neandertalare – Nya Dagbladet

Fynd skriver om historien – människan skapade eld långt tidigare än man trott

Redaktionen — Thu, 11 Dec 2025 08:31:34 +0000

Arkeologer har upptäckt en eldstad i östra England som är 400 000 år gammal – över 350 000 år äldre än de tidigare äldsta kända bevisen för människoskapad eld. Upptäckten gjordes i byn Barnham i Suffolk, där ett forskarteam från British Museum har grävt ut en plats som en gång var centrum för tidiga människors samvaro. På platsen hittade man en forntida eldstad i hjärtat av vad forskarna beskriver som en förhistorisk samlingsplats, där tidiga stenåldersmänniskor möttes för hundratusentals år sedan. — Man kan föreställa sig hur tidiga människor samlades runt den centrala eldstaden och påbörjade utvecklingen av ett tidigt språk, säger professor Nick Ashton som leder utgrävningen. Förutom eldstaden hittade man upphettade handyxor och järnpyrit – även känt som kattguld. När pyriten slås mot en flintyxa uppstår gnistor som kan antända torrt fnöske. Det var historiens första kända tändare. Kombinationen av fynd utgör det första övertygande beviset för att eld skapades avsiktligt så här långt tillbaka i tiden. — Det här är stort. Det här förändrar allt, säger arkeologen Rob Davis.

News | British Museum-led team finds earliest known proof of human fire-making
Artefacts from Barnham Paleolithic site in Suffolk to be accessioned into museum’s collection Read: https://t.co/HIDktJ5MKA pic.twitter.com/ZeyDUShYS3 — Museums Association (@MuseumsAssoc) December 10, 2025

Neandertalare först på eldbollen

Tidigare har forskare känt till att tidiga människor kunde fånga och underhålla naturliga bränder för omkring två miljoner år sedan. Förmågan att själv skapa eld – slå gnistor och tända en eld från grunden – har man trott utvecklades långt senare. Fyndet i Barnham flyttar den tidpunkten mer än 350 000 år bakåt i tiden. Att skapa eld var ögonblicket som förändrade allt för människan. Den gav värme på kommando och gjorde det möjligt för våra förfäder att tillaga och äta kött, vilket fick våra hjärnor att växa. Från att ha varit djur som kämpade för att överleva fick människan tid att tänka och uppfinna. Det var dock inte vår egen art som låg bakom eldarna. Ett kranium från denna tid visar att det rörde sig om tidiga neandertalare. Homo sapiens anlände inte till platsen förrän 350 000 år senare. När vår art först lärde sig skapa eld är fortfarande oklart, men experterna tror att när väl en människoart utvecklar tekniken sprids kunskapen snabbt.

Neandertalare tros ha vårdat barn med Downs syndrom

Sofie — Sat, 06 Jul 2024 06:52:10 +0000

Kvarlevorna av ett sexårigt neandertalarbarn som sannolikt kunde diagnostiseras med Downs syndrom har hittats i Spanien. Fynden tyder på att att barnet fick omfattande omsorg av sin grupp, vilket antyder en hög grad av medkänsla hos neandertalarna. Neandertalare (Homo neanderthalensis) levde under en tidsperiod som sträckte sig från cirka 400 000 år sedan till ungefär 40 000 år sedan. I huvudsak levde de i västra Asien och Europa. I Cova Negra-grottan i Valenciaregionen i östra Spanien har man hittat fossiler som man efter analyser menar är neandertalare. Det är även där man hittat ett barn som hade ett allvarligt deformerat ben i innerörat, något som är associerat med Down syndrom. Forskarna uppskattar att barnet, som man kallar för Tina, var sex år gammalt när det dog, enligt fynden som presenteras i tidskriften Science Advances. Troligen hade det en allvarlig hörselnedsättning och problem med balans och svindel. Att neandertalare tog hand om sjuka eller skadade individer har varit känt sedan länge, men intresset för att förstå innebörden av detta beteende har ökat på senare år. En teori är att man var snälla rent transaktionsmässigt, det vill säga att man hjälpte vuxna individer för att sedan kunna få tjänsten återgäldad. En annan teori är däremot att man gjorde det av ren medkänsla, vilket den här studien tyder på, menar forskarna.

Behövt mycket omsorg

Barnet skulle ha behövt mycket omsorg och livet för en neandertalare var hårt, därav misstänker forskarna att troligen hela gruppen hjälptes åt att ta hand om barnet. Däremot kan inte barn återgälda tjänsten likt en vuxen, vilket ger anledning att tro att barnet togs hand om på grund av medkänsla. "Detta är ett känt fall hos neandertalare av social omsorg för ett barn med en allvarlig patologi", skriver forskarteamet från University of Alcalá och the University of Valencia i Spanien tillsammans med Binghamton University, och State University of New York. De barn som annars hittats i förhistorisk tid med Downs syndrom har avlidit i spädbarnsålder, vilket gör fyndet ovanligt. Detta tyder på att att barnet måste fått omsorg dygnet runt. – Utgrävningarna vid Cova Negra har varit avgörande för att förstå neandertalarnas levnadssätt längs Medelhavskusten på Iberiska halvön och har gjort det möjligt för oss att definiera bosättningens ockupationer: av kort varaktighet och med ett litet antal individer, omväxlande med närvaron av rovdjur, säger Professor Valentín Villaverde vid University of Valencia i ett pressmeddelande. Däremot finns det ett dokumenterat fall där en schimpans med Downs syndrom överlevde i nära två år på grund av vård från sin mor och sin syster. Det var när schimpanssystern slutade vårda schimpansungen som det blev för tufft för modern, och ungen avled. Forskarna betonar att man inte med säkerhet kan intyga att barnet hade Downs syndrom, men att fynden starkt pekar mot att så var fallet.

Svensk biolog får Nobelpris

Redaktionen — Mon, 03 Oct 2022 10:46:25 +0000

Svante Pääbo tilldelas 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina ”upptäckter rörande utdöda homininers arvmassa och människans evolution”. ”Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: Kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor”, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande. Pääbo har bland annat gjort flera viktiga vetenskapliga fynd vad gäller korsningar mellan Homo Sapiens och andra utdöda homininer för tiotusentals år sedan och hur genflödet från de arkaiska människoarterna påverkar oss än idag. ”Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner”, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande. ”Hans kartläggning av arvsmassa från utdöda neandertalare och denisova har gett oss helt nya förutsättningar för att förstå den genetiska grunden för vad som gör oss alla unikt mänskliga”, står det vidare att läsa. Pääbo och hans forskargrupp har bland annat kartlagt hela arvsmassan hos en man som levde i västra Sibirien för cirka 45 000 år sedan och han har tidigare prisats för detta. – Han var överväldigad, mållös och väldigt glad när jag ringde för att berätta nyheten. Han frågade om han fick berätta för sin fru och jag sa att det var okej, berättar Nobelkommitténs sekreterare Thomas Perlmann under ceremonin.

Forskare: Sydostasiater bär DNA från två olika människoarter

Markus Andersson — Sat, 27 Mar 2021 14:45:52 +0000

Sedan tidigare är det känt att alla icke-afrikanska människor har upp till 2 procent DNA från neandertalarna. Ny forskning visar att folkgrupper från Sydostasien därtill har härstamning från Denisovamänniskorna som historiskt ska ha haft en utbredning från Sibirien till sydöstra Asien. Det är forskaren Saima Baig som i sin podcast diskuterar människans ursprung och lyfter fram att alla icke-afrikanska människor har upp till 2 procent DNA från neandertalare. Vissa asiatiska folkgrupper har dessutom DNA från ytterligare en människoart – denisovamänniskorna – och har generellt dessutom mer DNA från denisovamänniskan än från neandertalare. Melanesier och australiska aboriginer har upp till fem procent DNA från denisovamänniskor och urbefolkningen på Papua har en ännu lite högre andel denisova-DNA - omkring sex procent. – Andra moderna asiatiska befolkningar har också en mindre andel denisova-DNA, konstaterar Baig. Forskaren menar att denisovamänniskorna levde utspridda över ett mycket stort område hela vägen från Sibirien till sydöstra Asien och att de kan ha lärt sig att leva på mycket höga höjder – egenskaper som sedan gått i arv och än idag återfinns hos exempelvis tibetaner. – Så vi levde alltså inte bara sida vid sida med neandertalare och denisovamänniskor. Vi parade oss också med dem, de bidrog till vår existerande genpool och till vår evolution, konstaterar hon. De tidiga denisovamänniskorna var i sin tur ytterst sätt uppdelade i tre olika människoarter och 2019 kunde forskare se att folkgrupper från sydöstra Asien av allt att döma har beblandats med alla dessa arter i olika utsträckning. Baig nämner också att omfattande genetiska undersökningar genomfördes i regionen Indonesien-Nya Guinea och att man kunde se att människor från framför allt Papua Nya Guinea bar på hundratals genvarianter från två av denisovamänniskoarterna som ska ha splittrats för omkring 350 000 år sedan. Man noterade också att papuanerna blandat sig med en tredje art denisovamänniska för bara 15 000 år sedan, och att de alltså bär DNA från inte mindre än tre arter av denisovamänniskor.