nationaldagen – Nya Dagbladet

Sverige firar 500 år sedan segern i självständighetskriget

Isac Boman — Sat, 06 Jun 2026 05:00:00 +0000

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson (Vasa) till kung av riksdagen i Strängnäs. Händelsen markerade slutet på ett svenskt befrielsekrig - och även på den så kallade Kalmarunionen som hade bildats 126 år tidigare. Initialt var Kalmarunionen en gemensam uppgörelse mellan Sverige, Norge och Danmark, där de tre länderna skulle styras av en gemensam monark. Missnöjet med unionen växte dock i Sverige, och genom flera olika uppror försökte man med blandad framgång bryta sig loss ur unionen för att kunna välja egna självständiga kungar eller riksföreståndare - framom att lyda under härskare av dansk eller tysk härkomst. Svenskarna vägrade framförallt erkänna den danske Kristian II som kung av Sverige. I januari 1520 inledde Kristian därför en invasion av Sverige med tyska och danska trupper för att återerövra landet från den svenske riksföreståndaren Sten Sture den yngre och hans allierade. Kristians trupper och Sten Stures bondehär möttes vid Åsundens is utanför Ulricehamn, där den svenska hären förlorade och Sten Sture skadades svårt och avled snart därefter. Utan ledare kapitulerade snart Stockholm och andra svenska bastioner. Med hjälp av sina utländska soldater och hot om mer våld blev Kristian krönt till svensk kung i november 1520.

Stockholms blodbad

Kristian II var dock inte av den förlåtande personlighetstypen. Efter en tre dagar lång kröningsfest valde han och hans rådgivare att ta tillfället i akt att avrätta sina politiska motståndare. Stora delar av den svenska aristokratin togs av daga i vad som för eftervärlden blivit känt som ”Stockholms blodbad”. [caption id="attachment_151701" align="alignnone" width="640"] Stockholms blodbad, avbildning från 1676.[/caption] Man bedömer att uppemot 100 personer avrättades mellan den 7 och 9 november. En av dessa var Gustav Vasas far – riksrådet och riddaren Erik Johansson (Vasa). Adelsmän halshöggs, borgmästare och rådmän hängdes och Sten Sture själv grävdes upp från sin grav och kastades på ett likbål i syfte att skända den unge riksföreståndaren. Efter massakern kom den danske kungen i Sverige att bli känd som "Kristian Tyrann". Gustav Vasa var själv inte på plats vid blodbadet. Han hade tagits som gisslan av danskarna redan 1518, efter slaget vid Brännkyrka, men hade året senare lyckats fly till tyska Lübeck. Han var efterlyst av danskarna och återkom inte till Sverige förrän i maj 1520, där han höll sig gömd hos sympatisörer. Vid sidan av hans far avrättades även två av hans morbröder och flera andra släktingar vid Stockholms blodbad, samtidigt som hans kvinnliga familj och släktingar fängslats i Köpenhamn och alla egendomar konfiskerats av Kristian. Eftersom Kristians motståndare avrättats fanns inte heller någon självklar ledare för att organisera ett fortsatt motstånd mot danskarna. Gustav Vasa hade dock bestämt sig för att ta saken i egna händer.

Gustav Vasa bygger en motståndsrörelse

Gustav Vasa inledde ett projekt att söka stöd av dalkarlarna. Dessa hade en lång historia av frihetskamp bakom sig och hedrade minnet av Engelbrekt Engelbrektsson som på 1430-talet genomfört ett uppror mot Kalmarunionens styre som tillfälligt pressade danska styrkor ut ur Sverige. Initialt ska dalkarlarna har varit mycket skeptiskt inställda till att ställa upp. När sändebud kom som berättade om kung Kristians agerande vid Stockholms blodbad, hur Sten Stures kropp skymfats och andra illdåd begåtts, ska man dock ha kommit på andra tankar. Till slut valde man att ställa sig bakom den unge Gustav som sin hövitsman. Man tilldelade honom en personlig livvakt på 16 man – vilket blev prototypen till Svea Livgarde. [caption id="attachment_151704" align="alignnone" width="516"] Avbildning av Gustav Vasa på Livrustkammaren, Stockholm.[/caption] Efter att inledningsvis ha intagit Falun och där tillfångatagit den danske fogden, fick motståndsrörelsen stöd från fler svenska landsändar och upprorshären växte i mantal. Även Gävle gick över till Gustav och ett antal svenska adelsmän, förbittrade över att deras släktingar avrättats i Stockholm, valde att ansluta sig till kampen mot det danska styret. Det största slaget vid Brunnbäcks färja utanför Avesta i Dalarna blev också en betydande svensk seger. Denna innebar att kung Kristian nu definitivt insåg att det svenska motståndet inte alls hade krossats i samband med blodbadet i Stockholm och att läget för hans styre nu var mycket allvarligt. Danskarna stärkte sin militära närvaro i ett försök att krossa upprorshären. Gustav Vasa fortsatte dock att göra framsteg och Västerås intogs, även om den danskvänliga styrkan på slottet inte gav upp förrän i januari 1522. Överlag var det mycket besvärligt för bondearmén att inta borgar och slott. I april 1521 hade Gustav Vasas full kontroll i Dalarna och hade stöd av Gästrikland, Västmanland och Närke. I augusti samma år erkändes han som Sveriges hövitsman och riksföreståndare i Vadstena – samtidigt som Kristians marionettregering flydde från Sverige. Kristian hade dock fortsatt stöd av adelsmän i Östergötland, Sörmland och Uppland - och de viktigaste svenska borgarna och slotten var fortfarande under dansk kontroll. För att erövra dessa köpte den svenska motståndsrörelsen in krigsskepp, kanoner och legosoldater från Lübeck och tack vare detta kunde man besegra en dansk flotta utanför Stockholm i november 1522.

Kung Gustav

1523 var det egentligen bara Stockholm och den då mycket viktiga staden Kalmar som fortfarande var under dansk kontroll. Kalmar intogs till slut den 27 maj. Gustav Vasa kröntes redan den 6 juni till Sveriges konung i Strängnäs, men det dröjde till 17 juni innan Stockholm kapitulerade. Kort därefter föll de sista danskkontrollerade borgarna i den finska delen av riket och Sverige var under definitiv svensk kontroll igen. [caption id="attachment_151700" align="alignnone" width="640"] Gustav Vasas intåg i Stockholm, av Carl Larsson.[/caption] Det dröjde till augusti 1524 innan Gustav Vasa och den i Danmark då avsatte kung Kristians efterträdare Fredrik I undertecknade fredsfördraget som kom att bli det formella slutet för kriget mellan de skandinaviska länderna. Det bestämdes då bland annat att Blekinge, Skåne och Gotland skulle förbli danska, att alla fångar på båda sidor skulle friges och att Sverige och Danmark förband sig att fortsättningsvis leva i fred som goda grannar. De historieintresserade är förstås väl medvetna om att verkligheten så småningom skulle komma att bli en annan.

En milstolpe i Sveriges historia

Gustav Vasas kröning till Sveriges konung den 6 juni är förstås särskilt symboliskt i kontexten av ett Sverige som vid tillfället i praktiken var ockuperat av en utländsk makt, som genom massmord och vapenmakt hade tagit kontrollen över landet. Gustav Vasa kom i historiens krönikor att bli en omstridd regent, men hans betydelse för Sverige och inverkan på svensk historia går knappast att underskatta. [caption id="attachment_151698" align="alignnone" width="640"] Gustav Vasas och hans drottningars grav i Uppsala domkyrka. Foto: Adville/CC BY-SA 3.0[/caption] Under kung Gustav övergav Sverige katolicismen till förmån för protestantismen och riket blev även en tydlig arvsmonarki som efterhand formades till en mer modern och centraliserad nationalstat. Under hans barnbarn Gustav II Adolf kom Sverige sedermera att bli ett av de mest inflytelserika länderna i Europa under den historiska epok som i Sverige skulle bli känd som "stormaktstiden", där Sverige kom att påverka den politiska och religiösa maktbalansen även på den europeiska kontinenten.

Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 6 juni 2023.

Kristerssons nationaldagshälsning: ”Vår plikt att hjälpa Ukraina”

Markus Andersson — Thu, 06 Jun 2024 10:51:44 +0000

Sveriges nationaldag markerar Gustav Vasas seger i befrielsekriget mot det utländska styret av landet och hur Sverige blev ett självständigt rike för drygt 500 år sedan. Statsminister Ulf Kristerssons fokus den 6 juni ligger dock inte på svenskhet, historia, arv eller traditioner – istället passar han på att lobba för fortsatt svenskt stöd till Ukraina och prisar det svenska Nato-medlemskapet. ”Vi är ett land där jämlikhet och jämställdhet är vägledande, tillsammans med fred och frihet. Hos oss är man fri att älska den man vill och barn har egna rättigheter”, förkunnar han i en debattartikel i skvallertidningen Aftonbladet. Men denna fred och frihet, hotas, menar statsministern, av ”det ryska invasionskriget i Ukraina” – och vad som än händer påstås det vara av yttersta vikt att Sverige inte drar ner på vapenleveranserna. ”Det ukrainska folket slåss inte bara för sin egen frihet, utan också för vår. Det är och förblir vår historiska uppgift som land att hjälpa Ukraina, så länge som det krävs”. Att det inte finns någon bortre gräns för hur mycket pengar och vapen Sverige ska leverera till Kiev, oavsett hur det påverkar det egna landet, har länge varit ett återkommande budskap som upprepats av svenska politiker. Enligt Kristersson är det ”legitimt att tycka olika om stora såväl som små politiska frågor” – däremot måste vi ”gemensamt stå upp för vårt lands frihet och säkerhet”.

"Nato gör Sverige tryggare"

”Ta kriget i Ukraina som exempel. I riksdagen är vi långt ifrån överens om allt – men vi enas om Ukraina. Förmågan att samlas som land i viktiga frågor är avgörande”, hävdas det. Kristersson påstår vidare att det nordiska ”samarbetet är bättre och djupare nu än kanske någon gång i modern tid” – och att detta beror på att ”vi sedan den 7 mars inte längre bara är goda vänner och grannar” utan även ”allierade i Nato”. ”Sverige har nu 31 allierade som lovar att försvara oss, på samma sätt som vi lovar att försvara andra medlemmar i Nato. Sverige blir tryggare och Nato starkare. Det är viktigt i en orolig tid”, deklarerar statsministern. ”Låt oss i dag också glädjas över att vi alla ha turen att bo här. Det är trots allt rätt få förunnat. Och oavsett om du är född här, om du har dina rötter i en annan del av världen eller om du just nu bor utomlands – ha en riktigt fin nationaldag!”, avslutar han sin nationaldagshälsning.

Obligatoriska medborgarskapsceremonier på nationaldagen

Jan Sundstedt — Wed, 05 Jun 2024 15:12:36 +0000

Sedan 2015 tvingas alla svenska kommuner att anordna särskilda medborgarskapsceremonier för de invånare som fått svenskt medborgarskap under året. Ceremonierna äger vanligtvis rum under kommunernas officiella nationaldagsfiranden – den kommunledning som helt väljer att avstå gör sig skyldig till brott. ”Alla kommuner ska bjuda in alla personer som är folkbokförda i kommunen och som under de senaste 18 månaderna blivit svenska medborgare”, skriver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på sin hemsida. Man har förvisso rätten att ”själva bestämma över ceremoniernas innehåll och anpassa den efter egna förutsättningar och förhållanden” – men några punkter måste ändå uppfyllas. ”Ceremonin ska förmedla budskapet att det svenska medborgarskapet är det viktigaste rättsliga förhållandet mellan medborgaren och staten, att medborgarskapet innebär friheter, rättigheter och skyldigheter och att medborgarskapet är en grund för folkstyrelsen och står för samhörighet med Sverige”, står det vidare att läsa. När Sölvesborgs kommun för några år sedan ställde in ceremonin fick man veta att man bröt mot lagen och att var skyldiga att fira de nya medborgarna. – En sådan ceremoni ska enligt Medborgarskapslagen hållas minst en gång varje år och det är inte frivilligt, deklarerade länsstyrelsens jurist Marita Svensson då.

"Hedersgäster vid firandet"

De allra flesta kommuner väljer dock att lyda och följa de uppsatta direktiven och kommer under morgondagen att göra medborgarskapsceremonierna till en huvudpunkt under det officiella nationaldagsfirandet. ”Det kommer bjudas på musikunderhållning, fikaförsäljning, korvgrillning, roliga aktiviteter för barn och en ceremoni för våra nya svenska medborgare”, skriver exempelvis Partille kommun. ”De nya svenska medborgarna i Uppsala kommun är hedersgäster vid firandet”, deklarerar ansvariga för Uppsalas nationaldagsfirande.

Rekordmånga nya medborgare firas på nationaldagen

Jan Sundstedt — Mon, 06 Jun 2022 08:51:15 +0000

2015 blev det lag på att alla Sveriges kommuner måste bjuda in och anordna ceremonier för invandrare som under de senaste 18 månaderna blivit svenska medborgare. I år är det rekordmånga ”nya svenskar” som firas – hela 89 000 personer. Att det är så många migranter som tilldelats svenska medborgarskap under 2021 beror dels på att Sveriges massinvandring var ovanligt storskalig under 2015-2016 och att det med internationella mått går ovanligt enkelt och snabbt att få medborgarskap när man väl fått uppehållstillstånd. Ceremonierna för att fira de nya medborgarna arrangeras enligt lag i samtliga kommuner. ”Många kommuner ordnar redan ceremonier för nya svenska medborgare. Men i och med lagstiftningen 1 april 2015 måste alla kommuner bjuda in alla personer som är folkbokförda i kommunen och som under de senaste 18 månaderna blivit svenska medborgare” står det att läsa på Sveriges Kommuners och Regioners hemsida. Kommunerna kan inte bestämma själva om de vill arrangera ceremonierna, men kan i viss mån besluta kring deras utformning – så länge man tydligt fokuserar på att informera om medborgarskapets skyldigheter och rättigheter samt hur medborgarskapet ”står för samhörighet med Sverige”. – Medborgarskapet är viktigt för känslan av delaktighet i det som händer i samhället, för känslan av gemenskap med andra i Sverige och en grund för demokratin, säger Göteborgs kulturnämnds ordförande Ann Catrine Fogelgren. – Ett medborgarskap innebär friheter, rättigheter och skyldigheter och är en stor händelse i många människors liv. Detta vill vi fira med en festlig ceremoni, fortsätter hon. På många håll i landet har nationaldagsfirandena också anklagats för att i praktiken allt mer fungera som politiskt korrekta jippon med mycket vag koppling till svensk historia, traditioner och nationalstaten. I många kommuner är det istället ”mångfalden” som står i fokus och ska uppmärksammas under dagen.

NyD bevakar demonstrationen under nationaldagsfirandet på plats i Stockholm – följ oss på Telegram!

Markus Andersson — Sun, 06 Jun 2021 09:43:54 +0000

Under dagen kommer Nya Dagbladet vara på plats i Stockholm och rapportera direkt från demonstrationen under nationaldagsfirandet via Telegram. – Även om regeringen nu annonserat om lättade restriktioner så kommer vi fortsätta att verka för frihet. Vår linje är fortfarande att alla restriktioner ska tas bort eftersom de skadar Sverige i stort. Argumentet "men det är ju så fritt i Sverige jämfört med andra länder" håller inte, har aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Vi måste jämföra med vad som är normalt, säger Filip Sjöström, arrangör. I Berzelii Park klockan 14.00 i Stockholm kommer man att samlas och fira Sveriges nationaldag under parollen ”Nationaldagen – För Frihet och Sanning”. Läs mer om demonstrationen här. Rapporteringen kommer att ske via Nya Dagbladets Telegramkanal t.me/nyadagbladet_se. Följer du oss inte där ännu? Lär mer här.

Frihetsrörelsen kallar till nationaldagsfirande i ny demonstration

Sofie — Tue, 01 Jun 2021 15:51:01 +0000

Frihetsrörelsen, som uppstått i kölvattnen av demonstrationen den 6 mars under parollen ”Tusenmannamarschen” och ”Första maj-tåget för frihet och sanning” på Filip Sjöströms initiativ, sammankallar nu åter till en ny demonstration för ett Sverige fritt från coronarestriktioner. I Berzelii Park klockan 14.00 i Stockholm på söndag kommer man fira Sveriges nationaldag under parollen ”Nationaldagen – För Frihet och Sanning”. Förra veckan gick regeringen ut med en femstegsplan för att lätta på coronarestriktionerna gradvis fram till hösten. Sjöström ställer sig dock ytterst tveksam till det socialdemokratiska styrets goda intentioner. – Min profetia är att vi aldrig mer igen kommer att få se ett fullt öppet samhälle utan restriktioner. Det enda sättet för att leva helt fritt är att skapa sin egen frihet - vilket är det Frihetsrörelsen verkar för. Jag hoppas jag har fel, säger han. Sjöström spår att restriktionerna kommer fortsätta i höst och att samhället kommer stängas ner igen när de vanliga sjukdomstopparna slår in och betonar med kraft att tydliga folkliga markeringar måste fortsätta göras för att säkra friheten i Sverige. – Även om regeringen nu annonserat om lättade restriktioner så kommer vi fortsätta att verka för frihet. Vår linje är fortfarande att alla restriktioner ska tas bort eftersom de skadar Sverige i stort. Argumentet "men det är ju så fritt i Sverige jämfört med andra länder" håller inte, har aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Vi måste jämföra med vad som är normalt, betonar han. Max Winter, medarrangör, påminner om att utvecklingen man ser från makthavarnas sida påminner mycket om hur det såg ut under sommaren förra året och att det är troligt att en liknande utveckling är att vänta i år igen. – Människor glömmer lätt, men efter den påstådda första vågen rullade in under våren så blev saker och ting lugnare och mycket mer öppna under sommaren det året. För att sedan åter eskalera under hösten med ”våg nummer två”. Hur kommer det att se ut denna höst? frågar han sig retoriskt. Winter uttrycker liksom Sjöström stark skepsis till huruvida svenskarna verkligen kommer att återfå sin frihet och misstänker att det snarare finns en politisk agenda i att ge människor andrum under sommaren. – Tar man för mycket frihet och rättigheter från folket för snabbt, så får man också en starkare respons, och det vill man helt klart undvika, bedömer han. Frihetsaktivisten efterlyser att se saken i ett betydligt längre perspektiv än de flesta gör i nuläget. – Utvecklingen i denna omställning vi står inför ser ut att pågå mellan 2020 och 2030, där 2025 är ett delmål för att skapa den totalitära globalistiska värld vi står inför. Vaccinpassen är ett tydligt tecken på att vi går i den riktningen, menar Winter. Trots att människor nu delvis pustar ut efter regeringens nya besked om lindringar av restriktionerna framhåller Winter samtidigt en krass verklighet som kräver aktiva insatser för att förändra. – Man ser tydligt att de flesta just nu pustar ut under sommaren. Som att de har hållit andan i över ett år sedan Covid-19 lanserades med förhoppning om att allt nu ska börja gå tillbaka till hur det var förut, konstaterar han. – Kommer vi någonsin komma tillbaka dit? Min övertygelse är att så inte är fallet. Vi är redan för långt igenom denna förändrings process. Ingen vet precis hur allt detta kommer att sluta. Men att vi är i en förändringen tidsålder är det svårt att förneka för någon.

”Korset i flaggan talar om Jesus”

Osignerad — Thu, 27 Jul 2017 13:21:31 +0000

Har du tänkt på att vår svenska flagga har ett kors som symbol? Jag har sökt lite på nätet om detta, och hittar knappt någonting om kristna förklaringar. Men självklart är det så att korset i den svenska flaggan beror på att Sverige en gång var ett kristet land. Det gula korset talar om att Jesus dog på korset men är nu uppstånden. Den blå färgen på flaggan talar om himlen där Jesus bor. Annars förklarar de flesta sidorna på nätet att de blågula färgerna i den svenska flaggan under lång tid har använts som svenska färger, bland annat i folkungaättens vapen som blev Magnus Ladulås kungavapen 1275, samt i Tre kronor-vapnet. Hissa flaggan på nationaldagen den 6 juni och tänk då på vems kors det handlar om. Och på grund av detta korset så har vi det himmelska hoppet som den blåa färgen symboliserar. Ulrik Petersson