natur – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 21 Sep 2026 06:39:25 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg natur – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Engelska barn vill ut i naturen – men har sällan varit där https://nyadagbladet.se/miljo/engelska-barn-vill-ut-i-naturen/ Mon, 21 Sep 2026 06:39:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241023 Tre av fyra engelska barn skulle välja en ny naturexamen i skolan, visar en undersökning. Samtidigt uppger en majoritet av samma barn att de aldrig tältat eller klättrat i ett träd. The Lost Gardens of Heligan i Cornwall driver trädgård, jordbruk och naturundervisning. I augusti 2026 lät gården undersökningsföretaget Walr fråga 1 004 föräldra-barn-par i England, med barn mellan 11 och 14 år från varje engelsk region, om ett förslag på en ny naturexamen i skolan. Tre av fyra barn sade att de skulle välja kursen, 34 procent definitivt och 41 procent troligen. De flesta föräldrarna skulle också uppmuntra dem. Det barnen helst ville lära sig om var djur och växter och hur de lever, och hur naturen kan skyddas och återställas. Samtidigt är den vanliga naturkontakten tunn: 61 procent hade aldrig tältat och 55 procent aldrig klättrat i ett träd. De vill ändå inte bara ha utomhuslektioner, utan en blandning av inne och ute. Heligan skriver att kursen bör heta "Natural Futures" i stället för "Natural History", som barnen främst kopplar till fossil, dinosaurier och museer. Undersökningen mätte inte vilket namn de föredrog. Om England får naturexamen, och vad den ska kallas, är ännu inte avgjort.]]> Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/ https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/#respond Tue, 15 Sep 2026 05:53:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=125232 Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.
Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.
Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket. Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar. Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om eldning i skogen. I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen. Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen. Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt. [caption id="attachment_125236" align="alignnone" width="1170"] Foto: Tommy Lisbin/Unsplash[/caption]

Höstnätter kräver varmare utrustning

Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.

Så hittar du en bra tältplats

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:
  1. Välj platt mark utan stenar och grästuvor.
  2. Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.
  3. Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om dricksvatten i naturen.
  4. Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.
  5. Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.
  6. Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.
]]> https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/feed/ 0 Naturen kan ändra tidsuppfattningen https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/ https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/#respond Tue, 01 Sep 2026 06:55:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=179534 En studie vid Åbo universitet visar att naturen kan ändra tidsuppfattningen hos människor. Exempelvis kan man känna en ökad känsla av tid och att vistas i naturmiljöer kan även hjälpa att se “den större bilden” av livet, särskilt när man är stressad. Tiden kan för den moderna människan ofta kännas knapp med jobb, familj, vänner blandat med fritid och hushållssysslor. Även teknologi av olika slag kan göra att tidsuppfattningen känns smalare.
Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 11 maj 2024.
Psykologen Richardo Correia vid Åbo universitet i Finland menar att tid i naturen kan ändra hur man ser på tiden och på tidsuppfattningen generellt. "Mot bakgrund av den ökande tidsbristen i moderna urbana samhällen, med allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande, hävdar jag att vi behöver en bättre förståelse för hur naturupplevelser formar vår tidsuppfattning och föreslår hur framtida forskning kan ge handlingsbara insikter för att bidra till att återställa ett hälsosammare och mer balanserat förhållande till tid och natur", skriver psykologen i People and Nature. I studien jämfördes människors tidsupplevelser när de utförde olika uppgifter i både urbana och naturliga miljöer. Där upptäckte man att människor upprepade gånger kände en ökad känsla av tid när de befann sig i naturmiljöer, jämfört med stadsmiljöer. Exempelvis var det mer troligt att uppfatta en promenad på landsbygden som längre, jämfört med en promenad i en stadsmiljö. Tiden upplevdes också gå långsammare när man utförde sysslor i naturliga miljöer jämfört med i staden.

Naturen är läkande

Orsaken till att tidsuppfattningen kan ändras genom vistelse i naturen skulle kunna vara att naturen faktiskt verkar läkande i många avseenden, där studier visat att det är bra för både hälsan och välbefinnandet att tillbringa tid i naturen. Tidigare forskning har exempelvis visat att naturen verkar lugnande och hjälper till att flytta fokus från det omedelbara ögonblicket till våra framtida behov. Med andra ord hjälper naturen till att se den större bilden i livet istället för att fokusera på stress i nuet. Det skulle exempelvis kunna underlätta att prioritera handlingar så att man når långsiktiga mål snarare än att leva i ett tillstånd där man "bara försöker hålla huvudet ovanför vattenytan". Vistelse i naturen verkar också göra att man blir mindre impulsiv, vilket gör att man lättare kan fördröja omedelbar tillfredsställelse till förmån för mer långsiktiga belöningar. En studie från 2020 visar även den att tidsmedvetenheten ökar när man utför sysslor i naturliga miljöer jämfört med i stadsmiljöer.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/feed/ 0 Så ser du skillnad på bi och geting https://nyadagbladet.se/miljo/sa-ser-du-skillnad-pa-bi-och-geting/ https://nyadagbladet.se/miljo/sa-ser-du-skillnad-pa-bi-och-geting/#respond Mon, 31 Aug 2026 06:20:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126864 Honungsbin är oftast brunare och tydligt håriga, medan getingar har en blankare gulsvart kropp och en smal midja. I augusti blir getingarna dessutom fler kring matbordet – men det finns enkla knep för att se vem som surrar förbi. Den här jämförelsen gäller främst honungsbiet och våra vanliga sociala getingar. I Sverige finns drygt 300 biarter som kan se ganska olika ut, så naturen följer inte alltid en enkel färgmall.
Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 9 juli 2022.
Ofta räcker det ändå att titta på kroppen, midjan och vad insekten verkar vara intresserad av. Ett hårigt bi bland blommorna är sällan svårt att skilja från en blank geting som undersöker saftglaset.

Titta på midjan och behåringen

Getingen har den tydliga ”getingmidjan”: en smal förbindelse mellan fram- och bakkroppen. Den vanliga getingen är dessutom klart gulsvart, har förhållandevis lite hår och ser ofta blank ut. Honungsbiet är kraftigare byggt och täckt av hår som hjälper det att samla pollen. Färgerna går mer i brunt, svart och guld än i getingens skarpa gula och svarta teckning. Äldre honungsbin kan vara mindre lurviga eftersom håren slits med tiden.

Maten avslöjar ofta getingen

Honungsbin söker framför allt nektar och pollen i blommor. Getingar äter också nektar och andra söta ämnen, men jagar samtidigt flugor, larver och andra smådjur som blir mat åt larverna i boet. Det är därför en geting kan dyka upp både vid läsken och den grillade maten. Att ställa ut ett glas saft som test är däremot ingen bra idé – det kan locka dit fler getingar. Se i stället vad insekten redan gör och låt den flyga vidare utan hastiga rörelser.

Därför märks getingarna mer i augusti

Getingsamhället växer under sommaren och är som störst mot slutet av säsongen. Samtidigt förändras arbetarnas vardag. Tidigare har de jagat proteinrik föda åt larverna och i utbyte fått en sockerhaltig vätska från dem. När larverna har utvecklats färdigt blir många arbetargetingar ”arbetslösa” och börjar söka socker på andra håll, förklarar Lunds universitets frågetjänst Fråga en biolog. Därför samlas de gärna kring saft, läsk, mogen frukt och annat sött under sensommaren. Getingarna behöver alltså inte ha blivit argare. De är helt enkelt många och mer intresserade av vår mat. Täck över sötsaker, kontrollera öppna burkar och flaskor och undvik att vifta efter dem.

Honungsbiet lämnar ibland gadden

Ett honungsbis gadd kan fastna i människans hud och slitas loss när biet flyger därifrån. Getingens gadd fastnar normalt inte, vilket gör att getingen kan sticka flera gånger. Skillnaden gäller honungsbin – inte alla de hundratals andra biarter som finns i Sverige. Om en gadd sitter kvar bör den skrapas bort så snart som möjligt, exempelvis med en nagel. De flesta stick går över av sig själva, men den som får svårt att andas eller känner sig svimfärdig ska ringa 112, enligt 1177.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sa-ser-du-skillnad-pa-bi-och-geting/feed/ 0 Så avslöjar doften att regnet är på väg https://nyadagbladet.se/miljo/kanna-doften-fore-regnet/ Fri, 28 Aug 2026 06:45:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238741 Det går faktiskt att känna doften av regn innan de första dropparna faller. Näsan uppfattar då antingen ozon som förs ner av ovädrets fallvindar eller doftämnen som blåser in från ett område där regnet redan har börjat. Det handlar alltså inte om att luktsinnet förutsäger vädret. Förklaringen är i stället att luft och doftämnen kan röra sig snabbare än själva regnskuren. Två lukter är särskilt förknippade med ett annalkande oväder: den skarpa doften av ozon och den jordiga doft som brukar kallas petrichor.

Ovädrets luft kan nå fram först

Inför ett åskregn kan kraftiga fallvindar föra ner ozonrik luft från högre delar av atmosfären. Ozon har en skarp, något sötaktig lukt och kan därför märkas innan nederbörden når marken, förklarar atmosfärskemisten Louisa Emmons vid National Center for Atmospheric Research för Scientific American. Doften kan även komma från regn som redan faller längre bort. När dropparna träffar torr jord, växter, asfalt eller sten frigörs ämnen som följer med vinden framför skuren. Den som står i vindriktningen kan därför känna lukten innan det börjar regna på den egna platsen.

Marken skickar upp doftämnen

Den jordiga regndoften fick namnet petrichor av forskarna Isabel Joy Bear och Richard Thomas i en Nature-studie 1964. Den består av ämnen som samlats på torra mineral- och lerytor och frigörs när ytan blir våt. En viktig beståndsdel är geosmin, ett ämne som produceras av jordbakterier i släktet Streptomyces. Tillsammans med bland annat växtoljor bidrar det till lukten av våt jord. MIT-forskare har visat hur doften kommer upp i luften. När en regndroppe träffar en porös yta fångas små luftbubblor i droppen. Bubblorna stiger och spricker, varpå mikroskopiska aerosoler med ämnen från marken kastas ut. Försöken visade att lätt och måttligt regn bildar fler sådana aerosoler än ett kraftigt skyfall. — Det intressanta är att de inte diskuterade mekanismen för hur doften kommer ut i luften. En hypotes är att den kommer från den mekanism som vi har upptäckt, säger MIT-forskaren Cullen Buie i universitetets forskningsnyhet. Det är därför näsan ibland hinner före regnet. Den känner inte dropparna som är på väg, utan de kemiska spår som ovädrets vindar bär med sig – ozon från högre luftlager och petrichor från mark som redan har blivit våt.]]> Rönn – nyttiga bär och magiska krafter https://nyadagbladet.se/miljo/ronn-nyttiga-bar-och-magiska-krafter/ https://nyadagbladet.se/miljo/ronn-nyttiga-bar-och-magiska-krafter/#respond Tue, 25 Aug 2026 06:26:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=133275 Rönnbär är extremt rika på C-vitamin och antioxidanter och rönnen har länge varit ett aktat skyddsträd som omnämns som magiskt i gammal folktro och nordisk mytologi. Rönn är ett vanligt träd i Sverige som många idag ofta kanske går förbi utan att tänka särskilt mycket på. Förr hade dock rönnen en mycket speciell plats i den nordiska miljön och ansågs exempelvis kunna skydda mot onda krafter. Bären som kommer under hösten innehåller även mycket nyttigheter och kan med fördel både frysas och torkas. Frågan är även om det gamla talesättet att rönnen kan förutspå hur vintern blir är sant eller inte.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 oktober 2022.
Ett året-runt-träd Rönnen växer på flera håll i Europa, Nordamerika och Asien och ses ofta som ett typiskt höstträd, men det är faktiskt ett träd som är vackert året om och gör sig bra som trädgårdsträd eftersom den är lättodlad och ofta frisk. Ofta växer den snabbt, men blir dock inte mer än 50 till 60 år gammal. Det finns flera olika sorters rönn, exempelvis finns den som gulfruktigt träd och även en variant som kallas sötrönn. Tre bär om dagen räcker Rönnbär har tidigare kanske inte uppfattats som särskilt ätbara, men har fått en renässans på senare år. Bären är egentligen små äppelfrukter och är ofta beska och syrliga i smaken. Efter den första frosten ska bären kunna bli mildare i smaken. Men bären går att plocka innan, däremot kan det vara klurigt att bedöma när bäret är moget. Ett enkelt sätt är att nypa ett bär mellan fingrarna – blir det till mos är det moget, annars inte. Bären är oerhört rika på C-vitamin och endast tre bär om dagen ska kunna täcka dagsbehovet. Bra att tänka på är att rönnbären även innehåller sockeralkoholen sorbitol, som ofta används som sötningsmedel i livsmedel, och äter man en större mängd kan det ha en laxerande effekt, noterar Land. På grund av detta kan bären fungera bra mot förstoppning. De innehåller även antioxidanter i form av polyfenoler och en del betakaroten. Bären har också mindre mängder av flera andra vitaminer och mineraler. Likt lingon och tranbär ska rönnbär kunna förebygga urinvägsinfektioner och användes tidigare även för att behandla skörbjugg, ledvärk och njursten. Frys in eller torka Rönnbär går med fördel att frysa, då kan man också skörda innan den första frosten för att sedan få den mildare smaken. Det är också vanligt att torka rönnbär för att sedan använda i fil eller gröt. Torkade rönnbär kan man också göra till ett pulver med hjälp av en kaffekvarn. Annars går det också utmärkt att göra sylt, marmelad eller gelé på bären. Tillsammans med äpple brukar bären göra sig bra. Likt lingon innehåller rönnbär bensoesyra, vilket är ett naturligt konserveringsmedel. Rönnbär passar även bra att ha i bröd. Torkade rönnbär kan man dessutom brygga te av, vilket också fungerar att göra med unga blad från rönnen. Tänk på fåglarna Efter frosten, när bären blir mildare, blir också rönnbären mat till flera fågelarter och är en viktig föda under vintern. Även om rönnar kan bli väldigt höga och vi knappast når alla bären kan det därför vara bra att tänka på att lämna bär till fåglarna. Man kan även frysa in och spara till fågelbordet framåt senvintern. Magiska krafter Rönn är ett fornnordiskt namn för "röd" och trädet har haft en speciell plats i den nordiska miljön. I de norra delarna av Sverige var det ett vanligt vårdträd, ett träd som fungerade som en slags förbindelse med andevärlden och även kunde ses som en levande skyddsande för gården. Speciellt på gårdar i skogen, där så kallade skogsfinnar kan ha bott, utgör rönnen ofta vårdträdet eftersom det var en viktig symbol för de migrerande finnarna. I det finska nationaleposet Kalevala kan vi läsa att "Helig rönnen är på gården". I Finland förekommer det fortfarande att man har rönn som vårdträd på gården. I Skáldskaparmál, en del av Snorres Edda, räddar asen Tor sig själv från en ström med hjälp av en rönn och enligt folktro fick rönnen då kraft av Tor som tack för hjälpen. Rönnen ansågs skydda mot exempelvis blixtnedslag samt även mot trolldom och den så kallade skogsfrun. Flygrönn, det vill säga en rönn som börjat gro och växa som ett eget träd i ett annat träd, ansågs vara extra magisk och särskilt beskyddande. Ett av de mest kända talesätten om rönnen är att den ska kunna förutspå hur vintern blir. Har rönnen många bär kommer en kall vinter. Det finns inget vetenskapligt bevis för detta, men trots det använder många svenskar, unga som gamla, rönnbären för att spå hur vintern kommer att bli.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ronn-nyttiga-bar-och-magiska-krafter/feed/ 0 Den stora älgvandringen inspirerar ny direktsänd laxresa i Alaska https://nyadagbladet.se/miljo/svensk-algvandring-inspirerar-ny-direktsand-laxresa-i-alaska/ Fri, 14 Aug 2026 05:45:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237165 Med den svenska slow-tv-succén som förebild startar den 19 augusti en amerikansk direktsändning från Alaskas vildmark, där indianlaxens återkomst till Bristol Bay ska följas dygnet runt. Det amerikanska projektet heter The Great Sockeye Migration och ska enligt initiativtagarna följa de stora stim av vild indianlax som återvänder från Stilla havet till floderna i Bristol Bay i Alaska. Sändningen ska bygga på ett nätverk av fjärrstyrda kameror och sakna både berättarröst, manus och klippning. Ambitionen är i stället att låta det långsamma förloppet stå i centrum: perioder då vattendragen fylls av fisk varvas med stilla bilder av floden. Bakom satsningen står författaren och producenten Tucker Malarkey, som är skapare och producent för Live Migrations.

Född ur den svenska älgvandringen

På projektets presentationssida beskriver Malarkey hur idén växte fram efter att hon sett Sveriges SVT:s Den stora älgvandringen. De lugna bilderna av älgar som rörde sig genom skogen fick henne att fundera på om andra djurvandringar kunde få en liknande dragningskraft. Live Migrations skriver också att den första sändningen uttryckligen är inspirerad av den internationellt uppmärksammade svenska produktionen. Därmed blir den svenska älgvandringen inte bara en förebild för formatet utan även den direkta utgångspunkten för den nya amerikanska satsningen. Valet av indianlax har en tydlig ekologisk dimension. På Projektsidan om vandringen beskrivs Bristol Bay som ett av världens största kvarvarande vilda laxekosystem. Indianlaxen återvänder varje vår och sommar från havet till de sötvattendrag där den föddes, och efter leken blir fiskarna i sin tur näring för djur och växtlighet i landskapet. Projektet framhåller även laxens betydelse för Alaskas urfolkssamhällen, där återkomsten till floderna under lång tid har varit central för både försörjning och kultur. För tittaren ska formatet emellertid vara enkelt: kamerorna står kvar även när ingenting särskilt sker. Det är just denna motsats till det hårt klippta och ständigt uppdrivna tv-tempot som gjorde den svenska älgvandringen till ett ovanligt tittarfenomen. En studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har visat att tittare upplever ökat lugn och en starkare naturkontakt av programmet. I undersökningen uppgav en del deltagare att slow-tv-formatet även kunde lindra stress och ångest. Nu prövas samma idé på andra sidan jorden – med röda laxar, grunda floder och en vandring som kan följas i realtid.]]> Vatten i naturen – viktiga saker att tänka på https://nyadagbladet.se/miljo/vatten-i-naturen-viktiga-saker-att-tanka-pa/ https://nyadagbladet.se/miljo/vatten-i-naturen-viktiga-saker-att-tanka-pa/#respond Wed, 12 Aug 2026 11:20:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=123221 Det finns mycket vatten i naturen, men allt går tyvärr inte att dricka. I värsta fall kan man bli ordentligt sjuk om man dricker fel vatten eller inte renar ordentligt. Nya Dagbladet har tittat på hur man bör tänka när det gäller vatten i naturen.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 maj 2022.
Vatten är, som väl alla vet, det viktigaste man behöver för att överleva. Utan mat kan man klara sig länge, men utan vatten klarar man sig bara en kortare tid. I dessa oroliga tider kan det därför vara skönt att ha en plan B när det gäller vatten, exempelvis om vattenledningarna stängs av och man inte hunnit bunkra upp. Men vilket vatten är egentligen okej att dricka från naturen och hur renar man vatten? Dricker man fel vatten finns risk att bli magsjuk, vilket är det sista man vill om man befinner sig i en krissituation. Det finns olika åsikter kring vad för vatten som går att dricka direkt från naturen, skriver Land. Exempelvis rinnande vatten i fjällbackar är enligt många okej att dricka direkt från källan. Vissa menar även att allt klart, rinnande vatten som regel är drickbart. Vatten från brunnar och kallkällor är oftast okej att dricka. Andra anser dock att man alltid bör koka vattnet innan det dricks - exempelvis är även klart sjövatten säkert att dricka efter kokning. På vintern kan man smälta ner snö eller is. Is är bättre att smälta eftersom man får ut dubbla mängden vatten från halva mängden värme. Dock innehåller smältvatten väldigt lite salter och för att inte torka ut kroppen bör man kompensera exempelvis med att tillföra några nypor tallbarr när man kokar upp vattnet, enligt sajten Överlevnad. Detta tillför salt och innehåller dessutom mycket C-vitamin. Kom ihåg att aldrig äta snö som den är, det är inte hälsosamt av flera skäl. Även om man ska rena vattnet är det bra att undvika att ta vatten som är i närheten av åkrar, industrier, bebyggelse, vägar och betesmarker. Drick heller inte glaciärvatten, grumligt vatten, saltvatten eller vatten som är illaluktande, oavsett kokning eller ej. Att rena vatten Längden på koktid för att göra vatten säkert att dricka finns det olika åsikter om, men en regel är att låta det koka upp ordentligt och koka åtminstone några minuter. En nackdel med att koka vatten är att det kan ta lång tid att svalna. Ett tips är att ha en metallvattenflaska, som inte blir förstörd av vattnet, som man kan hälla över det nykokta vattnet i. På så vis kan man förflytta sig om man inte har tid att stanna på ett ställe. Det finns en stor mängd produkter att rena vatten med samt även vattenreningstabletter. Om man inte har tillgång till det eller möjlighet till kokning kan man göra en egen anordning med hjälp av vad som finns i naturen. I Arméns handbok för överlevnad beskrivs det för många välkända ”kol- och torv-filtret”. Det är dock omdiskuterat huruvida det faktiskt renar vattnet eller inte. Det ska främst vara utformat för krigstider med avsikt att rengöra från radioaktivitet, metaller och andra typer av kemiska föroreningar som skapats av människan och sedan lösts ut i naturen. Dock bör man se det som en nödlösning och ta för vana att alltid koka vattnet, eller använda sig av vattenreningsprodukter, innan användning om möjligt eftersom det fortfarande kan finnas bakterier i vattnet. Arméns kol- och torv-filter
  • Petflaska/burk
  • Vitmossa
  • Torv
  • Kolpulver (kan tas fram genom att smula sönder träkol)
  • Småsten
Vid användning av burk: Dela den så att den är öppen upptill och gör sedan några hål i botten. Vid användning av petflaska: Dela den på mitten (så att det bildas en tratt). Fyll burken/tratten med först ett lager vitmossa, sedan lite torv eller kol och lägg sedan lite småsten på toppen. Observera att många tar fel på vitmossa och renlav. Vitmossa är grön, brun eller röd. Renlav är det man lägger i adventsstaken vid jul. Tryck till försiktigt. Filtret är klart. Nu kan man hälla vattnet genom filtret och i en annan behållare. Dessa anvisningar kommer från Naturskyddsföreningen.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/vatten-i-naturen-viktiga-saker-att-tanka-pa/feed/ 0 Stockholms skärgård – sommarens enklaste och bästa äventyr https://nyadagbladet.se/kultur/stockholms-skargard-sommarens-enklaste-och-basta-aventyr/ Fri, 31 Jul 2026 09:07:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236113 Det behöver inte vara långt borta för att kännas som en riktig resa. Med en biljett, en kaffetermos och badkläder i väskan kan en dag – eller en enda natt – i Stockholms skärgård bli sommarens enklaste äventyr. När båten lämnar kajen och staden börjar dra sig undan infinner sig en särskild stund. Husfasaderna blir en fond, trafiken tystnar och vattenytan öppnar sig framför fören. Man har ännu inte kommit långt, men vardagen har redan fått sämre täckning. Just detta är kanske skärgårdens styrka. Den kräver varken omfattande planering, ett fulltecknat semesterprogram eller en dyr resa över halva jordklotet. Ofta räcker det att bestämma sig, kontrollera avgångstiden och kliva ombord.
Ångfartyget S/S Storskär på väg genom Stockholms skärgård.
Ångfartyget S/S Storskär utanför Möja i Stockholms skärgård. Foto: Jan Sundstedt

Resan börjar på bryggan

På en skärgårdsbåt får förflyttningen vara en del av utflykten. Ute på däck hinner man följa hur broar, kobbar och villor avlöser varandra och se andra passagerare göra samma enkla sak: åka ut en stund. Den som vill vara spontan kan välja ett resmål med täta turer. Den som hellre vill komma bort på riktigt kan åka längre ut, stanna över natten och låta nästa dags första dopp eller promenad bestämma takten. Waxholmsbolagets linjer och destinationsinformation gör det lättare att hitta en tur som passar, men det viktigaste är inte vilken ö som väljs. Poängen är att lämna landbacken och livet som landkrabba för en stund.
Vy mot Vaxholm från en skärgårdsbåt med Waxholms hotell vid kajen.
Vy mot Vaxholm från en skärgårdsbåt. Foto: Jan Sundstedt

En packning som inte behöver imponera

Skärgårdsutflykten mår bra av att hållas enkel. Badkläder, vatten, en smörgås, kaffe, solskydd och en tröja för kvällsvinden räcker längre än man kan tro. En bok kan få följa med, men den måste inte bli utläst. Ibland är det fullt tillräckligt att sitta på en varm klippa och se en båt passera. En befriande sak är att dagen inte behöver optimeras. Man kan promenera till en vik, leta reda på en brygga, köpa en glass om tillfälle ges eller äta sin matsäck där det ser trevligt ut. Skärgården erbjuder ingen garanti för sol, men den har en ovanlig förmåga att göra även ett växlande väder till en del av upplevelsen.
Eftermiddagsvy över Kyrkviken på Möja med röda sjöbodar, båtar och Möja kyrka.
Eftermiddagsvyn över Kyrkviken, Möja, slår det mesta. Foto: Jan Sundstedt

En natt som känns längre

Den som har möjlighet att stanna kvar över natten upptäcker snabbt hur mycket en enda kväll kan förändra. När dagsbesökarna har åkt hem blir hamnarna lugnare, ljuden färre och ljuset mjukare. Röda sjöbodar, småbåtar som kluckar vid bryggan och en kyrkspira över träden behöver inte vara vykortsmotiv; de är fortfarande en levande del av skärgårdens vardag. Det behöver inte heller vara mer avancerat än ett enkelt rum, en stuga eller en tältplats där det är tillåtet. Poängen är inte att ordna den perfekta semestern, utan att ge sig själv tiden att hinna bli lite sysslolös.
Vaxholms kastell med svensk flagga, sett från vattnet.
Vaxholms kastell är ett populärt resmål för såväl inhemska som utländska turister. Foto: Jan Sundstedt

Den nära resans lyx

I en tid då ledighet ofta förvandlas till projekt kan den nära resan vara en liten motrörelse. Att åka båt ut i skärgården är varken exotiskt eller spektakulärt på det sätt som resereklamen brukar efterfråga. Men just därför är den så generös: den finns nära, den kan vara enkel och den lämnar plats för det som annars lätt försvinner – samtal, stillhet och uppmärksamhet. [caption id="attachment_236150" align="alignnone" width="640"] Stillhet, lugn och ro är lätt att finna i Stockholms skärgård. Foto: Jan Sundstedt[/caption] Så låt inte sommardagen bli ännu en dag framför skärmen eller i kö på väg mot något avlägset. Packa lätt, ta Waxholmsbåten ut till skärgården och låt omgivningen göra resten. Stockholm och all den hets som kommer med storstadens larm står kvar när man kommer hem.]]> Naturen ökar vårt psykiska välbefinnande https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-okar-vart-psykiska-valbefinnande/ https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-okar-vart-psykiska-valbefinnande/#respond Mon, 29 Jun 2026 06:50:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=176825 Att vistas i naturen kan öka det psykiska välbefinnandet genom autenticitet och självkänsla, visar forskning från Kina och USA. Studieförfattarna menar att naturen kan ha inverkan på livstillfredsställelse, mening och även ge minskad ångest och stress.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 21 juli 2024.
Den så kallade biophiliahypotesen pekar mot att människor har en medfödd samhörighet med den naturliga världen. Enligt denna hypotes har människans evolutionära bakgrund i naturliga miljöer gjort att man även idag finner tröst och tillfredsställelse i naturen, vilket också skulle innebära att den som inte har kontakt med naturen istället får ett sämre välbefinnande. Forskare vid University of Southampton, Zhejiang Gongshang University och University of Oklahoma har tittat på förhållandet mellan den naturliga världen och människans psykologiska tillstånd, särskilt hur vistelse i naturen kan få människan att känna sig mer äkta och sann mot sig själv. Kärnan i forskningen, som gjordes i tolv studier, handlar om begreppet autenticitet, en term humanistiska psykologer definierar som uttryck för beteenden som är i linje med ens sanna jag. Det kan exempelvis handla om att vara medveten om sina känslor och övertygelser, även när de är motsägelsefulla, samt även agera med sina värderingar och behov snarare än att anpassa sig efter yttre påverkan.

Samband mellan natur och autenticitet

I den första studien använde man en webbundersökning där över 10 000 deltagare rekryterades via en kinesisk plattform. Syftet var att preliminärt testa hypotesen att ett ökat naturintresse var förknippat med högre nivåer av autenticitet, där deltagarna fick svara på olika frågor. Resultaten visade ett positivt samband mellan naturanknytning, engagemang i naturrelaterade aktiviteter och autenticitet, något som redovisas i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology. I nästa studie byggde man vidare på resultaten där 270 kinesiska deltagare studerades i antingen naturliga miljöer, som exempelvis parker, eller urbana miljöer som exempelvis torg. Enligt forskarna gjorde detta det möjligt att göra en "ekologisk bedömning" av hur miljön påverkar autenticitet. Resultaten blev i linje med den förstas studien där individer i naturliga miljöer rapporterades ha högre nivåer av autenticitet, jämfört med dem i stadsmiljöer. Den tredje studien bestod av ett fältexperiment med 322 studenter, där man direkt undersökte om exponering för naturen ökade autenticiteten och även mekanismerna bakom denna effekt. Forskarna fokuserade även på tillfredsställelsen av grundläggande psykologiska behov som självständighet, kompetens och samhörighet. Deltagarna placerades slumpmässigt i antingen en natur- eller stadsmiljö och fick sedan observera sin omgivning innan de genomförde mätningar av både grundläggande psykologiska behov och autenticitet. Även här visade det sig att det fanns ett samband mellan natur, autenticitet och självständighet.

Självkänsla en stark förmedlare

Andra studier tittade även på faktorer som positiv påverkan, självkänsla och mindfulness som möjliga mekanismer genom vilka naturen påverkar autenticitet. I undersökningar, som gjordes både i laboratoriemiljöer och genom digital naturexponering, upptäckte man bland annat att självkänsla genomgående var den starkaste förmedlaren av naturens påverkan på autenticitet. I andra studier fick deltagare delta i en månadslång naturrelaterad aktivitet, som bland annat växtodling, och deras erfarenheter jämfördes sedan med en kontrollgrupp. Detta gjorde det möjligt att observera förändringar i autenticitet och psykologiskt välbefinnande över tid, vilket gav övertygande bevis för de långsiktiga fördelarna med naturengagemang för psykologisk hälsa och den förmedlande rollen av autenticitet, enligt forskarna. I alla tolv studier som gjordes fann man bevis för att naturen har en positiv inverkan på psykologisk autenticitet. Vidare visade sig kopplingen mellan natur och autenticitet förmedlas genom flera olika mekanismer, inklusive tillfredsställelse av grundläggande psykologiska behov, särskilt självständighet, samt genom positiv påverkan, självkänsla och sinnesro.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-okar-vart-psykiska-valbefinnande/feed/ 0