<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Nato &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/nato/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 02 Sep 2026 10:49:08 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Nato &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>”Saker vi inte talar om i Sverige”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/saker-vi-inte-talar-om-i-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 10:47:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Andreas Sidkvist]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[DCA-avtalet]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Partiet MoD]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239179</guid>

					<description><![CDATA[Det är mycket prat om valfläsk. Partierna bjuder över varandra med några hundralappar hit och ett avdrag dit.

Samtidigt är några av de största besluten om Sveriges framtid redan fattade.

Sverige har gått med i Nato. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. Hundratals miljarder satsas på krig och upprustning. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU bygger ut kontrollen över vår digitala offentlighet.

Men var är den stora valdebatten?

Mindre partier som ifrågasätter färdriktningen släpps knappt fram i de stora medierna.

Du får välja färg på bilen, men motorn och destinationen är redan bestämda.

Här är sex riktiga valfrågor.
<h3>1. 128 miljarder till Ukraina</h3>
Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till omkring 128 miljarder kronor. Med civilt stöd cirka 157 miljarder.<sup><a href="#kalla-1">[1]</a></sup>

Samtidigt visade Gallup 2025 att 69 procent av ukrainarna ville se ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt. Bara 24 procent ville fortsätta till seger.<sup><a href="#kalla-2">[2]</a></sup>

Varför är svenska politikers svar fortfarande fler vapen och mer pengar?

Man kan fördöma Rysslands invasion och samtidigt vilja få slut på dödandet.

Fredsförhandlingar är inte kapitulation. Diplomati är inte förräderi.
<h3>2. Den nya krigsekonomin</h3>
Sveriges militära försvarsanslag är 175 miljarder kronor 2026, 18 procent mer än 2025. Ukrainastödet ligger utanför.<sup><a href="#kalla-3">[3]</a></sup>

Regeringen siktar på 3,5 procent av BNP till försvaret 2030 och Nato-länderna har åtagit sig att nå totalt 5 procent 2035, inklusive bredare försvars- och säkerhetsutgifter.<sup><a href="#kalla-4">[4]</a></sup>

Fem procent av en BNP på 7 000 miljarder skulle motsvara 350 miljarder om året.

Varifrån ska pengarna komma? Skatter? Statsskuld? Nedskärningar?

När några miljarder satsas på vården är det en stor reform. När tiotals miljarder går till försvaret är det en självklarhet.

Det är också valfläsk. Fast åt vapenindustrin.
<h3>3. Amerikansk militär på svensk mark</h3>
Genom DCA-avtalet har USA fått tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden.<sup><a href="#kalla-5">[5]</a></sup>

Delar kan dessutom upplåtas för amerikanska styrkors ensamma tillgång.<sup><a href="#kalla-5">[5]</a></sup><sup><a href="#kalla-6">[6]</a></sup>

Det är en historisk förändring.

Militära allianser innebär inte bara att någon lovar att försvara dig. Du blir också en del av deras militära infrastruktur och konflikter.

Varför är detta inte en av valets största frågor?
<h3>4. Från alliansfrihet till Nato</h3>
I mars 2022 varnade Magdalena Andersson för att ett svenskt Natomedlemskap kunde destabilisera vårt närområde.<sup><a href="#kalla-7">[7]</a></sup>

Sedan vände Socialdemokraterna.

Ingen folkomröstning hölls. 2024 blev Sverige medlem och mer än 200 år av militär alliansfrihet var över.

Har Sverige blivit säkrare, eller har vi gjort oss strategiskt viktigare i en konfrontation mellan Nato och kärnvapenmakten Ryssland?

Den frågan borde åtminstone diskuteras.
<h3>5. Pandemin är över. Var är granskningen?</h3>
Under pandemin infördes extraordinära begränsningar. Vaccinationsbevis infördes och människor utsattes för hårt tryck att vaccinera sig.

De som ifrågasatte risker eller virusets ursprung avfärdades ofta som antivaxxare och konspirationsteoretiker.

Sedan kopplades Astra Zenecas vaccin till mycket sällsynta fall av ovanliga blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.<sup><a href="#kalla-8">[8]</a></sup> Myokardit och perikardit identifierades som biverkningar som kan förekomma i mycket sällsynta fall efter vaccination med mRNA-vaccinerna Comirnaty och Spikevax.<sup><a href="#kalla-9">[9]</a></sup>

År 2025 bedömde CIA att ett laboratorierelaterat ursprung för covid-19 var mer sannolikt än ett naturligt ursprung, men myndigheten betonade att bedömningen gjordes med låg tilltro och att båda scenarierna var möjliga.<sup><a href="#kalla-10">[10]</a></sup>

Varför har Sverige inte genomfört en kompromisslös granskning av pandemipolitiken?

Det handlar inte om att vara för eller mot vaccin.

Det handlar om vad som händer med demokratin när människor förväntas lyda och de som ifrågasätter makten blir problemet.
<h3>6. Yttrandefriheten naggas sönder</h3>
Sedan 2023 gäller lagen om utlandsspioneri. Riksdagen skriver själv att den innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.<sup><a href="#kalla-11">[11]</a></sup>

2025 placerade EU den schweiziske före detta översten Jacques Baud på sin sanktionslista, bland annat med hänvisning till prorysk propaganda och informationsmanipulering.<sup><a href="#kalla-12">[12]</a></sup>

Oavsett vad man tycker om Baud är principfrågan viktig:

Hur långt ska politiska institutioner få gå för att bestraffa människor för information och analyser de anser gynnar en främmande makt?

Samtidigt reglerar Digital Services Act hur de största plattformarna ska hantera bland annat systemrisker för samhällsdebatt och val.<sup><a href="#kalla-13">[13]</a></sup> Parallellt fortsätter EU-arbetet med det som brukar kallas Chat Control.<sup><a href="#kalla-14">[14]</a></sup>

Goda syften räcker inte. Vi måste fråga vilken infrastruktur för övervakning och kontroll som byggs.
<h3>Det är detta valet borde handla om</h3>
Sverige har övergett alliansfriheten. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. 128 miljarder har satsats på militärt Ukrainastöd. Försvarsutgifterna rusar. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU:s digitala makt växer.

Ändå handlar valrörelsen om några hundralappar hit och dit.

De verkliga frågorna är större:

Krig eller fred.

Alliansfrihet eller stormaktsberoende.

Öppen debatt eller åsiktskorridor.

Medicinskt självbestämmande eller statlig lydnad.

Privatliv eller digital övervakning.

Det handlar om vilket samhälle våra barn ska leva i.

Bilen rullar redan mot sin destination. Frågan är om du någonsin fick vara med och välja den.

&#160;

<em>Andreas Sidkvist, vice partiledare och riksdagskandidat för MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Viral Palantir-video visar USA:s senaste AI-baserade målsystem</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/viral-palantir-video-usa-ai-baserade-malsystem/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 23 Aug 2026 11:47:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Maven Smart System]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238214</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.</strong>

Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på <a href="https://x.com/Parodyjeffx/status/2091115535308067160" target="_blank" rel="noopener nofollow">X</a>. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.

Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir <a href="https://www.youtube.com/watch?v=yrtDgoqWmgM" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> den 13 mars.

Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.

<strong>Pentagon startade Project Maven år 2017</strong>, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.

Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.

Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.

Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.

[caption id="attachment_133529" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/Pentagon55.jpg"><img class="size-medium wp-image-133529" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/Pentagon55-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.[/caption]
<h3>Pentagon gör Maven permanent</h3>
USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, <a href="https://defensescoop.com/2026/04/03/palantir-maven-feinberg-directive/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> DefenseScoop.

Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.

Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.

Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.

En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Först skickar vi vapen &#8211; därefter planerar vi svenskarnas massgravar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/forst-skickar-vi-vapen-darefter-planerar-vi-svenskarnas-massgravar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Aug 2026 16:14:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kommentar]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Nyheter]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[vapen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238095</guid>

					<description><![CDATA[Två artiklar i samma tidning kan ibland säga mer än hundra högtidstal.

På Dagens Nyheters ledarsida <a href="https://www.dn.se/ledare/oscar-jonsson-ryssland-lar-sig-fran-misstagen-i-ukraina-och-forbereder-sig-for-nasta-krig/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Oscar Jonsson att Ryssland lär sig av misstagen i Ukraina och förbereder sig för nästa krig. Några sidor längre fram möter läsaren beskedet att Sverige ska kunna begrava minst 500 000 människor om kriget kommer.

Först målar man upp den ryska krigsmaskinen. Sedan räknar man gravarna.

Mats Nilsson sammanfattar vansinnet träffande i ett inlägg på X: "Sverige är ett dårhus." Vilken del av verkligheten gör orden orimliga?
<blockquote>Kriget presenteras som oundvikligt, upprustningen som ansvarsfull och massgravarna som praktisk beredskap.</blockquote>
Någonstans på vägen försvinner den mest självklara frågan: Vem arbetar lika målmedvetet för att stoppa utvecklingen?

<strong>Sverige nöjer sig inte längre</strong> med att skicka hjälmar, skyddsvästar och äldre materiel. Regeringen har växlat upp från donation till produktion och lagt en miljard kronor på ukrainsk tillverkning av långdistansrobotar och långdistansdrönare.

Totalt har det svenska militära stödet vuxit till omkring 128 miljarder kronor. Ramen för 2026 och 2027 uppgår till ytterligare 80 miljarder, <a href="https://www.government.se/government-policy/swedens-support-to-ukraine/military-support-to-ukraine/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> regeringen.

Miljarderna rullar. Produktionslinjerna växer. Räckvidden blir längre.

Politikerna kallar varje steg för stöd till Ukrainas försvar. Samma politiker undviker gärna nästa led i resonemanget: långdistansvapen flyttar kriget långt bortom fronten och gör rysk infrastruktur, ryska städer och till sist ryska civila till en del av slagfältet.

Ingen öppen källa knyter svenska pengar till en viss attack mot Moskva. Sambandet är politiskt: Sverige finansierar vapenkategorin samtidigt som Ukraina snabbt bygger ut förmågan.

<strong>Moskvaregionen utsattes den 16 augusti</strong> för vad som kan ha varit krigets största ukrainska drönarattack. Ryska myndigheter uppgav att 600 drönare riktades mot regionen och att minst sex människor dödades i Ryssland. Experter ifrågasätter antalet drönare, men branden i ett 250 000 kvadratmeter stort lager utanför Moskva gick inte att prata bort.

Ukraina hävdade att lagerkedjan användes för militär logistik. Vanliga ryska företag förvarade samtidigt varor i byggnaderna. Ukrainas militär uppgav enligt <a href="https://www.theguardian.com/world/2026/aug/16/ukrainian-drone-attack-on-russia-wildberries-warehouse-fire" target="_blank" rel="noopener nofollow">The Guardian</a> att attackerna skulle skada den ryska ekonomin och påverka vanliga ryssar ekonomiskt.

Läs den meningen en gång till.

Västvärlden säger sig försvara en internationell ordning där civila ska skyddas. Samtidigt applåderar samma väst en strategi som uttryckligen ska göra vardagen dyrare och otryggare för vanliga människor i Ryssland.
<blockquote>Man kan inte massproducera räckvidd, flytta kriget mot Moskva och sedan spela förvånad när Moskva svarar.</blockquote>
Ryssland bär ansvar för sina angrepp mot Ukraina. Men två felaktigheter skapar ingen klok strategi – bara fler begravningar.

<strong>Nato utlovade 70 miljarder euro</strong> till Ukraina under 2026 och prioriterar långräckviddig precisionsbekämpning, obemannade system och växande militär produktionskapacitet.

Vapnen ska nå längre. Fabrikerna ska leverera snabbare.

Varför skulle Ryssland acceptera en sådan utveckling utan motdrag?

Västliga säkerhetstjänster har redan varnat för ryska sabotage-, cyber- och påverkansoperationer i Europa. En kartläggning från <a href="https://www.csis.org/analysis/russias-shadow-war-against-west" target="_blank" rel="noopener nofollow">CSIS</a> visar att många mål haft koppling till stödet för Ukraina och att misstänkta ryska sabotageangrepp i Europa nästan tredubblades mellan 2023 och 2024.

Bevisläget varierar, och varje brand eller kabelskada är inte rysk vedergällning. Mönstret borde ändå dämpa den mest entusiastiske krigsivraren.

Väst har redan gjort europeisk mark till logistisk bas, träningsområde, vapenfabrik och underrättelseplattform för kriget. Ryska motåtgärder på samma europeiska mark kommer därför knappast som en blixt från klar himmel.

<strong>Mitt i denna upptrappning</strong> <a href="https://www.dn.se/varlden/minst-500-000-svenskar-ska-kunna-begravas-vid-krig/" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> Bonnierägda DN hur Sverige ska kunna begrava 500 000 människor vid krig. Svenska kyrkan behöver hjälp från andra aktörer och möjligen från allmänheten för att klara uppgiften.

Praktisk beredskap är bra. Krigshets, paranoia och skitsnack icke så.

Det säger en hel del om ett land när det i diverse narrativstyrda kanaler 111 gånger per dag återkommande propageras för ett kommande krig och ockupation istället för nedtrappning och fred.

Var finns miljardpaketet för diplomati? Var finns produktionsmålen för avspänning? Vilket statsråd reser Europa runt och kräver vapenvila med samma frenesi som andra kräver fler robotar?

Våra makthavare talar gärna om ansvar. Ansvar betyder dock mer än att beställa vapen, förstärka skyddsrum och mäta kyrkogårdsmark. Verkligt ansvar kräver också förmågan att bromsa innan hela maskineriet skenar.
<blockquote>Sverige har en plan för vapnen och en plan för gravarna – men ingen hörbar plan för freden.</blockquote>
Mats Nilsson frågar om svenska opinionsbildare och politiker förstår risken för ett tredje världskrig och en kärnvapenkatastrof. Frågan förtjänar ett svar som rymmer mer än ännu ett försvarsanslag.

Kanske borde vi sluta behandla varje fredskrav som naivitet och varje varning för upptrappning som rysk propaganda. Kanske borde någon påminna regeringen om att politikens främsta uppgift inte är att administrera katastrofen efteråt.

Politiken ska förhindra katastrofen. Inte skynda på den.

&#160;

<em>Jan Sundstedt</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Vi behöver inte vara naiva”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/vi-behover-inte-vara-naiva-nato-spionage/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Aug 2026 12:03:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Säpo]]></category>
		<category><![CDATA[spionage]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237981</guid>

					<description><![CDATA[Nu när vi är medlemmar i Nato har det blivit ännu enklare att spionera på oss, och dessutom avslöjar vi själva mer information till andra Nato-länder. Det kan visa sig vara farligare för oss än något annat hot.

Många länder bedriver spionage i Sverige. Bland annat även de stater som vi vanligtvis betraktar som vänner.

— <em>Det finns inga riktiga vänner – det finns bara intressen</em>, sade den tidigare Säpo-chefen Anders Thornberg en gång.

Norge är medlem i Nine Eyes-alliansen och förser USA med avgörande underrättelser. Det är inte utan anledning som Norge kallas ”Pentagons ögon och öron i norr”.

På senare tiden har Norges regering utökat Politiets sikkerhetstjeneste (PST) och polisens befogenheter, vilket har gett dem rätt att lagra öppna nätdata i fem år och lagstadgad tillgång till IP-trafikdata i förebyggande syfte.

Tidigare har det framkommit att Norge använt NSA:s teknik för potentiellt olaglig spionverksamhet. En bas vid namn VICTORY GARDEN, norr om Oslo, samlade i hemlighet in uppgifter om telefonsamtal och e-postmeddelanden mellan laglydiga norrmän och deras vänner, familjer eller kollegor i utlandet. Allt detta väcker oro.

Det råder inget tvivel om att Norge spionerar på sina grannländer, i synnerhet på Sverige, och att denna information överlämnas vidare till USA. Så har det alltid varit, både när Sverige var neutralt och nu när vi blivit ännu mer tillgängliga för andra underrättelsetjänster inom Nato.

&#160;

<em>Martin Kjellstrand, Stockholm</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sju av tio tyskar saknar förtroende för Bundeswehr</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sju-av-tio-tyskar-saknar-fortroende-for-bundeswehr/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Jul 2026 09:49:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bundeswehr]]></category>
		<category><![CDATA[försvar]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Yougov]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235898</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sju av tio tyskar saknar förtroende för att Bundeswehr skulle kunna skydda landet vid ett angrepp, enligt en ny YouGov-mätning.</strong>

I undersökningen svarade 70 procent av de tyska deltagarna att de inte tror att de väpnade styrkorna är tillräckligt starka för att slå tillbaka ett angrepp. Mätningen omfattade 2 079 vuxna i Tyskland och genomfördes mellan den 17 juni och den 1 juli, enligt YouGovs internationella undersökning.

Tyskland hade den lägsta tilltron till de egna väpnade styrkorna bland de sju länder som ingick i mätningen. I Polen svarade omkring 57 procent att de inte hade förtroende för sin försvarsförmåga. Motsvarande andel var 53 procent i både Storbritannien och Australien samt 48 procent i Kanada.
<h3>Motstånd mot hur en upprustning ska betalas</h3>
Samtidigt svarade 40 procent av de tyska deltagarna att landet lägger för lite på försvaret. Men en klar majoritet sade nej till flera sätt att finansiera högre försvarsutgifter: 77 procent motsatte sig höjda skatter, 62 procent ville inte se nedskärningar i offentlig service och 59 procent avvisade ökad statlig upplåning.

Skillnaden mellan synen på försvarsmaktens kapacitet och viljan att betala för en utbyggnad framträder därmed tydligt i mätningen. I Frankrike uppgav 52 procent att de hade förtroende för sin försvarsmakt, medan andelen i USA var 77 procent.

Undersökningen publiceras i en tid då Tyskland har aviserat en utbyggnad av sina väpnade styrkor och höjda försvarsutgifter. Debatten om upprustningens omfattning och finansiering fortsätter samtidigt i landet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Skrämselpropaganda och det ryska hotet – perfekt underlag för storrån”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/skramselpropaganda-ryska-hotet-upprustning-storran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Jul 2026 13:28:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Andi Olluri]]></category>
		<category><![CDATA[Mark Rutte]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[propaganda]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[upprustning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235624</guid>

					<description><![CDATA[Den dominanta synen, tvärs igenom det politiska spektrumet, är att NATO:s och Sveriges upprustning är en konsekvens av ett hot utifrån. Jag vill istället visa att “hotet”, säg från Ryssland, är något inte ens de högsta militära kretsarna i Väst egentligen tror på. I stället används det för att påtvinga befolkningen annars impopulära upprustningsreformer, som i praktiken innebär att staten tar skattebetalarnas resurser och ger dem som bidragsskänk åt elitinvesterare.

<em>(Detta baseras på en föreläsning från våren 2026)</em>

Det mest grundläggande faktumet om Västs och NATO:s upprustning är att den haft så gott som noll relation till något faktiskt externt hot mot oss. Men det är förstås ingen passande slutsats när man ska sno hundratals miljarder från befolkningen.

Alltså varnade Mark Rutte för att “Vi är Rysslands nästa mål. Och vi befinner oss redan i fara … många förstår inte brådskan. Och för många tror att vi har tiden på vår sida. Det har vi inte” – “nu är vi säkra, men det kommer vi inte att vara fem år från nu”. Därför måste vi rusta upp, annars “bör ni ta kurser i ryska språket eller flytta till Nya Zeeland”. På motsvarande sätt förklarade EU:s utrikeschef Kaja Kallas att Ryssland “kan förbereda en attack inom kommande år”, och därför måste “en enorm upprustning av europeisk försvarskapacitet ske under kommande år”.

Media är inte ett dugg annorlunda, där liknande uttalanden återges som “nyheter” och indignerade ledartexter varnar för att upprustningen sker för långsamt, för lite, för sent.
<h3>Underrättelsebedömningar tonas ned</h3>
Men västerländska underrättelseexperter är väl medvetna om att det är en lögnaktig ploj. Låt mig välja bara ett mikroskopiskt litet urval.

U.S. Intelligence Community, de samlade 16 amerikanska underrättelsemyndigheternas gemensamma organ, noterade att “Sannolikheten för att Ryssland i närtid ska attackera ett Natoland bedöms vara extremt liten”, “ryska ledare än så länge har undvikit att vidta åtgärder som vidgar konflikten i Ukraina bortom Ukrainas gränser” (juli 2023). The New York Times rapporterade sommaren 2024: “Under hela kriget har amerikanska ämbetsmän dragit slutsatsen att Vladimir V. Putin inte vill expandera kriget bortom Ukrainas gränser”.

I en mycket detaljerad studie om det ryska hotet mot Europa, skrev Anatol Lieven och George Beebe – respekterad västerländsk Rysslandsexpert från brittiska och amerikanska UD, respektive CIA:s tidigare Rysslandsexpert – om “det ryska anfallshotet” mot Europa: “ryska avsikter och militära kapaciteter visar att denna uppfattning är farligt felaktig. Ryssland har sannolikt varken kapacitet eller avsikt att inleda ett anfallskrig mot NATO-medlemmar”.

Anatol Lieven påpekade därför:

Varningarna om ett kommande krig mellan Ryssland och Väst har nått en feberyra i Europa och Storbritannien. Den explicita avsikten med dessa är att skapa allmänt stöd för massiv upprustning bland befolkningen … Chanserna att en attack kommer att ske på grund av en planerad rysk invasion av ett NATO-land är minimala: Ryssland utgör helt enkelt inget hot mot EU eller NATO.

Och så här kan man lätt fortsätta exemplifiera. Alexus Grynkewich – tidigare verksamhetschef för den amerikanska generalstaben samt chef för US European Command – sade nyligen apropå en framtida rysk attack: “jag tror inte att det är något de planerat att göra. De vet hur starkt Nato är, och det avskräcker”.
<blockquote>Ryssland utgör helt enkelt inget hot mot EU eller NATO.</blockquote>
Om man är en verkligt fanatisk tidningsläsare med förstoringsglas kan man kanske ha stött på liknande uttalanden i svensk press.

Alltså förklarade Sveriges tidigare överbefälhavare Micael Bydén, i september 2023 (då Ryssland betraktades som relativt starkt): “Eftersom stora delar av Rysslands konventionella militära förmåga är uppbunden i Ukraina utgör deras armé och markstridskrafter inte något hot”. Hans efterträdare, Michael Claesson, fick frågan “om Ryssland vill starta krig mot Nato”, och svarade: “Jag svarar nej. Aldrig. De vet att om de slåss mot Nato så förlorar de. Det vet de”.

På motsvarande vis förklarade Robert Dalsjö, underrättelseexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, att Ryssland “har händerna fulla med kriget i Ukraina som har gått väldigt illa och där de har kört fast, så de har inte resurser för någon större militär markering” mot Sverige eller övriga Europa.

Faktum är att västerländska eliter vältrar sig i lycka och skadeglädje över den ryska arméns inkompetens. Allesammans jublar över “Rysslands värdelösa” förmåga ens i de bästa scenarier i ukrainakriget, med Jeremy Shapiros ord (Europaexpert och tidigare rådgivare åt amerikanska State Department).

Det västerländska propagandasystemet har därmed en svår uppgift att tackla: hitta ett sätt att framställa Ryssland som ett existentiellt hot mot hela Europa, samtidigt som vi nästan svimmar av skratt och hån över deras patetiskt usla militära prestationer, och oförmåga att ta över bondbyar bara mil från sin egen gräns.

Det avslöjar att västerländska ledare och planerare vet om att hotet mot oss från en fiende som militärt och ekonomiskt är en bråkdel så stark som EU, för att inte tala om NATO, i själva verket är påhittat. Men domedagsprofetior om en förestående rysk attack mot oss, slaviskt upprepade i media, måste ändå fortsätta.
<h3>Upprustning kräver ett övertygande narrativ</h3>
Det krävs inget geni för att lista ut anledningen till varför det fortsätter – till och med intensifieras. Det beskrivs av elit-businesspressen, såsom av Dagens Industris krönikör och vd för Timbro, PM Nilsson. Han förklarade att ett uppsvällt ryskt hot i det allmänna psyket presenterar “en perfekt öppning för en intelligent upprustning”. Då spelar det ingen roll om “Ryssland är nedslitet militärt, ekonomiskt och socialt”. “Nordens samlade BNP är större än Rysslands”, sade han, och förklarade: “Ändå beskriver den svenska statsledningen läget som ‘det allvarligaste sedan andra världskriget’. Hur går det ihop? Svaret är att beskrivningen mer är en uppmaning till upprustning och mindre en hederlig analys”. “De ryska påverkanskampanjerna”, fortsatte Nilsson, “är ett fiasko, särskilt i Sverige och Finland. Varje operation får motsatt effekt”.

Den ledande experten på europeisk strategi, professor Catherine de Vries, förklarade på liknande sätt att “upprustningen av kontinenten är dyr” för befolkningen och svår att genomföra av naturliga skäl. Enorma välfärdsbesparingar genomförs i hela Europa och förmyndarstatens generösa bidrag åt elitinvesterare (försvar) kan riskera massprotester. Så “för att kunna genomföra” upprustning på allmänhetens bekostnad “måste europeiska ledare skapa ett övertygande narrativ som ingjuter både en känsla av den brådskande faran och behovet av uppoffringar” i välfärd och ekonomisk jämlikhet “för att möta denna fara”.

Det finns nu en massiv industri bestående av medier, PR-byråer, “expertinstitut” och lobbyister som är inriktad på propaganda för att “bygga folkligt stöd för upprustning” utan “en politisk motreaktion”, vilket måste innefatta propaganda “från teatrar, författare, filmproducenter” och såklart “experter” som “presenterar en bra story om varför försvarsutgifter är nödvändiga”, och därigenom “designade för att nå befolkningen utanför säkerhetsetablissemanget” (Center for European Reform).
<h3>Ukraina som lönsam investering</h3>
För övrigt är det samma dynamik som gäller för vårt proxykrig mot Ryssland via Ukraina. Det har varit extremt funktionellt för oss, vilket förklarar varför Väst gjort allt som stått i dess makt för att förlänga kriget och blockera alla potentiella slut till kriget, såsom noggrant dokumenterats.

Att beväpna Ukraina, för att citera Stoltenberg från 2024,

är en bra affär, eftersom vi genom att använda endast en bråkdel av USA:s försvarsbudget kunnat markant förstöra och nöta ned den ryska armén, och därför bör vi fortsätta [skicka vapen], och därtill – inte minst – spenderas det mesta av dessa pengar i USA; vi köper amerikanska vapen för att stödja Ukraina.

“Att bistå Ukraina har varit en enorm investering för USA och NATO”, förklarade den ledande geostrategen professor Hal Brands, som erkände att detta är “ett hänsynslöst proxykrig mot en sårbar rival” med en ukrainsk “murbräcka”: “Så kallat stöd till Ukraina går egentligen åt att försörja amerikansk militär … Det har pumpat pengar direkt i Amerikas ekonomi - mer än 120 miljarder dollar av stöd till Ukraina har gått till amerikanska bolag”.

Dessutom, påpekade Brands, är konflikten extremt gynnsam eftersom Ukraina “dödar och dör” för vår skull: “Konflikten i Ukraina har varit ett av de absolut framgångsrikaste proxykrigen i historien. Genom att skicka pengar, vapen och underrättelser har” Väst dödat hundratusentals “ryska trupper. Moskva har förlorat tusentals stridsvagnar och åratal av militär modernisering. Det är denna sorts förstörelse Pentagon hade hoppats på i en direkt konfrontation - och man har åstadkommit det bara med en bråkdel av USA:s årliga militära budget, och utan att förlora en enda soldat i strid”. “För Ukraina”, avslutade Brands, “har krigets kostnader varit hemska. För USA däremot kunde de strategiska vinsterna inte vara bättre”.

Då och då kan läsaren av propaganda belönas av guldklimpar, såsom när The Washington Post ganska ärligt beskrev proxykriget som “en uttänkt, kallblodig strategi för USA – att nöta ned fienden till ett lågt pris för Amerika, medan ukrainarna betalar slaktarens kostnad”.

Det är helt naturligt att västerlänningar måste omsorgsfullt isoleras från sådana opassande fakta, så att vi bekvämligt kan finansiera denna “kallblodiga strategi” och låta ukrainska änkor och pojkar “betala slaktarens kostnad”.

Notera att 100 procent av utbildade västerlänningar betraktar detta som “stöd” för Ukraina, en monumental succé i propagandans annaler, helt klart.
<h3>En historisk modell för resursöverföring</h3>
Nå, användningen av skrämselpropaganda för att hålla befolkningen i schack och berika eliter är inget nytt: det är en standardteknik historiskt sett för att blåsa liv i ekonomin och koncentrera befolkningens resurser hos en liten klick mäktiga regenter. För det behövs snabbt föråldrat högteknologiskt slöseri (försvar), som alltid behöver förnyas via statens generösa hand, och skrämselpropaganda för att få befolkningen att gå med på det.

Roberto Gonzalez, ledande amerikansk forskare om upprustning och det militärindustriella komplexet, uttryckte situationen passande i den kanske mest detaljerade akademiska studien om upprustningsstrategier. “Genom denna process kan miljarder åter miljarder skattepengar enkelt skyfflas till privata bolag under förevändningen av rikets säkerhet”.

Det första kalla kriget tjänar som en användbar jämförelse till den nuvarande situationen, men det finns dessutom andra historiska skeenden som är värda att beakta. Till exempel skapandet av den amerikanska militariserade staten 1947 och implementeringen av säkerhetsinitiativ omedelbart efter elfte september 2001, vilka ledde till skapandet av nya hot, nya institutioner för att bekämpa dem och en kampanj för att mobilisera allmänheten genom rädsla.
<blockquote>Genom denna process kan miljarder åter miljarder skattepengar enkelt skyfflas till privata bolag under förevändningen av rikets säkerhet.</blockquote>
Kort sagt: staten är en bidragsgenerator åt Big business. Men när befolkningen har historiskt låga ersättningar, samtidigt som staten urholkar välfärden på punkt efter punkt och är skuldsatt som aldrig förr, är det svårt att övertyga den att ge ifrån sig sina redan knappa resurser åt superrika elitinvesterare. Därför måste man skrämma vettet ur dem, och maskera stölden som “försvar” och “avskräckning”. Det är ett av NATO:s just nu pågående huvudprojekt. Det är grunden för upprustningen just nu.

&#160;

<em>Andi Olluri</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mette Frederiksen: Danmark redo att försvara Grönland mot USA</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/mette-frederiksen-danmark-forsvara-gronland-usa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 07:39:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Grönland]]></category>
		<category><![CDATA[Mette Frederiksen]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234896</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Danmarks statsminister Mette Frederiksen säger att Danmark är redo att försvara hela kungariket – även om hotet skulle komma från USA.</strong>

USA måste respektera Konungariket Danmarks territoriella integritet och suveränitet. Det sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen på onsdagen inför Natomötet i Ankara, rapporterar <a href="https://24nyt.dk/mette-f-danmark-er-klar-til-en-krig-mod-usa/" target="_blank" rel="noopener nofollow">24NYT</a> med hänvisning till Børsen.

Uttalandet kommer efter nya besked från Donald Trump om Grönland, där frågan om amerikanska anspråk på ön åter aktualiserats.

På en direkt fråga om Danmark vid behov skulle försvara Grönland militärt mot USA svarade Frederiksen att Danmark är berett att försvara hela riket.

— <em>Självklart är Danmark redo att försvara Konungariket Danmark. Vi menar allvar</em>, sade Mette Frederiksen enligt den danska rapporteringen.

Hon betonade också att Danmark har ”röda linjer” när det gäller den territoriella integriteten och att dessa inte kommer att ändras på grund av Trumps uttalanden.

Grönland är en självstyrande del av det danska kungariket. Frågan har återkommande skapat spänningar mellan Köpenhamn och Washington sedan Trump under sin första presidentperiod öppet talade om att <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-gronland-ar-amerikanskt-territorium/">USA ville köpa ön</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nato väljer Saabs GlobalEye i ny miljardaffär</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/nato-valjer-saabs-globaleye-miljardaffar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 10:04:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[försvar]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsindustrin]]></category>
		<category><![CDATA[GlobalEye]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Saab]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Nato-medlemskap]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234740</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nato går vidare med Saabs radarspaningsplan GlobalEye. Den väntade miljardaffären beskrivs som en framgång för svensk försvarsindustri – men innebär också att Sverige knyts ännu tätare till krigsalliansens militära infrastruktur.</strong>

Uppgifterna rapporterades först av <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svt-erfar-nato-koper-spaningsplanet-global-eye-fran-saab" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a> och bekräftades under tisdagen i samband med Natos toppmöte i Ankara. Enligt <a href="https://www.saab.com/newsroom/press-releases/2026/nato-selects-saabs-globaleye" target="_blank" rel="noopener nofollow">Saab</a> ska Nato nu inleda formella förhandlingar om att köpa upp till tio GlobalEye-system.

Nato ska ersätta sin äldre flotta av radarspaningsplan. Enligt regeringen har alliansen valt GlobalEye som sitt nya system för luftburen radarövervakning och stridsledning, AWACS.

Saab betonar att något kontrakt ännu inte är undertecknat och att bolaget inte har fått någon order kopplad till beskedet. Förhandlingarna ska föras med Natos upphandlingsmyndighet NSPA.
<h3>Kan övervaka stora områden</h3>
GlobalEye bygger på ett Bombardier Global 6500-flygplan och kombinerar Saabs Erieye ER-radar med sensorer och system för ledning och kontroll. Enligt Saab kan systemet övervaka stora områden i luft, till havs och över land.

SVT uppger att affären omfattar minst en handfull plan och beskrivs som både omfattande och prestigefylld. Natos befintliga radarspaningsplan är baserade i Tyskland och hör till de förmågor som ägs och drivs gemensamt av alliansen, snarare än av enskilda medlemsländer.

Sverige har sedan tidigare beställt två GlobalEye-plan till Försvarsmakten. Även Frankrike och Förenade Arabemiraten har beställt systemet, medan Kanada har visat intresse.
<h3>Regeringen välkomnar beslutet</h3>
Statsminister Ulf Kristersson beskriver beskedet som en stor dag för svensk försvarsindustri. I ett <a href="https://www.government.se/press-releases/2026/07/nato-selects-saab-globaleye-airborne-warning-and-control-system/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uttalande</a> framhåller regeringen att affären kan ge jobb och tillväxt i Sverige, både hos Saab och svenska underleverantörer.

Regeringen lyfter också fram att Sverige bidrar till Nato genom teknisk innovation, försvarsindustriellt samarbete och ökad interoperabilitet inom både Nato och EU.
<h3>Djupare bindning till Nato</h3>
Affären kan samtidigt ses som ännu ett steg i Sveriges snabba inordning i Nato efter medlemskapet. Det handlar inte bara om export av ett svenskt försvarssystem, utan om att svensk industri blir en central leverantör till en av alliansens gemensamma militära kärnförmågor.

GlobalEye ska stärka Natos förmåga att upptäcka och följa hot över mycket stora områden. Därmed får Sverige också en tydligare roll i den militära infrastruktur som knyter samman medlemsländerna i praktiken.

För regeringen och Saab är beskedet en prestigeaffär. För kritiker av Nato-medlemskapet visar den samtidigt hur snabbt svensk försvarsindustri, materielplanering och säkerhetspolitik vävs in i krigsalliansens långsiktiga militära system.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Medvedev: Finland har blivit ryskt kärnvapenmål</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/medvedev-finland-ryskt-karnvapenmal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 Jul 2026 07:12:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Alexander Stubb]]></category>
		<category><![CDATA[Dmitrij Medvedev]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[kärnvapen]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234584</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Finland nu finns med på Rysslands lista över kärnvapenmål efter att landet lättat på sitt tidigare kärnvapenförbud.</strong></p>
<p>Uttalandet gjordes i ett inlägg på X sedan Finlands riksdag i juni röstat för att ändra landets regler för kärnvapen. Beslutet innebär att kärnvapen kan föras in, transporteras och innehas i Finland om landets försvar kräver det.</p>
<p>”Finland har upphävt sitt förbud mot att hysa kärnvapen. Vad förändrar det för finländarna? Bara en liten sak: deras land står nu på Rysslands lista över kärnvapenmål. Gläd er, Finland, ni har uppnått maximal säkerhet”, skriver Medvedev.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Finland has lifted its ban on hosting nuclear weapons. What does that change for the Finns? Just one minor thing: their country is now on Russia's nuclear target list. Rejoice, Finland, you’ve reached peak security!</p>
— Dmitry Medvedev (@MedvedevRussiaE) <a href="https://x.com/MedvedevRussiaE/status/2072763644144730172?ref_src=twsrc%5Etfw">July 2, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<p>Medvedev är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och hans varning innebär att Finland uttryckligen pekas ut som ett möjligt mål för ryska kärnvapen. Beskedet kommer efter att Finland gick med i Nato 2023, efter Rysslands invasion av Ukraina, och därefter stegvis anpassat sin försvarspolitik till alliansens kärnvapendoktrin.</p>
<p>Den finska riksdagen röstade med 125 röster mot 61 för lagändringen. Finlands försvarsminister Antti Häkkänen har beskrivit beslutet som nödvändigt för landets säkerhet och för att Finland fullt ut ska kunna omfattas av Natos avskräckning.</p>
<p>Finlands president Alexander Stubb har samtidigt sagt att landet inte avser att placera kärnvapen på finskt territorium i fredstid. Enligt <a href="https://www.stripes.com/theaters/europe/2026-06-18/finland-nuclear-weapons-22004250.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">Stars and Stripes</a> har lagändringen i stället motiverats med att Finland måste kunna delta i alliansens försvarsplanering om säkerhetsläget kräver det. Medvedevs varning visar dock att beslutet också kan ha gjort Finland mer utsatt i en kärnvapenkonflikt mellan Ryssland och Nato.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Statsvetare: Ukraina används för att försvaga Ryssland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/diesen-ukraina-forvaga-ryssland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Jul 2026 16:19:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Glenn Diesen]]></category>
		<category><![CDATA[Mike Pompeo]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234382</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Den norsk-brittiske statsvetaren Glenn Diesen hävdar att västmakternas Ukrainapolitik i grunden handlar om att försvaga Ryssland – inte om att nå fred. I ett inlägg på X använder han ett uttalande från USA:s tidigare utrikesminister Mike Pompeo som utgångspunkt för sin kritik.</strong></p>
<p>Pompeo skriver i det inlägg som Diesen hänvisar till att det enda acceptabla slutet på kriget är ”Rysslands nederlag” och att det ligger i USA:s ”djupa strategiska intresse” att ge Ukraina det stöd som krävs för att vinna kriget.</p>
<p>För Diesen visar formuleringen den strategiska logik som han menar har präglat västvärldens agerande sedan maktskiftet i Kiev 2014. Enligt honom har konflikten inte behandlats som en fråga om ukrainsk fred och säkerhet, utan som ett verktyg för att försvaga en större geopolitisk rival till Nato.</p>
<h3>”Målet var aldrig fred”</h3>
<p>Diesen skriver att detta är skälet till att västmakterna stödde maktskiftet i Kiev 2014, trots att man enligt honom visste att utvecklingen kunde utlösa krig och trots att stödet för Nato-medlemskap i Ukraina då var begränsat.</p>
<p>”Detta är varför de störtade regeringen i Kiev 2014, trots att de visste att det sannolikt skulle utlösa krig och trots att endast en liten minoritet av ukrainarna ville ha Nato-medlemskap”, skriver Diesen.</p>
<p>Han hävdar även att fredsinitiativ har saboterats under en längre tid och att grundläggande diplomati har trängts undan sedan 2022. Enligt Diesen har vapenleveranser beskrivits som vägen till fred, samtidigt som förhandlingar och kompromisser har avfärdats.</p>
<p>”Detta är varför de har saboterat varje fredsavtal i tolv år. Detta är varför Nato skanderar att vapen är vägen till fred, och grundläggande diplomati har bojkottats sedan 2022”, skriver han.</p>
<h3>Kritiserar fortsatt stöd till Kiev</h3>
<p>Diesen riktar också kritik mot det fortsatta ekonomiska och militära stödet till Kiev. Han beskriver Ukraina som ett korrupt system och hävdar att västliga regeringar håller president Volodymyr Zelenskyj kvar vid makten trots sviktande popularitet.</p>
<p>Han skriver att väst ”pumpar miljarder in i ett korrupt system” och samtidigt jagar ukrainska värnpliktiga. Diesen menar också att politiska och mediala aktörer fortsätter att framställa Ukraina som framgångsrikt i kriget, trots att utvecklingen på slagfältet enligt honom pekar i motsatt riktning.</p>
<p>”Detta är varför de låtsas att Ukraina vinner trots att all evidens indikerar motsatsen”, skriver han.</p>
<p>Utspelet ligger i linje med Diesens återkommande kritik mot Nato-expansionen och västvärldens roll i Ukraina. Han har under flera år argumenterat för att konflikten bör förstås som en del av en större säkerhetspolitisk uppgörelse mellan Nato och Ryssland.</p>
[caption id="attachment_174060" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/02/Pompeo-Bolton-Trump.jpg"><img class="size-medium wp-image-174060" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/02/Pompeo-Bolton-Trump-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> USA:s utrikesminister Michael R. Pompeo deltar i en presskonferens tillsammans med USA:s president Donald J. Trump i anslutning till Natos utrikesministermöte i Bryssel, Belgien, den 12 juli 2018. Foto: U.S. Department of State[/caption]
<h3>Pompeos formulering blir utgångspunkt</h3>
<p>Den bild som Diesen hänvisar till visar Pompeos X-inlägg, där den tidigare amerikanske utrikesministern skriver att ”det enda acceptabla slutet på detta krig är Rysslands nederlag”. Bilden visar även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tillsammans med USA:s president Donald Trump.</p>
<p>För Diesen blir Pompeos formulering ett uttryck för att kriget betraktas genom amerikanska strategiska intressen snarare än genom Ukrainas behov av fred.</p>
<p>”Målet var aldrig fred; det var att använda ukrainare som kanonmat för att försvaga en strategisk rival till Nato”, skriver Diesen.</p>
<p>Diesen gjorde sitt utspel efter att ha lyft fram Pompeos formulering om att Ryssland måste besegras och att fortsatt stöd till Ukraina ligger i USA:s strategiska intresse.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">This is why they toppled the government in Kiev in 2014, despite knowing it would likely trigger war and knowing that only a small minority of Ukrainians wanted NATO membership. This is why they have sabotaged every peace deal for 12 years. This is why NATO chants that…</p>
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) <a href="https://twitter.com/Glenn_Diesen/status/2072209782291738664?ref_src=twsrc%5Etfw">July 1, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
