<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>nedskräpning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/nedskrapning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 20 May 2026 05:04:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>nedskräpning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ekorrar tuggar på slängda vejps – kan bli livsfarligt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/vejpskrap-lockar-ekorrar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 May 2026 05:04:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[e-cigaretter]]></category>
		<category><![CDATA[ekorrar]]></category>
		<category><![CDATA[Håll Sverige Rent]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[vejps]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230823</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brittiska medier har uppmärksammat bilder på ekorrar som gnager på eller bär runt på slängda e-cigaretter. Nu varnar Håll Sverige Rent för att samma typ av nedskräpning även förekommer i svenska städer – med risker för både djur och miljö.</strong>

Brittiska radiokanalen LBC var först med att <a href="https://www.lbc.co.uk/article/nutty-moment-squirrel-seen-vaping-5HjdWnY_2/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapportera</a> om en ekorre i en Londonpark som fångats på bild med en slängd vejp. Inslaget blev en del av den brittiska debatten om hur engångsprodukter hamnar i parker och på gångstråk i stället för i återvinningen.

Djurskyddsorganisationen RSPCA har tidigare <a href="https://www.wcl.org.uk/why-the-rspca-are-joining-calls-for-a-ban-on-disposable-vapes.asp" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnat</a> för att söta aromer kan få djur att undersöka använda vejps som om de vore föda. Enligt organisationen kan doften finnas kvar länge efter att produkterna kastats.

I Sverige lutar sig Håll Sverige Rent mot egna <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4377900/ekorrar-kan-lockas-av-skrapiga-vejps?publisherId=352820&#38;lang=sv" target="_blank" rel="noopener nofollow">skräpmätningar</a> från 2025. I de 16 större tätorter som deltog noterades i snitt tolv upphittade e-cigaretter om dagen i stadskärnorna.

Risken för djur handlar framför allt om innehållet. Nikotin från e-cigaretter, fimpar och snus kan orsaka förgiftning, medan plast, tungmetaller och litiumbatterier blir kvar i miljön när produkterna slängs på marken.

Engångsprodukterna räknas samtidigt som elavfall. Använda exemplar ska därför lämnas in hos återförsäljare eller på en plats som tar emot elektronik, inte hamna bland vanligt skräp.

Många konsumenter saknar fortfarande koll på hanteringen. Enligt Håll Sverige Rents Skräpbarometer vet endast 18 procent att e-cigaretter inte ska kastas i papperskorgen, medan hälften antingen tror att det går bra eller inte vet hur produkterna ska tas om hand.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kampanj ska minska djurolyckor orsakade av skräp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/kampanj-minska-djurolyckor-skrap/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Mar 2026 06:45:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[djurskydd]]></category>
		<category><![CDATA[Håll Sverige Rent]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<category><![CDATA[Postkodlotteriet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224823</guid>

					<description><![CDATA[<strong>35 miljoner skräpföremål slängs på marken i Sverige varje vecka. Håll Sverige Rent lanserar nu projektet "Fan-tass-tiska perspektiv" som sätter djurens skräpskador i centrum.</strong>

Igelkottar med skärsår, hundar med trampdyneskador, kor som dör av metallskräp – listan över djurskador från nedskräpning är lång. Nästan var fjärde fågelholk i Sverige innehåller skräp som blockerar eller hotar fågelungar. I landets hushåll lever 800 000 hundar och 1,5 miljoner katter som dagligen rör sig i skräpdrabbade miljöer.

— <em>Plast är särskilt problematisk då den är långlivad i naturen. Plast kan kväva, ge skärskador eller göra så att djur fastnar</em>, säger Eva Blidberg, sakkunnig på Håll Sverige Rent, till <a href="https://www.land.se/djur-natur/djuren-i-fokus-for-tvaarig-skrapkampanj" target="_blank" rel="noopener">Land.se</a>.

Metallskräp på åkrar utgör en särskild fara – kor och hästar som råkar svälja vassa metallbitar riskerar livet, och skadorna upptäcks ofta inte förrän det är för sent. Inom projektet ska man bland annat använda AI-teknik och kameror för att dokumentera hur skräp påverkar djurens vardag samt upprätta ett särskilt idélabb för att hitta lösningar på hur skadorna kan minska.

Kampanjen <a href="https://hsr.se/tass" target="_blank" rel="noopener">"Fan-tass-tiska perspektiv – ett djuriskt skräpupprop"</a>, som finansieras av Postkodlotteriet med försäkringsbolaget Svedea som partner, löper under 2026–2028 med målet att minska skräprelaterade djurolyckor med 10 procent. Ambitionen är också att öka kunskapen om nedskräpningens konsekvenser med 20 procent bland försäkringskunder och 5 procent hos allmänheten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vitt snus och fimpar vanligaste skräpet i fjällen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/vitt-snus-och-fimpar-vanligaste-skrapet-i-fjallen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/vitt-snus-och-fimpar-vanligaste-skrapet-i-fjallen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Jun 2024 05:11:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Håll Sverige Rent]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183269</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under årets skräpplockardag plockade deltagare upp över 26 000 skräpföremål från fyra fjällorter i Sverige. Det allra vanligaste skräpet var vitt snus och cigarettfimpar.</strong>

Håll Sverige Rent samarbetar med SkiStar i initiativet "Håll Fjällen Rent" där man under årets skräpplockardag plockat skräp i Åre, Sälen, Vemdalen och Stockholm Hammarbybacken. Under en dag plockades 26 144 skräpföremål som motsvarar nästan 6,5 ton skräp.

De vanligaste skräpföremålen var cigarettfimpar, snusprillor och övrig plast, där man plockade upp 4 804 cigarettfimpar och 4 215 snusprillor.

Jämfört med förra året har antalet snusprillor ökat på alla orter utom Sälen. Av snusprillorna var 77 procent från vitt snus.
<h3>Bryts inte ner</h3>
– <em>Snusprillor innehåller plast och bryts inte ner i naturen. Det gör prillan, likt fimpen, till en riktigt värsting. Och det vita snuset blir alltmer populärt, särskilt bland ungdomar. Det är en oroande utveckling både för människors hälsa men också nedskräpningen framöver</em>, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3519048/vita-snuset-pa-topplistan-over-vanligaste-skrapet-i-fjallorter?publisherId=352820&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Förra året toppade påsförslutare listan över mest plockade skräpföremålen i fjällen, något som i år har minskat. I exempelvis Åre minskade mängden från 6 508 stycken 2023 till 879 stycken i år, vilket motsvarar 86 procent. Även engångsmuggar har minskat med 48 procent jämfört med föra året. Vidare minskade även antalet burkar och flaskor.

– <em>Vi behöver fortsätta att sprida information om vikten av att ta hand om vår fjällmiljö</em>, säger Fanny Sjödin, hållbarhetschef på SkiStar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/vitt-snus-och-fimpar-vanligaste-skrapet-i-fjallen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>600 000 barn deltar i Skräpplockardagarna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/600-000-barn-deltar-i-skrapplockardagarna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/600-000-barn-deltar-i-skrapplockardagarna/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Apr 2024 13:14:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Håll Sverige Rent]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=178823</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skräpplockardagarna, där över en halv miljon barn i Sverige deltar och som arrangeras av Håll Sverige Rent, har nu passerat halvvägs. Deltagarna är utspridda över i 283 kommuner.</strong>

Den största miljökampanjen för barn och unga har pågått under våren där man uppmanar och lär barn och unga om påverkan av skräp på naturen. Årets Skräpplockardagar går under temat "Stoppa skräpet – rädda havet!" där man uppmärksammar skräpets väg till havet. Väljer man att delta kan man plocka skräp när som helst under eventet gång och samtidigt få utbildningsmaterial om nedskräpning, hållbarhet samt klimat. Anmälan är öppen fram till 31 maj.

I skrivande stund har över 600 000 barn och unga valt att delta i evenemanget, enligt <a href="https://hsr.se/skrapplockardagarna" target="_blank" rel="nofollow noopener">Håll Sverige Rent</a>. Flest deltagare finns i Stockholm och Göteborg.

–<em>Vi är stolta över att engagera så många barn och unga i skräpplockning varje år. Vi tror att motivationen till att inte skräpa ner blir starkare om man själv har varit ute och sett nedskräpningen och ansträngt sig för att göra något åt problemet. Det gäller inte bara barnen utan även vuxna</em>, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3439716/over-en-halv-miljon-barn-ar-med-i-skrapplockardagarna?publisherId=352820&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Landsomfattande "turné"</h3>
Under veckan startar också Håll Sverige Rent en skräpplockarturné där man åker runt i landet för att plocka skärp med barnen. Idag, den 23 april, åker man till Vällingby, Stockholm där man besöker förskolan Skattgömman. Sedan fortsätter turnén till Sollentuna, Gävle, Floda, Värmdö, Sundbyberg, Uppsala, Lomma, Borlänge, Umeå, Sundsvall, Fagersta, Norrköping, Danderyd och Bromma.

Skräpplockardagarna är i första hand till för barnen medan det för vuxna finns kampanjen Kusträddarna på våren och <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/stora-skrapplockardagen-i-helgen/" target="_blank" rel="noopener">Hela Sverige plockar skräp</a> på hösten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/600-000-barn-deltar-i-skrapplockardagarna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige rensat från 43 ton skräp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-rensat-fran-43-ton-skrap/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-rensat-fran-43-ton-skrap/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 Jun 2023 09:04:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Håll Sverige Rent]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=152485</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På Världshavsdagen plockade 18 646 personer skräp runt om i Sverige, som en del av kampanjen Kusträddarna. Totalt plockades 43 ton skräp upp.</strong>

På vissa stränder kan man inte ta ett enda steg utan att kliva över hundratals skräpande föremål, de flesta av plast. Genom Kusträddarna sätts strålkastarljuset på detta enorma miljöproblem.

Den 8 juni, på Världshavsdagen, bjöd Håll Sverige Rent in till en stor gemensam skräpplockardag längs kuster och stränder runt om i landet. Kampanjen Kusträddarna genomfördes för sjunde året i rad. I år plockades 43 ton skräp upp och hindrades från att skada naturen, skriver man i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/sverige-rensat-fran-43-ton-skrap---har-var-de-bast?publisherId=352820&#38;releaseId=3350915" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a>.

Deltagarstatistiken är även samlad i en fil, där man kan se vilken kommun som lockade flest deltagare per capita och hur mycket skräp som plockats upp.

Varje timme spolas ungefär motsvarande fem badkar skräp upp längs Bohuskusten, som med detta är ett av Europas mest nedskräpade kustområden.

Bohuskusten får ta emot mer fiske- och industrirelaterat skräp än syd- och ostkusten där det är vanligare med konsumentrelaterat skräp. På alla stränder är det vanligt med oidentifierbara bitar av plast från större föremål som håller på att vittra sönder.

Marin nedskräpning är ett globalt problem. Forskare tror att det finns mer än 75–199 miljoner ton plast i världens hav där det i nuläget varje år tillkommer 5–13 miljoner ton plast. 94 procent av all plast i haven syns dock inte, utan ligger på havsbotten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-rensat-fran-43-ton-skrap/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Katten Dexter plockar skräp i grannskapet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/katten-dexter-plockar-skrap-i-grannskapet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/katten-dexter-plockar-skrap-i-grannskapet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Nov 2022 16:05:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[katt]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<category><![CDATA[skräp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=137993</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Dexter gillar att göra sin husse och matte glad genom att plocka skräp. Sedan fem år tillbaka har katten sakta men säkert rensat närområdet på allt från glasspapper till korvförpackningar.
</strong>

<strong>– <em>Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde</em>, säger Fredrik.</strong>

9-åriga katten Dexter i Österskär har sedan fem år tillbaka plockat väsentliga mängder skräp i området för att sedan ta hem till husse och matte som lägger hans hittegods i soporna. Tidigare tog Dexter liksom så många andra katter hem döda möss och fåglar, vilket inte uppskattades av matte och husse. När han en dag istället kom hem med ett glasspapper reagerade husse Fredrik Weisten med glädje, något som tycks ha inspirerat Dexter att fortsätta plocka skräp.

– <em>Jag suckade för att jag trodde att det var en fågel först. Ytterligare ett dött djur att ta hand om. Men när han kom fram till mig visade det sig vara ett glasspapper. Eftersom jag blev så glad så tänkte väl Dexter att "skräppapper verkar han gå i gång på". Efter det började det dyka upp en massa skräp på tomten som vi inte kände till</em>, <a href="https://nyheter24.se/nyheter/1104454-katten-dexter-plockar-skrap-fyller-sopsackar-om-125-liter" target="_blank" rel="noopener">berättar</a> Fredrik i reportaget i Nyheter24.

Det började med att Dexter kom hem med skräp från den lokala badplatsen. Det kunde handla om glasspapper, plastpåsar eller korvförpackningar. Sedan dess har han efterhand rensat flera områden på skräp. Skräpet lägger Fredrik och hustrun Susanne i en svart sopsäck som rymmer 125 liter. Den säcken blir full på nästan ett år.

– <em>Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde</em>, konstaterar Fredrik.

Husse och matte har efter kattens speciella hobby satt upp kameror för att filma skräpplockandet. I en video som publicerats på Nyheter24 kan man se Dexter stolt komma jamande upp på farstun med en bit skräp i munnen, som han sedan lägger ifrån sig och jamar efter husse och matte.

<script async defer type='text/javascript' src='https://delivery.youplay.se/load.js?id=41' class='yp' data-config='{"player":"up","part_id":493034,"zone_id":"2288"}'></script>

Dexter har två kattkompisar som han bor med, men dessa har i nuläget inte visat samma intresse för skräpplockning.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/katten-dexter-plockar-skrap-i-grannskapet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>92 procent av Stilla havets skräp kommer från sex länder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/92-procent-av-stilla-havets-skrap-kommer-fran-sex-lander/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/92-procent-av-stilla-havets-skrap-kommer-fran-sex-lander/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 13 Sep 2022 04:35:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<category><![CDATA[Stilla havet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131277</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare har testat tusentals delar av skräp som samlats i Stilla havet för att reda ut varifrån de ursprungligen kommer. Sex länder är ansvariga för över 92 procent av det skräp som kunnat identifieras och nära hälften kommer från 1900-talet.</strong>

Stilla havet är belamrat med skräp vilket man kunnat konstatera sedan många år tillbaka. Forskare har till och med identifierat en gigantisk ”ö” av skräp som flyter runt i havet och som man kallar North Pacific Garbage Patch. Ön utgörs i själva verket av små bitar plast som tillsammans fångats upp av strömmar, troligtvis har det även samlats ännu mer skräp under ytan på ”ön” eftersom skräp ofta sjunker till botten.

Nu har Ocean Cleanup Project tillsammans med en grupp forskare vid Wageningen University i Nederländerna samlat upp och testat skräp som samlats vid North Pacific Garbage Patch, rapporterar <a href="https://www.zmescience.com/science/these-six-countries-are-behind-most-of-the-waste-in-north-pacific-garbage-patch-05092022/" target="_blank" rel="noopener">ZME Science</a>.

Forskarna samlade upp cirka 6000 delar av skräp med målet att utröna varifrån det kommit. För en tredjedel av skräpet gick det inte att identifiera källan, däremot fann man källan till 232 delar skräp och över 92 procent av dessa kom från endast sex länder.

Den största delen kom från Japan med 33,6 procent medan Kina kom nära med 32,3 procent. Sydkoreas skräp utgjorde 9,9 procent medan USA kom på fjärde plats med 6,5 procent följt av Taiwan med 5,6 procent och slutligen Kanada på 4,7 procent.

För hela 49 procent av skräpet kunde man konstatera att det hade producerats under 1900-talet, varav det äldsta var en boj från 1966. En stor del av skräpet var oidentifierbart, men en stor del kom även från diverse fiskeutrustning.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/92-procent-av-stilla-havets-skrap-kommer-fran-sex-lander/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina ökade sin nedskräpning av haven med 27 procent</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/kina-okade-sin-nedskrapning-av-haven-med-27-procent/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/kina-okade-sin-nedskrapning-av-haven-med-27-procent/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Oct 2019 06:04:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=67868</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under 2018 dumpade Kina över 200 miljoner kubikmeter skräp i havet, en ökning med 27 procent från föregående år och den högsta nivån på minst ett decennium.</strong>

Enligt Kinesiska departementet för ekologi och miljö (MEE) sker nedskräpningen främst i Pärlfloden och Yangtzefloden, som båda ligger i tunga industrizoner på östkusten.

Förra året hittade man i snitt 24 kilo skräp per 1 000 kvadratmeter vattenyta i Kina. Över 88 procent av skräpet var plast, vilket även dominerade skräpet som man fann under vattenytan och på botten.

&#160;

<em>Källa: <a href="https://www.reuters.com/article/us-china-pollution-oceans/chinas-ocean-waste-surges-27-in-2018-ministry-idUSKBN1X80FL" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Reuters</a></em>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/kina-okade-sin-nedskrapning-av-haven-med-27-procent/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Livsmedelsjättar lobbar för att stoppa ny miljölag</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/livsmedelsjattar-lobbar-for-att-stoppa-ny-miljolag/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/livsmedelsjattar-lobbar-for-att-stoppa-ny-miljolag/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Alexander Almqvist]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Oct 2018 12:07:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Coca-Cola]]></category>
		<category><![CDATA[Danone]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<category><![CDATA[Nestlé]]></category>
		<category><![CDATA[Pepsico]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=55473</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flera av världens största livsmedelskonglomerat, bland annat Nestlé och Coca-Cola, försöker nu använda lobbying för att stoppa en EU-lag mot plastnedskräpning.</strong>

Det handlar om livsmedelsjättarna Nestlé, Coca-Cola, Pepsico och Danone. De multinationella bolagen använder sig av lobbying för att stoppa en ny lag från EU-rådet som kräver att tillverkare att plastflaskor gör så att kapsylen inte kan tas bort från flaskan.

EU-lagen är till för att förhindra plastnedskräpningen av naturen då plastkapsyler är ett de vanligaste föremål som skräpar ner naturen. Plastkapsyler som kastas i hav och sjöar bryts ner till mikroplatser som utgör ett hot det marina livet, rapporterar <a href="https://www.independent.co.uk/news/business/news/coca-cola-pepsi-nestle-plastic-pollution-leaked-letter-water-down-laws-a8590916.html" target="_blank" rel="noopener">The Independent</a>.

<strong>De fyra livsmedelsjättarna</strong> motsätter sig EU-lagen men föreslår istället att ingå ett icke-bindande åtagande för att 90 procent av deras tillverkade plastflaskor ska återvinnas från och med 2025, då den nya EU-lagen väntas träda i kraft.

Icke löstagbara plastkapsyler är någonting som flera livsmedelsföretag använder sig av idag för att minska nerskräpningen av naturen.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/livsmedelsjattar-lobbar-for-att-stoppa-ny-miljolag/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>90% av all plast som förorenar världshaven kommer från Afrika och Asien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/90-av-all-plast-som-fororenar-varldshaven-kommer-fran-afrika-och-asien/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/90-av-all-plast-som-fororenar-varldshaven-kommer-fran-afrika-och-asien/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Apr 2018 07:18:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[nedskräpning]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=49567</guid>

					<description><![CDATA[<strong>90% av allt plast som flyter omkring i våra hav kommer från endast tio olika floder - varav alla ligger i Afrika eller Asien.</strong>

Åtta av dessa floder ligger i Asien och två ligger i Afrika. Detta visar en <a href="http://www.ufz.de/export/data/2/149396_EGU_2017_Schmidt.pdf" target="_blank" rel="noopener">ny studie</a> utförd av Helmholtz Center for Environmental Research i Tyskland. Studien är baserad på ett dussintal rapporter och skräp samlat från 79 platser längs 57 floder, skriver <a href="https://nypost.com/2017/12/12/10-rivers-are-responsible-for-90-of-the-plastic-in-the-ocean/" target="_blank" rel="noopener">New York Post</a>.

<strong>De värsta miljöbovarna</strong> är långa och stora floder i länder med bristfällig avfallshantering. Enbart Ganges, i Indien, och Yangtze, i Kina, sägs tillsammans transportera 900 000 ton plast till världshaven varje år. I jämförelse så transporterar Themsen, i England, "enbart" 19 ton plast årligen.

Skulle man halvera nedskräpningen i de tio smutsigaste floderna så skulle mängden plast i världshaven sjunka med 45%.

<strong>Varje år letar sig</strong> 13 miljoner ton plast ut till världshaven, det är otroligt skadligt för miljön och djurliv. Forskare påstår att år 2050 kan mängden plast i världshaven väga mer än mängden fisk.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/90-av-all-plast-som-fororenar-varldshaven-kommer-fran-afrika-och-asien/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
