<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Norrbotten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/norrbotten/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 12 May 2026 04:43:22 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Norrbotten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Rekordår för kungsörn i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/rekordar-kungsorn-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2026 04:43:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Gotland]]></category>
		<category><![CDATA[Kungsörn]]></category>
		<category><![CDATA[Naturhistoriska riksmuseet]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Norrbotten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230014</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Årets inventering av kungsörn visar det starkaste resultatet sedan den nationella inventeringen inleddes. Under 2025 noterades 280 lyckade häckningar och 347 observerade ungar – omkring 100 fler än året innan.</strong>

Totalt inventerades 869 kungsörnsrevir i Sverige under 2025, enligt <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/naturhistoriska_riksmuseet/pressreleases/rekordaar-foer-kungsoern-i-sverige-3447572" target="_blank" rel="noopener nofollow">Naturhistoriska riksmuseet</a>. Av dessa bedömdes 612 vara besatta, vilket innebär att de aktivt användes av en stationär kungsörn eller ett örnpar.

Kungsörnens utbredning fortsätter samtidigt att öka och arten finns nu i nästan hela landet. De sex nordligaste länen står för omkring 85 procent av de kända reviren, medan Gotland har den största delpopulationen i södra Sverige.

I Norrbotten registrerades 74 lyckade häckningar, nära länets tidigare toppnotering från 2011. Även Västerbotten och Jämtland rapporterade höga siffror. På Gotland blev häckningssäsongen lyckad trots att kaninpopulationen helt försvunnit från vissa revir.

Enligt <a href="https://www.nrm.se/download/18.4c0af3ad19e024365c68c1e/1778236872672/2026-1-inventering-av-kungsorn-i-sverige.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a> varierar antalet kungsörnar naturligt mellan åren, framför allt beroende på tillgången på föda. Smågnagarbeståndens cykler påverkar i sin tur tillgången på skogshöns, ripor, hare och andra bytesdjur.

Inventeringen utförs på uppdrag av Naturvårdsverket av länsstyrelserna, i samarbete med regionala ornitologiska föreningar genom Kungsörn Sverige. Resultaten används bland annat som underlag för naturvård, skogsavverkningar, vindkraftsplanering och ersättningar till samebyar för rovdjursförekomst.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nya arter för Sverige upptäckta i Norrbotten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-for-sverige-upptackta-i-norrbotten/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 07 Feb 2026 07:09:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[insekter]]></category>
		<category><![CDATA[Norrbotten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220975</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En inventering av insekter på myrar i Pajala kommun har gett anmärkningsvärda resultat. Närmare 2 000 arter har identifierats, varav omkring 40 aldrig tidigare dokumenterats i Sverige – troligen är antalet betydligt högre. Flera arter kan vara helt nya för vetenskapen.</strong>

Sommaren 2023 genomförde Länsstyrelsen i Norrbottens län en artinventering på två intilliggande myrar i Pajala kommun. Insektsfällor placerades ut på båda myrarna – den ena, Pyöreänoja, är en slåttermyr som slagits för hö sedan 1700-talet och sköts än idag. Station Linné på Öland utförde en DNA-baserad analys av proverna.

Totalt identifierades närmare 2 000 arter. Omkring 40 av dem hade aldrig tidigare dokumenterats i Sverige, och troligen är antalet betydligt högre. Flera arter bedöms vara helt nya för vetenskapen. På slåttermyren påträffades över 1 300 arter, däribland vattennätvingen Sialis sibirica – en art som tidigare endast rapporterats från Kirunaområdet.

Även om det totala antalet arter var ungefär lika stort på de två myrarna skiljde sig artsammansättningen markant. Myrslåtter har uppenbarligen stor betydelse för vilka arter som förekommer. Brukandet gynnar många sällsynta eller hotade arter.

— <em>Resultaten visar hur viktiga dessa brukade myrar är. Det är ett starkt argument för att myrslåtter behöver fortsätta och i vissa fall återinföras</em>, säger Jörgen Naalisvaara, handläggare vid Länsstyrelsen Norrbotten, i ett <a href="https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---norrbotten/2026-01-26-dna-studie-avslojar-sallsynt-artrikedom-pa-slattermyr-i-pajala.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Pyöreänoja slåttermyr är ett unikt exempel på långvarigt nyttjande av våtmarker som foderresurs. Kunskapen kring traditionell myrslåtter är viktig att bevara, både som kulturarv och som ett sätt att upprätthålla värdefulla livsmiljöer för växter och djur.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här väljer man bort kalhyggen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/har-valjer-man-bort-kalhyggen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 22 Nov 2025 10:05:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Norrbotten]]></category>
		<category><![CDATA[skogsbruk]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217191</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Norrbotten väljer allt fler kommuner bort kalhyggen i sina skogar. Luleå kommun har beslutat att all kommunal skog ska förvaltas genom plockhuggning istället för traditionella kalhyggen.</strong>

Det traditionella skogsbruket med stora kalhyggen är förbi i Luleås kommunala skogar. Sedan ett beslut för en månad sedan, ska samtliga avverkningar ske genom plockhuggning, där träd tas ut selektivt istället för att hela områden kalhuggs.

— <em>Vi ser att det går i takt med vad Luleås invånare vill och att det är något positivt för miljön, den biologiska mångfalden och klimatet,</em> säger Ulrika Lundberg (V), ordförande i infrastruktur- och servicenämnden till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/kommuner-i-norrbotten-staller-om-till-hyggesfritt-skogsbruk" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Kommuninvånarna värdesätter att kunna röra sig i skogen utan att mötas av stora avverkade ytor, enligt Lundberg.

Omställningen är resultatet av ett åttaårigt arbete från Naturskyddsföreningen som drivit frågan mot kommunledningen. Det är fortfarande oklart hur förändringen kommer att påverka ekonomin i skogsförvaltningen.

Även Haparanda kommun och Gällivare kommun undersöker möjligheten till hyggesfritt skogsbruk. I grannkommunen Piteå har man redan arbetat med hyggesfri metod under ett par år. Där kombineras dock fortfarande traditionellt trakthyggesbruk med den nya metoden, beroende på var i kommunen skogen ligger.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rödockragrav undersöks i Norrbotten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/rodockragrav-undersoks-i-norrbotten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/rodockragrav-undersoks-i-norrbotten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Jul 2024 05:08:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Norrbotten]]></category>
		<category><![CDATA[stenåldern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183957</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För tredje året i rad undersöks en av Norrbottens rödockragravar. Hittills tyder fynden på att människorna återvände till den 7000 år gamla gravplatsen under seklernas gång, och arkeologer hoppas nu hitta kvarlevor för att få fler insikter om stenålderskulturen.
</strong>

Rödockragravar är där man använt sig av rödockra för att begrava sina döda. Rödockra är  järnhaltig lera, där färgen kommer från mineralet jematit som i sig är en rödaktig järnoxid. När man samlar upp och torkar denna typ av lera blir färgen orange, men eldar man den kan den istället få en förstärkt röd färg. Ockran kan ha varit symboliskt för blodets eller livets färg. Ofta har det även använts till hällristningar.

Sådana gravar har daterats till så sent som den tidiga stenåldern och har hittats i Syd- och Mellaneuropa samt i Skandinavien. I Sverige har de främst hittats i Norrbotten, där man hittat 25 dokumenterade rödockragravar.

Gravplatsen i Ligga i Jokkmokks kommun ligger 165 meter över havet och på norra sidan av Luleälven, skriver <a href="https://kulturmiljonorrbotten.com/2020/08/28/rodockragravar-i-norrbotten/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Kulturmiljö Norrbotten</a>. Vidare ligger den i anslutning till en stenåldersboplats och beräknas vara 7000 år gammal. Den är också uppbyggd med stora mängder sten, som man placerat på de döda.
<h3>Tecken på kultur</h3>
För tredje året i rad undersöker nu arkeologer rödockragraven, där man nu kan se att människor återvänt till platsen med flera seklers mellanrum. Arkeologerna menar att det tyder på någon form av kultur hos människorna.

– <em>Där har vi den äldsta dateringen till omkring år 5300 före Kristus och flera hundra år senare har man kommit tillbaka och gjort liknande saker</em>, säger arkeologen Frida Palmbo till skattefinansierande <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/har-oppnas-en-7-000-ar-gammal-grav-i-ligga" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Nu hoppas man kunna hitta mänskliga kvarlevor i syfte att få fler svar kring människorna som levde i Norrbotten under stenåldern.

Av de gravar som hittats i Norrbotten har endast två blivit arkeologiskt undersökta och de liknar graven i Ligga. Exempelvis när det gäller att placera stenar på den döde.

– <em>En möjlig tolkning skulle kunna vara att man velat hindra den döde från att gå igen</em>, säger Palmbo.

Samtidigt är undersökningen hotad av den intilliggande älven som sköljer bort allt mer av omgivningarna kring gravplatsen. Därför har Norrbottens museum fått uppdraget av Länsstyrelsen att dokumentera eventuella skador på stensättningen och boplatsen intill för att sedan ge förslag på åtgärder för att förhindra ytterligare skador.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/rodockragrav-undersoks-i-norrbotten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Extrema väntetider på akuten i Norrbotten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/extrema-vantetider-pa-akuten-i-norrbotten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/extrema-vantetider-pa-akuten-i-norrbotten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Jul 2019 05:45:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Norrbotten]]></category>
		<category><![CDATA[Sunderby sjukhus]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=63045</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sommaren har inneburit extrema väntetider på akutmottagningen vid det största sjukhuset i Norrbotten, Sunderby sjukhus. Patienter uppmanas ta med sig läkemedel och proviant för ett dygn innan man åker in till akutmottagningen. Väntetiderna på akuten har i flera fall uppgått till långt över 24 timmar.</strong>

Arbetsbelastningen och arbetssituationen vid Sunderby sjukhus, beläget mellan Luleå och Boden i Norrbotten har lett till extrema väntetider på sjukhusets akutmottagning. Sommarbemanning och ett högt söktryck från patienter medför väntetider som i flera fall har passerat dygnsgränsen. Patienter på väg till akuten uppmanas nu ta med sig egna läkemedel och proviant för att klara sig ett dygn i den svenska sjukvården.

Källor på Sunderby sjukhus som NB Nyhetsbyrån har talat säger att situationen är lika ansträngd som ovärdig. Patienter som söker vård för olika livshotande eller mycket allvarliga sjukdomstillstånd och skador får hjälp snabbt. Samtidigt får majoriteten av patienterna vänta extremt länge på läkarundersökning och vård.

<strong>Avstånden till andra sjukhus</strong> försvårar en spridning av patienterna och möjligheten att hänvisa patienter till andra sjukhus i regionen. Vårdkrisen på Sunderby sjukhus har även skapat en tyngre belastning på ambulanssjukvården i Norrbotten, som i allt högre utsträckning får transportera patienter mellan sjukhusen i Norrbotten.

Sunderby sjukhus invigdes 1999, och ersatte då sjukhusen i Luleå och Boden. Sjukhuset har drygt 2500 anställda och cirka 380 vårdplatser.

&#160;

<em>Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrå</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/extrema-vantetider-pa-akuten-i-norrbotten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hopp för den fridlysta fjällräven &#8211; ökar i antal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/hopp-for-den-fridlysta-fjallraven-okar-i-antal/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/hopp-for-den-fridlysta-fjallraven-okar-i-antal/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Jan 2019 05:47:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Norrbotten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=57711</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det finns hopp för den fridlysta fjällräven, skriver Svenska Dagbladet. Under förra årets inventering visade det sig att stammen sakta har börjat öka i de norrbottniska fjällen. </strong>

I både Sverige och Norge är fjällräven rödlistad som akut hotad, men sommarinventeringen som gjordes mellan 20 juni och 15 augusti visar ett positivt resultat.

<em>– Det har totalt hittats 13 kullar i år. Det låter väldigt lite, men det är ett väldigt bra resultat med tanke på att det vissa år inte fötts några valpar alls i Norrbotten. Långsamt håller antalet fjällrävar på att öka,</em> säger Mary Agrér, som är projektledare för Felles fjellräv Nord.

Felles fjellräv Nord är ett projekt som syftar till att rädda fjällräven och drivs gemensamt av Sverige, Finland och Norge med hjälp av EU-medel.

<strong>I början av 1900-talet</strong> var fjällräven vanlig och det kunde vissa år nå upp till 10 000 individer. Sedan började en intensiv jakt för dess päls som på kort tid gjorde att stammen minskade drastiskt, vilket ledde till att fjällräven fridlystes 1928.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/hopp-for-den-fridlysta-fjallraven-okar-i-antal/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Utomeuropeiska migranter direktflygs till norra Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/utomeuropeiska-migranter-direktflygs-till-norra-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/utomeuropeiska-migranter-direktflygs-till-norra-sverige/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 Jun 2017 09:11:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Luleå]]></category>
		<category><![CDATA[migranter]]></category>
		<category><![CDATA[Norrbotten]]></category>
		<category><![CDATA[Swebbtv]]></category>
		<category><![CDATA[Västerbotten]]></category>
		<category><![CDATA[Västernorrland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38244</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige har genom EU:s omfördelningsprogram nu börjat ta emot en kvot på ytterligare omkring 3000 migranter. Nu har det första flyget landat i Luleå.</strong>

Trots att belastningen på mottagningssystemet fortsatt är mycket högt och bostadspriserna och bostadsbristen skenar får nu Sverige ta emot den kvot av migranter som tilldelats genom EU:s omfördelningsprogram.

Dessa kommer att flygas med direktflyg ifrån Italien och Grekland, bland annat till Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland/Härjedalen.

Swebbtv har gjort ett webbtv-inslag baserat på ett kort inslag som sändes i SVT Norrbottens regionala sändning och aldrig visades på riksnyheterna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/utomeuropeiska-migranter-direktflygs-till-norra-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
