Natomedlemskap – Nya Dagbladet

”Ukraina och Iran är offer för samma makter”

Osignerad — Mon, 22 Jun 2026 15:46:21 +0000

I världspolitiken gäller inga sanningar, endast vems version av propagandan som vinner gehör. Rötterna till Ukrainakriget finns i de två tyska staternas återförening 1991 och inte i rysk expansionism. Efter århundraden av anfall från väst sökte Ryssland en buffertzon via Warszawapakten. Vid dess upplösning och Tysklands återförening gav västländerna garantier att Nato inte skulle utvidgas ”en enda tum” bortom Tysklands gräns. Löftena bröts under kaoset efter Sovjets upplösning under 1990-talet, och Nato flyttade fram sina vapensystem till det försvagade Rysslands gräns. Ryska protester negligerades ända tills Nato inbjöd Georgien och Ukraina, som båda låg inom fem minuters robotavstånd från Moskva. Detta utgjorde ett existentiellt hot för Ryssland. Trots västliga diplomaters och ledares varningar om att Natos expansion betydde krigsförklaring mot Ryssland rustade väst upp Ukraina. En högerstyrd statskupp genomfördes med stöd av USA den 22 februari 2014, följd av ett anfallskrig mot Ukrainas stora rysktalande befolkning i syd och sydöst. Ryssland medlade och två Minskavtal undertecknades. Båda bröts av Kievregimen. Efter 14 000 dödsoffer ingrep Ryssland till försvar för de rysktalande. Befolkningen på Krimhalvön hade redan efter två folkomröstningar brutit sin union med Ukraina och frivilligt återanslutit sig till Ryssland.

Löftena bröts under kaoset efter Sovjets upplösning under 1990-talet.

Efter krigsutbrottet den 24 februari 2022 förhandlade Ryssland och Ukraina fram ett fredsfördrag som var färdigt att undertecknas i april 2022. Då ingrep väst/Nato genom Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som erbjöd vapen och pengar om Ukraina fortsatte kriget för att försvaga Ryssland. Och där befinner vi oss nu, med en miljon döda och sårade ukrainare.

Iran och väst

Sedan förtryckaren och massmördaren shahen av Iran störtats 1979 under ledning av ayatolla Khomeini skapades en religiös stat med en sträng moralisk regim. Från första året utsattes denna stat för utarmande sanktioner påbjudna av USA och Israel. Iran organiserade motstånd via kampgruppen Hizbollah i Libanon och stöd till palestiniernas befrielsekamp mot Israels olagliga våldsamma expansion och senare via Huthirörelsen på Arabiska halvön. I väst kallas dessa väpnade befrielserörelser för terrorister. Trots alla sanktioner utvecklades Iran via sin oljeexport och byggde ett försvar mot Israel och USA. Medvetna om oljans kortvariga framtid arbetade Iran med urananrikning för kärnkraft, vilket väckte oro hos kärnvapennationerna USA, England, Frankrike och Israel. I Iran ansågs kärnvapnen ur religiös synvinkel vara hädiska och förbjudna, och Iran underkastade sig IAEA:s kontroller. Detta avtal sades upp av USA, som för Israels räkning ville avväpna Iran. Under 2025 och 2026 pågick förhandlingar som båda åren avbröts av att Israel och USA gemensamt anföll med missiler och bomber mitt under de skenbara förhandlingarna.

Fredsrörelsen på Orust kräver besinning av Natostaterna och de västliga stormakterna.

Iran visar sig i dag vara starkare än Israel och USA trodde, och nederlaget för de anfallande makterna är ett faktum. Här står vi i dag mitt i det grumliga västliga nyhetsflödet. Väst är vant vid att dominera, men världen är i snabb förändring bort från dollarns, eurons och pundets dominans.

Krav på besinning

I stället för fredlig samexistens lägger nu Nato och hela väst 5 procent av sin årliga BNP på upprustning på bekostnad av skola, hälsovård och välfärd. Allt för ett påhittat hot från Ryssland. Fredsrörelsen på Orust, samlad till årsmöte, kräver besinning av Natostaterna och de västliga stormakterna. Alternativen är mörka. Ola Friholt, ordförande i Fredsrörelsen på Orust

Ryssland: ”Ukraina kommer aldrig ansluta sig till Nato”

Jan Sundstedt — Thu, 20 Jun 2024 09:01:27 +0000

Ukraina kommer aldrig att bli medlemmar i Nato, enligt Rysslands vice utrikesminister Sergey Ryabkov. Han menar att alliansens villkor för medlemskap är orealistiska och varnar den USA-styrda militärorganisationen att upprepa sina tidigare misstag. Rysslands vice utrikesminister Sergey Ryabkov har gjort ett uttalande om att Ukraina aldrig kommer att bli medlem av den USA-styrda militäralliansen. Hans kommentar kommer mot bakgrund av Jens Stoltenbergs uttalande i förra veckan om att Ukraina först måste segra över Ryssland på slagfältet innan ett medlemskap kan diskuteras. – Det finns ingen medlemsfråga att diskutera om inte Kiev besegrar Moskva på slagfältet. Vi måste se till att Ukraina segrar, det är ett absolut minimum för att Ukraina ska bli medlem i alliansen, sade Stoltenberg. Sergey Ryabkov reagerade starkt på uttalandet. – Det betyder att detta aldrig kommer att hända. Jag hoppas att Stoltenberg förstår detta, kommenterade han till nyhetsbyrån TASS. Han påminde om Nato:s toppmöte i Bukarest 2008. Ett möte där alliansen lovade att Ukraina en dag skulle bli medlem. Enligt Ryabkov var detta ett "stort misstag" som "bidragit till den nuvarande krisen". – Detta blev den utlösande faktorn för en stor del av hela den kris som vi ser idag. Om Nato-medlemmarna är redo att gå i samma fälla igen och historien inte lär dem någonting, då kommer de att drabbas igen och deras blåmärken kommer att bli värre, sade han och upprepade att det är "uteslutet" att Ukraina går med i Nato.

#Russian Deputy Foreign Minister Sergey #Ryabkov said today that #Ukraine will never join the #NATO. It seems that this statement can be reformulated taking into account the current realities: Ukraine will join NATO only when #Russia loses the opportunity to actively prevent it. pic.twitter.com/XtCOZ0upJb
— EAST EUROPEAN STRATEGIC FORUM (@EESFonBelarus) June 18, 2024

"Nästa fredsvillkor tuffare"

Rysslands president Vladimir Putin har i nära två decennier varnat för att Nato:s expansion "underminerar rysk nationell säkerhet". Härom veckan signalerade han att Moskva kan överväga ett eldupphör och inleda förhandlingar, förutsatt att Kiev drar tillbaka sina trupper från de omstridda regionerna Donetsk och Luhansk samt Kherson och Zaporizjzja. Han klargjorde att en varaktig fred innefattar att Ukraina förbinder sig till neutralitet och överger sina Nato-ambitioner. Både Kiev och Nato avfärdade Putins erbjudande som ett "oacceptabelt ultimatum". Rysslands utrikesunderrättelsechef Sergey Naryshkin menade dock att Ukraina skulle göra klokt i att acceptera erbjudandet. – De kommande villkoren för att uppnå eldupphör och underteckna någon form av fredsavtal kommer att vara tuffare när det gäller Ukraina, varnade han.

Svenska pensionärer mest positiva till Nato

Redaktionen — Wed, 28 Feb 2024 09:52:10 +0000

Stödet för Nato varierar betydligt mellan olika befolkningsgrupper. Äldre etniska svenskar visar ett betydligt starkare stöd jämfört med yngre generationer medan stödet är svagare hos de med utländsk bakgrund. Denna vecka godkände Ungerns parlament den svenska ansökan om medlemskap i Nato, vilket innebär att Sverige nu befinner sig mycket nära att fullt ut anslutas till militäralliansen. Enligt statistik från SCB visar förra årets siffror att 68 procent av medborgarna var positivt inställda till ett svenskt medlemskap i Nato, medan 21 procent var negativa och elva procent var osäkra eller valde att inte svara. Stödet för ett svenskt Natomedlemskap varierar avsevärt enligt ålder och ursprung. Bland individer mellan 18 och 29 år var ungefär 57 procent positivt inställda till medlemskapet under maj månad förra året. Samtidigt var 80 procent av de som var 65 år och äldre positiva till Nato. Likaså skiljer sig åsikterna beroende på etnisk bakgrund, där cirka 72 procent med svensk bakgrund var positiva till ett medlemskap, medan ungefär 19 procent var negativa. För personer med utländsk bakgrund var däremot nästan 53 procent positiva och 32 procent negativa. De som röstar på Liberalerna ställer sig som mest positiva till ett medlemskap med 87,5 procent, samtidigt som Vänsterpartiets väljare ställer sig minst positiva med 29,4 procent.

Efter Ungerns ja till Sverige i Nato – nu återstår bara formalia

Sofie — Tue, 27 Feb 2024 14:03:29 +0000

Det ungerska parlamentet har godkänt Sveriges Natoansökan och nu har den tillförordnade presidenten László Kövér fem dagar på sig att underteckna protokollet. 188 ledamöter röstade ja under tisdagens omröstning i Ungerns parlament i Budapest, samtidigt som endast sex röstade nej. Det innebär att Sveriges ansökan nu är godkänd och formellt kan bli inbjudna i den amerikanska militäralliansen, rapporterar skattefinansierade SR. Den tillförordnade presidenten, talmannen László Kövér, har nu fem dagar på sig att skriva under protokollet. Eftersom Kövér i nuläget både är landets president och talman måste han skriva under två gånger. Protokollet skickas sedan med flyg till Washington D.C. Sverige behöver också formellt ta ett regeringsbeslut som bekräftar beslutet att ansluta sig till Nato. "Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet", skriver Ulf Kristersson på plattformen X. Sedan kommer en svensk representant att flygas till USA där man skriver under ansökningsdokumentet och lämnar över det till USA:s utrikesminister Antony Blinken. Sist hissas den svenska flaggan upp bland övriga länders flaggor vid Natos högkvarter i Bryssel varefter Sverige officiellt är medlem.

Turkiet röstar ja till svenskt Natomedlemskap

Sofie — Wed, 24 Jan 2024 15:07:22 +0000

Turkiet har röstat ja till att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato. Beslutet fattades efter en omfattande debatt och omröstning i det turkiska parlamentet under tisdagen. Det var för snart två år sedan som Sverige och Finland gemensamt ansökte om medlemskap i Nato. Finland blev medlem, men Turkiet och Ungern valde att inte godkänna Sverige som medlemsland, bland annat eftersom man anser att Sverige stödjer terrorism på grund av kopplingar till kommunistpartiet Kurdistans arbetarparti (PKK) och Syrien-baserade kurdiska milisgruppen YPG. Sedan dess har båda länderna fortsatt att backa, trots uppmaningar från bland annat USA att släppa in Sverige i militäralliansen. Omröstningen skedde efter en fyra timmar lång debatt i det turkiska parlamentet där man bland annat lyfte koranbränningarna. Av 346 röster var 287 för ett svenskt Natomedlemskap och 55 emot, rapporterar Bloomberg. Resterande valde att avstå röstningen. För att Turkiet ska godkänna Sverige krävs dock fortfarande att president Recep Tayyip Erdogan formellt ratificerar ansökan. Även om man gör detta krävs fortfarande ett godkännande från Ungern. Ungerns premiärminister Viktor Orbán bjöd in statsminister Ulf Kristersson (M) till ett möte i landet under tisdagen för att bland annat diskutera deras "framtida samarbete inom ramen för säkerhet och försvar som allierade och partner". Det är oklart om Kristersson kommer att åka till Ungern för att möta premiärministern.

Islamistiska partiets ledare: ”Sverige måste lära att böja sig”

Jan Sundstedt — Wed, 05 Jul 2023 15:09:42 +0000

Mikael Yüksel från det islamistiska Partiet Nyans menar att"Sverige måste lära sig att böja sig" i en kommentar om Turkiets press på Sverige att förbjuda koranbränningar. Häromdagen, i en intervju med den turkiska tidningen Sabah, lät partiledaren för pro-muslimska Partiet Nyans tydliggöra att Turkiet bör utnyttja den ansträngda situationen till att pressa Sverige att förbjuda koranbränningar, en intervju som Bonniertidningen Dagens Nyheter delvis återpublicerade. Under intervjun säger Mikael Yüksel bland annat att "Sverige måste lära sig att böja sig". DN-reportern frågar om inte detta skulle innebära att Sverige då "viker ner sig för en autokratisk regim". Partiet Nyans-ledaren svarar då: – Jag tycker inte att Erdogan är en antidemokrat, och Sverige måste lära sig att böja sig. Världen kretsar inte kring Sverige och vill man få något så måste man ge något tillbaka. Uttalandena har fått bland annat Richard Jomshof (SD) att gå i taket. I ett uppmärksammat Twitter-inlägg kallar han Yüksel för "landsförrädare".

Islamisten Mikail Yüksel agerar som den landsförrädare han är och gråter ut i turkisk regimmedia samtidigt som han ber landet att agera mot svensk yttrandefrihet. Detta med det långsiktiga målet att omvandla Sverige till ett islamistiskt land där det bland annat är straffbart att… pic.twitter.com/CWnsFUcy1U
— Richard Jomshof (@RichardJomshof) July 4, 2023

Richard Jomshofs kraftfulla ordval har fått såväl ris som ros. Partikamraten Mattias Karlsson menar att "här böjs tamejfan ingenting".

Här böjs tamejfan ingenting! Anpassa er eller åk hem! pic.twitter.com/A6PVYnnQ1n
— Mattias Karlsson (@sdkarlsson) July 4, 2023

Andra menar att Yüksel inte är någon landsförrädare då han är av turkisk börd och således uppenbarligen agerar utifrån turkiska statens intressen. Mikael Yüksel å sin sida svarar Jomshof med hot om anmälan för förtal.

Att anklaga någon för landsförräderi är grovt förtal. Vi ses hos tingsrätten Richard H. Jomshof. pic.twitter.com/J7vLV9RrnA
— Mikail Yüksel 🕊 (@MikailPNyuksel) July 4, 2023

Mot bakgrund av Sveriges infekterade Nato-ansökan och det faktum att den nuvarande regeringen är beroende av SD:s stöd i den och andra stora frågor, kan dessa nya utspel möjligtvis komma att få konsekvenser. Inte minst med tanke på att det planeras för en ny så kallad koranbränning.

USA uppmanar Turkiet att godkänna Sveriges Nato-ansökan

Sofie — Wed, 31 May 2023 07:27:23 +0000

Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, som befinner sig i Sverige, uppmanar Turkiet och Ungern att så snart som möjligt godkänna Sveriges Nato-ansökan. Han menar att Sverige uppfyllt kraven som ställts och att man från USA:s synvinkel är redo att släppa in Sverige. Under tisdagen hölls ett möte i Luleå mellan statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Tobias Billström (M) och den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, som befinner sig i Sverige för att delta i ett internationellt stormöte med bland annat EU. Den svenska Nato-ansökan stod i fokus på mötet och efteråt hölls en presskonferens där Blinken uppmanar Turkiet och Ungern att godkänna den svenska ansökan. – Turkiet har tagit upp viktiga och legitima frågor. Sverige och Finland har båda tagit upp dessa frågor. Det är alltså dags att gå vidare nu. Vi skulle vilja se att detta sker före toppmötet i Vilnius, säger Blinken. Turkiet har sedan Sverige och Finland ansökte till den amerikanska militäralliansen ställt en rad krav för att medlemskapen ska bli verkliga. Förra månaden godkändes dock Finland in i alliansen, men Sverige anses fortfarande inte ha levt upp till kraven. Blinken menar att Turkiets krav är "legitima", men att de nu är uppfyllda och att det därför är dags att godkänna Sverige som medlem. – Ur USA:s synvinkel är det nu dags att slutföra Sveriges anslutning, säger han. Även USA:s president Joe Biden tog upp ansökan tidigare under veckan i samband med att han gratulerade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för sin knappa seger i presidentvalet. – Jag sa till honom att vi ville ha en affär med Sverige, så låt oss få det gjort så vi kommer att vara i kontakt med varandra igen, sade Biden. Vi kommer att prata mer om detta nästa vecka. På presskonferensen markerade även Kristersson att Sveriges nya terroristlag snart är i bruk, något han menar är den sista delen i avtalet med Turkiet. – Vi har ett avtal och vi håller på att uppfylla det. Den allra sista delen av det träder i kraft den 1 juni, vilket är i övermorgon, säger Kristersson.

”Återkalla ansökan om Natomedlemskap”

Osignerad — Fri, 31 Mar 2023 14:01:25 +0000

Från 1950-talet till 2020 hade Sverige hävdat nödvändigheten av kärnvapennedrustning, vilket bland annat renderade Alva Myrdal Nobels fredspris. Med efterföljarna Inga Thorsson och Maj Britt Theorin hölls trycket för kärnvapennedrustning uppe i decennier. Med Natos nya strategi från 1999 att ingripa militärt överallt på jorden övergavs Natos ursprungliga princip att försvara en medlemsstat mot angrepp på sitt territorium. Dessutom tillkom Natos självtagna rätt att vara först med att använda kärnvapen i en konflikt. Då Tysklands återförening krävde de gamla segrarmakternas medgivande gjorde Natostaternas ledare utfästelser till Sovjetunionen att inte föra fram sina militära installationer österut bortom Tysklands gräns. Löftena bröts systematiskt, och Östeuropas länder inbjöds att ingå i Nato. Sedan arton år står Natos missilbatterier nära Rysslands gräns i en fortgående provokation, som 2022 ledde till att Ryssland invaderade Ukraina, där också ett blodigt inbördeskrig riktat mot landets stora ryska minoritet pågått i åtta år. Ryska påpekanden att den europeiska säkerhetsordningen stadgar att ingen stat får utöka sin egen säkerhet på en annan stats bekostnad avvisades blankt av Nato, som nu ytterligare beväpnar Ukraina för att förlänga kriget utan att självt ta någon risk.

Ukrainas folk betalar priset för Natos expansionsdrift.

I denna situation ansöker Sverige om medlemskap i Nato och vägrar skriva under det förbud mot kärnvapen Sverige förut tagit initiativ till. Myten om hot från Ryssland trummas in med hjälp av lydiga media. Fredsrörelsen på Orust samlad till årsmöte kräver att Sveriges regering och riksdag återkallar sin ansökan om medlemskap i Nato och i stället deklarerar Sverige som kärnvapenfritt. Vi kräver också att Sveriges regering och riksdag utvecklar förslag till eldupphör, förhandlingar och rättvis fred, iakttagande gjorda löften och gällande förpliktelser enligt ordalydelsen i den europeiska säkerhetsordningens fullständiga föreskrifter. Stocken den 26 mars 2023 Ola Friholt, ordförande i Fredsrörelsen på Orust

Riksdagen godkänner Natomedlemskap

Sofie — Thu, 23 Mar 2023 08:47:22 +0000

Sex av åtta partier röstade ja till Natomedlemskap. Utrikesminister Tobias Billström (M) hävdar att Sverige kan bli medlem redan till sommaren, men Turkiet har fortfarande inte ändrat sin ståndpunkt i frågan. Under gårdagen röstade riksdagen ja till att godkänna Sveriges anslutning till Nato. Debatten varade sex timmar och slutade med röstsiffrorna 269 mot 37. Tobias Billström (M) menar att det är ett av de viktigaste säkerhetspolitiska beslut som tagits i Sverige eftersom han antyder att "läget nu är det allvarligaste sedan andra världskriget", rapporterar Bonniertidningen DN. Han understryker också vikten av att sex av åtta riksdagspartier röstat ja. Tidigare har både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna varit emot medlemskap i Nato, men har under 2022 ändrat sig på grund av kriget i Ukraina. Även förre försvarsministern Peter Hultqvist (S), som tidigare uttalat sig om att han aldrig skulle medverka till ett medlemskap, har ändrat sig. Nu är det enbart Vänsterpartiet och Miljöpartiet som stället sig emot medlemskapet. – Nu är Sverige på väg att störta in i en kärnvapenallians med en turkisk despot som dörrvakt. Regeringen har inte djupare analyserat vad ett Natomedlemskap innebär, konstaterade Jakob Risberg (MP). – Ett Natomedlemskap ställer oss i en militärallians som är den som Ryssland pekat ut som sin största fiende. 200 år av militär alliansfrihet har visat att Sverige har klarat sig undan krig och konflikter genom att ha beslutanderätten här i Stockholm, menar Håkan Svenneling (V). Tobias Billström tror att ett fullvärdigt medlemskap kan bli aktuellt redan i juli, men Turkiet har hittills fortsatt sagt nej till svenskt Natomedlemskap.

Erdogan kräver förbud mot koranbränning i Sverige

Jan Sundstedt — Wed, 01 Feb 2023 12:38:33 +0000

Recep Tayyip Erdogan kommer inte att acceptera Sveriges Nato-ansökan så länge man tillåter koranbränning. – Sverige borde inte bry sig om att försöka i det här läget, sade den turkiske presidenten under ett möte i regeringspartiets parlamentsgrupp. Det var i maj 2022 som Sverige tillsammans med Finland lämnade in sina Nato-ansökningar i vad man presenterade som ett gemensamt projekt. Turkiet utfärdade i samband med detta en kravlista, speciellt gentemot Sverige, för att godkänna ansökningarna som måste godkännas av samtliga Natoländer. Sedan dess har turerna kring de nordiska ländernas Nato-ansökningar och Turkiets missnöje särskilt med Sverige varit åtskilliga. Nyligen ställde Turkiets makthavare in ett planerat möte med försvarsminister Pål Jonson (M) på grund av den dansk-svenske islamkritikern och provokatören Rasmus Paludans bränning av koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Nu menar president Erdogan att man inte kommer att acceptera Nato-ansökningen så länge Sverige tillåter koranbränning, rapporterar Reuters. Samtidigt menar den turkiske presidenten att "vår syn på Finland är positiv" och insinuerade under söndagen att man kan komma att godkänna Finland innan Sverige. Även utrikesminister Mevlüt Cavusoglu uttryckte sig liknande nyligen, men menar att det är upp till Nato att besluta om.