Northvolt – Nya Dagbladet

Northvolt-anläggning kan bli Europas största datahall

Emil Fjellstedt — Wed, 20 May 2026 08:49:10 +0000

Northvolts tidigare batterianläggning i Skellefteå kan i stället bli platsen för ett av Europas största datacenter. I en ny bok beskriver journalisten Gunnar Lindstedt affären som en möjlig omväg där billig norrländsk el blivit den verkliga tillgången. Northvolt lanserades som ett av Sveriges stora industriprojekt för den ”gröna omställningen”. Efter konkursen 2025 kan anläggningen i Skellefteå nu få en helt annan roll, enligt uppgifter i Gunnar Lindstedts nya bok Northvoltfallet, som TT rapporterat om. Lindstedt skriver att Northvolts tidigare lokaler kan bli ett datacenter i europeisk toppklass, trots att batteritillverkningen aldrig nådde den utlovade omfattningen. Han kritiserar också bolagets bristande öppenhet och kommunikation under åren då projektet byggdes upp med omfattande politiskt och finansiellt stöd. Efter konkursen trädde det amerikanska bolaget Lyten fram som köpare. Bolaget meddelade först i augusti 2025 att ett avtal fanns om Northvolts tillgångar, men affären drog ut på tiden. — Det visade sig att Lyten inte har några pengar, sade Lindstedt till TT.

EdgeConneX pekas ut som nästa aktör

I februari meddelade Lyten att förvärvet av Northvolt Ett, Northvolt Ett Expansion och Northvolt Labs var slutfört. I samma pressmeddelande uppgav bolaget att EQT-ägda EdgeConneX planerar att köpa mark i Skellefteå från Lyten för att bygga datacenter. Enligt Lyten kan området rymma datacenter med en kapacitet på upp till en gigawatt. Enligt bolaget skulle anläggningen därmed kunna bli ett av Europas största datacenter. I boken frågar sig Lindstedt om Lyten i praktiken fungerat som en ”trojansk häst” för EdgeConneX. Enligt honom kan elavtalet med Skellefteå Kraft – av samma typ som Northvolt hade – vara en av de mest värdefulla delarna i affären. Lindstedt säger till TT att EQT till slut dök upp med pengar till Lyten, så att bolaget kunde köpa konkursboet och därefter sälja vidare delar av marken till EdgeConneX.

Billig el och kyla lockar

Datacenter kräver stora mängder el och kylning. Lindstedt pekar därför ut norra Sverige som särskilt attraktivt, eftersom regionen erbjuder både kyla och billig el. Enligt uppgifterna i boken planerar Google att hyra in sig hos EdgeConneX i Skellefteå. Lindstedt ifrågasätter samtidigt hur mycket utrymme som återstår för den batteritillverkning som ursprungligen motiverade projektet. — Och då undrar man om det finns någon el kvar att göra batterier för? Tveksamt, säger han till TT. Lyten framhåller i sitt pressmeddelande att industrinavet i Skellefteå ska kombinera batteritillverkning och AI-datacenter med strategiskt viktig industriell verksamhet för Sverige och EU. Bolaget uppger också att Northvolt Ett ska återuppta verksamheten och börja producera battericeller under andra halvåret 2026. I Northvoltfallet hävdar Lindstedt även att Ekobrottsmyndigheten har inlett en förundersökning om Northvolt. Myndigheten säger till TT att den varken kan bekräfta eller dementera uppgiften och hänvisar till sekretessregler. Northvolt har inte kommenterat bokens uppgifter, enligt TT.

Miljöpartiet vill satsa 100 miljarder per år på gröna riskprojekt

Jan Sundstedt — Thu, 07 May 2026 13:23:31 +0000

Miljöpartiet vill satsa 100 miljarder per år på gröna riskprojekt – så kallad grön omställning. Trots Northvolts kollaps försvarar partiet nya offentliga satsningar på industri, elnät, järnväg, kollektivtrafik och vindkraft. Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesman, Janine Alm Ericson, säger i en intervju med Affärsvärlden att staten behöver ta större risker när marknaden inte ensam vill bära kostnaden för gröna industriprojekt. Partiet vill lägga omkring en procent av Sveriges BNP på den gröna omställningen. Satsningarna ska enligt partiet pressa ned utsläppen och påskynda industrins omställning. Fiaskot med Northvolt har samtidigt blivit en symbol för riskerna när politiskt stödda framtidsprojekt slukar kapital utan att vara lönsamma. Kritiker menar att skattebetalarna får bära en stor del av risken när gröna prestigeprojekt misslyckas. Alm Ericson hävdar att staten inte kan låta osäkerheten stoppa nya satsningar. Enligt henne måste kostnaden vägas mot risken att projekten inte genomförs alls. – Det är klart att det hade varit bra om staten bara gick in i sådant som lyckades, men så har det aldrig fungerat, säger hon till Affärsvärlden.

MP vill se mer vindkraft – öppnar för gruvor

Miljöpartiets kalkyl bygger även på en snabb utbyggnad av elproduktionen. Partiet lyfter framför allt vindkraft, solkraft och annan grön el som vägen framåt, samtidigt som Alm Ericson kritiserar regeringens kärnkraftslinje för att vara dyr och långsam. Kommunernas veto mot vindkraft på land ska enligt partiet komma tidigare i processen, så att bolag inte lägger stora resurser på projektering för att sedan få ett nej i ett sent skede. Enligt Affärsvärlden öppnar Miljöpartiet även för nya gruvor i Sverige. Den gröna omställningen kräver metaller och mineraler. Enligt partiet gör behovet fler gruvor nödvändiga, trots tidigare motstånd mot delar av gruvindustrin. Förslagen visar hur Miljöpartiet vill låta staten fortsätta driva omställningen med stora offentliga investeringar. Därmed får skattebetalarna bära en stor del av risken när politiker driver på industriprojekt som marknaden tvekar inför.

Wallenberg kliver in i Stegra – ska bli en del av ”svensk industris finrum”

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Apr 2026 10:03:43 +0000

Wallenbergsfären är på väg att bli största ägare i krisande Stegra efter ett räddningspaket på omkring 15 miljarder kronor. Därmed knyts det hårt kritiserade prestigeprojektet ännu närmare det svenska maktetablissemanget. Enligt uppgifter till Dagens Industri går Wallenberg Investments i spetsen för ett konsortium som väntas skjuta till 7–8 miljarder kronor i det tidigare H2 Green Steel, numera Stegra. Samtidigt frigör långivare omkring 10 miljarder kronor i lån som tidigare hållits inne. Sammantaget ger det bolaget tillgång till omkring 25 miljarder kronor för att fullfölja satsningen på så kallat grönt stål i Boden. En källa med insyn säger till Dagens Industri att Wallenbergarnas intåg innebär att Stegra blir en del av "svensk industris finrum". Bolaget kommer därför aldrig att tillåtas gå i konkurs.

Skattebetalarna bär redan stora risker

Stegra har tidigare fått omfattande offentligt stöd. Projektet har beviljats statliga garantier via Riksgälden, miljardstöd från Energimyndigheten och EU-godkända stödinsatser. Kritiker har varnat för att svenska skattebetalare i praktiken kan tvingas stå för en betydande del av risken om projektet misslyckas. Samtidigt har bolaget blivit en symbol för den gröna industripolitik som politiker och storfinans drivit gemensamt, trots återkommande varningssignaler om kostnader, arbetsvillkor och affärsrisk.

Ny maktstruktur kring krisprojektet

Tidigare har bland andra Al Gore klivit in i bolaget under krisen. Wallenbergsfären har länge haft en central position i svenskt näringsliv och beskrivs ofta som en av landets mest inflytelserika maktgrupper. Om familjen nu tar över som största ägare stärks bilden av att Stegra inte längre bara är ett privat industriprojekt, utan ett prestigeprojekt som det svenska etablissemanget har satsat sitt anseende på. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om krisen i bolaget, om problem på bygget i Boden och om hur turkiska gästarbetare väntat i månader på uteblivna löner. Wallenbergarnas intåg riskerar nu att sätta marknadskrafterna ur spel. För svenska skattebetalare innebär utvecklingen att ännu ett högriskprojekt med starka politiska kopplingar riskerar att hållas under armarna, trots att kalkylen fortsätter att försämras.

Lytens köp av Northvolt-fabriken i Skellefteå klart – 600 jobb utlovas

Redaktionen — Sun, 01 Mar 2026 17:20:37 +0000

Det amerikanska företaget Lyten har formellt förvärvat batterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå och Northvolt Labs i Västerås. Produktionen ska återupptas under andra halvåret 2026 och 600 nya tjänster ska tillsättas inom ett år – knappt ett år efter att Northvolt försattes i konkurs. Förvärvet av Northvolts konkursbo är nu officiellt bekräftat. Lyten tar över den 160 hektar stora fabriken i Skellefteå samt forskningsanläggningen i Västerås. Det bokförda värdet på tillgångarna uppgår till nära fem miljarder dollar, men köpeskillingen är hemlig och uppges vara avsevärt lägre. – Det är en fantastisk dag. Det är 352 dagar sedan konkursen. Teamet har varit på plats under hela den här tiden och har gjort ett enastående jobb, säger Matthias Arleth, vd för Lyten Sverige. SVT rapporterar att fabriken i dag sysselsätter 175 anställda. Lyten planerar att anställa ytterligare 600 under det kommande året, de flesta i Skellefteå. – Vi planerar att anställa 600 personer i Sverige det närmaste året, varav de flesta i Skellefteå, uppger Keith Norman, marknadschef på Lyten.

Priset betydligt lägre än investeringarna

Konkursförvaltaren Mikael Kubu bekräftar att köpeskillingen är "väldigt mycket lägre" än fem miljarder dollar – och "betydligt lägre" än vad som ursprungligen investerades i Northvolt. Utdelningen till fordringsägarna uppges bli ytterst begränsad, i vissa fall helt utebli. Finansieringen av köpet sker delvis via datacenterjätten EdgeConneX, som förvärvar delar av marken i Skellefteå för att bygga ett AI-datacenter. Skellefteås kommundirektör Kristina Sundin Jonsson välkomnar etableringen. – Självklart är vi jätteglada för affären och vi välkomnar AI-datacentret, som beräknas ge mellan 200 och 400 jobb, säger hon.

Ny batteriteknik utan kobolt

Lyten är ett privatägt amerikanskt bolag med omkring 1 000 delägare, där ingen enskild part äger mer än fem procent. Bland de största investerarna finns Stellantis, Fedex, Honeywell och Europeiska investeringsfonden. Bolaget uppger att inga kinesiska eller ryska intressen finns bland ägarna. Lyten har utvecklat en egen teknikplattform, "Lyten 3D Graphene", som möjliggör tillverkning av lätta och energitäta batterier utan kobolt, nickel eller grafit. Inledningsvis ska battericeller från Skellefteå levereras till Lytens anläggning i Polen. – Vi är glada över att kunna återuppta produktionen och inleda uppskalningen i Sverige, säger Matthias Arleth.

Northvolt storsatsade på utomeuropeisk invandring – nu kan alla utvisas

Isac Boman — Mon, 24 Mar 2025 12:02:30 +0000

Mer än var tredje anställd på Northvolts fabrik i Skellefteå har importerats från ett land utanför EU. Sammanlagt handlar det om 1650 arbetstillstånd som beviljats - ofta till människor från andra sidan jorden. Den skattefinansierade batteritillverkaren Northvolts konkurs har beskrivits som en av de största industrikrascherna i Sveriges moderna historia, och utöver att mångmiljardbelopp gått upp i rök förväntas tusentals anställda också förlora sina jobb. Nu visar en granskning att batterijätten systematiskt använt utomeuropeisk arbetskraftsinvandring från tredje världen – och att samtliga migranter som lockats hit av Northvolt nu riskerar att utvisas. När Northvolt ansökte om konkurs tidigare i mars arbetade cirka 3000 anställda kvar på batterifabriken i Skellefteå – och nästan 1100 av dem har invandrat från länder utanför EU. Man noterar att sammanlagt 1650 svenska arbetstillstånd har utfärdats där Northvolt vid ansökan angetts som arbetsgivare. Fackförbundet IF Metall är en av flera aktörer som reagerar på hur stor del av personalstyrkan som kommer från utomeuropeiska länder.

"En bit över hälften"

– Jag har fått uppgifter på att det är en bit över hälften av de anställda här som kommer från tredje land så det är ganska många. Det här är en speciell situation, menar IF Metalls ordförande Marie Nilsson, som vill att migranterna ska få stanna kvar i Sverige. Många av invandrarna kommer från Afrika och Asien, men varför batteritillverkaren har storsatsat på att importera arbetskraft från andra sidan jorden, istället för att locka svenskar eller andra européer till fabrikerna, är ingenting som företaget själva kommenterat. Nu har de importerade arbetskraftsinvandrarna tre månader på sig att hitta ett nytt arbete där de tjänar minst 80 procent av medianlönen inom yrket – annars förlorar de rätten att stanna i landet.

"Grundläggande kunskaper i engelska"

Redan i november kunde forskare konstatera att Northvolt på många sätt varit en mycket dysfunktionell arbetsplats, där utländsk personal levt segregerade i barackområden och andelen migranter var så hög att engelska – och inte svenska, var språket som talades inne på fabrikerna. – De har blivit mycket utsatta gentemot arbetsgivaren när de befinner sig i ett land där majoritetsspråket skiljer sig från det som används på arbetsplatsen, konstaterade språkforskaren Andreas Nuottaniemi då. – Många har flyttat hit med endast grundläggande kunskaper i engelska, vilket skiljer sig från resten av samhället där det ställs ganska höga krav på svenska, fortsatte han. Trots att Northvolt lyfts fram som ett innovativt föredöme i den ”gröna omställningen” har granskningar också visat att företaget aldrig lyckades producera ett enda svenskt batteri – istället bestod batterierna mestadels av importerade delar från Kina.

Northvolt ansöker om konkurs: ”Enda tillgängliga lösningen”

Redaktionen — Wed, 12 Mar 2025 08:48:36 +0000

Krisande Northvolt har idag lämnat in en konkursansökan till Stockholms tingsrätt – och batteritillverkarens cirka 3500 anställda förväntas förlora sina jobb. ”Detta är den enda tillgängliga lösningen”, skriver bolaget själva, och det hela beskrivs som en av de största företagskrascherna i svensk industrihistoria. Länge hyllades Northvolt av politiker, företagsledare och etablissemangsmedier och beskrevs som en banbrytande satsning för att åstadkomma den ”gröna omställning” som makthavarna menar är nödvändig. Någon succé blev det dock aldrig och efter miljardförluster har konkurshotet som länge hängt över bolaget också blivit verklighet. Beslutet att under onsdagsmorgonen ansöka om konkurs fattades på ett extrainkallat styrelsemöte under tisdagskvällen, och ansvariga menar att det helt enkelt inte längre fanns några realistiska alternativ. ”Trots att bolaget har uttömt alla tillgängliga alternativ för att förhandla och genomföra en finansiell omstrukturering, inklusive en Chapter 11-process i USA, och trots likviditetsstöd från våra långivare och viktiga motparter, kunde företaget inte säkra de nödvändiga finansiella förutsättningarna för att fortsätta i nuvarande form”, skriver man i ett pressmeddelande. – Det här är en otroligt svår dag för alla i Northvolt. Vi siktade på att bygga något banbrytande – för att driva på verklig förändring inom batteri-, elfordons- och den bredare europeiska industrin och påskynda övergången till en grön och hållbar framtid, kommenterar interimsordförande Tom Johnstone. Konkursen berör Northvolt AB, Northvolt Ett AB, Northvolt Labs AB, Northvolt Revolt AB och Northvolt Systems AB.

"Mörk dag för oss alla"

Idag har batteritillverkaren cirka 3500 anställda – de flesta baserade i Skellefteå, Västerås och Stockholm. Samtliga riskerar nu att stå arbetslösa och bedömare menar att Norhtvolts konkurs är en av de värsta enskilda industrikrascherna i landets historia. En konkursförvaltare kommer att utses av svensk domstol, för att bland annat sköta försäljningen av verksamheten och dess tillgångar. Moderbolagets skulder uppskattas idag uppgå till cirka 58 miljarder kronor. – Det är såklart ett tungt besked och en väldigt mörk dag för alla oss som varje dag jobbat hårt och hoppats att bolaget ska ta sig igenom denna tuffa tid, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande för Unionen-klubben på Northvolt Ett i Skellefteå. Det kan vidare noteras att Northvolt Germany och Northvolt North America inte har ansökt om konkurs.

Stämplades som ”global terrorist” och avskedades – nu stämmer mannen Northvolt

Redaktionen — Sun, 09 Feb 2025 08:11:07 +0000

Robert Eklund var en av tre personer kopplade till den nationalsocialistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen som förra sommaren stämplades som ”globala terrorister” av USA. På grund av detta blev han avskedad från sitt arbete på Northvolt som också stoppade alla löneutbetalningar – därför stämmer Robert nu den krisande batteritillverkaren. Under sommaren terrorklassade amerikanska regeringen den nationalsocialistiska organisationen och tre personer, som pekades ut som organisationens ledare, blev också terroriststämplade och därmed föremål för amerikanska sanktioner. Beslutet innebär bland annat att amerikanska företag och privatpersoner – samt företag som omfattas av amerikanska lagar och tillstånd inte får ha något ekonomiskt samröre med de utpekade männen – och Eklund, som inte längre är medlem i organisationen, avskedades från sitt jobb som underhållstekniker. I en stämningsansökan framgår det också att Northvolt slutat betala ut lön och andra ersättningar till mannen efter det amerikanska beskedet – och han kräver därför drygt 600 000 kronor i utebliven lön, ersättningar och skadestånd. Northvolt vill inte svara på några frågor om huruvida USA pressat företaget att avskeda mannen eller varför man plötsligt slutat betala ut lön till honom. I en kommentar till Bonniertidningen Expressen skriver kommunikationsavdelningen dock att man ”inte kommenterar enskilda personalärenden”. Batteritillverkaren är sedan november 2024 involverad i en så kallad Chapter 11-process i USA, vilket kan liknas vid en rekonstruktion.

"Kohandel med USA"

Nya Dagbladet har tidigare intervjuat Pär Öberg som också var en av de som stämplades som "globala terrorister", och som spekulerade i att terrorklassningen kan ha haft något att göra med det hårt kritiserade DCA-avtalet. – Det kan hända att det är en kohandel med USA. Att den svenska regeringen under bordet hade det här som en grej man bad om inför DCA-avtalet. I och med att USA terrorklassar oss kanske EU går på samma linje och då blir organisationen förbjuden. – Man kan ju lämna in en ansökan om att bli avlistad från den här listan och vi håller ju såklart på att jobba med att lämna in en sådan för att helt enkelt visa att vi är de facto inga terrorister och det är de facto felaktigt att kalla oss för terrorister och därför bör varken personer eller organisationen vara med där, argumenterade han då.

340 tjänstemän får lämna Northvolt

Redaktionen — Wed, 16 Oct 2024 11:44:28 +0000

I september meddelade Northvolts ledning att 1 600 anställda varslades om uppsägning. Efter förhandlingar står det nu klart att 338 tjänstemän blir av med sina jobb. Förhandlingarna mellan arbetsgivaren och tjänstemännens fackliga företrädare är avslutade och Unionen bekräftar att hundratals tjänstemän sägs upp från den tidigare så upphaussade batteritillverkaren. – Det har varit en månad av svåra förhandlingar och beslut som behövt tas under enorm tidspress för våra förtroendevalda, som vi varit väldigt kritiska till. Men dessa tuffa beslut behöver tas för att säkra bolagets framtid, säger Unionens vice ordförande på Northvolt i Skellefteå, Shaneika Jeffreys till statskanalen SVT. Sammanlagt sägs 180 tjänstemän upp på Northvolt Ett i Skellefteå, därtill ytterligare 124 tjänstemän i Skellefteå, 20 i Stockholm och 14 i Västerås som arbetar mot dotterbolaget Northvolt Expansion. – Oron över att inte veta har varit jobbig för många, därför är vi nöjda med att ha avslutat förhandlingarna, så att de berörda medlemmarna inte längre behöver vänta på ett slutgiltigt beslut från arbetsgivaren, fortsätter Jeffreys. Det kan nämnas att förhandlingarna om uppsägningar mellan Northvolt och fackförbundet If Metall fortfarande pågår, och att även om det alltså inte är klart hur många som får gå finns en stor oro att ytterligare närmare 1300 anställda blir av med sina jobb.

Northvolt pressat efter läckage av giftiga kemikalier

Jan Sundstedt — Tue, 24 Sep 2024 07:18:58 +0000

Northvolt står inför stora utmaningar efter att giftiga kemikalier läckt från batterifabriken i Skellefteå vid flera tillfällen. Läckagen har väckt allvarlig oro över både arbetsmiljön och säkerheten för de omgivande områdena. Nortvolts fabriker, och särskilt fabriken i Skellefteå, har enligt uppgifter rapporterats ha svårt att hantera kylan och vissa problematiska produktionsförhållanden, något som lett till att farliga kemikalier spridits i fabriken. Kemikalien NMP har vid upprepade tillfällen läckt från rör avsedda att hantera och lagra ämnet. NMP, som används vid batteritillverkning, är giftigt och kan orsaka frätskador, skador på luftvägarna och potentiellt även fosterskador. Enligt flera anställda är problemen omfattande, med utrustning som beskrivs som usel och en produktion som är nära bristningsgränsen. Kylsystemet kritiseras för att inte fungera korrekt vid låga temperaturer, flera anställda vittnar också samstämmigt om brister och varnar för att de "usla kinesiska maskinerna" inte håller måttet. Läckagen kopplas till brister i fabriksutrustningen, där systemen inte klarat av de stränga väderförhållandena. Northvolt har ännu inte utfärdat en fullständig redogörelse för incidenterna, men ansvariga myndigheter undersöker situationen.

Mera Northvolt. https://t.co/XiSvw5Hrcx
— Christina Spjut (@ChristinaSpjut) September 23, 2024

Ledningen anklagas för nonchalans

Problemen har kraftigt påverkat produktionen och skapat en ökande oro bland de anställda. Flera rapporter från Affärsvärlden tyder på att personalen upprepade gånger har varnat för användningen av bristfälliga maskiner, utan att få någon märkbar respons från företagsledningen. Samtidigt som företaget fortsätter att expandera, växer oron över arbetsmiljön och de långsiktiga konsekvenserna för verksamheten. De återkommande driftstörningarna riskerar att ytterligare förvärra situationen och hotar att sätta Northvolts ambitiösa expansionsplaner på spel.

Ännu en Northvolt-anställd död

Isac Boman — Tue, 06 Aug 2024 11:20:11 +0000

Polisen bekräftar att ännu en anställd på batterifabriken Northvolt i Skellefteå avlidit och att ytterligare ett akut sjukdomsfall inträffat. Trots att minst fyra dödsfall i närtid kopplats till arbetspass på fabriken uppger polisen att man inte ser något ”konkret samband mellan någon av händelserna”. Sedan tidigare utreder Miljöbrottsgruppen i polisregion Nord eventuella samband mellan tre mystiska dödsfall i Skellefteå där samtliga arbetade på Northvolt och dött efter sina arbetspass. Någon förklaring har dock inte kunnat presenteras, men under utredningens gång har polisen upptäckt ytterligare ett dödsfall kopplat till fabriken – samt ett allvarligt sjukdomsfall. ”I nuläget finns inget konkret samband mellan någon av händelserna. Vi har heller inte kunnat klarlägga vad som orsakat händelserna”, skriver polisen på sin hemsida.

Inga misstankar om brott

Både det senaste dödsfallet och det akuta sjukdomsfallet inträffade i juli och polisen uppger att det inte finns några brottsmisstankar. ”Svar från tidigare begärda analyser väntas dröja ytterligare några veckor. Utredningsarbetet fortgår, inkomna tips bearbetas och fler förhör kommer att hållas”, skriver man vidare och tillägger att man i nuläget inte har några ”ytterligare uppgifter att lämna”. – Vi har skickat prover till rättsmedicinalverket och inväntar svar, men i nuläget finns inga konkreta samband mellan någon av händelserna, säger Elisabeth Glaas, presstalesman i polisregion Nord, till TV4. Att dödsfallen ännu inte kunnat förklaras har lett till många spekulationer och teorier om att de anställda som avlidit på något sätt kan ha utsatts för eller fått i sig giftiga eller andra farliga ämnen kopplade till batteritillverkningen. Före detta personal har också vittnat om hur anställda tvingats hantera farligt avfall utan skyddsutrustning och hur flera också drabbats av en rad hälsoproblem - bland annat utslag, klåda, tappade naglar, näsblod och sveda i halsen.