Naturhistoriska riksmuseet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 12 May 2026 04:43:22 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Naturhistoriska riksmuseet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Rekordår för kungsörn i Sverige https://nyadagbladet.se/miljo/rekordar-kungsorn-sverige/ Tue, 12 May 2026 04:43:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230014 Årets inventering av kungsörn visar det starkaste resultatet sedan den nationella inventeringen inleddes. Under 2025 noterades 280 lyckade häckningar och 347 observerade ungar – omkring 100 fler än året innan. Totalt inventerades 869 kungsörnsrevir i Sverige under 2025, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Av dessa bedömdes 612 vara besatta, vilket innebär att de aktivt användes av en stationär kungsörn eller ett örnpar. Kungsörnens utbredning fortsätter samtidigt att öka och arten finns nu i nästan hela landet. De sex nordligaste länen står för omkring 85 procent av de kända reviren, medan Gotland har den största delpopulationen i södra Sverige. I Norrbotten registrerades 74 lyckade häckningar, nära länets tidigare toppnotering från 2011. Även Västerbotten och Jämtland rapporterade höga siffror. På Gotland blev häckningssäsongen lyckad trots att kaninpopulationen helt försvunnit från vissa revir. Enligt rapporten varierar antalet kungsörnar naturligt mellan åren, framför allt beroende på tillgången på föda. Smågnagarbeståndens cykler påverkar i sin tur tillgången på skogshöns, ripor, hare och andra bytesdjur. Inventeringen utförs på uppdrag av Naturvårdsverket av länsstyrelserna, i samarbete med regionala ornitologiska föreningar genom Kungsörn Sverige. Resultaten används bland annat som underlag för naturvård, skogsavverkningar, vindkraftsplanering och ersättningar till samebyar för rovdjursförekomst.]]> Sveriges äldsta havsörn blev 36 år https://nyadagbladet.se/miljo/sveriges-aldsta-havsorn-blev-36-ar/ Mon, 26 Jan 2026 10:37:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220372 Förra våren hittades Sveriges äldsta kända havsörn död på Öland. Trots att arten varit fredad i hundra år visade obduktionen att örnen någon gång blivit skjuten. Nu har den monterats och ska användas i undervisning. Örnen var en hane som ringmärktes 1989 i Gryts skärgård och blev 36 år gammal – den högsta ålder som noterats för en vild havsörn i Sverige. Det globala rekordet tillhör en hona som märktes i Tyskland och som 2022, vid minst 37 års ålder, fortfarande häckade i Danmark. När fågeln undersöktes på Naturhistoriska riksmuseet upptäcktes hagel i både vinge och ben. Skadorna bedömdes vara gamla, vilket innebär att örnen skjutits trots att havsörnen varit skyddad sedan 1924. — Inget tyder på att skottskadan var dödsorsak. Trots det är det förstås ledsamt att örnen någon gång under sitt liv blivit påskjuten, säger Anna Lotsander, koordinator för statens vilt på Naturhistoriska riksmuseet. Hanen var mager och liten till växten. Den exakta dödsorsaken är inte fastställd, men njurarna visade tecken på påverkan.

Från utrotning till comeback

På 1970-talet var havsörnen akut hotad med bara 150–200 individer kvar i Sverige, främst på grund av miljögifterna DDT och PCB. I dag uppskattas stammen till drygt 2 500 fåglar. Den rekordhållande örnen har nu preparerats och kommer att visas på Naturhistoriska riksmuseet.]]> Världens äldsta bakterie-DNA hittat i mammuttand https://nyadagbladet.se/vetenskap/varldens-aldsta-bakterie-dna-hittat-i-mammuttand/ Sun, 07 Sep 2025 09:25:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212624 Svenskledd forskning har gjort ett genombrott inom paleogenetik. I en 1,1 miljoner år gammal mammuttand har de upptäckt det äldsta bakterie-DNA som någonsin hittats – och fyndet kan avslöja vilka sjukdomar som plågade de utdöda jättarna. Ett internationellt forskarteam lett från Stockholm har lyckats återskapa DNA från bakterier som levde tillsammans med mammutar för över en miljon år sedan. Upptäckten publiceras i den ansedda vetenskapstidskriften Cell och beskrivs som ett genombrott inom studiet av förhistoriska mikroorganismer. Forskarna vid Centrum för paleogenetik – ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet – analyserade hela 483 mammutprover. Av dessa kartlades DNA:t från 440 prover för första gången. Det mest spektakulära fyndet kommer från en stäppmammut som levde för cirka 1,1 miljoner år sedan. Med hjälp av avancerade metoder för att läsa av DNA kunde forskarna identifiera bakterien Erysipelothrix och rekonstruera stora delar av dess arvsmassa – vilket gör den till det äldsta bakterie-DNA från ett värddjur som någonsin återfunnits. — Tänk dig att hålla i en mammuttand som är en miljon år gammal och veta att den fortfarande bär spår av de uråldriga mikrober som levde tillsammans med och i mammuten, förklarar Benjamin Guinet, huvudförfattare till studien.

Extremt svår uppgift

Att utvinna DNA från så gamla prover är en enorm vetenskaplig utmaning. Till skillnad från mammutarnas eget DNA, som är relativt stabilt, bryts bakteriernas arvsmassa ned mycket snabbare. — Mikrobers DNA förändras väldigt snabbt. Så att få fram tillförlitliga DNA-data från mer än en miljon år gamla prover var lika svårt som att följa ett spår som ständigt skriver om sig självt, förklarar Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleogenetik. Forskarna var tvungna att utveckla nya metoder för att skilja ut mikrober som faktiskt levde tillsammans med mammutarna från sådana som koloniserade resterna efter djurens död. Samma sjukdomar som dagens elefanter? Analyserna identifierade sex olika grupper av mikroorganismer som konsekvent återfanns hos mammutarna. Bland dessa finns släktingar till bakterier som Actinobacillus, Pasteurella, Streptococcus och Erysipelothrix.

Nya möjligheter och perspektiv

Särskilt intressant är upptäckten av en Pasteurella-liknande bakterie som är nära besläktad med en sjukdomsframkallande bakterie som orsakat dödliga utbrott hos afrikanska elefanter. Eftersom elefanter är mammutarnas närmaste nu levande släktingar väcker fyndet frågor om huruvida mammutarna led av liknande infektioner. — Våra resultat visar att det går att studera mikrobiellt DNA från mer än en miljon år tillbaka i tiden. Det öppnar nya möjligheter att utforska hur mikrober utvecklades parallellt med sina värddjur, säger Benjamin Guinet. Studien visar att vissa bakteriestammar följde med mammutarna under enorma tidsrymder – från de äldsta stäppmammutarna för över en miljon år sedan ända fram till de sista ullhåriga mammutarnas utdöende på Wrangels ö för cirka 4 000 år sedan. Resultaten ger forskarna helt nya möjligheter att förstå förhistoriska ekosystem och de komplexa samspel som existerade mellan utdöda djur och deras mikrobiom (de mikroorganismer som lever i och på kroppen). — Våra resultat visar att förhistoriska lämningar kan bevara biologisk information långt bortom värdgenomet. Det kan ge oss nya perspektiv på hur mikrober påverkade anpassning, sjukdom och utdöende i pleistocena ekosystem, säger Tom van der Valk.

Nytt forskningsfält öppnas

Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, ser upptäckten som början på ett helt nytt forskningsområde. — Detta arbete öppnar ett nytt kapitel i förståelsen av utdöda arters biologi. Vi kan numera inte bara studera mammutarnas egna genom, utan nu kan vi också börja utforska de mikrobiella samhällen som levde inuti dem, säger han. Även om den exakta påverkan som de identifierade mikroberna hade på mammutarnas hälsa fortfarande är svår att fastställa på grund av DNA-nedbrytning, representerar studien ett stort steg framåt inom paleogenetiken och öppnar dörren för framtida forskning om förhistoriska sjukdomar och ekosystem.]]>