<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>obesitas &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/obesitas/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 21 May 2026 04:36:40 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>obesitas &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Fetman bromsar i väst – men tar fart i fattigare länder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fetman-bromsar-i-vast-fattigare-lander/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 May 2026 04:36:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[obesitas]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230966</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare ser en växande klyfta mellan rika och fattigare länder. En omfattande internationell studie visar att fetmaökningen har bromsat in i många höginkomstländer, samtidigt som utvecklingen fortsätter uppåt i fattigare delar av världen.</strong>

Analysen bygger på hälsodata från 200 länder och territorier mellan 1980 och 2024. Den vetenskapliga artikeln har <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-026-10383-0" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i tidskriften <em>Nature</em>. Studien har letts av Imperial College London, med forskare från bland annat Göteborgs universitet som medförfattare.

Resultaten visar att fetmaökningen har bromsat in eller planat ut i de flesta höginkomstländer, efter de kraftiga ökningar som skedde under slutet av 1900-talet. Utvecklingen stabiliserades först bland skolbarn runt millennieskiftet och därefter bland vuxna ungefär tio år senare. I länder som Frankrike, Italien och Portugal kan andelen personer med fetma till och med ha börjat minska.

Samtidigt beskriver forskarna en växande skillnad mellan olika delar av världen. I många låg- och medelinkomstländer, särskilt i Afrika, Asien, Latinamerika samt på öar i Stilla havet och Karibien, fortsätter fetman att öka. Skillnaderna kopplas bland annat till tillgången till hälsosam mat och till matpriser.
<h3>Sveriges utveckling svårtolkad</h3>
För Sveriges del är bilden mer svårtolkad. I underlaget pekas barn i Australien, Finland och Sverige ut som undantag från den positiva trenden i andra höginkomstländer. Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, betonar att de svenska uppgifterna är osäkra.

— <em>Man kan tyvärr varken bekräfta eller utesluta att det stämmer med verkligheten för Sveriges del</em>, <a href="https://www.gu.se/nyheter/dampad-obesitasokning-i-rika-lander-men-inte-i-fattiga" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon enligt Göteborgs universitet.

Hon hänvisar till svårigheten att få fram heltäckande nationella data. Yngre barn i Sverige mäts och vägs av elevhälsan, men uppgifterna görs inte alltid tillgängliga. Forskarna pekar också på risken för fel i självrapporterade uppgifter om längd och vikt bland äldre barn.

— <em>Det vi vet är att det finns stora regionala skillnader i förekomsten av obesitas i Sverige och att obesitas hos barn fortsätter att vara ett av de vanligaste kroppsliga tillstånden, med hög risk för fortsatt ohälsa genom livet</em>, säger Annika Rosengren.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
