naturskydd – Nya Dagbladet

Svenskarna vill se mer skyddad natur

Emil Fjellstedt — Fri, 29 May 2026 05:21:40 +0000

Nästan hälften av svenskarna vill att mer natur ska skyddas. Bara fem procent anser att Sverige redan har skyddat för mycket, enligt en ny långtidsmätning från Naturvårdsverket. Undersökningen Djur och natur i förändring har genomförts för femte gången och följer svenskarnas attityder till natur, vilda djur, jakt och naturresurser under perioden 2004–2025. Den har gjorts av Umeå universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten visar att 82 procent är ganska eller mycket intresserade av att vara ute i naturen. Samtidigt tycker 45 procent att Sverige borde skydda mycket mer eller något mer natur, medan ungefär var fjärde svensk anser att landet skyddar alldeles för lite. — Relationen mellan människor, natur och vilda djur i Sverige är stark och har i studien följts under mer än två decennier. Det finns ett starkt stöd för skyddad natur och för vår svenska allemansrätt, säger Mona HansErs, enhetschef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket. Mätningen visar också att 77 procent tycker att det är viktigt att det finns vilda djur nära bostaden. Inställningen varierar beroende på art. Drygt 60 procent är positiva till varg i Sverige – men över hälften vill inte eller helst inte ha rovdjuret nära hemmet. Även synen på jakt är tudelad. Över 80 procent instämmer helt eller delvis i att jakt kan bidra till att upprätthålla balansen i naturen. Av rapporten framgår också att stödet varierar kraftigt beroende på jaktens syfte: 87 procent stöder jakt för kött och viltförvaltning, medan 34 procent stöder jakt för spänning och avkoppling. Naturvårdsverket använder resultaten som underlag för framtida beslut om skyddade områden och viltförvaltning. Myndigheten framhåller att attityderna i stort är stabila, även om de förändras gradvis.

Sällsynt sjölejon gör oväntad comeback

Emil Fjellstedt — Wed, 06 May 2026 12:16:15 +0000

Efter att länge ha varit en ovanlig syn vid Nya Zeelands kuster visar det hotade sjölejonet tecken på återhämtning. En växande koloni väcker nu försiktig optimism bland naturvårdare. Hookers sjölejon är en av världens mest sällsynta sjölejonsarter och lever bara i och omkring Nya Zeeland. Arten, som ofta kallas nyzeeländskt sjölejon, förekommer inte naturligt någon annanstans i världen och populationen uppskattas av Nya Zeelands naturvårdsmyndighet till omkring 10 000 individer.

Jakt slog hårt mot arten

Historiskt fanns sjölejonen längs stora delar av Nya Zeelands kust och på de subantarktiska öarna söder om landet. Men arten trängdes tillbaka hårt av jakt. Enligt Department of Conservation jagades sjölejonen både av maorier och europeiska nybyggare, och under 1800-talets sälfångst dödades de för päls och olja. Beståndet minskade så kraftigt att sälfångst förbjöds 1893. I dag skyddas arten även genom Nya Zeelands lagstiftning om marina däggdjur, men den är fortfarande rödlistad och hotas bland annat av sjukdomar, fiske, hög ungdödlighet och mänsklig påverkan. De flesta lever fortfarande vid Auckland- och Campbellöarna, två subantarktiska ögrupper långt söder om Nya Zeelands huvudöar. På senare år har nya områden där honor föder sina ungar vuxit fram på Stewart Island söder om Sydön samt i Otago och Southland på den södra delen av Sydön.

Rekordmånga ungar i Otago

Nu har kolonin i Otago, på Nya Zeelands sydöstra kust, nått en ovanlig milstolpe. Under årets säsong föddes 38 ungar i regionen – det högsta antalet på över hundra år, rapporterar Radio New Zealand. Bakom återkomsten ligger en ovanlig historia. Fram till början av 1990-talet betraktades arten som i praktiken utdöd på Nya Zeelands fastland. År 1993 dök en hona upp i Dunedin i Otago och födde en unge – den första på fastlandet på över 150 år, enligt naturvårdare. Hon fick namnet Mum och kom senare att föda elva ungar i området. Hela 36 av årets 38 ungar är hennes ättlingar. Shaun McConkey, ordförande för New Zealand Sea Lion Trust, beskriver säsongen som ett viktigt framsteg. Han säger till Radio New Zealand att vissa honor nu även tycks komma från en koloni på Stewart Island och stanna kvar när de upptäcker att det finns andra honor i Otago. — Vi börjar få några honor som kommer upp från en koloni på Stewart Island. När de anländer till Otago och upptäcker att det finns andra honor här bestämmer sig några av dem för att stanna kvar, säger McConkey. Om det föds minst 35 ungar i området per säsong under fem år i följd kan området få officiell status som föryngringskoloni. Årets resultat är därför mer än en tillfällig framgång – det kan vara början på en stabil återetablering.

Återhämtningen är fortfarande skör

Samtidigt är utvecklingen skör. Djuren påverkas fortfarande av kommersiellt fiske, brist på föda och konflikter med människor när de tar sig in i trädgårdar, hus och poolområden. Myndigheten pekar ut dessa faktorer som återkommande hot. Årets kull visar att långsiktigt skydd och lokal samexistens bär frukt. För en art som länge drivits bort från sina naturliga miljöer är 38 ungar ett hoppfullt tecken.

Regeringens förslag: Slopar kärnkraftsförbud längs kust och skärgård

Markus Andersson — Tue, 07 Oct 2025 12:53:28 +0000

Miljöbalkens förbud mot kärntekniska anläggningar i stora delar av Sveriges kust- och skärgårdsområden ska tas bort, föreslår regeringen. Ett remissförslag har skickats ut och ska besvaras senast den 15 december. Under en kärnkraftskonferens på Grand Hotel i Stockholm presenterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) planerna på att göra kusten tillgänglig för kärnkraftsutbyggnad. — Vi gör nu hela kusten, inklusive våra öar, tillgänglig för kärntekniska installationer. Nya reaktorer är nödvändiga för att vi ska kunna leva fossilfria liv, säger hon. Förändringarna berör ett flertal områden längs den svenska kusten. Bland annat kommer Bohuslän, Öland, Gotland och Stockholms skärgård att bli tillgängliga för kärnkraftsanläggningar. Även kustområden i Småland och Östergötland (från Simpevarp till Arkösund) samt i Ångermanland (från Storfjärden till Skagsudde) ingår i förslaget. — Vi behöver möjlighet att utvärdera alla lämpliga platser för ny kärnkraft, vi kan inte på förhand utesluta dem, säger miljöministern i en kommentar till TT.

"Kärnkraften har blivit illa behandlad"

Klimatministern motiverar förändringarna med att kärnkraften behövs för att kunna skapa en "hållbar framtid". — Vi föreslår att kärntekniska anläggningar ska undantas från dessa restriktioner, de har en avgörande roll för en hållbar och tillförlitlig framtid, fortsätter hon. Trots att förbudet tas bort ska skyddet för natur- och kulturvärden enligt förslaget bibehållas. "Dagens förbud utesluter platser som skulle kunna vara lämpliga utan att det kan göras en prövning i det enskilda fallet. Lagändringen skapar förutsättningar för fler aktörer som vill uppföra och investera i kärntekniska anläggningar vid kusten", står det bland annat att läsa. Regeringen räknar med att förändringarna kan träda i kraft den 1 juli 2026. — Kärnkraften har blivit illa behandlad och försummad i årtionden. Men det har nu förändrats. En ny tillståndsprocess håller på att införas, slår Pourmokhtari fast.

Antalet lejon ökar i Indien

Jan Sundstedt — Fri, 23 May 2025 14:01:08 +0000

Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år. Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent. Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda. Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel. – Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

This morning, on #WorldWildlifeDay, I went on a Safari in Gir, which, as we all know, is home to the majestic Asiatic Lion. Coming to Gir also brings back many memories of the work we collectively did when I was serving as Gujarat CM. In the last many years, collective efforts… pic.twitter.com/S8XMmn2zN7
— Narendra Modi (@narendramodi) March 3, 2025

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden. Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror. Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur. Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen. Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar. – Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen. Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse. Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

Karl Hedin: ”Skogsjättarna pressar på för att skjuta fler älgar”

Jan Sundstedt — Mon, 21 Oct 2024 15:43:06 +0000

Den svenska älgstammen är under allt större press när stora skogsbolag intensifierar jakten, och enligt jägare och skogsägare sker det under hot och påtryckningar. TV4:s Kalla Fakta har i en omfattande kartläggning avslöjat hur skogsbolagen Sveaskog och Holmen använder sin makt för att påverka älgjakten, och att jägare riskerar att förlora sina marker om de inte följer bolagens krav. Jan-Erik Lindholm, jägare från Hornmyr i Västerbotten, är en av många som vittnar om den press som utövas av skogsbolagen för att skjuta allt fler älgar. Skogsbolagen har drivit en rättslig process som nu resulterat i att området han jagat i sedan barnsben upplösts. – Det är för jävligt, de tyckte att vi var besvärliga och ville bara visa vem som bestämmer, säger han. Han förklarar vidare att jägarlaget försökt vara försiktiga med älgstammen under årtionden, men att bolagens krav hotar älgens framtid. – Jag har jagat i 55 år och vi har alltid försökt att vara rädda om älgstammen. Men nu styrs vi av två skogsbolag som absolut ska skjuta bort allt, menar Jan-Erik Lindholm.

Bra att detta granskas! Skogsbolagen har bråkat länge med jägarna och vi har snart inga älgar kvar! #jakt https://t.co/NAknKTmGBT
— Frank (@storahagen) October 16, 2024

Hot och påtryckningar

Kartläggningen från Kalla Fakta visar att pressen på jägarna inte är begränsad till Hornmyr. Av 398 tillfrågade jaktledare uppger 58 – vilket är mer än var sjunde jaktledare – att de mottagit hot om att förlora jakträtten om de inte uppfyller bolagens avskjutningsmål. – Jag tycker att det är helt förkastligt. Man blir av med mark om man inte skjuter fler älgar, säger Rune Eriksson, jaktledare utanför Lycksele. En annan jägare, Calle Franklin, berättar hur han på ett möte i mars där han representerade Jägareförbundet bevittnade hur två jaktledare pressades att avgå efter att de ville spara älgkor. – Vi förstod alla vad 'andra åtgärder' innebar. Då skulle de ha upplöst viltvårdsområdet och alla är så rädda om sin jakt att vi inte tar den striden, säger han. [caption id="attachment_187986" align="alignnone" width="640"] I skottlinjen för ett flertal stora skogsbolag. Foto: Ryan Hagerty[/caption]

Karl Hedin: "Skogsbolagen överdriver"

Den välkände skogsägaren Karl Hedin, som häromveckan lämnade i en stämningsansökan mot svenska staten i ett uppmärksammat fall av hävdat rättsövergrepp mot honom, har också riktat skarp kritik mot de skogsbolag han menar överdriver älgens skogsskador för att kunna motivera en mer intensiv jakt. Hedin, som äger 40 000 hektar skog och flera sågverk, har själv genomfört mätningar på sina marker och menar att de officiella rapporterna inte stämmer överens med verkligheten. – Jag ser inga förluster alls. Metoden visar fel. Det är en projicering på framtida skador, som inte stämmer med verkligheten, säger Karl Hedin. https://www.youtube.com/watch?v=A73yWvlQWaE

Skogsstyrelsen avvisar kritiken

Skogsstyrelsen, som ansvarar för den officiella älgbetesinventeringen (Äbin), håller dock inte med och hänvisar till att metoden är väl beprövad och statistiskt korrekt. – Vi har ju professionella entreprenörer som utför inventeringen och vi måste lita på det jobb som de gör. Vi har ju också gjort en prövning tillsammans med SLU att metoden är statistiskt korrekt, säger Ebba Henning Planck viltspecialist på Skogsstyrelsen. Trots att älgstammen har minskat med en fjärdedel på mindre än tio år har de rapporterade betesskadorna enligt Äbin legat kvar på samma nivåer – något som Hedin ifrågasätter. – Äbin visar fel om man hade tänkt sig att projicera på kvalitetsskador i framtiden. Den behövs inte, lägg ner, konstaterar Karl Hedin.

Sverige inte bäst på att skydda mark

Osignerad — Tue, 06 Jun 2017 07:17:51 +0000

91 procent av befolkningen tror att Sverige är mycket eller ganska bra på naturskydd, enligt Världsnaturfonden, WWF. Men bland 27 EU-länder ligger Sverige på plats 19 när det gäller hur stor landareal vi procentuellt sett har skyddat och på plats 18 för statens avsatta miljöbudget av BNP. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet