Norge – Nya Dagbladet

Var tredje ung norrman tror på Gud

Markus Andersson — Mon, 21 Sep 2026 05:32:20 +0000

Gudstron bland unga norrmän har vänt uppåt efter den långa sekulariseringen. Rörelsen är nu kraftigast i den generation där den länge togs för given. Bland norrmän under 25 år uppger nu 32 procent att de tror på Gud, mot 22 procent 2024 – den högsta andelen i åldersgruppen sedan 2008. Befolkningen som helhet stannar på 29 procent. Siffrorna kommer från Ipsos Norges Norsk Monitor 2026 och redovisades av NRK under söndagen. Från 1985 fram till 2022 föll andelen norrmän som uppger gudstro stadigt, från över hälften till omkring en fjärdedel. De senaste fyra åren har nedgången stannat av, och befolkningen totalt visar nu en marginell uppgång. Projektansvarige Lars Erik Lie säger sig ha blivit överraskad av resultatet och kopplar det till en annan kurva i samma material. — Vi ser det här i samband med att andelen unga som är oroliga för sin egen trygghet och för krig ökar, säger Lie. I samma mätning är det för första gången de under 25 som oftast går på gudstjänst – oftare än både befolkningen totalt och gruppen över 60. Roald Zeiffert, forskningsledare och universitetslektor vid Høyskolen for ledelse og teologi, tolkar utvecklingen som en följd av osäkerheten. — Folk söker i mycket högre grad efter något mer evigt, fast och sant som kan ge riktning i livet. I en orolig värld med krig, ekonomisk osäkerhet och flytande normer upplever många att den kristna berättelsen ger mening, säger han.

Norge läser som aldrig förr

Jan Sundstedt — Fri, 18 Sep 2026 06:43:13 +0000

I Norge är biblioteken fulla igen. Besöken i storstadsbiblioteken är tillbaka på samma nivå som före coronakrisen, utlåningen stiger – och tusentals norrmän står i kö för att få låna samtida norsk skönlitteratur. Det mest talande exemplet är Tore Renbergs nya roman Et livsforsøk. På Deichman i Oslo står närmare 1 000 personer i kö, skriver NRK. På Sølvberget i Stavanger och på Bergen offentlige bibliotek har kölistorna passerat 400 namn vardera. Den som ställer sig sist får räkna med att vänta ett par år på en bok som kostar noll kronor att låna. Renberg är inte ensam. Lars Saabye Christensens Kjøkken har över 1 100 väntande i Oslo. Roy Jacobsens Delirium har tre och ett halvt års väntetid i Stavanger och över 500 i kö i Oslo. Storbybibliotekundersøkelsen 2025 från OsloMet bekräftar bilden: utlåningen i stadsbiblioteken ökar och besöken är tillbaka på nivån före coronakrisen. På Sølvberget i Stavanger pekar första halvåret mot en uppgång på nio procent jämfört med i fjol – utan att bokanslagen har höjts. — Det visar ett intresse för modern norsk skönlitteratur, som jag är glad för. Vi har många bra författare, säger biblioteks- och kulturhuschefen Anne Torill Stensberg till NRK. Författaren och litteraturprofessorn Janne Stigen Drangsholt ger biblioteken själva en del av äran: de har år efter år hittat nya sätt att få folk att komma och stanna. — De förvaltar kunskap. De rymmer det kulturella Norge. Och i den dyrtid vi är inne i är det otroligt viktigt att biblioteken är gratis, säger hon. Att det just nu är norska författare som efterfrågas kallar hon fantastiskt.

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 11:42:21 +0000

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden. I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning. Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025. Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse. — Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning. Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen. — Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun. Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Norges äldsta fabrik läggs ned

Markus Andersson — Wed, 16 Sep 2026 05:25:17 +0000

Efter århundraden av järngjutning ska verket i Ulefoss gå i graven. Dess brunnslock ligger samtidigt kvar i gator från norr till söder. Styrelsen i CK Partners beslutade under tisdagen att samla gjuteriproduktionen i Stange och avveckla verksamheten i Ulefoss inom tre år, rapporterar NRK. Nedläggningen berör 114 anställda. Ulefos Jernværk i Nome kommun i Telemark grundades 1657 och räknas som Norges äldsta fabrik. Beslutet sätter punkt för 369 år av industrihistoria. Ledningen anger svag efterfrågan och ökad konkurrens från lågkostnadsländer som Kina som skäl. Styrelsens vice ordförande Jan-Børre Vik beskriver beslutet som svårt. — Det är inte lätt att fatta ett sådant beslut. Vi vet att det kommer att drabba de anställda, familjerna och ett helt lokalsamhälle. Vi ser inte att vi kan driva vidare en olönsam verksamhet baserad på statligt stöd, säger Jan-Børre Vik. Dagen före styrelsemötet deltog hundratals invånare i Ulefoss i ett fackeltåg mot nedläggningen.

Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid

Emil Fjellstedt — Sat, 12 Sep 2026 11:59:43 +0000

Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett. Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, rapporterar Ritzau. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel. I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som återges av Aftenposten: "Barns trygghet måste komma först." Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge. Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Jan Sundstedt — Tue, 01 Sep 2026 06:28:16 +0000

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten. Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen. Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling. De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar. [caption id="attachment_239055" align="alignnone" width="1170"] De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum[/caption]

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom. — En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no. Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år. Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Markus Andersson — Fri, 28 Aug 2026 05:05:15 +0000

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form. I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling. En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet. Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg. — Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna. Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan. — En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang. Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

Norsk Champions League-succé – två lag klara för första gången på 27 år

Jan Sundstedt — Thu, 27 Aug 2026 10:29:31 +0000

Norge får för första gången på 27 år två lag i Champions Leagues ligafas. Viking FK slog ut Dinamo Zagreb efter en sprakande kväll i Stavanger och gör därmed Bodø/Glimt sällskap i ligafasen. Viking klev in på Lyse Arena med 2–2 i ryggen från det första mötet i Zagreb. Dinamo högg emellertid först och tog ledningen redan efter nio minuter, men hemmalaget svarade med både kraft och kyla. Zlatko Tripić hamrade in 1–1 från straffpunkten efter 18 minuter. Efter paus skruvade Viking upp tempot. Edvin Austbø satte 2–1 och Tobias Moi fyllde på med 3–1 bara några minuter senare. Då kokade Stavanger – och den mörkblå Champions League-drömmen hade blivit verklighet. Viking vann därmed dubbelmötet med 5–3 och når Champions Leagues ligafas för första gången i klubbens historia. Bodø/Glimt hade redan säkrat sin biljett efter 6–1 sammanlagt mot nederländska NEC. — Jag har aldrig upplevt något liknande. Jag är så glad för allas skull, sade Tripić till TV 2 efter slutsignalen.

🇳🇴 WOW!!!!!! VIKING ARE CHAMPIONS LEAGUE 🇳🇴
FOR THE FIRST TIME IN 27 YEARS THERE WILL BE TWO NORWEGIAN TEAMS IN THE CHAMPIONS LEAGUE GROUP/LEAGUE PHASE! THE VIKINGS ARE COMING EUROPE 🇳🇴 pic.twitter.com/mdEdR0dTZ3 — Nordic Footy 🏴󠁧󠁢󠁥󠁮󠁧󠁿 (@footy_nordic) August 26, 2026

Senast Norge skickade två lag till Champions League var säsongen 1999/2000, då Rosenborg och Molde deltog. Viking och Bodø/Glimt bryter nu den 27 år långa väntan och ger norsk klubbfotboll en sällsynt fullträff på Europas största fotbollsscen. För Viking FK väntar ett nytt kapitel – och för norsk fotboll en höst med dubbla fanor bland Europas tungviktare. Senast ett svenskt lag spelade gruppspel/ligafas i Champions League var säsongen 2021/22, då Malmö FF kvalificerade sig. Ligafasen i Champions League 2026/2027 omfattar åtta matcher per lag, fyra hemma och fyra borta.

Kriminella kan ha fått ansvar för utsatta barn i Norge

Markus Andersson — Thu, 27 Aug 2026 08:19:10 +0000

Personer med kriminell bakgrund eller kopplingar till kriminella nätverk har haft centrala roller hos privata företag som arbetar med utsatta barn i Norge. Nu kartlägger polisen hela landet. Fynden kommer från A-krimsenteret i Tønsberg, som granskat 16 privata företag i Sør-Øst politidistrikt. Tre var godkända barnavårdsinstitutioner, medan de övriga tillhandahöll andra välfärdstjänster eller arbetade som underleverantörer. Företagen erbjuder bland annat institutionsplatser, boenden och arbetsträning på uppdrag av kommuner och staten. Økokrim varnar för att barn kan ha kommit i nära kontakt med vuxna med aktiva kriminella kopplingar och att offentliga intäkter kan ha gått vidare till kriminella nätverk. — Rapporten visar en risk för att kriminella nätverk får ansvar för sårbara barn och unga. Den visar också en risk för att inkomster från lagliga välfärdstjänster går till kriminella nätverk, säger Økokrim-chefen Pål Lønseth till NRK.

Granskningen utvidgas till hela Norge

En av de berörda institutionerna har redan mist sitt tillstånd och barnen som bodde där har flyttats. Polisen ska nu göra motsvarande kartläggning i Norges övriga elva polisdistrikt. Økokrim beskriver hur lagliga företag kan användas för ekonomisk brottslighet genom bland annat falska dokument, identitetsmissbruk och felaktig fakturering. En central svaghet är att viktig information ligger utspridd hos flera myndigheter. Regeringen ser nu över kraven på belastningsregister och informationsdelningen mellan myndigheterna. Samtidigt betonar A-krimsenteret att granskningen inte har bedömt kvaliteten på tjänsterna eller undersökt hur enskilda barn behandlats. — Våra barn ska vara trygga när de möter barnavården. Personer med kriminella kopplingar har uppenbarligen inget där att göra som anställda eller ägare. Det här ska redas upp, säger Norges barn- och familjeminister Lene Vågslid.

Norsk 16-åring misstänks ha planerat yxattack mot förskola

Jan Sundstedt — Thu, 27 Aug 2026 06:10:00 +0000

En 16-årig pojke från Vestfold har häktats misstänkt för att ha planerat ett terrordåd mot en namngiven förskola i Oslo. Enligt norsk polis hade han skaffat yxor och en kniv samt skrivit ett manifest med en detaljerad angreppsplan. Pojken har suttit frihetsberövad sedan början av juni, men fallet hölls hemligt i närmare tre månader. Först sedan Vestfold tingsrätt hävt referatförbudet kunde uppgifterna offentliggöras, rapporterar NRK. — Polisen fick information via utlandet om uttalanden på olika plattformar i sociala medier. Uttalandena var av sådan karaktär att polisen valde att gripa pojken och inleda en utredning, säger polisåklagaren Lise Dalhaug.

Konkreta förberedelser

Av häktningsbesluten framgår att polisen misstänker att pojken planerade att angripa slumpmässigt utvalda personer i och omkring en viss förskola. Planen ska ha innehållit uppgifter om tidpunkt, tillvägagångssätt och vilken utrustning som behövdes. Polisen uppger att flera yxor och en kniv hade införskaffats. I manifestet ska 16-åringen ha uttryckt stöd för Adolf Hitler och terroristen Anders Behring Breivik. Utredarna har också hittat material där pojken poserar med en yxa och gör en nazisthälsning. Polisens nuvarande bedömning är att han var ensam om planeringen. Pojken har förhörts men erkänner inte straffansvar.

Rätten varnar för fortsatt våldsrisk

16-åringen hålls isolerad på en ungdomsenhet. Domstolen anser att det finns en överhängande risk för nya allvarliga våldsbrott om han försätts på fri fot. I en rättspsykiatrisk bedömning står att pojken i liten utsträckning har visat ånger, förtvivlan eller skam. De sakkunniga anser att en hög risk för framtida våldshandlingar inte kan uteslutas. Försvarets begäran om häktning i hemmet med elektronisk fotboja har avslagits. Säkerhetspolisen PST känner till fallet och bistår Sør-Øst polisdistrikt vid behov. — Jag har stor förståelse för att detta kan göra många oroliga och har försäkrat mig om att polisen och PST följer saken noga, säger Norges justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen.