat av växthormonet etylen. Ett moget äpple, en banan eller en redan mogen tomat avger gasen och kan därför påskynda processen. Lägg någon av frukterna tillsammans med tomaterna i en papperspåse eller ventilerad låda. Undvik skadad eller rutten frukt och använd inte en försluten glasburk. Där kan fukt stängas in och öka risken för mögel.

Kan man äta omogna gröna tomater?

Omogna tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin. Ämnet är besläktat med solanin och chakonin, som förekommer i potatis. Stora mängder glykoalkaloider kan orsaka illamående, diarré och magsmärtor. Livsmedelsverket har inget generellt råd om att undvika omogna tomater, men myndigheten har inte gjort någon fullständig riskvärdering och kan därför inte slå fast vilka mängder som är säkra. Den forskning som myndigheten hänvisar till visar att tomatinhalten sjunker när tomaten växer och mognar. Finlands livsmedelsverk avråder däremot från att äta omogna gröna tomater, även tillagade. Rådet gäller inte tomatsorter som fortfarande är gröna när de är mogna.]]> https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/feed/ 0 Vattna när det regnar – därför kan det hjälpa trädgården https://nyadagbladet.se/miljo/vattna-nar-det-regnar/ Thu, 11 Jun 2026 11:51:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233020 Regn räcker inte alltid för att växterna ska få vatten på djupet. Om jorden är uttorkad kan en extra vattning i samband med regn hjälpa fukten att tränga ner till rötterna. En regnskur efter flera torra dagar kan se ut som en lättnad för hela trädgården. Men för växterna är det inte säkert att vattnet når dit det behövs, skriver Land.se. När jorden har torkat ut kan ytan bli svår för vattnet att tränga igenom. En kort skur riskerar då att rinna bort, stanna ytligt eller avdunsta snabbt om vädret är varmt. Rådet är därför att vattna precis före regn, eller medan regnet pågår. Då blir marken mer mottaglig och regnvattnet får bättre möjlighet att söka sig längre ner i jorden. Det gäller särskilt efter varma perioder, när rabatter, grönsaksland och krukor hunnit torka ut ordentligt. Nyplanterade växter är extra känsliga, eftersom deras rötter ännu inte har hunnit söka sig djupt ner.

Förbered jorden före skuren

Ett sätt att få mer nytta av nederbörden är att luckra jorden lätt innan regnet kommer. Då minskar risken att vattnet bara rinner av den torra ytan. Jord med hög mullhalt håller också kvar fukt bättre. Kompost, löv, gräsklipp och annat organiskt material kan därför göra jorden mer motståndskraftig under torra perioder. Vid enskilda plantor kan små jordkanter runt växten hjälpa till att samla upp vattnet. Det gör att både regn och extra bevattning stannar kvar närmare rotsystemet i stället för att försvinna åt sidan. Den extra vattningen behöver inte ske kraftigt – det viktiga är att vattnet hinner sugas upp. En vattenkanna eller svettslang är därför ofta bättre än en hård stråle som snabbt spolar över ytan. Poängen är inte att vattna i onödan, utan att använda regnet mer effektivt. När jorden redan är mottaglig kan även en mindre skur bidra mer till växternas vattenförsörjning.]]> Skaffa växthus: Det här bör du tänka på https://nyadagbladet.se/miljo/skaffa-vaxthus-det-har-ska-du-tanka-pa/ https://nyadagbladet.se/miljo/skaffa-vaxthus-det-har-ska-du-tanka-pa/#comments Mon, 01 Jun 2026 05:43:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=117772 Att skaffa sig ett växthus är något många funderar över. Samtidigt kan frågorna och problemen hopas så att man helt enkelt avvaktar med att ta tag i saken. Oavsett om man vill bygga själv eller köpa ett färdigt finns det dock många olika möjligheter. Här listar vi tipsen och tricksen för den som vill skaffa sig ett eget växthus.
Artikeln publicerades ursprungligen den 27 mars 2022.
När våren nu nalkas med stormsteg går särskilt många i tankarna på att skaffa sig ett växthus. Att ha ett växthus har många fördelar särskilt för svenskar eftersom vi i regel har så få sommarmånader och ett växthus kan hjälpa till att förlänga sommaren – om än på ett litet område. Främst kanske de flesta vill skaffa sig växthus på grund av de förbättrade odlingsmöjligheterna det innebär. När man bestämt sig för att skaffa sig ett växthus står valet mellan att bygga själv eller att köpa ett fabrikstillverkat. Som Gröna Rader noterar finns det för- och nackdelar med bådadera. Billigare att bygga själv – men tar längre tid Ofta blir prislappen något lägre när man bygger själv än köper ett färdigt växthus. En annan fördel är att man kan bygga precis som man själv vill ha det. Dock är det mer tidskrävande och kan vara svårt för någon som har begränsad erfarenhet av bygge. Då kan det vara fördelaktigt att kosta på sig ett fabrikstillverkat, som är enklare att sätta upp. Välj ett större än du tänkt Det vanligaste felet många gör är att välja ett alldeles för litet växthus. En grundregel är att inte ha mindre än 10 kvadratmeter, tipsar Land. Små växthus blir ofta väldigt varma och svåra att arbeta i. Det är också viktigt att tänka på hur mycket man vill odla och vad. Tomater och gurka tar exempelvis mycket plats. Sedan kanske man vill ha en sittplats eller plats för annat i växthuset. Som regel får man bygga upp till femton kvadratmeter innan man behöver bygglov.   [caption id="attachment_120217" align="alignnone" width="1170"] Foto: Jinx McCombs/CC BY-ND 2.0[/caption]   Grund Grunden är viktig för att växthuset ska stå säkert året om, annars är det lätt att det får tjälskador under vintern. Om möjligt ska man välja en plats där man kan plana ut marken och det är viktigt att ta bort eventuella stenar. Det kan stå på marknivå eller ha en murad sockel av exempelvis tegel eller lättbetong, oavsett vilket bör jorden vara väldränerad. Är det lerjord bör man lägga grov sand i ett 30–40 centimeter djupt lager under syllen för att minska risken för tjälskador på växthuset. Det kan också vara fördelaktigt att ställa det på en större sandbädd på cirka en meter eller mer, samt att sanden går utanför växthusets väggar – då blir östersidan ett utmärkt ställe att odla på. Dock ska man i så fall använda natursand som inte är för grov eller finkornig. Det kan också ha sina fördelar att ha en upphöjd grund eftersom odlingsbädden då värms upp tidigare under våren. Material Om man väljer att bygga själv är det bästa tipset att använda sig av gamla fönster, eftersom det är någonting man kan hitta billigt eller i många fall gratis – kanske har man redan några liggande hemma. Därefter kan man bygga ett regelverk till fönstren och då är det viktigt att tänka på att använda sig av lärkträ eller tryckimpregnerat trä främst på den nedersta regeln eftersom den utsätts för mest fukt. Ska man använda sig av ett annat material är det viktigt att ytbehandla med exempelvis linoljebaserade produkter. Taket och de delar som fönstren inte täcker kan sedan byggas av plast. Då kan man få ett relativt billigt och bra växthus. Kom ihåg att göra dörren tillräckligt bred för en skottkärra, det kommer att behövas. Den bör också placeras på norrsidan, så man kan använda södra gaveln till odling.   [caption id="attachment_117780" align="alignnone" width="1920"] Foto: hsvall/Pixabay[/caption]   Läge Ur odlingssynpunkt är det bäst att placera växthuset med gavlarna i norr och söder. Det ska helst inte vara någonting som skuggar mot ljuset, förutom eventuellt något lövträd som kan skugga lite under högsommaren. Det bästa är att välja en plats med både morgon- och kvällssol, men har man inte det är morgonsol att föredra. Middagssol är inte lika viktigt för växthuset, förutom möjligen under den tidiga våren. Kom också ihåg att placera det så att det inte är i vägen för exempelvis snöröjning på vintern. Luftning Luftning är en viktig del av växthuset för att temperaturen ska kunna regleras, och det räcker inte med endast en dörr som står öppen, det behöver finnas luckor i taket som man kan öppna. Det är bättre att ha flera små än några få stora luckor och de bör stå för ungefär 20 procent av takets totala yta. Det finns automatiska luftanordningar att införskaffa, men man kan också bara öppna luckan genom att ställa dit en kloss eller liknande så att luften kommer in. Glöm inte vattnet Det går åt mycket vatten i ett växthus. Kan man dra in vatten är det en stor fördel och det finns även färdiga bevattningssystem att köpa. Det man också kan göra är att ha hängrännor på växthuset så man kan forsla regnvatten till tunnor. På det viset behöver man inte bära vatten längre sträckor. En annan sak att tänka på är om man vill ha el i sitt växthus eller inte. Om man har det kan man använda växthuset även under kallare perioder.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/skaffa-vaxthus-det-har-ska-du-tanka-pa/feed/ 1 Därför ska du klappa dina tomatplantor https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-klappa-dina-tomatplantor/ Fri, 22 May 2026 13:02:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231158 Tomatplantor som stryks försiktigt kan utveckla kortare och stadigare stjälkar. Förklaringen finns i växternas naturliga reaktion på beröring, vind och annan fysisk påverkan. Tomater som odlas inomhus blir lätt rangliga, särskilt om de står varmt och ljuset inte räcker till. Ett enkelt knep är att varsamt röra vid den unga stjälken och bladverket varje dag – ett råd som även lyfts av tidningen Land. Rådet kan tyckas en aning märkligt men har stöd i växternas reaktion på sin omgivning. När en planta utsätts för vind, regn eller beröring kan den svara genom att växa mer kompakt och bygga en stadigare stam. Inom forskningen kallas fenomenet thigmomorfogenes.

Så gjordes försöket

I en studie på tomatplantor undersökte forskare vad som händer när plantans stjälk berörs upprepade gånger. De utsatte en ung del av stjälken för mekanisk påverkan och jämförde sedan resultatet med plantor som inte hade behandlats på samma sätt. Efter två veckor var den berörda delen av stjälken tydligt kortare än hos kontrollplantorna. Forskarna såg också att den närmast ovanförliggande delen av stjälken påverkades, trots att den inte hade berörts direkt. Beröringen tycks alltså utlösa en reaktion även i angränsande växtdelar. Forskarna mätte även förändringar i plantans kemiska processer. Redan efter ett dygn ökade aktiviteten hos enzymer kopplade till ligninbildning, ett ämne som bidrar till styvare cellväggar. Samtidigt sjönk halten av växthormonet auxin i den berörda delen av stjälken, vilket kan bidra till att längdtillväxten bromsas. [caption id="attachment_172531" align="alignnone" width="640"] Montage. Foto: Clay Banks, Markus Spiske/Unsplash[/caption]

Lätt beröring räcker

För hobbyodlaren handlar det inte om att behandla plantorna hårdhänt. Tvärtom räcker en mycket lätt beröring – ungefär som att försiktigt klappa eller stryka plantan. Effekten efterliknar delvis den belastning som plantor utsätts för utomhus av vind och rörelse. Metoden kan vara särskilt användbar för tomatplantor som drivs upp inomhus innan de planteras om eller flyttas ut. En stadig planta klarar sig bättre när den senare bär blad, blommor och frukt. Metoden ersätter inte god skötsel i övrigt. Tomatplantor behöver fortfarande tillräckligt med ljus, lagom vattning, näring och omplantering i rätt tid. Men en varsam daglig klapp kan vara ett enkelt sätt att hjälpa plantan att bli mindre ranglig – och bättre rustad för säsongen.]]> Odla morötter på fönsterbrädan https://nyadagbladet.se/miljo/odla-morotter-pa-fonsterbradan/ https://nyadagbladet.se/miljo/odla-morotter-pa-fonsterbradan/#respond Wed, 20 May 2026 06:38:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=119401 Bor du i lägenhet eller har du för liten trädgård för att odla? Misströsta inte, det går att odla även på små ytor och utan trädgård. Att exempelvis odla morötter på fönsterbrädan går alldeles utmärkt – det krävs bara lite tid och omsorg. Alla har inte tillgång till en stor trädgård, men det betyder inte att man inte kan odla egna grönsaker. Det går fint att odla morötter på fönsterbrädan, skriver Land.se. Det kan dock ta lite tid att få dem stora. För att odla morötter behöver man en kruka som är minst 25 centimeter djup. Det är fördelaktigt att använda sig av blomjord, men man kan sedan avsluta med några centimeter såjord på toppen. Det går bra att använda sig av instruktionerna på fröpåsen. Låt gärna krukan stå i en skål så att den får vatten underifrån under hela odlingstiden. Från början räcker det att vattna underifrån. På så vis kryper rötterna neråt, vilket är bra när det gäller morötter. Vattna sedan från båda håll när plantorna kommit upp. Morötter behöver ingen extra gödning och klarar sig utan extra ljus, även om ljus är en fördel. Efter ungefär två månader kommer man troligtvis att kunna gallringsskörda mindre morötter, men vill man ha fullstora kan man behöva vänta upp till fyra månader.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/odla-morotter-pa-fonsterbradan/feed/ 0 Så håller du mördarsniglarna borta https://nyadagbladet.se/miljo/mordarsniglar-snigelfallor-robotgrasklippare/ Tue, 19 May 2026 06:55:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230538 Mördarsnigeln är en återkommande plåga i svenska trädgårdar – men många populära råd har svagt stöd. Den mest effektiva strategin verkar i stället vara att börja tidigt, minska fukten och styra sniglarna till platser där de kan samlas in. När de första sniglarna syns i trädgården är det lätt att tänka att problemet hör sommaren till. I själva verket börjar kampen betydligt tidigare. Mördarsnigeln, eller spansk skogssnigel, vaknar så snart dygnsmedeltemperaturen stiger till några plusgrader. Den som väntar tills salladen är uppäten är ofta för sent ute. Naturvårdsverket beskriver mördarsnigeln som en invasiv främmande art som orsakar stora skador i trädgårdar, odlingar och jordbruk. Den mest effektiva metoden för trädgårdsägare är enligt myndigheten fortfarande att samla in och döda både sniglar och ägg. Men den klassiska kvällsrundan med sax eller hink är bara en del av lösningen. Den stora frågan är hur man gör trädgården mindre inbjudande – och hur man får sniglarna att samlas där man faktiskt kan komma åt dem.

Börja med miljön: fukten driver sniglarna

Sniglar trivs där det är fuktigt, skuggigt och skyddat. Därför kan enkla förändringar i trädgården göra stor skillnad. Riksförbundet Svensk Trädgård rekommenderar bland annat att hålla gräset kort, undvika öppna växtavfallshögar, stänga jord- och gödselsäckar, använda sluten kompost och vattna på morgonen i stället för på kvällen. Då hinner markytan torka upp under dagen. En trädgård med högt gräs, brädor, öppna säckar, skuggiga passager och fuktiga hörn blir i praktiken ett snigelhotell. En öppnare, torrare trädgård gör det svårare för sniglarna att röra sig ostört.

Robotgräsklipparen – inget mirakelmedel, men ett hjälpmedel

Ett mer oväntat tips är robotgräsklipparen. Redan 2008 rapporterade SVT att Husqvarna lät tio familjer testa om robotgräsklippare kunde minska antalet mördarsniglar i hårt drabbade trädgårdar. Ny Teknik har också skrivit om Husqvarnas försök att undersöka om Automower kan användas i jakten på mördarsniglar. Men effekten bör inte överdrivas. Robotgräsklipparen är inget snigelgift på hjul. Nyttan beror sannolikt på flera faktorer: gräset hålls kort, markmiljön blir öppnare och mindre skyddad, och sniglar som rör sig över gräsmattan kan störas eller skadas. Robotgräsklipparen bör inte köras nattetid. Igelkottar och andra smådjur kan skadas av robotklippare, eftersom de är aktiva i mörker. Om roboten används som en del av strategin bör den därför köras dagtid. [caption id="attachment_230695" align="alignnone" width="1170"]Mördarsnigel på fuktig mark i trädgårdsmiljö Foto: hedera.baltica (CC BY-SA 2.0)[/caption]

Gör egna snigelstationer

Ett av de mest underskattade knepen är att inte jaga sniglar över hela trädgården – utan att få dem att samlas på bestämda platser. Det enklaste sättet är att skapa gömställen. Lägg ut en bräda, ett krukfat, en bit fuktig kartong eller en säck på marken. Sniglarna söker sig gärna till den fuktiga, mörka platsen under dagen. Nästa morgon eller förmiddag lyfter man på fällan och plockar bort dem. Samma princip gäller för lockbeten. Rutten frukt, bananskal eller uppblött hundmat kan placeras i utkanten av odlingen för att dra sniglarna till en plats där de kan samlas in. Tanken är att inte lägga "snigelbaren" bredvid salladen, utan att locka bort sniglarna från det som ska skyddas.

Ölfällan fungerar – men ställ den rätt

Ölfällor är ett av de mest kända snigelknepen. De fungerar genom att sniglar lockas av jäsningsdofter, kryper ner i behållaren och drunknar. Men det finns en viktig invändning: en ölfälla kan också locka sniglar från omgivningen. Därför bör ölfällor inte placeras mitt i den mest känsliga odlingen. Bättre är att använda dem i utkanten, som en insamlingspunkt. Ny forskning visar att vissa ölsorter lockar sniglar bättre än andra. En tvåårig fältstudie på bland annat Arion vulgaris – mördarsnigeln – visade att vissa öltyper var betydligt mer attraktiva än andra. Forskarna konstaterade att det inte är alkoholen som lockar sniglarna, utan flyktiga ämnen från jäsningen.

Jästdeg kan vara bättre än öl

En studie publicerad i tidskriften Insects visade att en enkel jäsande deg av mjöl, vatten och jäst var mycket attraktiv för flera invasiva snigel- och snäckarter. I vissa försök fungerade den bättre som lockbete än kommersiella snigelmedel med metaldehyd. Grundprincipen är enkel: blanda mjöl, vatten och jäst och låt blandningen börja jäsa. Den kan sedan användas som lockbete i en fälla eller vid en kontrollerad insamlingsplats. I svenska odlargrupper förekommer även varianter med socker och ibland diskmedel, men det sistnämnda bör man vara försiktig med ur miljö- och djurskyddsperspektiv. Det viktigaste är inte att blanda till ännu en mirakelsörja, utan att förstå principen att sniglar dras till jäsning och nedbrytning.

Ankor – effektivt men inte enkelt

För större trädgårdar finns en mer levande metod: ankor. Löpankor, myskankor och vissa svenska lantraser är kända för att äta sniglar. Länsstyrelsen i Skåne rapporterar om en odling där ankor och snigelstaket höll mördarsniglar borta från en stor trädgård. Men ankor är inte ett trädgårdsredskap. De är djur. De kräver förstås skötsel och omsorg. Tänk på att de kan trampa ner plantor, störa grannar och förstöra dammväxter. Dessutom är inte alla ankor jätteförtjusta i mördarsniglar, det är lite av en smaksak. Som metod passar de därför bäst för den som redan vill ha djur och har plats för dem – inte för den som bara vill rädda en pallkrage. [caption id="attachment_230705" align="alignnone" width="1170"] Foto: Anthony Rae/Unsplash[/caption]

Växter sniglarna helst undviker

Ett långsiktigt sätt att minska skadorna är att välja växter som sniglar ofta ratar. De flesta buskar och träd klarar sig bättre än mjuka, späda växter. Växter med hårda, läderartade eller aromatiska blad är ofta mindre attraktiva. Exempel som ofta nämns är lavendel, julros, murgröna, törel, pion, röllika, akleja, prydnadslök, salvia, lammöra, vallmo, bergenia och rhododendron. Däremot är sallad, späda grönsaksplantor, jordgubbar, tagetes, dahlior och andra mjuka, saftiga växter ofta särskilt utsatta. Dessa bör skyddas extra noga – eller användas som lockbeten.

Äggskal, koppartejp och ull – mer myt än metod?

Många klassiska råd låter rimliga: krossade äggskal ska riva sniglarnas undersida, koppartejp ska ge en obehaglig reaktion, ullpellets ska vara svåra att ta sig över. Problemet är att de inte alltid fungerar. Royal Horticultural Society testade flera populära barriärer – krossade äggskal, barkmull, koppartejp, vassa grusbarriärer och ullpellets – runt sallatsplantor. Resultatet var nedslående: skadorna minskade inte jämfört med oskyddade plantor. Det utesluter däremot inte att enskilda odlare har sett resultat i sina rabatter. Men det innebär att metoderna inte bör ses som säkra lösningar.

Salt bör undvikas

Ett råd som fortfarande förekommer är att hälla salt på sniglar. Det bör man låta bli. Riksförbundet Svensk Trädgård avråder tydligt från salt, både eftersom det orsakar onödigt lidande och eftersom salt inte hör hemma i trädgårdsjorden. Om man vill avliva sniglar manuellt är ett snabbt klipp bakom huvudet skonsammast.

Styr sniglarna i stället för att bara jaga dem

Ingen metod kan på egen hand göra trädgården helt snigelfri. Den som vill lyckas behöver i stället tänka i flera lager. Börja tidigt. Håll gräset kort. Minska fukten. Leta ägg. Skapa gömställen som fällor. Använd lockbeten i utkanten av odlingen. Skydda känsliga plantor. Välj växter som sniglarna ratar. Och var skeptisk till de råd som låter för enkla. Kampen mot mördarsniglar vinns sällan med ett mirakelmedel. Den vinns genom att göra trädgården lite mindre bekväm för dem – varje dag.]]> Brännässlan – vårens stickiga superväxt https://nyadagbladet.se/halsa/brannasslan-varens-grona-nyttovaxt/ Tue, 12 May 2026 06:33:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229894 När de första späda brännässlorna kommer upp på våren är de som bäst att ta vara på. Den stickiga växten är rik på näring, användbar i köket och har i generationer varit en självklar del av både självhushållning, folkmedicin och trädgård. Brännässlan är en av vårens mest underskattade växter. Den växer där många helst undviker att sätta handen, längs diken, skogsbryn och gamla trädgårdskanter – men bakom de stickande bladen döljer sig en råvara som människor har använt i generationer. Det är under våren som nässlan är som mildast i smaken och enklast att ta vara på.

Plocka rätt – och på rätt plats

De bästa nässlorna att använda i matlagning är de unga, späda skotten som kommer på våren. Plocka helst toppskotten, gärna med handskar och sax, och välj platser som ligger en bit från vägar, besprutade marker och hundrastningsstråk. Undvik också kvävegödslad mark och hagar där djur gödslar marken, eftersom nässlor, enligt Skogsskafferiet, lätt kan lagra nitrater. Grova stjälkar och äldre plantor som hunnit bli stora eller börjat blomma är mindre lämpade. Brännässlan känns igen på det som gör den besvärlig: den bränns. Bladen är gröna, tandade och sitter motsatta på stjälken. En vanlig förväxlingsväxt är vitplister, som ofta växer på samma platser och har liknande blad, men saknar brännhår och får vita blommor. Vitplister är inte giftig och går också att äta, men den har inte samma näringstäta rykte eller användningstradition som brännässlan. Även etternässlan kan förväxlas med brännässla – den är inte heller giftig, men dyker oftare upp senare på sommaren. Vid osäkerhet bör man jämföra noggrant innan något hamnar i korgen. [caption id="attachment_173125" align="alignnone" width="1170"] Brännässla och Vitplister. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption]

I köket

I köket kan brännässlan användas ungefär som spenat, men med en tydligare grön, örtig och nötaktig smak. Skölj bladen noggrant, förväll dem i några minuter, kyl av och krama ur vätskan. Då försvinner bränneffekten och nässlorna blir en mjuk råvara som passar i allt från enkla vardagsrätter till mer avancerade vårrecept. Den mest klassiska rätten är nässelsoppa, gärna serverad med kokt ägg, grädde eller en klick crème fraiche. Men nässlorna gör sig också väl i pajer, omeletter och frittata, där de kan ersätta spenat eller mangold. Finhackade kan de vändas ner i pannkakssmet, bröddeg eller färskost, eller blandas med smör, citron och salt till ett grönt kryddsmör. Vill man variera användningen kan nässlor mixas till pesto med olivolja, vitlök, ost och nötter eller frön. De kan också röras ner i risotto, pastasåser och grytor mot slutet av tillagningen, där de ger både färg och en mild vårsmak. I mindre mängder fungerar de även som smaksättare i gnocchi, hemgjord pasta eller gröna biffar. Förvällda och urkramade nässlor kan frysas in i små portioner och tas fram under året, medan torkade blad kan malas till pulver och användas i te, smoothies eller degar. På så vis blir vårens korta nässelsäsong något man kan ta vara på långt efter att de första skotten har vuxit sig grova. [caption id="attachment_229988" align="alignnone" width="1170"] Nässelsoppa. Foto: iStock/Liliia Bila[/caption]

I trädgården

I trädgården kan brännässlan vara mer av en resurs än ett ogräs. Färska nässlor kan läggas i vatten för att dra och bli ett näringsrikt gödselvatten, som sedan späds innan det används till växter som behöver extra kraft. Blandningen luktar starkt, men är ett klassiskt knep bland odlare för att ta vara på det som annars ofta rensas bort. Nässlor kan också läggas i komposten som kväverikt grönt material. Samtidigt fyller de en viktig ekologisk funktion. Enligt brittiska Royal Horticultural Society är nässlor en viktig värdväxt för larver från flera dag- och nattfjärilar, och ett litet nässelbestånd i ett undanskymt hörn av trädgården kan därför gynna den biologiska mångfalden.

Näringsrik vårväxt

Brännässlan har länge haft rykte om sig att vara en av vårens mest näringstäta vilda växter. De späda bladen innehåller bland annat C-vitamin, järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel, och växten är dessutom relativt proteinrik. Särskilt tidigt på våren, när de första skotten kommer upp, har nässlan därför setts som ett stärkande tillskott efter vintern. Traditionellt har brännässlan använts som vårkur mot trötthet och matthet, ofta i form av te, soppa eller torkat pulver. Den mineralrika växten ansågs stärka kroppen efter den mörka årstiden. Nässelte har också druckits som allmänt stärkande örtte och förekommer i äldre huskurer kopplade till blod, leder och utrensning. Utvärtes har nässlan framför allt använts i hår- och hudvård. Avkok på nässelblad har använts som hårsköljning för hårbotten och fett hår, och nässla förekommer fortfarande i schampon och naturkosmetiska produkter. I enklare huskurer har avkoket också använts på huden, särskilt där man velat ha en sammandragande eller uppfriskande effekt. [caption id="attachment_229996" align="alignnone" width="1170"] Foto: Piotr Zygulski/CC BY-SA 2.0[/caption]

En gammal nyttoväxt

Historiskt har brännässlan också haft en praktisk roll i självhushållningen. Den är vanlig vid gårdar, i rabatter och diken, och har varit känd i Norden sedan åtminstone medeltiden. Torkade nässlor har använts som djurfoder, växten har brukats för växtfärgning och de fiberrika stjälkarna har kunnat bearbetas till textil. Under perioder av materialbrist har nässelfiber lyfts fram som ett alternativ till bomull och lin. Brännässlan var inte bara något som växte i utkanten av gården, utan en råvara som kunde mätta, gödsla, färga, klä och bidra till livet i trädgården. Det som i dag ofta betraktas som ett besvärligt ogräs var länge en självklar del av hushållets kretslopp. Kanske är brännässlan därför värd att upptäcka på nytt. Den kräver handskar och lite försiktighet, men ger mycket tillbaka: mat på tallriken, näring efter vintern, hjälp i odlingen och en påminnelse om hur mycket användbart som kan finnas i det vi annars rensar bort.]]> Så enkelt odlar du potatis https://nyadagbladet.se/mat/sa-enkelt-odlar-du-potatis/ https://nyadagbladet.se/mat/sa-enkelt-odlar-du-potatis/#comments Mon, 11 May 2026 09:45:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=144006 Våren är kommen och så är alldeles snart även tiden för potatisodling. Potatis är inte bara ett mångsidigt livsmedel utan också lätt att odla utan vare sig tillgång till land eller ens en trädgård.
Artikeln publicerades ursprungligen den 2 april 2023.
Potatis är ett ofta underskattat livsmedel som ibland fått ett oförtjänt dåligt rykte på grund av dess höga halt av kolhydrater, som ett flertal dieter talar emot att man bör äta. Samtidigt menar många att kroppen i själva verket behöver dessa kolhydrater och potatis innehåller även nyttigheter som C-vitamin, kalium och vitamin B3 och B6. Tidigare har potatis varit en relativt billig matvara att köpa, men har under de senaste åren, som mycket annat, ökat avsevärt i pris. Tacksamt nog är den inte svår att odla själv och man behöver inte ha en åkerstor tomt för att odla fram ett eget gäng.

Skillnad på norr och söder

Exakt när det är dags att börja odla potatis skiljer sig beroende på var man bor. Generellt brukar man säga att potatis sätts i mitten av april i södra Sverige och i mitten av maj i norra. Jorden behöver bli tillräckligt varm innan potatisen sätts - åtminstone cirka 8 grader. Sätter man ner den för tidigt kan det öka risken för sjukdomar.

Sorter att välja mellan

I världen finns omkring 2 500 olika potatissorter och i Sverige odlas ett hundratal av dessa. Förenklat kan man dela upp dem i tre kategorier.
  • Färskpotatis. Snabbväxande sorter man ofta äter till midsommar. Exempel kan vara Arrow, Maria eller Rocket. Dessa går inte att lagra utan ska ätas nyskördade.
  • Sommar- och höstpotatis (tidiga). Ska helst inte lagras under en längre period, utan ätas under hösten. Exempel kan vara Ukama, Princess och Maris Bard.
  • Höst- och vinterpotatis. Dessa kan man lagra under en längre tid. Exempelvis Annabell, King Edward och Folva.
Har man möjlighet är det bäst att odla lite av varje för tillgång till färsk potatis under sommaren och hösten och att även kunna lagra under vintern. [caption id="attachment_144067" align="alignnone" width="640"] Potatisplantor. Foto: Local Food Initiative/CC BY 2.0[/caption]

Börja på rätt sätt

Börja med att köpa sättpotatis. Låt inte potatisen från Ica få groddar och sätt den, då det kan finnas risk att den bär på sjukdomar. Köp istället från så kallat certifierat utsäde, med andra ord sättpotatis som är godkänd och därmed säker att odla på. När man köpt hem sin sättpotatis kan man lägga ut dem på brickor eller exempelvis i äggkartonger i ett ljust rum för att förgro i några veckor, det ger en snabbare skörd. Kom därför ihåg att köpa sättpotatisen några veckor i förväg. En sättpotatis ska vara omkring fem centimeter, men köper man större kan man också dela dem. Låt snittytan torka några timmar innan och se till att båda sidorna har groddar. Jorden ska helst vara mager och väldränerad och vissa menar att det även är bra att blanda i sand, men det är inte ett måste. Det ska också vara bra att grundgödsla innan sättning, enligt tidningen Land. Har man tillgång till att göra ett potatisland, eller har ett sedan tidigare, är det förstås toppen. Till skillnad från vad många tänker sig är det dock absolut inget måste. Faktum är att det finns flera olika sätt att odla potatis, även om man inte orkar gräva eller ens köpa en pallkrage.
  • I kruka. Se till att det är hål i botten och lägg gärna småsten, alternativt lecakulor, i botten. Perfekt för balkongen men kräver dock mer vattning än ute i jorden.
  • I en låda. Det behöver inte vara en perfekt pallkrage, men någon form av låda som är byggd av vad som helst. Går att samtidigt använda som en slags kompostlåda där man kan slänga på diverse trädgårdsavfall som sedan blir till ny jord.
  • I en sopsäck. Använd en tom jordpåse eller stor soppåse och gör några hål i botten. När det är dags att skörda kan man enkelt skära upp påsen och potatisarna ramlar ut.
  • Direkt på marken. För den som vill minimera ansträngning kan man kasta ut lite sättpotatis på en plats man inte använder, kasta över exempelvis gamla löv eller halm så det täcker ordentligt för solen. Sedan fortsätter man allteftersom att kasta över ogräs och liknande om potatisarna tittar fram. Gräset under kommer under hösten att ha dött och det blir då lätt att göra odlingsbädd på platsen.
Hur tätt man ska sätta potatisarna är lite olika och beror på land och odlingsteknik. Generellt kräver färskare sorter mindre utrymme, omkring 20–30 centimeter, och senare sorter mer, upp till 60 centimeter. Ju längre avstånd, desto mindre risk för bladmögel. Vattna och behåll en jämn fuktighet under hela odlingsperioden. Det kan också behövas påfyllning av jord eftersom man inte vill att potatisen ska exponeras för solen. Solen gör potatisen grön och den utvecklar då det giftiga ämnet solanin. [caption id="attachment_144066" align="alignnone" width="640"] Foto: Terrie Schweitzer/CC BY-NC-SA 2.0[/caption]

När potatisen är klar

När potatisen är klar varierar förstås efter sort. Generellt brukar man säga att färskpotatis ska skördas när bladen är gröna och vinterpotatis ska ligga i jorden längre tills bladen vissnat, vilket gör att den får ett kraftigare skal och håller längre. Vanligen tar det omkring tre månader från sättning till första skörd, men det kan ske på kortare tid. Det bästa är att sticka ner handen och känna efter själv hur stora potatisarna är. Känns de små kan man avvakta någon vecka och sedan känna efter igen.

Förvaring

En jordkällare är idealiskt, men det brukar också gå fint att exempelvis lagra potatis i källaren eller garaget i en låda eller papperspåse som inte släpper in ljus, så länge det inte är frost. Det går också att göra en stuka eller övervintra dem i jorden, något som vi skrivit om här. Släng inte eventuella gröna potatisar, utan spara dem separat och använd för att göra egen sättpotatis inför nästa säsong. Fick man inga gröna går det bra att spara potatis ändå i syfte att använda till sättning, både tidiga och sena sorter. Spara dock inga som är angripna och låt dem torka en stund innan de läggs i en låda eller papperspåse. Till våren kan man ta fram dem och ställa dem ljust för att liva upp dem.]]> https://nyadagbladet.se/mat/sa-enkelt-odlar-du-potatis/feed/ 1 Odla gurka i fönstret https://nyadagbladet.se/mat/odla-gurka-i-fonster/ https://nyadagbladet.se/mat/odla-gurka-i-fonster/#respond Tue, 28 Apr 2026 06:45:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=171936 Gurka går att odla i fönster inomhus även utan trädgård eller tillgång till växthus. Däremot finns det några saker som kan vara bra att tänka på.
Artikeln publicerades ursprungligen den 7 februari 2024.
När man odlar gurkor kan man ofta behöva både han- och honblommor som behöver blomma samtidigt för att pollineras. Det innebär att man ofta behöver ha en hel del plantor, vilket kan vara svårt att få plats med på fönsterbrädan. Det man då kan göra är att köpa självpollinerande sorter som endast har honblommor. Dessa plantor är också mindre men ger fler gurkor än vanlig slanggurka. De är märkta med F1 och beskrivs ofta som inomhusgurka eller fönstergurka, enligt Land.se.

Bra att tänka på

Odla inte självpollinerande gurksorter bredvid tvåkönade eftersom det kan påverka smaken om de pollineras. Det går heller inte att samla frön från dessa hybridplantor. Två plantor per fönster brukar gå fint.

Så fönstergurka

Bor man i söder kan man börja redan i februari, men längre norrut behöver man vänta till mars. Lägg ett frö i varje kruka på cirka 12 centimeter i diameter och använd blomjord eller krukjord. Ställ ut i fönster, gärna där det finns ett element för undervärme. Fröna gror inom en vecka. Plantorna kan sedan växa väldigt snabbt och därför kan det vara klokt att toppa dem över bladvecken – det vill säga sidoskott som växten skjuter fram där bladen möter stjälken – när plantan har omkring sex karaktärsblad. Efter någon vecka kan man plantera om gurkplantan i en kruka som rymmer minst fem liter, ju större desto bättre. Rötterna är väldigt känsliga så det är viktigt att vara försiktig.

Behöver klättra

Rankorna som växer behöver något att ha som stöd samt att kunna klättra på. Det går att binda plantan till exempelvis bambupinnar eller pinnar från skogen. Man kan också fästa en bindtråd i taket ner till plantan och sedan låta gurkplantan klättra uppåt längs tråden. Exempelvis kan man fästa tråden i gardinen. Gurkplantor behöver mycket värme, vilket de ofta får tillräckligt av inomhus, men också näring, vatten och gärna lite högre luftfuktighet. Det kan vara en bra idé att ställa krukan i en större skål med vatten som plantan kan använda som reservoar. Spraya plantan dagligen med vatten för ökad luftfuktighet. Gödselvattna med flytande blomgödning flera gånger i veckan. När plantan blir större kommer den att ha ett större behov av kaliumrik gödsling, men undvik kväverik gödsel då det gynnar bladväxt. När dygnstemperaturen når cirka 15 grader kan man flytta ut plantan om man vill.]]> https://nyadagbladet.se/mat/odla-gurka-i-fonster/feed/ 0