Neuralink – Nya Dagbladet

Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör?

Isac Boman — Sun, 31 Mar 2024 13:04:14 +0000

Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.

Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet - något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt. Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, senast genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta "woke-kulturen" och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten. Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i Saturday Night Live i maj 2021 berättade att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom - som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer. Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.

Uppväxt och genombrott

Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av PayPal. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget SpaceX och som vd för elbilstillverkaren Tesla, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet. Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA. Som 19-åring antogs Musk till Queen’s University i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet. Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.

SpaceX

Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en "multiplanetär" art - alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor. SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana. Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden. SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS. Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden - ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen. I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot samarbetet med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål. [caption id="attachment_119921" align="alignnone" width="1170"] Elon Musk i samtal med astronauter och Nasa-arbetare på Kennedy Space Center in Florida där Starlinks satelliter och raketer skjuts upp. Foto: Nasa/Joel Kowsky/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Tesla

År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X. I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.

Neuralink och AI

År 2016 grundade Musk företaget Neuralink tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien The Culture av Iain M. Banks. Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador. I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder. Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.

Hyperloop

År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen. Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i november 2020 och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.

Neuralinks första patient flyttar muspekare med tankekraft

Redaktionen — Sat, 23 Mar 2024 11:29:22 +0000

Elon Musks bioteknikföretag Neuralink har presenterat sin första mänskliga försökspatient: Noland Arbaugh, 29. Efter att ha fått ett särskilt hjärnimplantat kan Arbaugh, som har varit förlamad från axlarna och nedåt i åtta år, nu flytta en markör på en datorskärm med enbart tankens hjälp. – Det är som att använda Kraften (från Star Wars) på markören, säger Arbaugh. I linje med Neuralinks ambitiösa mål att "skapa ett generaliserat hjärngränssnitt för att återställa autonomi för individer med ouppfyllda medicinska behov och för att frigöra mänsklig potential för framtiden", demonstrerade Arbaugh sin nyfunna förmåga att spela online-schack och strategispelet Civilization VI med hjälp av tankekraft under en livestream på Twitter/X. – Jag är så lyckligt lottad att få vara en del av detta. Jag kan inte ens beskriva hur coolt det är att kunna göra det här, säger den uppenbart glade och tacksamme 29-åringen. https://twitter.com/neuralink/status/1770563939413496146?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1770563939413496146%7Ctwgr%5Ef38fd2c2676b2b06b25d409d3364d593fc110a70%7Ctwcon%5Es1_c10&ref_url=https%3A%2F%2Fnordictimes.com%2Fwp-admin%2Fpost.php%3Fpost%3D12791action%3Dedit Neuralink grundades 2016 och vägen till försök på människor har varit lång. Den ursprungliga planen att påbörja studier på människor 2020 försenades till maj förra året, då FDA slutligen gav Neuralink klartecken att påbörja studier på människor. Fram till dess hade företaget använt apor i sina tester, vilket hade varit föremål för en del kontroverser.

Invasiv robotkirurgi

För att skapa ett gränssnitt mellan hjärna och dator används en tvådelad enhet som kallas N1-implantatet. Den första delen, som sitter utanför skallen, innehåller ett batteri, en Bluetooth-antenn och den lilla dator som styr implantatet. Den andra delen, den "neurala spetsen" (på engelska "neural lace"), består av "1 024 elektroder fördelade på 64 trådar", som utför den viktiga uppgiften att detektera nervsignaler - så kallade "spikar" - i hjärnan. Den "neurala spetsen" - implantatet - måste opereras in i hjärnan med hjälp av en särskild operationsrobot, som också utvecklats av Neuralink. – Du öppnar en bit av skallen. Man tar bort en myntstor bit av skallen. Sedan sätter roboten in elektroderna. Sedan ersätter enheten den del av skallen som togs bort. Sedan stänger vi igen med superlim, vilket är det sätt på vilket många sår stängs och sedan kan du bara gå omkring direkt efteråt. Det är ganska coolt, säger Elon Musk själv om den kirurgiska processen. [caption id="attachment_176355" align="alignnone" width="640"] En anställd på Neuralink håller i implantatprototyper. Foto: Neuralink.[/caption] – Operationen var superlätt, jag blev bokstavligen utskriven från sjukhuset en dag senare. Jag har inga kognitiva nedsättningar, inga som orsakades av operationen i alla fall, skämtar Arbaugh om det i detta fall uppenbart komplikationsfria kirurgiska ingreppet.

"Förändrat mitt liv"

På frågan om han hade några avslutande kommentarer för att avsluta livestreamen, sa Arbaugh: – Det är inte perfekt. Jag skulle säga att vi har stött på en del problem. Jag vill inte att folk ska tro att det här är slutet på resan, det finns fortfarande mycket arbete kvar att göra. Men det har redan förändrat mitt liv och jag tror att människor som funderar på att ansöka om försök på människor eller funderar på att hitta något sätt att hjälpa till med detta. – Anledningen till att jag började med detta var att jag bara ville hjälpa till, jag ville vara en del av något som jag känner kommer att förändra världen. I en kommentar till livestreamen tog Musk själv tillfället i akt att förklara en del av Neuralinks bredare ambition när det gäller att hjälpa funktionshindrade. "På lång sikt är det möjligt att shunta signalerna från hjärnans motoriska cortex förbi den skadade delen av ryggraden så att människor kan gå igen och använda sina armar normalt", skriver han på X.

Neuralink har implanterat hjärnchip i patient

Jan Sundstedt — Thu, 01 Feb 2024 12:01:35 +0000

Elon Musk, entreprenör och grundare av neuroteknikföretaget Neuralink, har tillkännagivit att den första patienten som fått Neuralinks hjärnchip inopererat har återhämtat sig väl. Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) gav i september företaget klartecken att genomföra den första studien av sitt implantat på människor. Neuralink tillkännagav implantatstudien i september förra året, och förklarade att en robot som utvecklats av företaget kirurgiskt skulle placera implantatens avancerade struktur i deltagarnas hjärnor. Elon Musk har meddelat att den första Neuralink-produkten heter Telepathy och arbetar utifrån hjärnans nervimpulser, eller "spikar". "Spikar" kan beskrivas som nervcellers impulser, vilket National Institute of Health beskriver som nervcellernas användande av elektriska och kemiska signaler för att skicka information runt i hjärnan och ut i kroppen. Förenklat kan man uttrycka det som att "spikar" är hur nervceller pratar med varandra. – Den möjliggör kontroll av din telefon eller dator, och genom dem nästan vilken enhet som helst, bara genom att tänka. De första användarna kommer att vara personer som har förlorat förmågan att använda sina lemmar. Tänk om Stephen Hawking kunde kommunicera snabbare än en snabbskrivare eller auktionsförrättare. Det är målet, kommenterar Elon Musk. "De första resultaten visar lovande registrering av neuronspikar", skrev Musk i ett inlägg på X på måndagen, en dag efter att chippet implanterats.

The first human received an implant from @Neuralink yesterday and is recovering well.
Initial results show promising neuron spike detection. — Elon Musk (@elonmusk) January 29, 2024

Tankestyrning för förlamade

Neuralinks studie, döpt till Prime, är ett pilotprojekt för dess trådlösa gränssnitt mellan hjärna och dator, för att utvärdera säkerheten hos implantatet och den kirurgiska roboten. Forskare kommer att utvärdera gränssnittets funktionalitet, vilket - enligt Neuralinks hemsida - gör det möjligt för personer med förlamningar att styra enheter med sina tankar. År 2017 uppgav Musk att företagets första produkt skulle finnas på marknaden "om cirka fyra år". Tisdagens nyhet utgör en "betydande milstolpe" mot detta mål, enligt Anne Vanhoestenberghe, professor i aktiva implanterbara medicintekniska produkter vid King's College i London. – När det gäller gränssnittet mellan hjärna och dator måste vi se den här nyheten mot bakgrund av att det finns många företag som arbetar med spännande produkter, men det finns bara ett fåtal andra företag som har implanterat sina enheter i människor, så Neuralink har anslutit sig till en ganska liten grupp, påpekar hon. Neuralink beviljades förra året FDA-godkännande av sin första studie för att testa företagets implantat på människor. Reuters rapporterade i juni att företaget värderas till 5 miljarder dollar, baserat på privata aktieaffärer. Man har för närvarande inte lämnat några ytterligare detaljer om operationen.

Tusentals intresserade av Musks hjärnimplantat

Markus Andersson — Fri, 10 Nov 2023 10:15:42 +0000

Tusentals människor har uttryckt intresse för att få ett av Neuralinks hjärnimplantat inopererat, enligt en nyligen publicerad Bloomberg-rapport från Ashlee Vance, som tidigare bland annat författat Elon Musks biografi. Ingreppet förväntas ta "ett par timmar" och genomförs av en kirurg - därefter tar det ytterligare 25 minuter för en robot att sätta in enheten som ska ersätta den del av skallen som avlägsnas. Vance, som sade sig ha besökt Neuralinks anläggningar 10 gånger på tre år, berättar att företaget ännu inte implanterat sin enhet i en människa men att man har som mål att operera 11 personer nästa år och över 22 000 fram till 2030. Tidigare i år gav USA:s läkemedelsmyndighet Neuralink, som Musk grundade 2016, godkännande att påbörja tester på människor med enheten som Musk beskrivit som en "Fitbit i din skalle". FDA hade tidigare avvisat Neuralinks ansökan om att genomföra mänskliga tester i mars på grund av säkerhetsproblem – bland annat eftersom ledningarna som är anslutna till hjärnchippet riskerar att röra sig i en försökspersons huvud eller att chippet kan överhettas. I september började företaget rekrytera för sina första tester på människor. Neuralink skrev i ett blogginlägg att man letade efter personer som hade förlamning i alla fyra extremiteterna på grund av ryggmärgsskada eller amyotrofisk lateral skleros. Företaget säger att det hoppas att så småningom kunna skapa en enhet som kommer att skapa en slags symbios mellan människor och maskiner och göra det möjligt för människor att skicka meddelanden eller spela spel endast med hjälp av sina tankar. Men först och främst hoppas företaget kunna hjälpa människor med neurologiska sjukdomar.

Hård konkurrens

Enligt Vance finns det ”ett stort intresse från tusentals potentiella patienter” – men tillägger att trots intresset, letar företaget alltjämt efter ”någon som är villig att få en bit av sin skalle borttagen av en kirurg så att en stor robot kan sätta in en serie elektroder och supertunna ledningar i deras hjärna”. Själva ingreppet förväntas ta ”ett par timmar” och genomförs av en kirurg. Sedan tar det ytterligare 25 minuter för en robot att sätta in enheten - denna ska också ersätta den del av skallen som avlägsnas. Hittills ska fler än 155 operationer ha genomförts med roboten på en mängd olika djur – bland annat grisar och apor. Enligt Vance har Musk också förhoppningar om att roboten snart kan genomföra operationen helt utan mänsklig hjälp. Neuralink har inte velat kommentera publiceringen. Det kan dock noteras att bolag som Synchron och Onward, som fokuserar på ”hjärndatorer”, redan har påbörjat tester på människor – någonting som bidrar till att Musk vill påskynda utvecklingen.

Neuralinks hjärnimplantat ska testas på människor

Sofie — Thu, 22 Jun 2023 08:18:45 +0000

Snart kommer mänskliga experiment med hjärnimplantat att påbörjas, säger Neuralinks ägare Elon Musk. Det första försöket kommer dessutom att filmas av en nyhetskanal. Det var under 2021 som miljardärens företag Neuralink visade upp en video med apan Pager som spelar Pong enbart med tankekraft. Apan hade fått ett implantat inopererat i hjärnan vilket gjorde att den med hjälp av elektroder kunde kontrollera datorn den hade framför sig, något som Nya Dagbladet rapporterade om. Året innan hade man opererat in ett implantat i grisen Gertrude. Nu är det snart dags att ta nästa steg och operera in liknande hjärnimplantat i människor, avslöjade Musk vid konferensen Viva Technology i Paris förra veckan. Vidare berättade han att man planerar att spela in när man opererar in det första chippet. Ingreppet görs av en så kallade kirurgi-robot. Det var i maj som USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet FDA godkände att företaget får påbörja mänskliga kliniska studier. Musk har dock inte specificerat hur många patienter som kommer delta i studierna eller hur man ska välja dem. Däremot kan man registrera sig allmänt som potentiellt blivande patient på deras hemsida. Exakt när experimentet kommer att ske är oklart, men det kommer att sändas via Reuters nyhetskanal. Det är dock oklart om andra medier och allmänheten kommer att tillåtas se själva live-sändningen eller om man enbart kommer kunna se den i efterhand. Även om de kliniska studierna skulle vara framgångsrika kan det dröja över ett decennium innan ett sådant implantat skulle kunna godkännas för kommersiellt bruk, menar experter. Musk menar dock att implantatet ska kunna ge tillbaka full mobilitet till paralyserade patienter.

Elon Musk efterlyser kompetens till Neuralink

Isac Boman — Wed, 11 May 2022 10:22:19 +0000

Elon Musk fiskar nu efter utvecklare av smarttelefoner och smartklockor. Efter att köpet av Twitter blivit klart har spekulationer uppkommit kring om att data som finns i plattformen kan komma att användas i utvecklingen av hans projekt Neuralink och artificiell intelligens i stort. I slutet av april gick Elon Musk ut med att företaget kommer att övergå från att implantera chipp i apor till att i slutet av detta år påbörja de kliniska prövningarna med att implementera chippen i människors hjärnor. I januari tidigare i år lade även Neuralink ut en ledig tjänst för kliniska prövningar där de söker kvalificerade individer som ska övervaka arbetet med de mänskliga prövningar samt hantera kommunikationen med amerikanska Food and Drug Administration (FDA). Musk jämför Neuralinks utvecklingsnivå med smartklockor och smartphones, men det finns betydande utmaningar med att applicera den sofistikerade tekniken till de små chippen. Tidigare har Neuralinks ingenjörer hävdat att chippet är för litet att både hantera och arbeta med. ”Det är ett elektroniskt/mekaniskt/tekniskt mjukvaruproblem gällande Neuralinks enhet som liknar komplexitetsnivån för smartklockor (vilket inte är lätt!)”, skriver Musk själv i ett inlägg på Twitter. 2020 menade den transhumanistiskt inriktade entreprenören bland annat att Neuralinks framtida hjärnchipp kommer att kunna allt från att bota sjukdomar som Parkinsons till att kommunicera med text- eller röstmeddelanden.

Apa spelar Pong med hjälp av tankekraft

Sofie — Mon, 12 Apr 2021 08:29:22 +0000

I en ny video visar transhumanisten Elon Musks företag Neuralink upp en apa tycks spela dataspel med tankekraft. I själva verket är det ett experiment med deras senaste teknik inom hjärnimplantat. Neuralink har laddat upp en video på Youtube där man ser apan Pager spela Pong med vad som ser ut som ren tankekraft. Det är inte riktigt så det gått till utan Pager har fått ett implantat opererat in i hjärnan och i det finns elektroder som gör att han kan kontrollera datorn framför sig. Företaget Neuralink skapades 2016 av Elon Musk och målet är att utveckla implanterbara människa-dator-gränssnitt (human-computer interfaces). Tanken är att den här tekniken som fungera som hjälpmedel för människor med olika funktionsnedsättningar. Det första målet är att ge människor som är förlamade möjlighet att kontrollera teknik rörelsefritt. Redan i somras så visades grisen Gertrude upp på Youtube som hade en version av implantatet. Det visades upp hur implantatet registrerade Gertrudes hjärnaktivitet. Nu har tekniken gått steget längre och det demonstrerar apan Pager där han med endast sin hjärna spelar Pong på en dator, berättar Neuralink på sin blogg. För att komma dit har man först lärt ut Pager att spela Pong med hjälp av en handkontroll genom att ge banansmoothie som belöning. Under den tiden har de registrerat hans hjärnaktivitet genom implantatet och då kunnat se vilka regioner som registrerar olika handrörelser. När de lärt sig mönstret kopplades handkontrollen bort och tack vare implantatet kunde Pager ändå fortsätta spela Pong. När videon på Gertrude släpptes var neurologer inte imponerade. Professor Andrew Jackson vid Newcastle University sade då att ”det inte var något revolutionerande med presentationen” och menar att det inte visade något som inte gjorts tidigare, enligt den brittiska statskanalen BBC. Djurrättsorganisationen PETA har gått ut och kritiserat videon på apan Pager och skriver i ett uttalande att apor i neurovetenskapliga experiment hålls törstiga och hungriga för att de ska samarbeta lättare. ”De stirrar på skärmen i timmar för att sedan gå tillbaka till sin bur. Experiment som liknar Neuralinks har gjorts många gånger tidigare och är alltid på bekostnad av djurens vars liv har blivit stulet, och inget har kommit ut av det. Neuralink skulle kunna göra ett riktigt genombrott i vetenskapen om de lämnade djuren utanför sin forskning och faktiskt hjälpte människor.”