neutralitet – Nya Dagbladet

Schweiz kan överge neutralitet – efter 500 år

Jan Sundstedt — Mon, 02 Sep 2024 15:03:35 +0000

Efter över 500 år av strikt neutralitet kan Schweiz nu stå inför en omvälvande förändring i sin säkerhetspolitik. En nyligen publicerad rapport, beställd av det schweiziska försvarsdepartementet, rekommenderar att landet omprövar sin neutralitetsprincip och överväger ett närmare samarbete med både EU och Nato. Förslagen har väckt starka reaktioner både inom och utanför Schweiz och tvingar nationen, som sedan 1515 varit en fyrbåk av neutralitet, att konfrontera sin historiska roll som en neutral stat i en alltmer polariserad politisk omvärld, rapporterar Politico. Rapporten, som presenterades i torsdags, har redan orsakat betydande debatt. Den expertgrupp som författat rapporten, bestående av diplomater, politiker och säkerhetsexperter, föreslår över 100 åtgärder för att stärka Schweiz säkerhet. Bland de mest uppmärksammade rekommendationerna finns en uppmaning om att fördjupa samarbetet med Nato och EU för att skapa en "gemensam försvarskapacitet" och att öka försvarsbudgeten från 0,76 procent av BNP till 1 procent senast år 2030. "Sedan Rysslands angrepp på Ukraina har neutraliteten återigen blivit föremål för politisk debatt, både hemma och utomlands. Trycket på Schweiz att klargöra sin position ökar", står det bland annat att läsa i rapporten, som uppmanar till en "revidering" av landets neutralitetspolitik. Bakgrunden till rapportens slutsatser ligger till stor del i den förändrade säkerhetssituationen i Europa, där kriget i Ukraina har ritat om den geopolitiska kartan. Rapporten betonar att Schweiz, trots sin neutralitet, inte längre "kan förbli isolerat från de större säkerhetsstrukturerna i Europa".

In a new bombshell report, a group of experts has recommended that Switzerland — which has been neutral since 1515 — work on a "common defense capability" with the EU and NATO.
https://t.co/cZwpr92Gks pic.twitter.com/gANdhKES9H — POLITICOEurope (@POLITICOEurope) August 31, 2024

Skarp kritik från alla läger

Rapporten har dock mötts av hård kritik. Oppositionspartiet Schweiziska folkpartiet (SVP) har öppet fördömt förslagen och anklagat expertgruppen för att vara politiskt partisk. I ett uttalande hävdar partiet att rapporten visar på en "bristande respekt för den konstitutionellt garanterade eviga... neutraliteten i vårt land". SVP menar även att försvarsminister Viola Amherd, som beställt rapporten, medvetet utsett Nato- och EU-vänliga experter för att bana väg för en förändrad säkerhetspolitik. Den nuvarande schweiziska försvarspolitiken har också orsakat problem i relationerna med andra europeiska länder, särskilt när det gäller vapenexport. Schweiz förbjuder i dagsläget försäljning av vapen till länder i krig, vilket har lett till att flera europeiska länder hindrats från att skicka vapen med schweiziska komponenter till Ukraina. Rapporten rekommenderar att detta förbud mot återexport hävs för att "underlätta internationellt samarbete", och menar att detta är "nödvändigt för att stärka den schweiziska vapenindustrin och få tillgång till EU och Natos upphandlingsprogram".

Update: Switzerland lost its neutrality in 2022 when it hit Russia with sanctions and froze their currency accounts! Switzerland is now a legitimate target by Russia once nuclear war starts! Too bad Switzerland. You screwed up, big time!! pic.twitter.com/VbUdZZfjvC
— US Civil Defense News (@CaptCoronado) August 31, 2024

Tydligt skifte

Rapportens slutsatser visar på ett tydligt skifte vad gäller den säkerhetspolitiska diskussionen i Schweiz. Landet har i decennier varit fast förankrat i neutralitetens princip, och även om experterna inte föreslår ett fullständigt övergivande av neutraliteten, argumenterar de tydligt för att Schweiz bör närma sig västerländska säkerhetsallianser genom gemensamma övningar och försvarssamarbeten. Jean-Marc Rickli, chef för avdelningen för globala och framväxande risker vid Geneva Centre for Security Policy, säger i ett uttalande att Schweiz bör samarbeta med EU-länderna. – Det finns ett rykteselement i att Schweiz potentiellt kan ses som en fripassagerare som inte samarbetar med europeiska stater. Om landet vill dra nytta av sina europeiska partners hjälp måste det ge något tillbaka. Rapportens förslag är dock långt ifrån avgjorda och kommer säkerligen att möta fortsatt motstånd från både vänster och höger på den politiska skalan. Men att Schweiz nu öppet diskuterar en sådan förändring av sin försvarspolitik är i sig en uppseendeväckande situation. Frågan om hur Schweiz ska förhålla sig till EU, och i synnerhet Nato, kommer med stor sannolikhet att vara central vid utformningen av landets säkerhetspolitik inför de kommande åren.

Expert: ”Natomedlemskap innebär slutet på 200 års svensk alliansfrihet”

Isac Boman — Sat, 23 Apr 2022 14:49:38 +0000

Den politiske kommentatorn Mats Knutsson konstaterar att Sverige har varit alliansfritt sedan slutet av Napoleonkrigen och att vår tidigare självklara och hyllade neutralitetspolitik om Sverige går med i Nato blir ett minne blott. ”Alliansfriheten och neutralitetspolitiken har under denna långa tid blivit en viktig del av Sveriges historia och kollektiva medvetande. Länge var också alliansfriheten och neutralitetspolitiken självklar för de flesta svenska politiker. Sverige förklarade sig neutralt såväl under första som andra världskriget, med undantag för finska vinterkriget där Sverige tog ställning för Finland”, konstaterar han i en analys i SVT. Knutsson konstaterar att även om det förvisso fanns avvikande röster så höll sig Sverige med sin uttalade neutralitetspolitik ”utanför det förödande världskriget” och det fanns ett brett folkligt och politiskt stöd att fortsätta stå utanför militära allianser även efter krigets slut. Han pekar vidare på att det satsades på det svenska försvaret och att över fyra procent av BNP periodvis lades på försvarsbudgeten – i slutet på 1960-talet började anslagen till försvarsmakten minska och allt mindre resurser läggas på denna. ”Först socialdemokratiska och sedan borgerliga regeringar lade ner stora delar av det svenska försvaret. Det ansågs inte längre behövas för att försvara landet. I stället skulle militären ägna sig åt internationella uppdrag”, förklarar han. Det svenska försvaret nedmonterades stegvis av politikerna och 2015 lades endast 0,9 procent av BNP på militärutgifter – en andel som nu ökat till 1,3 procent. Att det svenska försvaret idag har begränsade resurser och förmågor är ett argument som också ofta används av Nato-förespråkare för att Sverige ska gå med i alliansen. Knutsson pekar även på att statsminister Magdalena Andersson uttryckligen deklarerat att den svenska alliansfriheten skulle bestå och att Sverige inte skulle gå med i Nato – men att det redan hörs andra tongångar och ”mycket talar för att Sverige är på väg in i Nato.” ”Skulle Sverige välja att gå med i Nato är det en epok för svensk utrikes- och säkerhetspolitik som går i graven”, konstaterar den politiske kommentatorn vidare. Om Sverige går med i den kontroversiella militäralliansen så innebär detta bland annat att vi blir en del av Natos ”kollektiva försvar”. Sverige får då vissa säkerhetsgarantier från de andra medlemsländerna men får också på samma sätt vara beredda att gå in militärt med svenska soldater om ett annat Nato-land uppges hotas. Ett medlemskap innebär alltså att Sverige som Nato-land kan tvingas delta i krig och militära konflikter, som landet annars inte hade varit en part i, och att utländska trupper kan komma att placeras på svensk mark. Sverige kommer också att behöva lägga mer pengar på försvaret.

”Överge inte neutraliteten”

Osignerad — Thu, 17 Mar 2022 15:12:58 +0000

Putins katastrofala anfall av Ukraina har drivit upp viljan hos oss att gå med i Nato och föröda resurser militärt. Det gör oss inte tryggare. Vi riskerar att bli bombmål, och vi har ingen civil motståndskraft. Att liera sig med USA är att liera sig med imperialister som ser bara till sitt maktspel utan nytta för vare sig Sverige, Finland eller EU. USA har stått för de flesta krigen sedan andra världskriget och man har störtat många regimer, även demokratiska. Ofta har man använt sig av CIA. Wolfowitzdoktrinen efter Sovjets fall säger att ingen annan stat skulle få ifrågasätta USA:s världsledarskap och var anledningen till att Nato inte upphörde när Warszawapakten gjorde det. Stora krig har startat på lögner, som Nordvietnams påstådda angrepp på amerikanska militärfartyg i Tonkinbukten eller påståendet om Iraks tillgång på massförstörelsevapen. I nästan varje land har USA varit inblandat för att störta för vänsterinriktade regimer. Brasilien, Chile, Brasilien, Dominikanska republiken, Grenada, Haiti, Honduras, Nicaragua, Bolivia, Venezuela. Där har man har lagt beslag på landets utländska tillgångar och delat ut till den självutropade papperspresidenten Guidao, vilken Ann Linde stöder.

Att liera sig med USA är att liera sig med imperialister som ser bara till sitt maktspel utan nytta för vare sig Sverige, Finland eller EU.

För Afghanistan utbildade USA talibaner för att komma åt Sovjet, som stödde den marxistiska regeringen. Sveriges deltagande har kostat 16 miljarder kronor. I Syrien tog man hjälp av IS. I Libyen deltog svenskt flyg. Till anfallen i Jemen säljer vi vapen till USA:s förbundna. I Jugoslavien bombade USA Serbien i två månader för att frigöra Kosovo. Iran, Kongo, Filippinerna, Indonesien och många fler länder har drabbats av den självutropade världspolisen. Vi må förfasa oss över Ryssland, men mot USA kan man inte mäta sig. Väst är inte utan skuld till Putins anfall. Förslag till förhandling och att följa Minsk-avtalet för att ge Ryssland trygghet möttes med fientlighet. En gång hade Bush och Gorbatjov kommit överens om att USA inte skulle flytta fram sina militära positioner in i forna Östblocket, när kommunismen föll, och det bekräftades flera gånger. En gång ville Putin gå med i EU. Men den man bemöter som fiende blir till slut fiende. En gång var Sverige neutralt, nu är man USA-lakej. Med vår neutralitet och rykte om heder hade vi stor påverkan på världspolitiken. Vi kan återta den positionen och bidra till fred. Hans Sternlycke

Wikipedias grundare: Uppslagsverket kraftigt vänstervridet

Markus Andersson — Fri, 29 May 2020 05:03:44 +0000

Larry Sanger som tillsammans med Jimmy Wales grundade Wikipedia 2001 ser med stor sorg på vad hans skapelse har förvandlats till. I ett blogginlägg skriver han att den så kallade NPOV-policyn som går ut på att artiklarna ska vara neutrala och sakliga sedan länge är död. ”Wikipedia har inte längre en effektiv neutralitetspolicy” , konstaterar Sanger och förklarar vidare att uppslagsverket numera lyfter fram kontroversiella ståndpunkter angående politik, religion och vetenskap och att en tydlig politisk bias finns i många av artiklarna på sajten.

Artikeln är en återpublicering från den 29 maj 2020.

Han jämför bland annat artiklarna om Donald Trump och Barack Obama där Obamas skandaler inte finns med i artikeln över honom samtidigt som Trump-artikeln är späckad med kontroversiella uttalanden och gärningar. "Som ni kan föreställa er är samtidigt tanken på att artikeln om Donald Trump skulle vara neutral ett stort skämt", förklarar Sanger och påpekar att artikeln om den sittande presidenten är skriven ur en extremt negativ och kritisk synvinkel. Sanger menar att nästan alla artiklar om politiska frågor är skrivna ur en tydligt vänsterliberal synvinkel, exempelvis det faktum att abort lyfts fram som något positivt värdeladdat och saknar perspektiv från abortmotståndare. Artikeln om drogliberalisering innehåller nästan ingen information alls om de negativa aspekterna av en sådan åtgärd, även artiklar om hbtq-frågor och liknande är starkt vänsterliberalt vinklade, enligt Sanger. Artiklar som handlar om exempelvis kristendom, global uppvärmning, vaccin och alternativmedicin återfinns också med ett politiserat fokus där uppslagen är allt annat än neutrala. "Det är dags att Wikipedia erkänner att man har övergett NPOV (neutralitet som policy reds.anm.). Åtminstone borde man erkänna att man har omdefinierat begreppet på ett sätt som gör det fullständigt oförenligt med den ursprungliga uppfattningen om neutralitet, som är den vanliga och gängse. Det kunde vara bättre om de antog en 'trovärdighetspolicy' och erkände att deras uppfattning om vad som är trovärdigt faktiskt får dem att vara partiska mot konservatism, traditionell religiositet och minoritetsperspektiv inom vetenskap och medicin – för att inte nämna de många andra ämnen som Wikipedia är partiska mot", skriver han vidare. Avslutningsvis konstaterar han att Wikipedia numera lever i en ”fantasivärld” och att världen skulle må bättre av en oberoende och decentraliserad encyklopedi som är oberoende av stöd från regeringar och storföretag - och som klarar av att hålla dessa intressen borta från uppslagsverket.