Nicolas Maduro – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 22 Jul 2026 07:01:42 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.3 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Nicolas Maduro – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Madurorättegång föreslås starta i juni 2027 https://nyadagbladet.se/utrikes/maduro-rattegang-juni-2027/ Wed, 22 Jul 2026 07:01:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235536 NEW YORK (Xinhua) -- Venezuelas president Nicolás Maduro och USA:s justitiedepartement föreslog på tisdagen att brottmålsrättegången mot honom ska inledas i juni 2027, enligt en domstolshandling. "Parterna föreslår därför gemensamt följande tidsplan för bevisutbyte, förberedande yrkanden och rättegång ... Rättegången inleds: juni 2027", står det i handlingen. Förslaget lades fram inför en förhandling i Maduros mål som var planerad till onsdagen i den federala domstolen på Manhattan. Parterna uppgav i handlingen att de kan komma att begära ändringar i tidsplanen. Den kommer i slutändan att fastställas av den federale domaren Alvin Hellerstein, som leder målet.

Greps efter amerikanskt anfall

Den 3 januari genomförde amerikanska militärstyrkor ett storskaligt anfall mot Venezuela och grep Maduro och hans hustru Cilia Flores innan de fördes till New York. Angreppet väckte omfattande internationell kritik och oro. Vid den första domstolsförhandlingen den 5 januari nekade Maduro till samtliga amerikanska anklagelser mot honom, däribland narkotikahandel. Maduro och Flores har sedan gripandet i Caracas varit frihetsberövade på Metropolitan Detention Center i Brooklyn i New York.]]> Anthropics AI-modell användes i USA:s militärraid mot Maduro https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-militar-raid-venezuela-maduro/ Sun, 15 Feb 2026 06:40:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221507 AI-företaget Anthropics språkmodell Claude användes i den amerikanska militäroperationen för att kidnappa Venezuelas president Nicolás Maduro, rapporterar Wall Street Journal. Claudes insats i operationen skedde via Anthropics partnerskap med datateknikföretaget Palantir Technologies, vars plattformar används i stor utsträckning av det amerikanska försvarsdepartementet och federala brottsbekämpande myndigheter. Pentagon pressar i dagsläget ledande AI-företag, inklusive OpenAI och Anthropic, att tillgängliggöra sina AI-verktyg i klassificerade militära nätverk — utan de standardrestriktioner som företagen tillämpar på vanliga användare, enligt en exklusiv granskning av Reuters. Anthropic är i nuläget det enda AI-företaget vars modell finns tillgänglig i klassificerade miljöer, om än genom tredje parter. Företagets användningspolicy förbjuder uttryckligen användning av Claude för att stödja våld, utforma vapen eller genomföra övervakning. Anthropic, som nyligen tog in 30 miljarder dollar och nu värderas till 380 miljarder dollar, har inte kommenterat uppgifterna. Inte heller försvarsdepartementet, Vita huset eller Palantir svarade på Reuters begäran om kommentar.]]> USA beslagtar rysk oljetanker efter veckolång jakt https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-beslagtar-rysk-oljetanker-efter-veckolang-jakt/ Wed, 07 Jan 2026 14:41:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219437 USA har beslagtagit den ryskflaggade oljetankern Marinera i Nordatlanten efter en dramatisk veckolång jakt på Atlanten. Operationen leddes av USA:s inrikessäkerhetsdepartement med stöd av den amerikanska militären, och fartyget anklagas för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Venezuela. USA:s Europakommando bekräftade på onsdagen att tankern, som bytt namn från Bella 1 till Marinera, har beslagtagits grundat på en arresteringsorder från en federal domstol i USA. Fartyget spårades av kustbevakningsfartyget Munro innan beslaget genomfördes. Försvarsminister Pete Hegseth kommenterade beslaget och skrev att "blockaden av sanktionerad och illegal venezuelansk olja förblir i FULL KRAFT – var som helst i världen."

Förföljd sedan förra månaden

Fartyget började förföljas av den amerikanska kustbevakningen utanför Venezuela förra månaden. Marinera är en av flera sanktionerade oljetankrar som nyligen har bytt till rysk flagg och som opererar i närheten av Venezuela. USA har beslagtagit två andra oljetankrar utanför Venezuelas kust under den senaste månaden som en del av blockaden mot sanktionerade oljeleveranser till och från landet. President Donald Trump sade på tisdagen att Venezuela kommer att överlämna 30 till 50 miljoner fat olja till USA, då landets enorma oljereserver blivit en central del i hans planer. Beslaget kommer i kölvattnet av USA:s militära räd mot Venezuela och gripandet av president Nicolás Maduro. Marineras försök att undkomma myndigheterna följdes i realtid av en rad observatörer och analytiker.

Spänningar med Ryssland

Incidenten har utvecklats till en ny konflikthärd mellan Washington och Moskva och hotar att undergräva Trump-administrationens blockad av det latinamerikanska landet. Kreml, en stark allierad till Maduros regering, kritiserade vad de kallade "oproportionerlig" amerikansk uppmärksamhet kring tankfartyget. Ryska utrikesdepartementet uttryckte tidigare oro över situationen kring fartyget. — I flera dagar nu har Marinera följts av ett amerikanskt kustbevakningsfartyg, trots att vårt fartyg befinner sig cirka 4 000 kilometer från USA:s kustlinje, sade ministeriet i ett uttalande. Enligt det ryska utrikesdepartementet navigerar fartyget i internationella vatten i Nordatlanten under Ryska federationens flagg och i full överensstämmelse med internationell sjörätt. — Samtidigt får det ryska fartyget, av skäl som förblir oklara för oss, förhöjd uppmärksamhet från USA:s och Natos militära styrkor som klart är oproportionerlig i förhållande till dess fredliga status, tillade ministeriet.

Dramatiska bilder från fartyget

Den ryska kanalen RT delade på tisdagskvällen vad de menade var exklusivt filmmaterial från tankfartyget. Kanalen uppgav inte var eller när bilderna spelades in. — Sikten är dålig på grund av dimma, och ett amerikanskt kustbevakningsfartyg syns på avstånd, står det i bildtexten till videon, som tillade att fartyget "var föremål för ett försök till kapning i Nordatlanten" och att amerikanska spaningsflygplan övervakade fartyget. Moskva har fördömt USA:s militära agerande i Venezuela som "internationellt banditvälde" och krävt Nicolás Maduros omedelbara frigivning.]]> Efter Venezuela: Trump tar sikte på fler länder https://nyadagbladet.se/utrikes/efter-venezuela-trump-tar-sikte-pa-fler-lander/ Mon, 05 Jan 2026 10:49:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219246 Med helgens amerikanska attack mot Venezuela avklarad riktar president Trump nu blickarna mot nya mål. Utspelen möts av skarp kritik från såväl rivaler som allierade och väcker frågor om folkrätt och regional stabilitet. Det var ombord på presidentplanet Air Force One som Donald Trump öppnade för nya militära aktioner. Bara timmar efter att amerikanska specialstyrkor rövat bort Venezuelas president Nicolás Maduro pekade presidenten ut flera länder i USA:s närområde som potentiella mål. Retoriken kretsar kring narkotikabekämpning och vad Trump beskriver som USA:s rätt att skydda sina intressen. Men tonen har fått både latinamerikanska grannländer och europeiska allierade att reagera.

Colombia

Skarpast var Trumps utfall mot Colombia. Presidenten kallade landets ledare Gustavo Petro för "en sjuk man" och anklagade landet för att översvämma USA med kokain. — Colombia är styrt av en sjuk man som gillar att tillverka kokain och sälja det till USA. Han kommer inte att göra det länge till, sade Trump enligt CNN. På reportrarnas fråga om en militär insats kunde bli aktuell svarade presidenten: — Det låter bra.

Kuba

Även Kuba hamnade i skottgluggen. Utrikesminister Marco Rubio hävdade i NBC att kubaner spelade en central roll i Maduros maktapparat. — Han skyddades inte av venezuelanska livvakter utan av kubanska, sade Rubio. Trump själv avfärdade behovet av direkt militärt ingripande på Kuba, men var tydlig med att landets ekonomi nu står inför kollaps utan venezuelansk olja. — Det är på väg ner för räkning, sade presidenten. Kubas regering har fördömt den amerikanska operationen som "öppet imperialistisk och fascistisk aggression" och meddelat att 32 kubanska officerare dödades, och kräver att Maduro och hans fru friges omedelbart. Trump har ramat in sin aggressiva hållning som en del av vad han kallar "Don-roe-doktrinen" – en uppdaterad version av president James Monroes doktrin från 1823 som syftade till att hålla europeiska makter borta från västra halvklotet. — Monroedoktrinen är en stor grej, men vi har ersatt den med något större, något mycket större. Nu kallas den Don-roe-doktrinen, sade Trump.

Grönland

Parallellt har Trump återupptagit sina krav på Grönland. I en intervju med The Atlantic antydde han att händelserna i Venezuela bör ses som en signal. — Vi behöver Grönland, absolut. Det är så strategiskt viktigt just nu. Ryska och kinesiska fartyg finns överallt runt ön. Vi behöver Grönland ur ett nationellt säkerhetsperspektiv, och Danmark kommer inte att klara av det, sade Trump till reportrar. Utspelet förstärktes när Katie Miller – gift med Trumps vice stabschef Stephen Miller och tidigare talesperson för regeringen – publicerade en bild där Grönland täckts av USA:s flagga med texten "SNART". Inlägget har visats över 22 miljoner gånger. Trumps utspel om Grönland - något som ofta återkommit de senaste månaderna - blir särskilt intresseväckande mot bakgrund av att Danmark i decennier varit en stark anhängare av amerikansk utrikespolitik samt en lojal supporter för den USA-ledda militärpakten Nato.

Allierade och rivaler i gemensam kritik

Danmarks statsminister Mette Frederiksen reagerade starkt på Trumps Grönlandsretorik. — Det är absolut meningslöst att prata om att USA behöver ta över Grönland. Jag uppmanar starkt USA att sluta hota en historiskt nära allierad, sade Frederiksen enligt AP News. Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen svarade på bilden som spridits i sociala medier: "Vårt land är inte till salu och vår framtid avgörs inte av inlägg på sociala medier", skrev han på Facebook.

Kina och Ryssland fördömer - EU tassar på tå

Från Ryssland och Kina kom skarpa fördömanden gentemot USA:s agerande. Moskva har begärt ett möte i FN:s säkerhetsråd och kallar de amerikanska motiveringarna "grundlösa". Kinas utrikesdepartement uppgav sig vara "djupt chockat" och anklagade USA för att bryta mot internationell rätt och hota stabiliteten i Latinamerika och Karibien. Från EU däremot har kommentarerna främst bestått av mjuk och försiktig kritik, och i skrivande stund har Bryssel inte krävt exempelvis ekonomiska sanktioner mot USA, liknande de man ålagt Ryssland. Estlands tidigare premiärminister, tillika EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska kommissionens vice ordförande, Kaja Kallas, menar att "...alla [inblandade] aktörer måste respektera mänskliga rättigheter samt internationell rätt...".

Ulf Kristersson riktar fokus på Maduro

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har uttryckt snarlik len kritik mot Washington. Han kommenterar något varsamt att "...alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten." I ett inlägg på X riktar han främst blickfånget på Nicolás Maduro och inte på USA:s agerande som sådant.

Vad händer härnäst?

Helgens dramatiska händelser och den nuvarande utvecklingen följs noggrant av regeringar, diplomater och internationella organisationer världen över. Många varnar för att ytterligare upptrappning kan leda till svåröverskådliga följder. Frågan är om Donald Trumps utspel stannar vid hårda ord – eller om de markerar början på en bredare och mer konfrontativ amerikansk utrikespolitisk linje.]]> Så lyckades amerikanska specialstyrkor gripa Maduro https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-lyckades-amerikanska-specialstyrkor-gripa-maduro/ Sun, 04 Jan 2026 14:55:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219220 I en vågad militär insats tidigt på lördagsmorgonen grep amerikanska specialstyrkor Venezuelas president Nicolás Maduro och hans hustru i Caracas. Operationen, som involverade över 150 flygplan och omfattande förberedelser, hade planerats i månader. President Donald Trump meddelade gripandet på sin plattform Truth Social klockan 04.21 lördag morgon. Men enligt källor med insyn i operationen hade planeringen av den komplexa insatsen pågått i flera månader och inkluderat detaljerade övningar, enligt Reuters. Elitsoldater från bland annat arméns Delta Force hade byggt en exakt kopia av Maduros säkerhetsbostad och tränat på hur de skulle ta sig in i den tungt befästa byggnaden. CIA hade enligt en källa haft ett litet team på plats sedan augusti som kunde ge information om Maduros rörelsemönster. Två andra källor uppger att underrättelsetjänsten också hade en källa nära Maduro som övervakade hans förflyttningar och kunde ange hans exakta position när operationen genomfördes.

Trump godkände operationen för fyra dagar sedan

Med alla förberedelser på plats godkände Trump operationen för fyra dagar sedan, men militära och underrättelsestrateger föreslog att han skulle vänta på bättre väder och mindre molntäcke. Klockan 22.46 östamerikansk tid (EST) på fredagen gav Trump slutligt klartecken för vad som skulle kallas Operation Absolute Resolve, enligt ordföranden för den samlade försvarsstaben, general Dan Caine. Trump, omgiven av sina rådgivare på sin klubb Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida, följde operationen via livestream. — Jag har gjort några ganska bra operationer, men jag har aldrig sett något liknande, sade Trump i Fox News bara timmar efter att uppdraget slutförts.

Massiv militär uppbyggnad

Pentagon har övervakat en massiv militär uppbyggnad av styrkor i Karibien, med ett hangarfartyg, elva krigsfartyg och mer än ett dussin F-35-stridsflygplan. Totalt har mer än 15 000 soldater förts till regionen för vad amerikanska tjänstemän länge beskrivit som antidrogoperationer. Enligt en av källorna bildade Trumps rådgivare Stephen Miller, utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och CIA-chef John Ratcliffe ett kärnteam som arbetat med frågan i månader med regelbundna – ibland dagliga – möten och telefonsamtal. De hade även regelbundna möten med presidenten.

Luftanfall inledde operationen

Sent på fredagskvällen och in på tidig lördagsmorgon samlades Trump och hans rådgivare när ett antal amerikanska flygplan lyfte och genomförde anfall mot mål i och nära Caracas, inklusive luftförsvarssystem, enligt en amerikansk militär tjänsteman. Caine uppgav att operationen involverade mer än 150 flygplan från 20 baser runt västra halvklotet, inklusive F-35 och F-22-stridsflygplan samt B-1-bombplan. — Vi hade ett stridsflygplan för varje tänkbar situation, sade Trump till Fox News-kanalen "Fox & Friends". Källor har berättat att Pentagon också i hemlighet hade förflyttat tankerflygplan, drönare och flygplan specialiserade på elektronisk störning till regionen. Amerikanska tjänstemän uppgav att luftanfallen träffade militära mål.

Stormade säkerhetsbostaden

Medan anfallen pågick tog sig amerikanska specialstyrkor in i Caracas tungt beväpnade, bland annat med en skärbrännare för det fall de skulle behöva skära igenom ståldörrar vid Maduros uppehållsplats. Runt klockan 01.00 östamerikansk tid på lördagen anlände trupperna till Maduros bostad i centrala Caracas under beskjutning. En av helikoptrarna träffades men kunde fortfarande flyga. Invånare publicerade videor på sociala medier som visade en konvoj av helikoptrar som flög över staden på låg höjd. När de nådde Maduros säkerhetsbostad tog sig trupperna, tillsammans med FBI-agenter, in i residenset som Trump beskrev som en "mycket välbevakad fästning". — De bröt sig bara in, och de bröt sig in på platser som egentligen inte kunde brytas upp, du vet, ståldörrar som sattes dit just av den här anledningen. De togs ut på några sekunder, sade Trump.

Maduro överlämnade sig

När trupperna väl var inne i säkerhetsbostaden överlämnade sig Maduro och hans hustru, uppgav Caine. Trump berättade att den venezuelanske ledaren hade försökt nå ett skyddsrum men inte lyckats stänga dörren. Några amerikanska soldater skadades, enligt Trump, men ingen dödades. När operationen pågick började Rubio informera lagstiftare om att den var igång. Informationen gavs först efter att operationen startat och inte innan, vilket är brukligt för nyckelpersoner med tillsynsansvar. När trupperna lämnade venezuelanskt territorium var de involverade i "flera självförsvarssituationer", enligt Caine. Klockan 03.20 östamerikansk tid var helikoptrarna över vatten, med Maduro och hans hustru ombord. Nästan exakt sju timmar efter att Trump meddelat operationen på Truth Social gjorde han ytterligare ett inlägg. Den här gången var det ett fotografi av den gripne venezuelanske ledaren med ögonbindel, handfängslad och iklädd grå träningsbyxor.]]> Donald Trump: USA har attackerat Venezuela https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-usa-har-attackerat-venezuela/ Sat, 03 Jan 2026 10:30:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219201 Tidigt på lördagsmorgonen skakades Venezuelas huvudstad Caracas av kraftiga explosioner och intensiv militär aktivitet. Enligt USA:s president Donald Trump ska president Nicolás Maduro och hans fru ha blivit tillfångatagna och förda ut ur landet, uppgifter som ännu inte bekräftats av oberoende källor. Venezuelas regering fördömer attackerna som militär aggression och har utlyst undantagstillstånd. Tidigt på morgonen hördes flera explosioner och flygplan rörde sig över Caracas. Ögonvittnen rapporterade rök, strömavbrott och militär närvaro vid flera strategiska platser. Videoklipp som cirkulerat på sociala medier visar hur militärfordon rör sig i centrala delar av staden. Venezuelas regering fördömer attackerna som en militär aggression och har utlyst nationellt undantagstillstånd, samtidigt som man uppmanade till mobilisering. Attackerna ska enligt Caracas ha omfattat både huvudstadsregionen och angränsande delstater, inklusive Miranda och Aragua.

Trump: Maduro tillfångatagen

Samtidigt med explosionerna meddelade Donald Trump att Maduro och hans fru ska ha blivit tillfångatagna och förda bort i samband med en amerikansk militär operation: "”USA har framgångsrikt genomfört ett storskaligt angrepp mot Venezuela och dess ledare, president Nicolás Maduro, som tillsammans med sin hustru har tillfångatagits och förts ut ur landet”, skriver Trump på sin egen plattform Truth Social. Uppgifterna har ännu inte bekräftats av oberoende nyhetsbyråer eller internationella observatörer. Varken AP, Reuters, AFP eller neutrala medier har i skrivande stund verifierat att Maduro är bortförd. Venezuelas regering har inte bekräftat uppgiften, utan talar endast om pågående attacker.

Strider mot folkrätten

Händelserna väcker omedelbart frågor om internationell rätt. Enligt FN:s stadgar är det i regel förbjudet för ett land att använda militärt våld mot en annan stat, med undantag för självförsvar eller vid uttryckligt mandat från FN:s säkerhetsråd. Rättsexperter framhåller att militär intervention, annektering eller tvångsbortförande av en regeringsledare utan sådant mandat bryter mot principen om staters suveränitet och icke-ingripande. Även så kallad humanitär intervention är mycket kontroversiell och accepteras endast med säkerhetsrådsmandat. Relationerna mellan USA och Venezuela har varit ansträngda under lång tid. Sanktioner, diplomatiska motsättningar och återkommande hot om militära åtgärder har präglat relationen. De senaste händelserna i Caracas kan innebära en betydande eskalering och väcker oro för regional instabilitet. Internationella aktörer har krävt klarhet i vad som faktiskt har inträffat och uppmanar till respekt för Venezuelas suveränitet. Situationen utvecklas snabbt och uppgifter kan komma att ändras under dagen.]]> Trump öppnar för krig mot Venezuela https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-oppnar-for-krig-mot-venezuela/ Fri, 19 Dec 2025 12:30:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218804 USA:s president Donald Trump avvisar inte möjligheten att förklara krig mot Venezuela. Samtidigt uppmanar FN:s generalsekreterare António Guterres till omedelbar nedtrappning efter att Washington infört en blockad mot venezolanska oljetankrar. I en intervju med NBC News vägrar Trump att utesluta militära aktioner mot Venezuela. — Det är inget jag utesluter, nej, säger presidenten. Uttalandet kommer efter veckor av eskalerande spänningar mellan Washington och Caracas. USA har intensifierat sina militära operationer i regionen med bombningar av påstådda knarkbåtar som krävt över 100 dödsoffer. Amerikanska krigsfartyg har förflyttats till Karibiska havet och underrättelsetjänsten CIA har öppet fått klartecken för operationer inne i landet.

USA skärper blockaden

På tisdagen beordrade Trump en total blockad mot alla sanktionsbelagda oljetankrar till och från Venezuela. Åtgärden riktar sig mot landets viktigaste inkomstkälla och har motiverats med att USA stämplat Venezuelas president Nicolás Maduro och hans närmaste som "narkoterrorister". Caracas förkastar anklagelserna och beskriver USA:s agerande som "krigshetsande". — Vi låter oss inte skrämmas av deras primitiva och arroganta hot, säger försvarsminister Vladimir Padrino López. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar till återhållsamhet och omedelbar nedtrappning. Även Mexikos president Claudia Sheinbaum kritiserar FN för passivitet och kräver aktivt agerande för att förhindra blodsspillan. Kina uttrycker stöd för Venezuelas suveränitet, medan Chiles nyvalda president José Antonio Kast stödjer alla scenarier som kan leda till Maduros fall.]]> Venezuela och stormakterna – olja, makt och kampen om Latinamerikas framtid https://nyadagbladet.se/analys/venezuela-och-stormakterna-olja-makt-och-kampen-om-latinamerikas-framtid/ Thu, 18 Dec 2025 17:36:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218655 Oljans förbannelse: rikedom som blev en sårbarhet När oljan började flöda i Venezuela i början av 1900-talet förändrades allt. På bara några år gick landet från fattigdom till välstånd. Men den rikedom som byggde nationen blev också dess svaghet. Staten gjorde sig helt beroende av oljepengar, och andra sektorer stagnerade. När oljepriset steg, blomstrade landet. När det föll, rasade allt. Den ekonomiska modellen, kallad petrostat, skapade kortsiktigt välstånd men långsiktigt beroende - inte minst av USA, som länge var Venezuelas största kund och politiska beskyddare. Klyftan mellan de rika eliterna och den fattiga majoriteten växte, och till slut exploderade missnöjet i de blodiga protesterna under El Caracazo 1989. Ur kaoset växte en ung officer vid namn Hugo Chávez, som lovade att ge oljan tillbaka till folket.

USA:s långa hand i Caracas

Sedan 1900-talet har USA betraktat Latinamerika som sin egen bakgård. Venezuela, med sitt strategiska läge och sina enorma oljefält, blev tidigt en del av denna logik. När Chávez tog makten 1999 bröts den ordningen. Han nationaliserade oljeindustrin, finansierade sociala program och utmanade direkt USA:s ekonomiska intressen. Bara tre år senare, 2002, försökte delar av militären avsätta honom i en kupp - med tyst stöd från Washington. Kuppen misslyckades, men visade att stormaktens inflytande aldrig varit långt borta. Därefter bytte USA strategi: från direkta ingripanden till ekonomiskt och mediemässigt tryck. Organisationer som USAID och National Endowment for Democracy började finansiera oppositionella grupper, och Venezuela målades konsekvent ut som en diktatur i internationell press. När Chávez dog 2013 och Nicolás Maduro tog över intensifierades kampanjen. Sanktioner, diplomatisk isolering och försök till regimskifte följde - allt i "demokratins" namn. [caption id="attachment_218765" align="alignnone" width="640"] Hugo Chávez begravningsprocession på Paseo de los Próceres, 2013. Foto: omerta/CC-BY-SA-3.0[/caption]

Chávez och den bolivarianska revolutionen

För många venezuelaner var Hugo Chávez mer än en politiker - han var symbolen för ett land som äntligen rest sig. Hans "bolivarianska revolution" byggde på Simón Bolívars dröm om ett självständigt och enat Latinamerika. Genom massiva sociala program minskade han fattigdomen, ökade läskunnigheten och förbättrade hälsovården. Men framgången vilade på ett bräckligt fundament - oljeinkomsterna. När priserna sjönk började systemet vackla. Samtidigt polariserades landet. Den gamla eliten förlorade sin makt, men korruption och ineffektivitet växte inom statsapparaten. Trots det blev Chávez en ikon för självständighet och motstånd mot USA:s dominans.

Maduro-eran: från hopp till kris

När Nicolás Maduro tog över 2013 ärvde han ett system i gungning. Fallande oljepriser och ekonomiskt kaos ledde snabbt till hyperinflation och brist på mat och medicin. USA:s sanktioner, som inleddes 2015, förvärrade läget drastiskt. Banker stängde dörrarna, oljeexporten stoppades och internationella tillgångar frystes. Regeringens kontroll över ekonomin minskade, och miljoner venezuelaner lämnade landet. Samtidigt försökte oppositionen ta makten med stöd från Washington. 2019 utropade sig Juan Guaidó till "tillfällig president", erkänd av väst men utan reell makt. Försöket misslyckades, men lämnade landet ännu mer splittrat. Trots trycket har regeringen överlevt. Delvis tack vare stöd från Kina, Ryssland och Iran - men också tack vare en befolkning som lärt sig leva med knapphet.

Sanktionerna som vapen

De amerikanska sanktionerna mot Venezuela är i dag bland de mest omfattande i världen. Officiellt riktade mot "regimen", men i praktiken mot hela ekonomin. Landets oljeindustri - dess livsnerv - slogs i spillror. När banker, rederier och företag hotades av straffåtgärder upphörde nästan all handel. FN har kallat effekterna för kollektiv bestraffning av civilbefolkningen. Importen av mat och medicin föll dramatiskt, elnätet kollapsade och sjukvården stod utan utrustning. Samtidigt tystades debatten i väst. Få medier ifrågasatte den humanitära kostnaden av sanktionerna. För Washington har detta blivit ett nytt sätt att föra krig - utan vapen, men med samma mål: att knäcka motståndaren ekonomiskt tills den ger efter.

Mediernas roll: berättelsen om ett "misslyckat land"

Västvärldens medier har spelat en avgörande roll i konflikten. I reportage och rubriker framställs Venezuela som ett varnande exempel på socialismens kollaps. Korruption, fattigdom och flykt beskrivs - men sällan nämns att sanktioner, blockad och sabotage bidragit till krisen. Samma dramaturgi återkommer: en ond diktator mot ett hjältemodigt folk. Men verkligheten är mer nyanserad. Oppositionen har fått omfattande stöd från utlandet, och mycket av informationsflödet kontrolleras av utländska PR-nätverk. Samtidigt censurerar statliga medier kritik mot regeringen. Resultatet blir ett informationskrig där fakta ofta böjs till ideologi. I detta krig är ord lika kraftfulla som bomber och bilden av Venezuela har blivit ett vapen i sig.

Den globala frontlinjen: Kina, Ryssland och Iran i Latinamerika

När västvärlden vände ryggen till, öppnades dörren mot öst. Kina blev Venezuelas största långivare, investerade miljarder i infrastruktur och tog emot olja som återbetalning. Ryssland levererade vapen, byggde oljefält och skickade militärrådgivare. Iran hjälpte till att reparera raffinaderier och levererade bränsle när landet stod stilla. Dessa relationer gjorde Venezuela till en ny nod i den multipolära världsordning som växer fram. För första gången på decennier utmanas USA:s dominans i sitt eget närområde. Det pågår ett lågintensivt krig i Karibien - ett krig som inte kallas för krig. Under täckmanteln "bekämpning av narkotikasmuggling" har USA de senaste åren byggt upp en massiv militär närvaro runt Venezuela. Detta inkluderar avancerade övervakningssystem, drönare, specialstyrkor och en växande flottstyrka som patrullerar området dygnet runt.

Massakrerna till havs - små fiskebåtar som bombas till vrak

En av de mest chockerande aspekterna av denna kampanj är de återkommande attackerna mot små venezuelanska fiskebåtar. Över 90 personer har dödats i dessa operationer, enligt offentlig militär kommunikation. Dessa båtar är inte lastfartyg, de är inte beväpnade och de kan inte ens nå USA:s kust. De färdas oftast bara mellan Venezuela och Trinidad och Tobago och klarar max 200 km till havs, medan avståndet till USA är över 2 000 km. Trots detta framställs de som "hotfulla narkotikatransporter". I verkligheten är de vanligaste målen små träbåtar och fiskare som råkar befinna sig på fel plats. Attackbilderna publiceras öppet av amerikanska militärkonton och kablas ut som triumfer i kampen mot droger, trots att offren är civila. Det finns ingen rättssäkerhet, inga gripanden, inga förhör - båtarna bara sprängs.

Det falska narkotikanarrativet – varför det är en lögn

USA motiverar upptrappningen med påståendet att Venezuela är ett nav för narkotikasmuggling. Men enligt FN:s egna data kommer mindre än 5% av all kokaintrafik i Karibien från Venezuela. De verkliga smugglingsvägarna går genom Colombia och Ecuador, samt via banantransporter kopplade till EU- och USA-allierade företagsnätverk. Ecuador - en av USA:s viktigaste allierade i regionen - är i dag den största avsändaren av kokain som når både Europa och USA, ofta i containrar med frukt, via logistikföretag kopplade till landets politiska elit. Dessutom är det huvudsakliga narkotikaproblemet i USA inte kokain, utan fentanyl, som inte produceras eller transporteras via Venezuela överhuvudtaget. Trots detta fortsätter Washington att utmåla Venezuela som roten till USA:s drogkris - ett politiskt vapen som nu används för att legitimera militär aggression.

Varför båtarna bombas - den verkliga strategiska logiken

Det egentliga syftet är geopolitisk kontroll, inte narkotikabekämpning. Genom att påstå att små fiskebåtar utgör en säkerhetsrisk får USA en juridisk och retorisk grund för att militarisera Karibien, placera fartyg, hangarfartyg och stridsflyg nära Venezuelas kust, legitimera framtida militära attacker och skapa ett intryck av "krigsläge". Den amerikanska flottans närvaro har dessutom trappats upp med tunga hangarfartyg, inklusive USS Gerald R. Ford med 80 attackflygplan ombord, stationerad i regionen som en permanent maktdemonstration. Detta används för att möjliggöra så kallade ”decapitation strikes” (halshuggningsattacker) - riktade attacker mot Venezuelas ledarskap och militära kommandostruktur. Ett slags modern version av kuppstrategi, fast med missiler istället för generaler.

Hybridkriget: från sanktioner till sabotage

Den militära pressen kompletteras av cyberangrepp och infrastruktursabotage. Avhoppade legosoldater har vittnat om att attacker mot Venezuelas elnät - som medier i väst kallade "tekniska misslyckanden" – var koordinerade sabotageoperationer i samarbete mellan CIA och oppositionella grupper inne i landet. Man kan också fundera över varför allt detta sker just nu. Enligt flera läckor inom USA:s statsapparat har ambitionen kristalliserats: Först Venezuela, sedan Kuba, därefter Nicaragua - det som kallats "trojkan av tyranni" i politiska kretsar i Washington. Men Venezuela är först på listan, eftersom landet har världens största oljereserver, har kritiska mineraler som coltan och andra sällsynta jordartsmetaller, är en allierad med Kina, Ryssland och Iran, och är symboliskt viktigt: om detta land faller, faller Latinamerikas vänsterprojekt. Därför sker bombningar av fiskebåtar, militarisering av Karibien och eskalerande hot - det är förspel till en storskalig regimförändringsoperation.

En ny fas: Operation Southern Spear

Den 13 november offentliggjorde USA en ny militär operation i regionen: Operation Southern Spear. Försvarsministern beskrev den som ett uppdrag att "skydda hemlandet", "ta bort narkotikaterrorister från halvklotet" och "stoppa drogerna som dödar vårt folk". Operationen leds av Joint Task Force Southern Spear och U.S. Southern Command (SOUTHCOM). Det som länge skett tyst har nu blivit officiell policy: en aggressiv regional militärdoktrin med Venezuela i centrum.   Reza Nasouri]]> Trump överväger militär insats mot Venezuela https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-overvager-militar-insats-mot-venezuela/ Mon, 15 Sep 2025 12:18:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=213033 USA:s president Donald Trump har signalerat att han överväger militära åtgärder mot Venezuela för att bekämpa narkotikakarteller och utöva påtryckningar på Nicolás Maduros regering. Spänningarna mellan Washington och Caracas har på senare tid nått nya höjder i takt med en kraftig upptrappning av den amerikanska militära närvaron i Karibien. Sedan Trump återtog presidentskapet har hans administration intensifierat insatserna mot droghandel i Latinamerika, med Venezuela som huvudmål, och nya uttalanden antyder en möjlig militär insats mot Venezuela, rapporterar Reuters. Under sommaren har USA förflyttat över 4 000 soldater, en flotta bestående av flera krigsfartyg (inklusive en kärnvapenubåt) och flera flygplansdivisioner med toppmoderna F-35 stridsflygplan till området runt Venezuela. Den 2 september genomförde amerikanska styrkor en attack mot ett fartyg som enligt Trump transporterade stora mängder narkotika till USA. Attacken resulterade i att 11 personer dödades, och presidenten kopplade insatsen till det venezuelanska kriminella nätverket Tren de Aragua, som klassificerats som en terroristorganisation av den amerikanska regeringen. Under de senaste dagarna har Pentagon beordrat ytterligare tillförsel av tiotals F-35 stridsflygplan till Puerto Rico för att stärka USA:s kapacitet att slå mot narkotikakarteller i Karibien. Trumps administration har också höjt belöningen för information som kan leda till gripandet av Nicolás Maduro - ett drag som ytterligare spänner relationerna mellan USA och Venezuela. [caption id="attachment_211912" align="alignnone" width="640"] Delar av USA:s flotta på väg mot Venezuelas kust tidigare i somras. Foto: X/@Kanthan2023[/caption]

Maduro svarar

Venezuela har fördömt attacken som en "olaglig utomrättslig avrättning" och anklagar USA för en aggressiv hållning gentemot Venezuela, där militära medel utgör det främsta hotet. President Nicolás Maduro har svarat med skarpa varningar och kallat Trumps militära upptrappning för ett "extravagant, oförsvarligt och brottsligt" hot mot Venezuelas suveränitet. — USA:s regering bör överge sin plan på ett våldsamt regimskifte i Venezuela och i hela Latinamerika och respektera suveräniteten, rätten till fred och självständighet, sade Maduro på statlig tv. Maduro har mobiliserat över 15 000 militärer till gränsen mot Colombia och förstärkt landets milis, samtidigt som han uppmanat medborgarna att förbereda sig för ett möjligt militärt angrepp. Militärexperter menar att Trumps förflyttningar av krigsfartyg, ubåtar och flygstyrkor i regionen kan vara en strategi för att pressa Maduroregimen, eventuellt för att skapa ett underlag för ett framtida regimskifte eller en kraftig försvagning av dess makt.

Regimskifte "ej officiell politik"

Donald Trump har trots den senaste tidens händelser emellertid tonat ned diskussioner om ett aktivt regimskifte i Venezuela. I en kommentar poängterade han att USA inte har regimskifte som officiell politik, men uttryckte sin misstro mot valprocessen i landet, där Maduro pekas ut som segrare i det omstridda presidentvalet 2024. — Vi pratar inte om det, men vi pratar om det faktum att [de] hade ett val som var ett mycket konstigt val, för att uttrycka det milt, sade Trump till reportrar. Kritiker varnar för att den eskalerande spänningen kan leda till en farlig konflikt i ett redan politiskt instabilt Latinamerika, med potentiellt stora humanitära och ekonomiska konsekvenser. Samtidigt pekar försvarsmyndigheter på vikten av att stoppa narkotikaflödet till USA, som man menar har kostat hundratusentals amerikaner livet i överdoser. Framtiden för konflikten är i dagsläget oviss, men allmänheten och regeringar runt om i världen följer noga den fortsatta utvecklingen i Karibien, där USA:s militära närvaro och Trumps retorik kan bli avgörande för regionens stabilitet.]]> USA ökar militär närvaro utanför Venezuelas kust https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-okar-militar-narvaro-utanfor-venezuelas-kust/ Mon, 25 Aug 2025 10:08:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211906 USA har skickat minst tre krigsfartyg till farvattnen utanför Venezuela i vad man uppger vara en insats mot narkotikahandeln. Bolivias president Luis Arce menar däremot att syftet är geopolitisk kontroll över Latinamerika och dess naturresurser. USA har nyligen utökat sin militära närvaro i Karibien genom att placera tre Aegis-klassade jagare - USS Gravely, USS Jason Dunham och USS Sampson - i farvattnen utanför Venezuelas kust, rapporterar flera medier. Även amfibieattackfartyget USS Iwo Jima lär enligt källor ingå i styrkan. Insatsen omfattar enligt uppgifter ungefär 4 000 amerikanska militärer, inklusive marinkårssoldater, och sker enligt USA:s officiella uppgifter som en del av kampen mot narkotikahandeln till USA. Särskilt den narkotikahandel som härstammar från den venezuelanska drogligan "Cartel de los Soles". Den amerikanska administrationen understryker att förebyggandet och begränsningen av narkotikaflöden till USA är högprioriterade mål. Utöver jagarna används även spaningsflygplan och en attackubåt i området för att övervaka och bekämpa narkotikasmuggling. Samtidigt har Venezuela svarat med att mobilisera mer än 4,5 miljoner medlemmar ur landets milisstyrkor för att försvara landets suveränitet. Landets president Nicolás Maduro kallar den amerikanska närvaron för en "provokation" och ett hot mot Venezuelas territoriella integritet.

Bolivias president: "En täckmantel"

Washington betraktar Nicolás Maduro som en illegitim ledare och har utlyst en belöning på 50 miljoner dollar för hans gripande. Venezuelas regering avfärdar USA:s anklagelser som politiskt motiverade och grundlösa. Från Bolivia har president Luis Arce kritiserat USA:s militära upptrappning under ett videotal i samband med Bolivarianska alliansens (ALBA) toppmöte. — Vi vet att bakom detta misslyckade internationella krig mot droger ligger det verkliga målet att geopolitiskt kontrollera Latinamerika för dess naturresurser och att undergräva organiserade folkrörelser så att vi inte kan följa vår egen suveräna väg, säger den bolivianske presidenten. Han menar att det internationella "kriget mot droger" i själva verket är en täckmantel för USA:s ambition att geopolitiskt kontrollera Latinamerika och utnyttja regionens naturresurser, samt att krossa folkens självständighet och suveränitet. Arce betonade att Bolivia står fast vid sin suveränitet och fredliga samarbete inom regionen. Den amerikanska militäruppbyggnaden har skapat oro i Latinamerika, då kritiker menar att åtgärden riskerar att eskalera spänningar och bidra till destabilisering i en redan orolig region.]]>