naturen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 12 Jun 2026 04:25:28 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg naturen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Så slipper du fästingbett i sommar https://nyadagbladet.se/miljo/sa-slipper-du-fastingbett-i-sommar/ https://nyadagbladet.se/miljo/sa-slipper-du-fastingbett-i-sommar/#comments Fri, 12 Jun 2026 04:27:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=147021 Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna. Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En studie från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme. På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 18 maj 2023.
Vitlök Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet visade att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett. Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök. Eteriska oljor I en studie från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin. Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar. – De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera, säger han till finska statskanalen Yle. Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt. Kokosolja Enligt insektsforskaren Anders Lindström ska laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En studie från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan. Rosmarin En studie från 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin: Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.

Knep som inte fungerar

Skaffa höns

Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.

Bärnstenshalsband

Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.

Plocka bort fort

Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson enligt Land.se.

Undvik fästingar på gården

Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ. Vidare kan man också skapa en "fästingbarriär" med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred. – Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden, säger Backman.

Djur

Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.

Fästingsäkra tips

När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget. En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet. Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sa-slipper-du-fastingbett-i-sommar/feed/ 2 Allt fler upplever biofobi – rädsla och obehag inför naturen https://nyadagbladet.se/vetenskap/allt-fler-upplever-biofobi-radsla-och-obehag-infor-naturen/ Wed, 10 Dec 2025 07:41:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218221 Naturen ses ofta som en källa till återhämtning och välmående. Men en växande andel människor upplever i stället rädsla, obehag eller avsky inför naturen – ett fenomen som kallas biofobi. Det visar en ny översiktsstudie från Lunds universitet och Universitetet i Tokyo, publicerad i tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment. Forskarna har sammanställt knappt 200 vetenskapliga artiklar från olika forskningsfält och länder. — Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersökt motsatsen, alltså negativa naturrelationer, och samlat kunskap om hur de uppstår, vilka konsekvenser de får och hur de kan brytas, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. [caption id="attachment_218234" align="alignnone" width="640"] Flertalet studier visar på en samstämmig bild: Att vistas i naturen är bra for människor. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Går miste om hälsoeffekter

Resultaten visar att negativa känslor formas av både yttre faktorer som boendemiljö och mediebilder, och inre faktorer som hälsa och känslomässiga egenskaper. Bristande naturkontakt och begränsad kunskap förstärker varandra i en negativ spiral. Forskarna varnar för att urbaniseringen kan förvärra problemet. Barn som växer upp i städer riskerar att utveckla negativa känslor och uppleva naturen som farlig. Samtidigt går människor med biofobi miste om naturens väldokumenterade hälsoeffekter. Att vistas i naturen har i flera studier visats minska stress, depression och ångest. Det ökar enligt studien även välbefinnandet och kan till och med ändra individens tidsuppfattning. Kjellberg Jensen menar att trenden kan vändas genom att öka exponeringen för natur, exempelvis genom fler grönområden i städer. — Fenomenet biofobi är brett och kräver en varierad verktygslåda. I vissa fall handlar det om att öka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan människa och natur. Vi behöver förstå mekanismerna bakom de negativa känslorna bättre för att kunna vända trenden, säger han.]]> Kråkbär – det anonyma superbäret https://nyadagbladet.se/miljo/krakbar-anonymt-superbar-i-norden/ https://nyadagbladet.se/miljo/krakbar-anonymt-superbar-i-norden/#respond Sat, 12 Jul 2025 06:55:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=182730 Svarta kråkbär är kanske inte lika smakrika som blåbär, men de är minst lika nyttiga. Med höga halter av fibrer, antioxidanter och c-vitamin är de kort sagt superbär som har ätits flitigt i Norden och även använts inom traditionell folkmedicin. Kråkbär är ett svart bär som liknar blåbär, men är mindre och har hårdare samt större kärnor. Dess blad är barrliknande, vilket gör dem lätta att känna igen och inte förväxlas med andra växter. De finns i större delen av landet och i nästan lika stor utsträckning som blåbär. Till skillnad från blåbär färgar kråkbäret inte av sig lika mycket på händer och kläder. Bäret kan plockas från juli tills den första snön faller. Det går även att plocka överåriga bär på våren.

Inte mat till kråkan

Kråkbär ska vara en av de tidigare växter som tillkommit efter istiden, enligt Arkeologerna. De äldsta spåren man hittat i avföringsrester är 10 00 år gamla och hittades i Balltorp utanför Göteborg. I Sverige har det dock skiljt sig åt mellan var man ätit dem mest. I de nordiska delarna, med en gräns vid Gävle och Falun, ska man ha ätit mycket kråkbär. Däremot inte lika mycket i de sydligare delarna. Anledningen kan vara att det finns två olika sorters kråkbär, en nordlig variant och en sydlig variant. De nordliga bären har ansetts vara mer välsmakande, men däremot är det svårt att skilja dem åt med blotta ögat. Namnet innebär inte att det är ett bär som kråkan äter, utan är istället något björnen gillar att äta tillsammans med blåbär. Historiskt har dock kråkan ansetts olycksbringande och ofta trodde man förr att mörkare bär kunde vara oätliga, vilket skulle kunna vara orsak till namnet "Kråkbär". Kråkan förekommer också i bärets namn i engelskan, crowberry, finskans variksenmarja samt även tyskans krähenbeere. Även om kråkan kanske inte äter bären i första hand, gör andra fåglar det. Eftersom bären inte blir dåliga under vintern är de en viktig föda för återvändande flyttfåglar. Även mindre djur som hermelin äter gärna bäret. Bären har varit väldigt viktiga i samisk kultur där de ätits i soppor eller med varmt renfett. Även mosade kråkbär i mjölk eller vassle ska ha varit vanligt, enligt finska statskanalen Yle. I en bok om de finska skolterna, som skrivits av den nu framlidne etnografen Samuli Paulaharju, ska just kråkbär ha varit det enda bär den samiska befolkningen samlat inför vintern. Även i Finland och Norge ska bären ha ätits flitigt. I Norge kan de också kallas för "tystnadsbär" eller "tröstbär", troligen för att de kan ha varit en källa till tröst när det inte fanns något annat att tillgå för en torr hals vid vandringar i skogen, enligt norska Helsemagasinet. Bären ska också ha varit vanliga att använda för att göra bläck eller färg till kläder eller fiskenät.

Inom folkmedicinen

Kråkbär har använts som urindrivande och laxerande inom folkmedicinen, där de exempelvis i Norge kallats "pissbär". Barn ska ha varnats för att äta dem på kvällarna på grund av risken för sängvätning. De har även använts mot skörbjugg och orala sår, som man kan behandla genom att exempelvis gurgla avkok på bären. Ett te gjort på omogna, gröna bär ska ha använts för behandling av njursten, enligt Skogsskafferiet. De ska även ha används mot huvudvärk, feber och trötthet.

Hälsa

Tillsammans med blåbär innehåller kråkbär de högsta halterna antocyanin, vilket är en antioxidant och även det ämne som ger den mörka färgen på bären. I en japansk studie från 2008 identifierades tretton olika antocyaniner i kråkbär. Forskarna analyserade det totala innehållet av antocyaniner i kråkbär, blåbär och åtta andra vanliga bärsorter och fann att innehållet var högst i just kråkbär. De innehåller också flavonoider, vilket också fungerar som antioxidanter. Antioxidanter kan skydda mot exempelvis oxidativ stress som orsakas av fria radikaler. Enligt en finsk studie ska kråkbär som växer i områden utsatta för tidig frost ha högre halter antocyanin. De ska också innehålla mer c-vitamin än lingon. Kråkbär innehåller också mycket fibrer, mer än de flesta importerade frukter. Bären sägs också ha antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper.

Användning

Kråkbär kan smaka lite strävt, beskt och syrligt, men kan med fördel ätas färska i skogen, de är perfekta om man behöver lite extra energi på vandringen. Däremot ska de smaka bättre om de syltas eller saftas. De ska också göra sig bra i sylt eller saft tillsammans med andra bär, som exempelvis vinbär. Bladen ska man kunna koka te av. Vill man bevara bärets nyttigheter lite extra kan man göra ouppvärmd saft, som Anu Tossavainen. Hon gör saft utan att koka upp den och sötar med honung istället för socker. – Dagen kan inte gå åt pipan, om man börjar med att hälla i sig ett glas kråkbärssaft, säger hon enligt Yle. Det går också fint att torka bären och sedan använda i fil, gröt eller i en smoothie. Det går också bra att frysa in bär för att använda vid senare tillfällen. Likt lingon, kan man också förvara färska bär i vatten i en burk i kylen, där de håller sig fräscha under längre tid.

Kråkbärsvin

I Norge ska man ha gjort kråkbärsvin sedan 1100-talet, under kung Sverre Sigurdssons tid. Det berättas att tyska köpmän importerade så mycket vin till Norge att det blev lika billigt som öl, vilket också ökade antalet fyllerier i landet. Kung Sverre ansåg att detta var problematiskt och meddelade norrmännen att det var folkets plikt att ta hand om sig själva och upprätthålla den allmänna ordningen, vilket befolkningen lyssnade på och de tyska köpmännen fick inte längre importera vin. Kungen, som ska ha haft god kunskap om naturen efter att ha växt upp på Färöarna, föreslog att man istället för att importera det tyska vinet skulle skapa eget av kråkbär. Detta håller i sig än idag då flera norska företag tillverkar kråkbärsvin. Kråkbär kan också användas för att smaksätta sprit.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/krakbar-anonymt-superbar-i-norden/feed/ 0 ”Kliv ut genom dörren” https://nyadagbladet.se/insandare/kliv-ut-genom-dorren/ Thu, 08 May 2025 12:07:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205640 trollstig eller en helg i skogen – ger kroppen den rörelse den behöver, utan att det känns som träning. Vi går, andas djupare, spänner muskler vi annars glömmer, och börjar känna oss levande igen. Forskning visar gång på gång att naturen har en direkt lugnande effekt på vårt nervsystem. Blodtrycket sjunker, pulsen går ner, nivåerna av stresshormoner som kortisol minskar. Att bara vistas i en skog i 20 minuter om dagen kan ha mätbar effekt på vår mentala hälsa. Det beror delvis på naturens ljud – vinden i träden, fågelsång, rinnande vatten – men också på att miljön inte ställer några krav. Naturen erbjuder ett unikt tillstånd av "mjuk fascination" – en stillsam uppmärksamhet där sinnet får vila utan att stängas av helt. Det är i sådana stunder vi ofta hittar klarhet, idéer och lugn. Vi lever i ett samhälle där vi har mer än någonsin – men känner mindre mening än tidigare. Mycket av det vi tror att vi behöver – nya prylar, sociala medier, snabba karriärkliv – visar sig ofta vara tomma löften. Naturen, däremot, är ärlig. Den visar oss att vi är en del av något större, att livet är cykliskt, föränderligt, men alltid pågående. När vi står under en stjärnhimmel, eller hör ett rådjur prassla i skogen, påminns vi om att det verkliga livet inte sker i en skärm – det sker här och nu, i det levande. Med alla eskalerande galenskaper i världen behöver vi fokusera på vad vi faktiskt kan påverka - vårt eget välmående och det kan vi göra genom att vistas i naturen. Särskilt i de galna politiska tider vi lever är det en nödvändighet. För kroppen. För hjärnan. För själen.   Sanna Ivarsson]]> SM i stubbsittning ska motverka naturbrist https://nyadagbladet.se/miljo/sm-i-stubbsittning-ska-motverka-naturbrist/ https://nyadagbladet.se/miljo/sm-i-stubbsittning-ska-motverka-naturbrist/#respond Fri, 19 Apr 2024 07:53:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=178370 "Hjälp dig själv och naturen att må bra genom att göra ingenting under 30 minuter", menar Bosse Rosén som arrangerar SM i stubbsittning. Han anser att detta är ett effektivt sätt att motverka stress och minska naturbrist. Tävlingen, eller rättare sagt sittningen, har arrangerats till och från sedan 2017. Det innebär i praktiken att man på utsatt dag sitter i skogen, gärna på en stubbe, tyst och stilla i 30 minuter. Rosén menar att det kan hjälpa mot stress, men också få oss närmare naturen. – Många är stressade idag, naturen också. En viktig orsak är att vi tappat kontakten med vår naturliga miljö, säger han till Natursidan. Under tiden kan man få chans att uppleva fina naturupplevelser, där bland annat chansen att se djur ökar då de kan hinna vänja sig vid närvaron. Rosén menar att det ger en "ökad samhörighet med resten av naturen". "SM i stubbsittning är ett lekfullt sätt att minska stress och öka känslan av samhörighet med naturen", skriver han på sin hemsida.

Moders Jords dag

SM i stubbsittning går av stapeln den 22 april klockan 18.05, Moder Jords dag, och alla är välkomna att delta. Har man inte tid just då kan man göra det någon annan tid på dygnet, då Rosén menar att det viktigaste är att det blir av. Via Zoom får man en introduktion och nedvärmning där man sedan "stubbsitter" tillsammans. – Deltagarna kommer att vara 'tillsammans' med andra fast på olika håll. En väldigt speciell upplevelse. Jag bjuder på en guidad 'nervärmning'. Sen kopplar vi bort bild och ljud och deltagaren är ensam med sin upplevelse i en halvtimme innan vi gör en kort återsamling och avslutning, säger han.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sm-i-stubbsittning-ska-motverka-naturbrist/feed/ 0 Friluftsfrämjandet varnar: Vandringsleder kommer att försvinna https://nyadagbladet.se/miljo/friluftsframjandet-varnar-vandringsleder-kommer-forsvinna/ https://nyadagbladet.se/miljo/friluftsframjandet-varnar-vandringsleder-kommer-forsvinna/#respond Sun, 18 Feb 2024 07:17:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=173004 Naturvårdsverket får 750 miljoner kronor mindre att dela ut till länsstyrelserna än vad man efterfrågat. Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen riktar nu stark kritik mot regeringens friluftspolitik. Regeringens budget innebär bland annat att länsstyrelserna i år får 48 miljoner kronor mindre till upprustning av naturreservat och nationalparker än förra året. Detta sker efter att man redan förra året skar ner på anslagen med två tredjedelar. Vandringsleder, grillplatser och naturvårdsprojekt kommer att försvinna efter regeringens nedskärningar, varnar Friluftsfrämjandet, där man pekar mot att det redan förra året noterats trasiga vandringsleder, fulla dass och skräp, vilket man menar kommer att leda till att färre svenskar får tillgång till naturen. – Det här är samhällsekonomiskt feltänkt. Det kommer att få konsekvenser också på andra delar som man kanske inte tänker på när man hör om naturvårdshandslaget. Kanske för att friluftslivet generellt har haft en svag röst, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet, i ett pressmeddelande. Daniel Skog, hållbarhetsansvarig, Svenska Turistföreningen, menar också att svenskar vill ut i naturen alltmer, men att det då krävs resurser för att välkomna dem. – Det är fler människor ute i friluftslivet och det är så positivt. Men då behövs det också mer resurser för att välkomna dem. Annars får vi mer slitage, mer nedskräpning och fler människor som inte känner till allemansrätten när det inte finns pengar till att informera om den, säger han.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/friluftsframjandet-varnar-vandringsleder-kommer-forsvinna/feed/ 0 Stressa ner och ta ett skogsbad https://nyadagbladet.se/halsa/stressa-ner-och-ta-ett-skogsbad/ https://nyadagbladet.se/halsa/stressa-ner-och-ta-ett-skogsbad/#respond Sat, 19 Nov 2022 07:17:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=136832 Shinrin-yoku betyder "skogsbad" men innebär inte att man badar i något vattendrag i skogen. Begreppet kommer från Japan och har sin bakgrund i en ambition att föra den moderna människan närmare naturen. Denna enkla metod har enligt studier bland annat visat sig kunna reducera blodtryck, minska ångest och lindra depression. Det var under 1980-talet som den japanska skogsstyrelsen startade en kampanj för att få människor att ta sig från sina hem och ut i naturen. Tanken var att om människor började tillbringa tid i naturen skulle de mer troligt också vilja skydda den. Pengar lades på forskning kring att tillbringa tid i naturen och kampanjen lockade faktiskt många ut i skogarna. Det var även då som begreppet shinrin-yoku myntades. Idag är shinrin-yoku, som alltså betyder skogsbad, vanligt förekommande i Japan och har spridit sig till resten av världen. Även i Sverige har det blivit uppmärksammat på senare år. Att skogsbada innebär inte att man faktiskt badar i vatten, utan mer att bada sig i naturens krafter. Det handlar om att vara i nuet i naturen och ta in ljud, dofter och synintryck. Mobilen får dock inte följa med, det förstör syftet med shirin-yoku som också handlar om att komma bort från all teknologi, urbaniseringen och starka intryck. Tanken är att ta in hela naturens atmosfär med alla sinnen. Bra för hälsan Med shirin-yoku ska följa en hel del hälsofördelar, men används främst i förebyggande syfte. Det ska motverka stress, hjälpa mot oro och nedstämdhet samt ge mer energi. Det finns också en hel del studier som visar hälsoeffekterna av att skogsbada. Under 2010 deltog totalt 280 personer i en studie där man jämförde effekterna av att tillbringa tid i naturen och i stadsmiljö. Där fann man att de som var i naturen bland annat hade lägre koncentrationer av kortisol, lägre puls och lägre blodtryck än de i stadsmiljöer. I en granskning av tjugo olika studier med 732 deltagare under 2017 fann också forskare att skogsbad hade en fördelaktig effekt för att minska blodtrycket. I en annan granskning under 2020 tittade man på ett flertal studier i Asien och Europa, där kom man fram till att skogsbad kan minska mentala hälsoproblem på kort sikt, speciellt fungerade det väl mot ångest. Däremot konstaterar forskarna att det behövs fler studier i ämnet. I en japansk studie ingick 155 personer varav ungefär 37 procent hade ”depressiva tendenser”. Alla deltagare hade lägre blodtryck och puls efter en dags skogsbad. De som upplevde sig ha depressiva tendenser uppmättes ha ett bättre humörtillstånd efter en dag i skogen. Så tar du ett "skogsbad" Det finns flera sätt att utöva shinrin-yoku och det går bra att vara både ensam eller i grupp. Det är inte nödvändigt att gå långt in i skogen, det räcker att man är tillräckligt långt in för att inte störas av trafik eller en massa människor. Ta kläder efter väder, och självklart är bekvämlighet en fördel. Shinrin-yoku kan göras under alla årstider och väderlek. Lämna mobilen hemma eller var noga med att stänga av den. Börja med att stanna upp och andas. Ta in alla intryck. Vad kan man höra, lukta och se? Lägg handen mot en trädstam och känn efter. Lyssna på fåglarna eller vinden i träden. Vill man kan man testa att gå sakta åt ett håll som lockar, men man kan också sitta eller stå på ett ställe. Det går också fint att ligga ner en stund, är det kallt är ett tips att ta med något att ligga på. Ögonen kan vara både öppna eller stängda. Tanken är att vara i och ta in naturen som den är. Det kan kännas konstigt i början eftersom de flesta inte är vana med att stanna upp på detta sätt, men ge inte upp. Stanna en stund till. Är ni flera, bestäm innan att ni inte ska prata med varandra, utan dela istället upplevelsen efteråt. Det kan hjälpa att ha en timer med sig om man behöver ha koll på tiden. Hur länge man vill vara ute i skogen är såklart upp till en själv, men när det gäller tid i naturen är längre tid och oftare alltid desto bättre.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/stressa-ner-och-ta-ett-skogsbad/feed/ 0 Studie: En timmes promenad i naturen minskar stress https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-en-timmes-promenad-i-naturen-minskar-stress/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-en-timmes-promenad-i-naturen-minskar-stress/#respond Thu, 13 Oct 2022 04:25:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=134158 Att bo i stadsmiljöer kan ge upphov till psykiska problem. Detta är någonting som varit känt sedan länge och det har även klarlagts att vistelser i naturen kan främja hälsan. I en ny tysk studie har man tittat på aktiviteten i amygdala, där bland annat stress regleras. Man kan fastslå att en timmes promenad i ett naturområde minskar denna aktivitet - vilket i sig kan minska stressnivåerna. – Detta är ett viktigt fynd eftersom det för första gången visar ett samband mellan exponering för naturen och förändring i stressrelaterade hjärnregioner, säger doktoranden Sonja Sudimac. Tidigare studier har visat att det kan finnas negativa psykiska effekter av att bo i en stad. Exempelvis har en studie från 2012 visat att det finns en högre risk att utveckla schizofreni om man bor i en stadsmiljö. En annan studie från 2011 menar att de som bor i städer har en ökad aktivitet i amygdalan, vilket är den del i hjärnan man tror reglerar känslor, inklusive rädsla och stress. I en ny studie från Lise Meitner Group for Environmental Neuroscience vid Max Planck Institute for Human Development i Tyskland ville forskarna titta på om högre nivåer av psykiska sjukdomar i stadsmiljöer var relaterade till att man har mindre tillgång till naturen eller om det handlar om att vissa människor helt enkelt känner sig dragna att bo i vissa typer av miljöer. 63 personer mellan 18 och 47 år deltog i studien som gick ut på att studera hjärnans aktivitet efter att ha tillbringat tid i naturen och i en stadsmiljö. Först fick alla deltagare titta på bilder av män och kvinnor med ansiktsuttryck som först visade rädsla och sedan neutralitet. Därefter fick deltagarna göra en övning med en tidsgräns som skulle vara lite svårare än vad de klarade av. Samtidigt mätte man hjärnans aktivitet i en funktionell MRI-skanning. Sedan fick 31 deltagare ta en promenad på en livlig gata i centrala Berlin medan 32 av deltagarna istället tog en promenad i ett naturområde i staden. Promenaden var en timme för alla och utfördes under dagtid på sensommaren/hösten 2019. Alla deltagare fick med sig mobiler som skulle följa deras promenader samt även armband som mätte bland annat hjärtfrekvens. Efter promenaden mätte man åter hjärnaktiviteten när de fick utföra samma övningar som tidigare. Då fann man att för de som promenerat i naturmiljön hade aktiviteten i amygdalan sänkts vid båda övningarna. – Resultaten av vår studie visar att efter bara en timmes promenad i naturen, minskar aktiviteten i hjärnregioner som är involverade i stressbearbetning, säger Sonja Sudimac, doktorand vid Lise Meitner Group for Environmental Neuroscience. Detta är ett viktigt fynd eftersom det för första gången visar ett samband mellan exponering för naturen och förändring i stressrelaterade hjärnregioner. För de som promenerade i stadsmiljö minskade inte aktiviteten, men den ökade heller inte under tiden. Detta menar man kan innebära att stadsmiljö inte nödvändigtvis bidrar till att aktiviteten i den delen av hjärnan ökar och därmed kanske inte heller orsakar stress, som tidigare studier visar. Däremot visar också resultaten att trots den fysiska aktiviteten så minskade heller inte stressen. Fynden menar Sudimac skulle kunna fungera som en förebyggande metod mot psykiska sjukdomar och hjälpa mot andra negativa mentala effekter av att bo i en stadsmiljö. Detta exempelvis hoppas hon kan bidra till att man planerar in fler gröna områden inom stadskärnorna. – Eftersom mer än hälften av världens population bor i städer, samt att urbaniseringen ökar snabbt, är det viktigt för stadsbor att ha en näraliggande park eller skog där de kan ladda upp sig från den stressiga stadsmiljön, säger Sudimac. På frågan om kortare promenader kan ha samma effekt på hjärnaktiviteten i naturen vet man inte i nuläget, däremot vet man sedan tidigare att exempelvis enbart 15 minuters naturpromenad kan sänka stresshormonet kortisol jämfört med en promenad i stan. Tidigare forskning har även fastställt att om man tillbringar två timmar i veckan i naturen har det flera fysiska och psykiska hälsofördelar, något som Nya Dagbladet tidigare skrivit om. Nästa del i forskningsstudien, som pågår just nu, är att göra samma studie på mödrar och deras bebisar. I framtiden vill man även testa olika naturområden samt ta in fler olika etniska grupper.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-en-timmes-promenad-i-naturen-minskar-stress/feed/ 0 Människans hybriska enfald https://nyadagbladet.se/kultur/manniskans-hybriska-enfald/ https://nyadagbladet.se/kultur/manniskans-hybriska-enfald/#comments Sat, 02 Oct 2021 09:19:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=107474 Miljardärklubben World Economic Forum (WEF) har lanserat en färdplan för mänskligheten som de kallar för The Great Reset. Denna ”stora återställare” är dock allt annat än en återgång till något som var innan. En central komponent är WEF:s fjärde industriella revolution, som förenklat innebär att framtidens utmaningar ska mötas av artificiell intelligens och robotteknik, satelliter och drönare, nano- och bioteknik. I sina kampanjfilmer lockar man bland annat med rymdturism, syntetiska livsmedel och mänskliga organ som ska printas med 3D-skrivare. Ordförande Klaus Schwab har i flera böcker, senast i – Covid-19 and The Great Reset – beskrivit hur den nya teknologin inte bara kommer att förändra hur vi lever, den kommer även att förändra vilka vi är. Dagens bärbara datorer och virtual reality-headsets kommer att bli implantat i våra kroppar och hjärnor, framstegen i neuroteknologi kommer att stärka vår kognitiva förmåga och vi kommer att bättre kunna manipulera våra gener och våra barns, förutspår Schwab. På en presskonferens nyligen sa han att vi står inför en sammansmältning av vår fysiska, digitala och biologiska identitet. Kritiker har påpekat att det låter som en orwellsk dystopi. Det har även riktats uppmärksamhet mot de neofeodala konturerna av WEF:s drömda världsordning, en färdplan som nu även lånar legitimitet av FN sedan de två organisationerna ingått partnerskap. Nu är det viktigt att vi vågar ifrågasätta den extrema teknologidyrkan som har smugits in i de globala utvecklingsmålen. Alla som har sett en naturdokumentär av David Attenborough vet att enbart en kvadratmeter av skogen innehåller en ofattbar komplexitet av miljontals organismer som samspelar med varandra på ett sätt människor har svårt att förstå. Den banbrytande växtekologen Frank Edwin Egler sa, "Nature is not only more complex than we think, it is more complex than we CAN think". Det sägs ibland att vi måste rädda naturen. Det stämmer inte. Vi behöver åter lära oss att leva i samklang med naturen. Den skapar och upprätthåller alldeles av sig själv livets enorma mångfald av arter och plantor, bakterier och plankton; det konstverk vi njuter av när vi blickar ut över havet eller ser solen gå ner över skogsbrynet. I naturen finns ingen stagnation. Livets energi flödar i en spiral av liv, död och återskapande, ständigt i rörelse som i porlande bäckar och virvlande vindar. Faktum är att de enda platser på denna jord som inte är särskilt vackra att beskåda – de monotona odlingslandskapen, de enorma djurfabrikerna, betongöknarna som utgör våra växande storstäder eller de åtta miljarder ton plast som formar en strypögla runt vår planet – är resultatet av mänsklig verksamhet.
Naturens kraft och visdom har stått i centrum för alla ursprungliga religioner.
Även om namnen varierar – Moder jord, Visdomsgudinnan, Wakan Tanka – finns det en tydlig gemensam nämnare. Den stavas h-y-b-r-i-s. Vi får aldrig göra misstaget att tro att vi ensidigt kan ta av andras livskraft utan att ge någonting tillbaka. Om vi gör det och tror att vi genom manipulation och gifter kan bedriva ett jord- och skogsbruk och utan eftertanke exploatera andras livskraft, så kommer inte livskraften som ett lydigt offer att stanna kvar i den destruktiva relationen. Den slår tillbaka – med förödande kraft. Det är slående att hybris faktiskt tycks vara inbyggt i våra tre stora världsreligioner redan från början. Den här världen, naturen, sågs plötsligt inte som helig. Gud befann sig någon annanstans, långt borta. ”Han” hade utsett oss människor till hans ställföreträdare. ”Gud sade till dem”, står det i 1. Mosebok: ”Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.” (För att undvika missförstånd: Även om de abrahamitiska religionernas urkunder och maktutövning bidragit till det förhållningssätt till naturen som är förhärskande idag finns givetvis mängder av viktiga muslimska, judiska och kristna miljöaktivister och naturmystiker – alltifrån Franciskus av Assisi till KG Hammar). Det är också slående med vilken lätthet den döda blicken på naturen kunnat fortplanta sig vidare i det vetenskapliga paradigmet. Synen på naturen som en plats där inga mirakel sker gifte sig utmärkt med den mekanistiska tolkningen av tillvaron. Den amerikanska författaren och feministen Jane Caputi har i "Age of Sex Crime" träffande beskrivit häxprocesserna som den rituella parallellen till den pågående vetenskapliga revolutionen. Inkvisitionen i domstol, de ändlösa förhören, tortyren av kvinnor med mekaniska verktyg, jämför Caputi med mandatet att ta prover och avkräva naturen hennes mysterier. Vi kan nog se det lite som en tvåstegsraket. Först kommer ”religionen” och förkunnar att den här världen inte är helig längre, och sedan är det fritt fram för kapitalismen och industrialismen att exploatera den. Eller kommunismen för den delen. Storskaliga industriella system där naturen ses som en resurs. Den (ursprungs) amerikanske författaren Jack Forbes påtalar i boken "Columbus och andra kannibaler" att de flesta språk ursprungsamerikanerna talade inte hade något ord för religion, och att ordet egentligen behövs först när människor inte längre har någon. Religion är för oss inte vad vi predikar utan hur vi lever, skriver han. ”Således, New York City, med sin smuts, sina slumområden, sin brottslighet, sitt våld, sin girighet, sin välbeställda elit, sina höga byggnader, sin maffia, sitt korrupta ledarskap och sina konstgallerior – hela New York City – är den vite mannens 'kyrka". Boken skrevs 1978. Hur ser vår kyrka ut idag? Som döda korallrev, sweatshops och kalhyggen? Kanske som de cybernetiska implantaten i Schwabs teknodrömmar? Exploatering är fortfarande vår religion, men teknologi har alltmer kommit att inta rollen som gud fader. Med innovationers hjälp ska vi lösa de kriser som orsakats av hänsynslös exploatering utan att sluta med hänsynslös exploatering. Vi ska fortsätta jakten på evig tillväxt men på ett ”hållbart” sätt med hjälp av teknologi. Jag kan se invändningarna hopa sig. Det är ju bara genom ny teknik och innovation som vi kan lösa våra ofantliga problem, och fair enough! Vi behöver sannerligen våra ingenjörers klokskap för att kunna rena världshaven från plast, sanera radioaktivt avfall och väldigt mycket annat. Men i det religiösa talet om innovation finns också precis den hybris som orsakat det predikament vi befinner oss i: Tron att vi kan sköta den här planeten bättre än planeten själv, att vi har en susning om hur man ”driver” en regnskog eller ”sköter” en ocean, att det bara handlar om förbättrad teknologi så löser vi alla problem.
Knappast någonstans finns denna hybris så tydligt uttryckt som hos World Economic Forum.
Framtiden är genetiskt modifierad mat och storskaliga tekniska manipulationer av klimatet. Några av förslagen går ut på att installera gigantiska speglar i stratosfären för att avleda solljuset, använda stora maskiner för att få bort koldioxid från luften och öka regnmängden genom att spruta ut kemiska partiklar i atmosfären. Hur ser facit ut så här långt? Teknologin har gjort enorma framsteg de senaste seklen och har under de senaste decennierna formligen exploderat, men det finns inget som tyder på att dessa framsteg har gagnat livet på jorden. Arter dör ut i en takt vi inte sett på 60 miljoner år. Jorden har förlorat mer än hälften av mängden däggdjur, fiskar, groddjur och fåglar på bara 40 år. Samma öde har drabbat havens koraller, som beräknas vara helt borta om tre decennier. 95 procent av alla stora fiskar i haven har försvunnit på hundra år. Massdöden av bin hotar pollineringen av de växtarter som föder stora delar av jordens befolkning. Listan kan göras lång. Teknokultens store ikon Elon Musk har sagt att framtidens främsta intelligens på den här planeten kommer att vara artificiell och att vår enda chans att inte göra oss själva överflödiga blir att koppla ihop oss med AI. De som är verkligt frälsta verkar anse att den artificiella intelligensen på intet sätt blir underlägsen naturens mysterium. Den knäcker koden och kan göra en identisk kopia. Till och med en bättre! Personligen tror jag inte på utopiska paradis. Paradiset för mig är den här fantastiska planeten, som vi har lånat av våra barn och barnbarn. Ingenstans hittills där teknologi har konkurrerat med vår natur om att ”sköta” naturen har teknologin varit framgångsrik. Jämför en urskog med en så kallad bruks- eller produktionsskog. Vilken mår bäst? Vilken är vackrast? I den sistnämnda, vart tog artrikedomen vägen? Vad hände med det fantastiska underjordiska systemet av mycel, rötter och mikroorganismer, the Wood Wide Web, som är mer komplext än vårt internet? Teknokraterna må försöka manipulera vår levande planet med olika artificiella metoder och ersätta invånarna med AI-robotar och syntetiska hybrider – det är svårt att tolka deras visioner på något annat sätt – men frågan är om det därefter kan finnas någon väg tillbaka? Tron på att artificiell intelligens ska kunna återställa det naturens mirakel som gått förlorat framstår som höjden av hybrisk enfald.   Per Shapiro  
Artikeln har tidigare publicerats i januarinumret av FIB/Kulturfront]]> https://nyadagbladet.se/kultur/manniskans-hybriska-enfald/feed/ 17 Växter absorberar mer kol https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-absorberar-mer-kol/ https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-absorberar-mer-kol/#comments Sun, 05 Mar 2017 13:34:44 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=33775 Mängden koldioxid i atmosfären har nått en platå under senare år, enligt en internationell studie som baseras på omfattande mark- och luftobservationer, satellitdata och datormodeller, och som publicerats i Nature Communications. Anledningen är att växter drar åt sig mer kol än de gjort under tidigare årtionden. Mellan år 2002 och 2014 har mängden koldioxid i atmosfären ökat med 1,9 miljondelar per år, men mängden av människans utsläpp som förblir i atmosfären har minskat med runt 20 procent. − Det tydliggör behovet av att identifiera och skydda de ekosystem som snabbt blir till större kolsänkor, säger en av författarna till rapporten, Trevor Keenan. Forskarna menar att effekten kommer till följd av en mer aktiv fotosyntes till följd av stigande koldioxidnivåer, och att utsläppen hela tiden förstärker effekten genom att växterna frodas och förökar sig och därmed kan absorbera ännu mer koldioxid.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-absorberar-mer-kol/feed/ 1