<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Naturvårdsverket &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/naturvardsverket/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 21 Aug 2026 05:46:49 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Naturvårdsverket &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Förpackningarna driver upp butikernas matsvinn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/forpackad-frukt-gront-stort-butikssvinn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Aug 2026 05:46:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[dagligvaruhandel]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238129</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När ett enda bär, tomat eller vindruva blir dålig kasseras ofta hela förpackningen. Sampaketerad frukt och grönt står för upp till omkring hälften av svinnet på butikernas frukt- och gröntavdelningar, men enkla åtgärder kan både rädda maten och sänka butikernas kostnader.</strong>

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE har undersökt problemet tillsammans med svenska dagligvarubutiker. De analyserade svinndata från omkring 60 butiker och testade olika åtgärder i fem av dem.

I den ena butikskedjan svarade sampaketerade varor för 47 procent av svinnets vikt och 50 procent av försäljningsvärdet inom frukt och grönt. I den andra var motsvarande andelar 30 respektive 57 procent, <a href="https://www.naturvardsverket.se/49c9e0/globalassets/media/publikationer-pdf/7200/978-91-620-7223-0.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar forskningsrapporten</a>. Tomater stod för den största förlusten, följda av bland annat potatis, citrusfrukter, druvor och bär.

— <em>Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag</em>, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare vid IVL, i ett <a href="https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2026-06-30-forpackad-frukt-och-gront-bakom-stort-matsvinn-i-butiker.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Svinnpåsar gav lägre kostnader</h3>
De högst rankade åtgärderna var att sälja obrutna förpackningar billigare eller lägga ätbara varor i svinnpåsar och lådor. Försäljning i lösvikt och användning i butikskök kan också rädda mat, men kräver mer administration och korrekt märkning.

I en liten testbutik uppgick svinnet till 253 kilo frukt och grönt under två veckor. Kostnaden räknades upp till drygt 234 000 kronor på årsbasis. Svinnpåsarna beräknades ge en årlig nettovinst på drygt 63 000 kronor, motsvarande 27 procent av den uppskattade svinnkostnaden.

Forskarna betonar att testperioderna var korta och att årssiffrorna är illustrativa. Utfallet kan variera med butikens storlek, sortiment, kundunderlag och arbetsrutiner.
<h3>Osäkerhet om regler bromsar arbetet</h3>
Butikerna uppgav att osäkerhet kring spårbarhet, ommärkning och brutna förpackningar gör att fungerande åtgärder väljs bort. Rutinerna skilde sig även inom samma kedja och arbetet var ofta beroende av enskilda engagerade medarbetare. Forskarna efterlyser därför tydligare praktisk vägledning och bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, butikskedjor och handlare.

— <em>Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi</em>, säger matsvinnsexperten Elvira Molin på IVL.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Igelkotten föreslås bli fridlyst – artskyddslistan kortas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/igelkotten-foreslas-bli-fridlyst-artskyddslistan-kortas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Jul 2026 07:29:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[artskyddsförordningen]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235182</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Igelkotten och ålen föreslås bli fridlysta när regeringen och Sverigedemokraterna gör om reglerna för artskydd. Samtidigt ska antalet arter på den nationella listan minska från omkring 300 till cirka 230.</strong>

Det blir första gången som igelkotten tas upp i artskyddsförordningen. Även örtlav, raggtaggsvamp och fjärilen trolldruvemätare finns bland arterna som ska få skydd, enligt uppgifter som <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/al-och-igelkott-laggs-till-pa-artskyddslistan" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a> presenterade efter regeringens pressträff.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisar till att igelkottens villkor har försämrats påtagligt under de senaste 15 åren och att det finns tecken på att beståndet nästan har halverats.
<h3>Flera växter tas bort från listan</h3>
Blåsippa, gullviva och murgröna hör till de arter som föreslås förlora sin fridlysning. Den vilda orkidén knärot ska flyttas till en ny skyddskategori.

Knärot ska fortfarande vara förbjuden att plocka, men förekomsten av växten ska inte ensam behöva stoppa skogsbruk om verksamheten inte har som syfte att skada den.

Regeringen vill samtidigt införa generella undantag för jord- och skogsbruk. En ny möjlighet till dispens ska gälla samhällsviktiga intressen, däribland energiproduktion och försvar.
<h3>Ska skilja mellan olika hot</h3>
Förslaget bygger på en lista som Naturvårdsverket har tagit fram på regeringens uppdrag. En utgångspunkt är att tydligare skilja mellan arter som hotas av plockning och arter vars livsmiljö förändras.

Regeringen uppger även att förändringen ska stärka markägarnas äganderätt. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 november.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskarna vill se mer skyddad natur</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svenskarna-vill-se-mer-skyddad-natur/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 29 May 2026 05:21:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[allemansrätt]]></category>
		<category><![CDATA[jakt]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[naturskydd]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[varg]]></category>
		<category><![CDATA[Vilda djur]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231860</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nästan hälften av svenskarna vill att mer natur ska skyddas. Bara fem procent anser att Sverige redan har skyddat för mycket, enligt en ny långtidsmätning från Naturvårdsverket.</strong>

Undersökningen <em>Djur och natur i förändring</em> har genomförts för femte gången och följer svenskarnas attityder till natur, vilda djur, jakt och naturresurser under perioden 2004–2025. Den har gjorts av Umeå universitet på uppdrag av Naturvårdsverket.

<a href="https://press.newsmachine.com/pressrelease/view/hur-viktigt-ar-djur-och-natur-for-svenska-folket-66780" target="_blank" rel="noopener nofollow">Resultaten visar</a> att 82 procent är ganska eller mycket intresserade av att vara ute i naturen. Samtidigt tycker 45 procent att Sverige borde skydda mycket mer eller något mer natur, medan ungefär var fjärde svensk anser att landet skyddar alldeles för lite.

— <em>Relationen mellan människor, natur och vilda djur i Sverige är stark och har i studien följts under mer än två decennier. Det finns ett starkt stöd för skyddad natur och för vår svenska allemansrätt</em>, säger Mona HansErs, enhetschef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

Mätningen visar också att 77 procent tycker att det är viktigt att det finns vilda djur nära bostaden. Inställningen varierar beroende på art. Drygt 60 procent är positiva till varg i Sverige – men över hälften vill inte eller helst inte ha rovdjuret nära hemmet.

Även synen på jakt är tudelad. Över 80 procent instämmer helt eller delvis i att jakt kan bidra till att upprätthålla balansen i naturen. Av <a href="https://www.naturvardsverket.se/49bae8/globalassets/media/publikationer-pdf/7200/978-91-620-7213-1.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a> framgår också att stödet varierar kraftigt beroende på jaktens syfte: 87 procent stöder jakt för kött och viltförvaltning, medan 34 procent stöder jakt för spänning och avkoppling.

Naturvårdsverket använder resultaten som underlag för framtida beslut om skyddade områden och viltförvaltning. Myndigheten framhåller att attityderna i stort är stabila, även om de förändras gradvis.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordår för kungsörn i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/rekordar-kungsorn-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2026 04:43:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Gotland]]></category>
		<category><![CDATA[Kungsörn]]></category>
		<category><![CDATA[Naturhistoriska riksmuseet]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Norrbotten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230014</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Årets inventering av kungsörn visar det starkaste resultatet sedan den nationella inventeringen inleddes. Under 2025 noterades 280 lyckade häckningar och 347 observerade ungar – omkring 100 fler än året innan.</strong>

Totalt inventerades 869 kungsörnsrevir i Sverige under 2025, enligt <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/naturhistoriska_riksmuseet/pressreleases/rekordaar-foer-kungsoern-i-sverige-3447572" target="_blank" rel="noopener nofollow">Naturhistoriska riksmuseet</a>. Av dessa bedömdes 612 vara besatta, vilket innebär att de aktivt användes av en stationär kungsörn eller ett örnpar.

Kungsörnens utbredning fortsätter samtidigt att öka och arten finns nu i nästan hela landet. De sex nordligaste länen står för omkring 85 procent av de kända reviren, medan Gotland har den största delpopulationen i södra Sverige.

I Norrbotten registrerades 74 lyckade häckningar, nära länets tidigare toppnotering från 2011. Även Västerbotten och Jämtland rapporterade höga siffror. På Gotland blev häckningssäsongen lyckad trots att kaninpopulationen helt försvunnit från vissa revir.

Enligt <a href="https://www.nrm.se/download/18.4c0af3ad19e024365c68c1e/1778236872672/2026-1-inventering-av-kungsorn-i-sverige.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a> varierar antalet kungsörnar naturligt mellan åren, framför allt beroende på tillgången på föda. Smågnagarbeståndens cykler påverkar i sin tur tillgången på skogshöns, ripor, hare och andra bytesdjur.

Inventeringen utförs på uppdrag av Naturvårdsverket av länsstyrelserna, i samarbete med regionala ornitologiska föreningar genom Kungsörn Sverige. Resultaten används bland annat som underlag för naturvård, skogsavverkningar, vindkraftsplanering och ersättningar till samebyar för rovdjursförekomst.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare: Färre mygg väntas i sommar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/farre-mygg-vantas-i-sommar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 May 2026 05:21:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[Länsstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229706</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter två torra säsonger pekar prognosen mot ännu en sommar med färre mygg än normalt i stora delar av Sverige. Samtidigt får Statens veterinärmedicinska anstalt extra pengar för att bygga upp övervakningen av nya myggarter som kan sprida smitta.</strong>

Torra vintrar och vårar har hållit tillbaka myggen två somrar i rad. Enligt Anders Lindström, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, talar den låga markfuktigheten för att utvecklingen fortsätter även under årets säsong, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/experten-sa-blir-myggsommaren-2026" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> skattefinansierade kanalen SVT.

— <em>Markfuktigheten i Sverige är extremt låg på många håll. Det gör i sin tur att det blir väldigt lite mygg</em>, säger Lindström till kanalen.

SVA-forskaren jämför med 2024, som beskrivs som en tydligare myggsommar. Under 2025 gjorde däremot en torr vinter och vår att det blev lite mygg över stora delar av landet. Nu väntas samma mönster hålla i sig.

Myggproblemen 2024 ledde till nya statliga satsningar. Efter kritik mot att anslagen inte räckte beslutade regeringen att skjuta till ytterligare fem miljoner kronor till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven. I år har SVA dessutom fått ytterligare fem miljoner kronor för att bygga upp en nationell myggövervakning.

För många kan beskedet låta välkommet. Lindström påpekar samtidigt att den torra utvecklingen inte bara slår mot stickmyggor utan också mot andra arter som fyller en funktion i ekosystemen.

— <em>Jag vet att många tycker det är bra men det finns andra arter, som är viktiga för den biologiska mångfalden, som också påverkas negativt av det här</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Naturum – portar till naturens liv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/naturum-portar-till-naturens-liv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/naturum-portar-till-naturens-liv/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Jun 2025 05:01:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[Naturum]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=146004</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att besöka ett av Sveriges 32 naturum passar perfekt för dem som vill hitta tillbaka till naturen och som kanske inte har råd att spendera alltför mycket pengar på nöjen. Naturum är ofta uppskattat av barnen och även en upplevelse för de vuxna.</strong>

Naturum skapades 1973 på initiativ av Naturvårdsverket. Det var i samband med invigningen av Ölandsbron som de tre första öppnades på Öland i form av enklare husvagnar där man informerade om öns natur. Vid senare tillfälle flyttades en av husvagnarna till den norra sidan av ön, till Trollskogen, och en av de övriga till Ottenby söder om ön.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2023.</em>

<hr />

Naturum är i korthet besökscentrum där man kan lära sig om det lokala områdets flora och fauna samt även inspireras att tillbringa mer tid i naturen. De drivs av en länsstyrelse, en kommun eller en stiftelse. Idag finns 32 naturum i hela Sverige från Abisko till Öresund. Flest finns i södra delen av landet.

Den ursprungliga tanken att ge allmänheten mer grundläggande information om naturen ligger fortfarande kvar som en stark grund där man också lagt till en familjevänlig puts. Besökscentren är väldigt lärorika, men på ett roligt och upptäckande vis som passar barn och vuxna. Ofta bjuds det på guidade turer, naturutställningar, föreläsningar och filmvisningar. Det finns även möjlighet för stora och små att vara kreativa med diverse pyssel där naturen ger gnista till inspiration.

De har öppet året om i viss mån, främst under sommaren och under skollov. Inträdet är gratis på alla besökscenter. På Naturvårdsverkets hemsida kan man <a href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/skyddad-natur/sa-forvaltas-skyddade-omraden/hitta-till-naturum/" target="_blank" rel="noopener">hitta</a> alla 32 naturum i Sverige.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/naturum-portar-till-naturens-liv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Naturvårdsverket utsatt för IT-intrång &#8211; uppgifter om jägare kan ha läckt ut</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/naturvardsverket-utsatt-for-it-intrang-uppgifter-om-jagare-kan-ha-lackt-ut/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/naturvardsverket-utsatt-for-it-intrang-uppgifter-om-jagare-kan-ha-lackt-ut/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Oct 2022 08:39:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[dataintrång]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska Jägareförbundet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=134456</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Naturvårdsverket har blivit utsatt för en IT-attack som i nuläget utreds av polis. Myndigheten har konstaterat att data läckt ut, men på grund av förundersökningssekretess kan man inte säga vad för slags uppgifter det handlar om. Bland uppgifterna finns dock bland annat hela Sveriges Jägarregister, som har löpt risk att läcka ut. </strong>

<strong>– <em>Det är ju adresser till potentiella vapenägare vi pratar om</em>, konstaterar Dag Lidén, generalsekreterare för Svenska Jägareförbundet.</strong>

Det <a href="https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/naturvardsverkets-it-system-ligger-nere/" target="_blank" rel="noopener">var</a> under förra veckan som Naturvårdsverkets IT-system tvingades stängas ner på grund av dataintrång. Trots att man stängde ner för att skydda systemen har man fastställt att en stor mängd data läckt ut. Dataintrånget utreds av Polismyndighetens nationella operativa avdelning (NOA).

– <em>Vi har konstaterat att det kopierats en stor mängd data</em>, säger Håkan Svaleryd, chef för förvaltningsavdelningen på Naturvårdsverket till <a href="https://tt.omni.se/stor-mangd-data-lackt-fran-naturvardsverket/a/8JJm7E" target="_blank" rel="noopener">TT</a>.

Dock är det ännu oklart vad för uppgifter som har läckt ut, eftersom man inte får delge uppgifter på grund av förundersökningssekretess. Däremot hanterar myndigheten bland annat personuppgifter och sekretessbelagd data.

Nu är Svenska Jägareförbundet oroliga att uppgifter om jägare kan ha läckt ut.

– <em>Om det skulle vara så att uppgifter om jägare kommit ut är det inte bara bekymmersamt. Det är ju adresser till potentiella vapenägare vi pratar om så därför är det mycket allvarligt</em>, säger generalsekreterare Dag Lidén <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jagares-personuppgifter-kan-ha-lackts" target="_blank" rel="noopener">till</a> skattefinansierande SVT.

I Naturvårdsverkets register finns personuppgifter och adresser till landets närmare 300 000 jägare med jaktkort eller jägarbevis. Myndigheten skriver att det i dagsläget inte går att utesluta att denna information kan ha kommit ut. Däremot finns inte uppgifter angående vapeninnehav bland uppgifterna, utan den hanteras enbart av polisen. Det kan ändå innebära risker om personuppgifter samt adresser till jägare kommer i händerna på exempelvis främmande makter eller kriminella, menar Lindén.

– <em>Är det en extern aktör, statlig eller icke statlig, så har det ju säkerhetspolitiska dimensioner. Det är ju kartläggning mot nationen för fientliga syften. Är det en kartläggning för kriminella aktiviteter kan det vara alltifrån trakasserier till stölder</em>, antyder han.

Naturvårdsverket arbetar i nuläget för att kunna öppna upp alla systemen igen på ett säkert sätt. It-säkerhetsexperter har anlitats och man kommer att vidta säkerhetsåtgärder innan allt öppnas upp igen.

– <em>Vi har agerat kraftfullt för att minimera skadan</em>, säger Svaleryd.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/naturvardsverket-utsatt-for-it-intrang-uppgifter-om-jagare-kan-ha-lackt-ut/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aktivist på Naturvårdsverket läckte uppgifter om jägare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/aktivist-pa-naturvardsverket-lackte-uppgifter-om-jagare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/aktivist-pa-naturvardsverket-lackte-uppgifter-om-jagare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Oct 2019 07:11:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[jakt]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=66383</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sekretessbelagd information om jägare kan ha läckt ut till jaktmotståndare. En konsult på Naturvårdsverket – aktivist och jaktmotståndare – skall ha vidarebefordrat uppgifter om tusentals jägare. <span class="m-mature-message-content">Det skriver tidningen Svensk Jakt.</span>
</strong>

Verket tillbakavisar dock uppgifterna om att konsulten – en uttalad jaktmotståndare – skall ha spritt ut de hemliga uppgifter. Länsstyrelsen i Jämtland har dock reagerat starkt på händelsen och anmält den till Datainspektionen, vilket SR rapporterat om.

Andreas Zetterberg, chef över viltanalysenheten på Naturvårdsverket, menar att det inte handlar om någon läcka. Konsulten har skrivit på avtal och tilldelats behörigheterna till databasen, men man har inga indikationer på att något har spridits.

&#160;

<em>Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/aktivist-pa-naturvardsverket-lackte-uppgifter-om-jagare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title> Naturvårdsverket betalade 470 000 för fyra poddavsnitt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/%e2%80%a9naturvardsverket-betalade-470000-for-fyra-poddavsnitt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/%e2%80%a9naturvardsverket-betalade-470000-for-fyra-poddavsnitt/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Oct 2019 16:39:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=66012</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nära en halv miljon kronor för fyra avsnitt blev slutsumman innan Naturvårdsverkets podcast lades på is. Det innebär en kostnad på 117 500 kronor per avsnitt, trots att de bara hade i genomsnitt 2 400 spelningar.</strong>

– <em>Vi är inte riktigt nöjda. Vi skulle gärna se att fler personer lyssnade på poddarna för att vi skulle kunna säga att det är effektivt</em>, säger kommunikationschefen Berit Oscarsson till DN.

Enligt Dagens Nyheters kartläggning har 29 svenska myndigheter sammanlagt spenderat över fem miljoner kronor för utrustning och avgifter till
produktionsbolag samt betalning till gäster som medverkat.

Efter besvikelsen över det ringa antal lyssningar som deras podcast fick så släpps inte längre nya avsnitt. En annan podd som lanserades 2017 av Svenska Institutet är ”Swedishness” som kostade 428 000 kronor fördelat på sex avsnitt innan den gick i graven.

Även den producerades av ett externt produktionsbolag, <a href="https://www.dn.se/kultur-noje/naturvardsverket-betalade-en-halv-miljon-for-fyra-poddavsnitt-inte-riktigt-nojda/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">skriver</a> DN.  På två år hade knappt 4000 människor lyssnat på varje avsnitt av myndighetens podcast.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/%e2%80%a9naturvardsverket-betalade-470000-for-fyra-poddavsnitt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljömål om värdefull skog klaras ej</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/miljomal-om-vardefull-skog-klaras-ej/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/miljomal-om-vardefull-skog-klaras-ej/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 29 Oct 2017 14:29:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Karolina Skog]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[skog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=43090</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringens miljömål om skydd av värdefull skog kommer inte att klaras till 2020, uppger Naturvårdsverket.</strong>

Nu ska riksrevisionen undersöka orsaken till detta.

Sveriges Radio intervjuade Karolina Skog (MP):

– <em>Det kräver kraftfulla samverkansprocesser när man väljer ut vilken skog som ska skyddas, och därför ser vi inte ut att nå målet till 2020. Det är inte helt enkelt att kvantifiera, och därför ser jag fram emot Riksrevisionens granskning, säger miljöministern. De 16 miljökvalitetsmål, som regeringen och riksdagen har fastslagit, utgår från FN-konventionen om biologisk mångfald.</em>

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/miljomal-om-vardefull-skog-klaras-ej/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
