Nederländerna – Nya Dagbladet

Tyskland och Nederländerna utslagna ur fotbolls-VM

Jan Sundstedt — Tue, 30 Jun 2026 09:45:32 +0000

Två europeiska stornationer är utslagna ur fotbolls-VM redan i sextondelsfinal. Både Tyskland och Nederländerna föll efter straffdrama när Paraguay och Marocko stod för två av slutspelets största skrällar. I två dramatiska sextondelsfinaler fick två av Europas mest meriterade landslag lämna turneringen efter straffläggning. Tyskland föll mot Paraguay efter ett utdraget drama, medan Nederländerna slogs ut av Marocko efter en sen kvittering och ännu ett avgörande från elvameterspunkten.

Tysklands fiasko

För Tyskland blev årets VM ännu ett tungt mästerskapsbakslag. Laget åkte ur redan i gruppspelet både 2018 och 2022, och årets VM slutade med ett nytt fiasko. Mot Paraguay stod det 1–1 efter ordinarie tid. Förlängningen blev, efter ett något tveksamt bortdömt tyskt 2-1-mål, mållös. Än en gång skulle Tyskland således ställas inför ett ovisst avgörande på straffar. Där fick Tyskland känna på något man aldrig tidigare upplevt i VM-sammanhang: att förlora en straffläggning. Paraguays målvakt Orlando Gill blev stor hjälte när han räddade två tyska straffar. Paraguay brände samtidigt två matchbollar men till slut kunde José Canale avgöra - efter det att Jonathan Tah slagit en usel straff högt över - och skicka sitt land vidare till åttondelsfinal. [caption id="attachment_234284" align="alignnone" width="640"] Glada paraguayanska spelare efter straffsegern mot Tyskland. Foto: Xinhua/Huang Zongzhi.[/caption]

Nedrigt slut för Nederländerna

Även för Nederländerna blev kvällen brutal. Nederländerna såg länge ut att gå vidare mot Marocko efter att Cody Gakpo gett laget ledningen. Men i den 92:a minuten kvitterade Issa Diop till 1–1 och tog matchen vidare till förlängning och senare straffläggning. Där höll Marocko nerverna bäst. Ismael Saibari blev avgörande när Marocko slog ut Nederländerna och säkrade en plats i åttondelsfinalen mot Kanada. Efteråt var glädjen stor i det marockanska laget. — Det var inte lätt. Jag är så trött just nu men jag är väldigt stolt. Det känns otroligt. säger Achraf Hakimi. [caption id="attachment_234283" align="alignnone" width="640"] Marockos spelare firar efter avancemanget i fotbolls-VM. Foto: Xinhua/Martin Zabala.[/caption] Två tunga europeiska fall på samma slutspelskväll gör att VM-trädet nu ritas om rejält. Paraguay och Marocko spelar vidare, medan Tyskland och Nederländerna får lämna mästerskapet tidigare än de själva hade räknat med.

Barn under 12 år fick dödshjälp i Nederländerna

Markus Andersson — Wed, 24 Jun 2026 09:56:16 +0000

Ett svårt sjukt barn under 12 år har fått dödshjälp i Nederländerna. Det är första gången ett sådant fall rapporteras sedan reglerna utvidgades till barn mellan ett och tolv år. Uppgiften finns i årsrapporten från den nederländska granskningskommissionen LZA/LP&K, som granskar sena aborter och livsavslutande åtgärder för nyfödda och barn. Anmälan kom in i slutet av förra året och har därefter behandlats under 2026. Hälsominister Sophie Hermans tog upp fallet när hon överlämnade rapporten till det nederländska parlamentet. Varken barnets ålder, kön eller diagnos har offentliggjorts, rapporterar den nederländska nyhetssajten DutchNews. Bakgrunden är en regeländring från 2024, då Nederländerna öppnade för att även barn mellan ett och tolv år kan omfattas i särskilda fall. Före ändringen saknades ett regelverk för svårt sjuka barn i den åldersgruppen. Nederländerna var 2002 först i världen med att legalisera dödshjälp under särskilda villkor. Barn från tolv års ålder omfattades också tidigt av regelverket, förutsatt att de själva kunde begära dödshjälp och att särskilda krav var uppfyllda. Nyfödda omfattades senare av särskilda regler, medan gruppen ett till tolv år först inkluderades 2024, enligt en genomgång publicerad i Archives of Disease in Childhood.

Strikta villkor

Enligt riktlinjerna ska det handla om ett barn med utsiktslöst och outhärdligt lidande, där det inte finns någon rimlig möjlighet att lindra lidandet på annat sätt. Föräldrarna måste vara involverade och ge sitt samtycke. Den nederländska regeringen beskriver regelverket som en sista utväg i de mest extrema fallen. — Ibland är ett barn så svårt sjukt att föräldrarna och läkaren tillsammans bedömer att det inte finns något annat alternativ än att avsluta barnets liv, skriver regeringen på sin informationssida om reglerna för barn mellan ett och tolv år. Den nederländska kommissionen skriver att utgångspunkten är att en livsavslutande åtgärd ska vara ”den enda möjligheten” att häva barnets utsiktslösa och outhärdliga lidande, och att läkaren ska ha agerat enligt gällande medicinsk uppfattning. — Läkaren ska involvera barnet, i den mån det är kapabelt, i beslutet och måste vara övertygad om att barnets liv inte avslutas mot dess vilja, enligt de riktlinjer som återges av DutchNews. När kommissionen har granskat ett sådant ärende går bedömningen vidare till åklagarmyndigheten. Där görs en självständig prövning av om läkaren följt reglerna, medan kommissionens slutsats väger tungt. När reglerna utvidgades räknade nederländska politiker med att det skulle röra sig om ett mycket litet antal fall, omkring fem till tio barn per år.

Svensk mardröm i Houston

Jan Sundstedt — Sun, 21 Jun 2026 09:21:19 +0000

"Houston, vi har ett problem" blev den bittra refrängen när Sverige föll ihop mot Nederländerna. Fem insläppta mål, flera av dem efter närmast identiska försvarsmissar, gjorde 1–5-smällen till en rejäl blågul bakläxa. Sverige körde över Tunisien i VM-premiären. En insats som ingöt hopp inför midsommardagens match. Mot Nederländerna fick Sverige olyckligtvis smaka på sin egen medicin – och det redan innan matchen hunnit få någon riktig puls, inför 68 777 åskådare i Houston, Texas. VM-debuterande Brian Brobbey gjorde 1–0 redan efter fem minuter och fyllde därefter på med 2–0 i den 17:e. Två mål som i princip kom till på samma sätt: nederländsk omställning, boll ut på kanten till löpande forward, lågt inlägg in i svenskt straffområde och direktskott av en anfallare framför Nordfeldt. [caption id="attachment_233703" align="alignnone" width="640"] Foto: Xinhua/Li Ming.[/caption] Sverige fick därmed en start som mer liknade ett försvarspolitiskt haveri än en VM-match, med nederländska inspel som gång på gång skar genom ytan mellan svensk backlinje och målvakt. Efter vätskepausen tog Sverige sig ändå in i matchen. Blågult hade bud på flera mål, och hade också en boll i nät i samband med en frispark. Målet dömdes dock bort då Gustaf Lagerbielke hårfint men korrekt stod offside. Sverige såg faktiskt bra ut under den andra halvan av första halvlek – med fyndiga kombinationer, positionsbyten på Nederländernas planhalva och ett fungerande presspel. Oavgjort i paus, sett till bollinnehav och chanser, hade med blågula ögon inte varit helt orättvist. [caption id="attachment_233706" align="alignnone" width="640"] Trots de stora siffrorna så skapade Sverige i det offensiva spelet väl så många bra lägen - här genom Yasin Ayari. Foto: Xinhua/Xiao Yijiu.[/caption]

Försvarshaveriet fortsatte

Andra halvlek inleddes dessvärre likt den första, med svenskt skeppsbrott i försvarsspelet. Liverpools Cody Gakpo fick i princip ohindrat dansa in i sin favorityta och göra 3-0 strax efter avspark. Sju minuter senare kom 4–0 – återigen genom Gakpo – och då var den svenska kvällen i praktiken redan nedsläckt. Graham Potter gjorde flera tidiga byten som balanserade mittfältet och gav effekt framåt. In med Lucas Bergvall, Anthony Elanga och Besfort Zeneli. Pigge Elanga tryckte förtjänstfullt in ett svenskt tröstmål till 4–1 i den 59:e minuten, men någon dramatik blev det aldrig. [caption id="attachment_233708" align="alignnone" width="640"] Förvarskollapsen såg ingen ände för Sveriges del i matchen mot Nederländerna. Foto: Xinhua/Li Ming.[/caption] I den 89:e minuten fastställde inhopparen Crysencio Summerville slutresultatet till 5–1. Förlusten är den näst största för de svenska herrarna i VM sedan 7–1-smällen mot Brasilien 1950. Målvakten Kristoffer Nordfeldt konstaterade efteråt att Sverige inte kom upp i nivå och pekade på just det som syntes mest från läktaren: tre av målen kom på liknande sätt, med låga, snabba inspel mellan backlinje och målvakt. För Sverige innebar 1–5-smällen att den fina målskillnaden från premiärsegern försvann lika snabbt som de nederländska djupledslöpningarna. Efter två omgångar står Blågult på tre poäng och 6–6 i målskillnad. [caption id="attachment_233705" align="alignnone" width="640"] Förbundskapten Graham Potter har en hel del frågetecken att räta ut, vad gäller Sveriges försvarsspel, inför matchen mot Japan. Foto: Xinhua/Xiao Yijiu.[/caption] Statistiken visade dock en märklig baksida av 1–5-käftsmällen. Nederländerna hade 1,26 i xG mot Sveriges 1,03, samtidigt som Blågult vann avsluten med 16–10 och hade åtta skott på mål mot nederländarnas sju. På pappret var det alltså ingen orange utskåpning. På resultattavlan var det desto mer brutalt – ett kvitto på nederländsk effektivitet och svenska försvarsdörrar som stod vidöppna när det verkligen gällde. [caption id="attachment_233710" align="alignnone" width="640"] Som statistiken tydligt visar var matchen, bortsett från de fem baklängesmålen, relativt jämn. Foto: Faksimil/TV4.[/caption]

Japan imponerar

Samtidigt gjorde Japan sitt för att skruva upp temperaturen inför den sista gruppspelsmatchen. Efter 2–2 mot Nederländerna i premiären kom en imponerande 4–0-seger mot Tunisien, där Daichi Kamada öppnade målskyttet redan i den fjärde minuten. Ayase Ueda gjorde 2–0 i den 31:a minuten och blev sedan tvåmålsskytt när han satte 4–0 i den 83:e. Däremellan hade Junya Ito gjort 3–0 i den 69:e. Japan står därmed på fyra poäng och 6–2 i målskillnad, samma poäng som Nederländerna, som toppar grupp F på 7–3. Sverige är trea på tre poäng, medan Tunisien är utslaget efter två raka förluster och 1–9 i målskillnad. I den sista omgången väntar Tunisien–Nederländerna och Japan–Sverige. För Sveriges del är förutsättningarna enkla men betydligt svårare att lösa på planen: efter mardrömmen i Houston krävs en reaktion mot ett Japan som just nu ser allt annat än svagt ut.

Digitala betalspärrar stoppar skogspromenader i Nederländerna

Emil Fjellstedt — Sat, 20 Jun 2026 07:15:49 +0000

I Nederländerna möter naturbesökare allt oftare bommar, kortautomater och digitala biljetter även när de bara vill ta en promenad. Kritiker varnar för att tillgången till skogar och naturreservat håller på att bli en fråga om betalningsförmåga och digital kontroll. Nationalparken De Hoge Veluwe tar i år ut en inträdesavgift på 13,85 euro för vuxna och 6,95 euro för barn mellan 6 och 13 år, enligt parkens egna prisuppgifter. Vid parkens entréer accepteras endast kortbetalning. För en familj med två vuxna och två barn landar bara inträdet på 41,60 euro, drygt 460 kronor. Om man tar bilen in i parken eller betalar för parkering utanför entrén stiger kostnaden ytterligare. Nya Tider rapporterar att även mindre naturområden har avgifter och spärrar. Vid Pan van Persijn i Katwijk krävs entréavgift enligt besökssajter, och i flera naturreservat har biljetter, parkeringsavgifter och fysiska barriärer blivit en del av naturbesöket.

Naturen blir en lyxvara

Frågan har väckt lokal kritik i Nederländerna. I regiontidningen De Gelderlander har invånare beskrivit hur naturen förvandlas till en kommersiell lyxvara. En insändarskribent varnade för att De Hoge Veluwe riskerar att bli "en park för de rika". Ella de Hullu, ordförande för den ideella miljö- och kulturarvsstiftelsen Veluwse Bekenstichting, har kritiserat de stora naturorganisationernas kontroll över mark och tillträde. — De gör anspråk på ensamrätt. Om vi accepterar det här kommer det att skapa problem även i andra områden, säger hon enligt Nya Tider. Parkens egen förklaring är att området drivs av en självständig stiftelse med begränsat offentligt stöd. De Hoge Veluwe uppger att endast 12 procent av intäkterna kommer från subventioner och att entréavgifterna finansierar skötsel, naturvård och drift. [caption id="attachment_218234" align="alignnone" width="640"] Genrebild. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.[/caption]

Digitaliserad naturförvaltning

Men debatten handlar om mer än biljettpriser. När kontanter ersätts av kortbetalningar, appar och QR-koder blir tillträdet till naturen beroende av digital infrastruktur. För äldre, barnfamiljer och turister utan rätt betalmedel – eller för personer som vill undvika digital registrering – kan tröskeln bli högre. Forskare pekar också på att digital teknik förändrar skogsförvaltningen globalt. I artikeln A horizon scan of global issues on forests and livelihoods for 2026, publicerad i Forest Policy and Economics, skriver forskarna att AI, satellituppkoppling och digital teknik kan förbättra skogsskyddet men också öka risken för övervakning och utestängning. För nederländska naturbesökare blir konflikten konkret vid grinden: vem ska ha rätt att röra sig i skogen, och på vilka villkor?

Teslas system för självkörning rullas ut i Europa

Markus Andersson — Wed, 20 May 2026 20:11:55 +0000

Teslas förarstöd Full Self-Driving (Supervised) har godkänts i Litauen, efter att Nederländerna nyligen blev först ut i Europa. Flera EU-länder står nu på tur när bolaget försöker lansera sin mest omstridda mjukvara på den europeiska marknaden.

Litauen blir det andra europeiska landet där Tesla lanserar Full Self-Driving (Supervised), förkortat FSD, rapporterar TechCrunch. Beskedet kommer samtidigt som Elon Musk försöker profilera Tesla som ett AI- och robotikbolag, snarare än enbart en biltillverkare.

Systemet är trots namnet inte helt självkörande. Tesla beskriver versionen som ”övervakad”, vilket innebär att föraren fortfarande måste hålla uppsikt och vara beredd att ta över. Mjukvaran kan däremot hantera moment som styrning, filbyten och parkering.

Den nederländska myndigheten RDW godkände systemet förra månaden. TechCrunch skriver att myndighetens process också kan få betydelse för andra EU-länder, eftersom nationella myndigheter kan erkänna den nederländska certifieringen.

Tesla Europe meddelade utrullningen i Litauen i ett inlägg på X.

FSD Supervised now rolling out to Teslas in Lithuania 🇱🇹!

Making European roads safer, one by one pic.twitter.com/Uuj0bNG7pP
— Tesla Europe, Middle East & Africa (@teslaeurope) May 20, 2026

Grekland och Belgien pekas ut

Fler länder kan följa efter. Greklands transportdepartement meddelade på onsdagen att ett kommande lagförslag väntas ge klartecken för FSD, enligt Reuters. Enligt TechCrunch väntas även Belgien godkänna systemet, genom ett förfarande som liknar det nederländska.

Utrullningen i Europa har gått långsammare än i USA, där regelverket hittills har gett Tesla större frihet att lansera och uppdatera förarstödet. Utanför Europa finns FSD enligt TechCrunch även i bland annat Australien, Kanada, Kina, Mexiko, Nya Zeeland, Puerto Rico, Sydkorea och USA.

Miljonmål för antal användare i Musks ersättningspaket

För Tesla är FSD också en central del av bolagets affärsmodell. Musk har ett ersättningspaket där ett av målen är 10 miljoner aktiva FSD-abonnemang senast 2035. I samband med kvartalsrapporten i april uppgav Tesla att bolaget hade nära 1,3 miljoner betalande FSD-kunder globalt.

FSD lanserades först som betaversion 2020 och har sedan dess uppdaterats löpande. Tidigare kunde Teslaägare köpa funktionen som ett engångstillval, men i januari meddelade Musk att systemet framöver enbart erbjuds som månadsabonnemang. I USA är priset i nuläget 99 dollar i månaden.

Den mer avancerade versionen FSD Unsupervised, där bilen kör utan krav på mänsklig övervakning, är däremot inte tillgänglig för vanliga Teslaägare. Enligt TechCrunch används den i en mindre robotaxiflotta i Texas, medan Teslas humanoida robot Optimus massproduceras ännu inte och säljs inte heller till konsumenter.

Amsterdam förbjuder reklam för flyg, bensinbilar och kött

Jan Sundstedt — Tue, 05 May 2026 07:32:18 +0000

Amsterdam förbjuder reklam för fossila produkter och kött på allmänna platser. Från och med den 1 maj försvinner annonser för bland annat flygresor, kryssningar, bensin- och dieselbilar samt köttprodukter från stadens reklamytor. Förbudet omfattar reklam på allt från stortavlor till spårvagnshållplatser och tunnelbanestationer. Enligt BBC har annonser för hamburgare, bensinbilar och flygbolag redan försvunnit från delar av stadsbilden. Beslutet gör Amsterdam till den första huvudstaden i världen som förbjuder offentlig reklam för både kött och fossila produkter. Syftet är att stadens reklam ska stämma överens med de egna klimatmålen: Amsterdam vill bli klimatneutralt till 2050 och samtidigt halvera invånarnas köttkonsumtion. Enligt den nederländska nyhetssajten NL Times godkände kommunfullmäktige förslaget från GroenLinks och Partij voor de Dieren i januari. Reglerna har nu skrivits in i stadens lokala ordningsstadga (APV). Sedan 2020 har staden försökt begränsa denna typ av reklam genom frivilliga avtal.

Förbudet väcker kritik

Förespråkarna menar att kommunen inte bör tjäna pengar på reklam för produkter vars användning man samtidigt försöker minska genom klimatpolitiken. Berörda branscher är dock kritiska. Den nederländska köttindustrins branschorganisation kallar åtgärden ett oönskat sätt att påverka konsumenternas beteende, medan resebranschen varnar för inskränkningar i företagens kommersiella frihet. Även reklamjätten JCDecaux, som sköter stora delar av utomhusreklamen, varnade inför beslutet för långtgående ekonomiska och juridiska konsekvenser, enligt DeSmog. Amsterdam är inte den första nederländska staden som begränsar reklam för fossila produkter. Haag, Utrecht och Nijmegen har redan infört liknande regler. Utvecklingen följer en bredare europeisk trend där även städer som Edinburgh, Sheffield, Stockholm och Florens infört eller överväger liknande begränsningar.

Skelettfynd kan vara den verklige d’Artagnan från De tre musketörerna

Jan Sundstedt — Tue, 31 Mar 2026 12:11:29 +0000

Under renoveringsarbeten i en kyrka i Maastricht kan arkeologer ha gjort ett sensationellt fynd: skelettet av den verklige d’Artagnan – musketören som Alexandre Dumas gjorde odödlig i sin klassiska roman. Kroppen påträffades när en del av golvet i Peter och Paul-kyrkan i Maastricht sjunkit ihop. Under reparationsarbetena hittade arbetarna ett skelett begravt under altaret – på vigd mark, en plats traditionellt reserverad för personer av hög rang. — Jag ringde omedelbart till Wim, för han har jobbat med d’Artagnan i över 20 år, sade diakon Jos Valke till den lokala tv-kanalen L1 Nieuws. Tre indicier pekar mot att det kan röra sig om Charles de Batz-Castelmore – den franske officer som bar titeln d’Artagnan och vars äventyrliga liv inspirerade Dumas till romanen “De tre musketörerna”. Det första är ett franskt mynt från 1600-talet som hittades bredvid kroppen. Det andra är en muskötkula vid bröstkorgen – precis som historiska källor beskriver hur d’Artagnan dog. Och det tredje är platsen i sig: att begravas under altaret var en hedersbetygelse förbehållen den absoluta eliten.

Spion och musketör för Solkungen

Den verklige d’Artagnan var spion och musketör åt kung Ludvig XIV – Solkungen – och en av den franska kungamaktens mest betrodda officerare. Den 25 juni 1673 stupade han vid belägringen av Maastricht, träffad av en muskötkula i halsen. Han var då i övre medelåldern. Trots d’Artagnans berömmelse förblev hans sista viloplats ett 350 år gammalt mysterium. Historiska källor nämner att han begravdes i Maastricht efter slaget, men den exakta platsen gick förlorad med åren. Kyrkor byggdes om, gravar flyttades och dokumentationen från 1600-talet är lúckig. Det dröjde två århundraden innan Alexandre Dumas år 1844 gav d’Artagnan odödlighet i romanform – inspirerad av en tidigare bok om musketören från 1700. Den pensionerade arkeologen Wim Dijkman har ägnat 28 år åt att spåra graven. När skelettet påträffades tillkallades han omedelbart. — Det här är en otroligt spännande historia. Det handlar om den mest kände och berömde personen kopplad till Maastricht. Men jag är alltid mycket försiktig. Jag är vetenskapsman, sade Dijkman. Skelettet har flyttats till ett arkeologiskt institut i Deventer. DNA-prover har nu skickats till München för jämförelse med kända ättlingar till d’Artagnans far. — Det har verkligen utvecklats till en undersökning på högsta nivå. Vi vill vara helt säkra på att det är d’Artagnan, sade Dijkman. Resultaten från München väntas avgöra om graven verkligen tillhör den man som sedan 350 år lever vidare som litterär legend – ett skelett, en muskötkula och en man som dog precis på den här platsen, för exakt 350 år sedan.

Skeppsspant från vikingatiden hittat i Nederländerna

Markus Andersson — Thu, 26 Mar 2026 07:39:24 +0000

Arbetare grävde ned rör längs en promenad i den nederländska staden Wijk bij Duurstede – och hittade en tre meter lång träplanka som kan vara från ett vikingaskepp. Det var amatörarkeologen Danny van Basten som lade märke till plankan under grävarbetet. Skeppsbyggaren Kees Sterrenburg tittade på fyndet och bedömde att det rör sig om ett skeppsspant – en del av ett fartygs skrov. Staden hette på vikingatiden Dorestad och var en av Nordeuropas viktigaste handelsplatser. Vikingarna plundrade den upprepade gånger under 800-talet. Att nu hitta ett möjligt vikingaskepp just här är ovanligt – det har aldrig hänt förr i området, rapporterar DutchNews.nl. — Vi har inte uteslutit att det rör sig om en medeltida kogge från 1200-talet. Plankan ska rengöras och sedan berättar en årsringsdatering mer om åldern, säger arkeolog Anne de Hoop. Fyndet planeras att visas på det lokala Dorestad Museum.

Bondeprotester, gula västar och Trump – klimatalarmismens kris

Markus Andersson — Sat, 14 Mar 2026 18:55:14 +0000

Den brittiske debattören Brendan O'Neill hävdar att en global folklig revolt pågår mot klimatalarmismen. I ett utdrag publicerat i National Post ur boken "Vibe Shift: The Revolt Against Wokeness, Greenism and Technocracy" målar han upp ett landskap av uppror: från Frankrikes gula västar till europeiska bondeprotester och Trumps återval. Det är inte klimatet som håller på att förändras – det är folkopinionen. Och den förändringen skrämmer eliten som i decennier drivit igenom en kostsam grön agenda utan folkligt mandat. Den 17 november 2018 sammanföll två historiska rörelser. I London lade sex tusen aktivister grunden till Extinction Rebellion – en rörelse av välutbildade stadsbor som fruktade jordens undergång. Samma dag gick 250 000 fransmän ut på gatorna klädda i gula västar, rasande över en dieselskatt och en miljöpolitik som slog hårt mot dem som måste köra bil för att kunna arbeta och leva. O’Neill ser kontrasten som den perfekta illustrationen av ett klasskrig om klimatpolitiken. "Det var blåblodig överhet mot gula västar", skriver han. Extinction Rebellion var ett projekt för dem som har råd att hata industrin. Gula västarna representerade dem som måste leva av den. Medan de förra fruktade "världens slut" kämpade de senare för att klara "månadens slut". “Ni är besatta av tanken om ‘världens slut’, sade de till sina instängda härskare i Paris, medan vi oroar oss för ‘månadens slut’”, konstaterar O’Neill. [caption id="attachment_61566" align="alignnone" width="1170"] Gula västarna demonstrerar i Frankrike mot bränslepriser och miljöpolitik som slog mot arbetarklassen.[/caption]

Traktorer belägrade Europas huvudstäder

Den franska folkresningen var bara förelöparen. Motståndet mot den gröna agendan spred sig snabbt till kontinentens lantbruk. I oktober 2019 körde holländska bönder tusentals traktorer till parlamentet i Haag – “Siege of The Hague” – i protest mot kväveregleringar som hotade att likvidera generationers jordbruk. Restriktionerna, framtvingade av EU:s klimatmål, hade dömt ut lantbrukare som tvingades lägga ned sina gårdar. I januari 2024 belägrade franska bönder Paris i “Siege of Paris”, åter mot dieselskatter och EU-mandat. Samma månad stod Berlin inför sin “Siege of Berlin” när tyska bönder protesterade mot kraftiga nedskärningar i jordbrukssubventioner. Irland planerar att slakta 200 000 kor för att uppfylla EU:s klimatmål. I Polen bär stålverksarbetare plakat med texten “F–k the Green Deal!”. I hela Europa går vanliga människor ut på gatorna mot en politik de aldrig röstat för. O’Neill drar en brännande historisk jämförelse: "Aztekerna offrade människor till Tlaloc, regn- och åskguden. Nutidens Europa offrar människors försörjning åt netto noll, eko-skräckens gud. Olika århundraden, samma vidskepelse." [caption id="attachment_224314" align="alignnone" width="640"] Trump 2024-merchandise med sloganen "Drill baby drill" – ett slagord som sammanfattar revolten mot klimatpolitiken.[/caption]

Trumps seger och det amerikanska upproret

Ressentimentet mot klimatpolitiken nådde sitt hittills tydligaste politiska uttryck i november 2024 då Donald Trump återvaldes till USA:s presidentpost med sloganen "Drill, baby, drill". Det var inte en slump. O’Neill konstaterar att det inte handlade om ett marginellt fenomen: “Det är nu tydligt att miljontals amerikaner rangordnar ‘klimatpolitik’ långt under ‘ekonomiska frågor och andra sociala problem’.” Den klimatpolitik som i ett decennium framställts som den absolut viktigaste ödesfrågan visade sig inte ens toppa väljarnas prioriteringslistor. Ekonomin, jobben och levnadskostnaderna slog alla klimatfrågor. Trumps valseger var inte en anomali utan en del av ett globalt mönster. Net-zero-politiken ifrågasätts nu öppet i europeiska parlament. "The greenlash" – det folkliga motståndet mot den gröna agendan – breder ut sig. "Se den smygande segern för 'månadens slut' över 'världens slut'", skriver O’Neill.

En etablissemangsreligion som kan falla

O’Neill avslutar med att ifrågasätta om End Times-miljörörelsen kan överleva den pågående vibe shiften. Det som eliterna behandlat som en oomkullrunkelig sanning – klimatalarmismen som styrande princip för hela samhällsorganisationen – har visat sig vara sårbar för samma folkliga motreaktion som drabbat alla andra delar av den progressiva agendan. "Det är officiellt: ingen ideologi, inte en enda, är säker för vibe shiften", skriver han. Och kanske mer drastiskt: ”Vår populistiska turbulens är så virvelartad att det till och med är möjligt att etablissemangets religion – Domedagsmiljörörelsen – inte överlever den”. O’Neills bok “Vibe Shift: The Revolt Against Wokeness, Greenism and Technocracy” ges ut 2026.

Viktor Hald Thorup tog hem första OS-medaljen för Danmark – drog tillsammans med Jorrit Bergsma

Redaktionen — Sat, 21 Feb 2026 21:33:39 +0000

MILANO (Xinhua). Jorrit Bergsma och Marijke Groenewoud tog guld i herrarnas respektive damernas masstart på lördagen när Nederländernas skridskoåkare avslutade vinter-OS i Milano-Cortina på bästa möjliga vis. 40-årige Bergsma vann herrarnas tävling och säkrade därmed sitt andra OS-guld, efter segern på 10 000 meter under vinter-OS i Sotji 2014. Han bröt sig loss tillsammans med Danmarks Viktor Hald Thorup redan efter ungefär en fjärdedel av loppet och korsade mållinjen mer än fem sekunder före dansken, som fick nöja sig med silver. Italiens Andrea Giovannini tog bronset och knep tredjeplatsen före amerikanen Jordan Stolz. [caption id="attachment_222268" align="alignnone" width="640"] Nederländernas Jorrit Bergsma (t.v.) och Danmarks Viktor Hald Thorup under mass start-finalen vid vinter-OS i Milano-Cortina 2026. Foto: Xinhua/Wu Wei[/caption]

Groenewoud slog till i sista varvet

I damernas lopp bröt Groenewoud plötsligt loss ur klungan under det sista varvet och tog hem segern. Kanadas Ivanie Blondin och Mia Manganello från USA slutade tvåa respektive trea, medan hemmaåkaren Francesca Lollobrigida – dubbel guldmedaljör på 3 000 och 5 000 meter under spelen – fick nöja sig med fjärdeplatsen. Kinas Yang Binyu slutade sjua. Efter att skridskoävlingarna avslutats toppade Nederländerna medaljtabellen med fem guld, sex silver och två brons, följt av Italien med tre guld och USA med två. Kina, Norge, Kanada och Tjeckien tog ett guld vardera.