Nasa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 14 Sep 2026 06:23:57 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Nasa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Månen skymmer Venus mitt på dagen https://nyadagbladet.se/vetenskap/manen-skymmer-venus-sverige-14-september-2026/ Mon, 14 Sep 2026 06:23:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240400 Mitt på dagen i dag glider månen in framför Venus över större delen av Sverige. Fenomenet syns lågt i sydost, kräver fri sikt och sannolikt kikare – och just kikaren gör solen till dagens verkliga risk. Kring lunchtid kan stora delar av landet se hur månen skjuter sig framför den klart lysande planeten. I södra och mellersta Sverige döljs Venus helt bakom månskivan, medan det längst i norr bara blir en nära passage där planeten aldrig försvinner ur sikte. Fenomenet kallas månockultation och betyder helt enkelt att månen passerar rakt framför en annan himlakropp och skymmer den en stund. Sett från jorden kan det enligt NASA följas från delar av Asien, Afrika, Europa och västra Ryssland. Svårigheten är att hitta det hela. Månen står lågt över horisonten i sydost, mitt i fullt dagsljus, vilket gör skådespelet knepigt att få syn på. Den som vill se något behöver alltså fri sikt mot sydost, utan hus, träd eller kullar i vägen. En vanlig kikare kan hjälpa. Men samtidigt står solen uppe, och därför gäller dagens viktigaste råd: Rikta aldrig kikare eller teleskop mot solen. Ett ögonblick räcker för allvarlig ögonskada. Ett enkelt knep är att ställa sig så att en husvägg skymmer solen medan månen fortfarande syns. Sedan glider Venus fram igen på andra sidan månskivan – och den korta himmelsföreställningen är över.]]> NASA-chef vill göra Pluto till planet igen https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-chef-vill-gora-pluto-till-planet-igen/ Tue, 05 May 2026 06:13:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229336 Nästan 20 år efter att Pluto degraderades till dvärgplanet har frågan fått nytt liv. NASA-chefen Jared Isaacman säger att han vill se Pluto återfå sin gamla planetstatus – men beslutet ligger inte hos NASA. Pluto kan på nytt hamna i centrum för en av astronomins mest seglivade definitionsstrider. Under en utfrågning i USA:s senat sade NASA-chefen Jared Isaacman att han vill se Pluto klassas som planet igen, rapporterar The Register. — Jag tillhör definitivt lägret ”gör Pluto till planet igen”, sade Isaacman. Han uppgav också att NASA arbetar med underlag som myndigheten vill föra fram inom forskarsamhället för att återuppta diskussionen. — Vi arbetar just nu med underlag för en ståndpunkt som vi gärna vill föra fram inom forskarsamhället för att återuppta diskussionen och ge Clyde Tombaugh det erkännande han förtjänar, sade han. Uttalandet förändrar inte Plutos formella status. Den avgörs av Internationella astronomiska unionen, IAU, som 2006 beslutade att Pluto inte längre skulle räknas som solsystemets nionde planet utan som en dvärgplanet.

Ny definition fällde Pluto

Pluto förlorade sin planetstatus när IAU införde en ny definition av vad som räknas som en planet. Bakgrunden var upptäckten av flera liknande himlakroppar långt ut i solsystemet. Om Pluto skulle räknas som planet skulle även flera av dem behöva klassas på samma sätt. IAU bestämde därför att en planet inte bara ska kretsa kring solen och vara rund utan också ha rensat sin bana runt solen. Pluto föll på det sista kravet, eftersom den rör sig i ett område med många andra himlakroppar. Därför klassades den om till dvärgplanet. Kritiker menar att definitionen är för snäv och att den blandar ihop vad en himlakropp är med var den råkar befinna sig. Förespråkarna pekar även på att NASA-sonden New Horizons år 2015 avslöjade en komplex värld med berg, glaciärer, atmosfär och geologisk aktivitet. Motståndarna hävdar samtidigt att IAU:s definition behövs för att hålla ordning i ett solsystem där nya himlakroppar hela tiden upptäcks. Pluto är i dag en av flera kända dvärgplaneter, vid sidan av bland andra Eris, Haumea och Makemake. Utspelet lär därför inte avgöra frågan. Men det visar att Pluto fortfarande har en särställning – inte bara i astronomin, utan också i populärkulturen. I mångas ögon förlorade Pluto aldrig sin status.]]> Första bemannade färden runt månen på över 50 år är avslutad https://nyadagbladet.se/utrikes/artemis-ii-tillbaka-pa-jorden-efter-fard-runt-manen/ Sat, 11 Apr 2026 08:40:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227282 Fyra astronauter har återvänt till jorden efter Artemis II, den första bemannade färden runt månen på mer än 50 år. NASA:s Orion-kapsel landade i Stilla havet utanför södra Kalifornien efter omkring tio dygn i rymden. Uppdraget var den första bemannade Artemis-flygningen och den första gången människor färdats bortom låg jordbana sedan Apollo 17 år 1972. Ombord fanns befälhavaren Reid Wiseman, piloten Victor Glover, uppdragsspecialisten Christina Koch samt den kanadensiske astronauten Jeremy Hansen.

Test för kommande månuppdrag

Besättningen sköts upp från Kennedy Space Center den 1 april och genomförde en förbiflygning av månen för att testa farkosten och dess system inför kommande uppdrag. Enligt NASA passerade Artemis II dessutom det avståndsrekord för bemannad rymdfart som tidigare sattes under Apollo 13. Astronauterna flög också förbi månens baksida och tog bilder av både månen och jorden under hemresan. [caption id="" align="alignnone" width="640"]Månen och jorden fotograferade från Orion-farkosten. Månen (förgrund) och jorden fotograferade från Orion-farkosten den 6 april 2026. Foto: NASA.[/caption]

Kritisk återinträdesfas

Den avslutande nedstigningen var en av uppdragets mest känsliga faser. Orion gick in i jordens atmosfär i hypersonisk hastighet, utsattes för kraftig upphettning och bromsades därefter upp med fallskärmar före nedslag i havet. NASA:s och den amerikanska marinens team stod redo för bärgning av kapsel och besättning. Artemis II landade inte på månen, men beskrevs av NASA som ett avgörande test för system som ska möjliggöra längre färder i djupa rymden och framtida bemannade månoperationer. [caption id="" align="alignnone" width="640"]Månen sedd från Orion-farkosten mot svart rymdbakgrund. Månen fotograferad från Orion-farkosten den 6 april 2026. Foto: NASA.[/caption] Uppdraget var samtidigt inte helt problemfritt. Tidigt under flygningen felsökte besättning och markkontroll en toalettvarning, och senare rapporterades ytterligare hygienrelaterade störningar. NASA uppgav att problemen var hanterbara och inte hotade uppdraget.]]> NASA skjuter upp Artemis II – första bemannade månfärden på 54 år https://nyadagbladet.se/utrikes/nasa-artemis-ii-maanfard-2026/ Wed, 01 Apr 2026 11:17:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226354 I natt kliver fyra astronauter ombord på Orion-rymdfarkosten för en resa som inte genomförts sedan Apollo 17 landade på månen i december 1972. Uppskjutningen är planerad till midnatt natten mot torsdagen från Kennedy Space Center i Florida. Artemis II är inte en landning – utan en historisk förbiflygning av månen och tillbaka. Ändå representerar uppdraget ett genombrott: för första gången på över ett halvsekel är en besättning på väg mot jordens närmaste granne i rymden. Besättningen består av fyra astronauter: Reid Wiseman som befäl, Victor Glover som pilot samt uppdragsspecialisterna Christina Koch och Jeremy Hansen. Kanadas astronaut Hansen blir därigenom den första icke-amerikanen som deltar i en månfärd. De fyra astronauterna kommer under den tio dagar långa resan att färdas längre bort från jorden än någon människa tidigare har gjort. Uppskjutningen sker med Nasa:s SLS-raket – Space Launch System – från startplatta 39B på Kennedy Space Center i Florida, midnatt natten mot torsdagen. Fartyget Orion följer en så kallad "slingshot"-bana runt månen och återvänder därefter till jorden. Ingen landning är planerad för detta uppdrag. SVT sänder uppskjutningen live.

Tekniska problem försenade uppskjutningen

Artemis II är resultatet av år av förseningar. Ursprungligen planerades uppdraget till slutet av 2024, men drabbades av upprepade tekniska problem: läckage i bränslesystemet, brister i Orions värmesköld samt problem med livstödssystemet. Tidsplanen sköts successivt fram – september 2025, december 2025, mars 2026 – tills datumet nu är fastslaget till 1 april 2026. I mars 2026 genomförde NASA en lyckad "wet dress rehearsal", ett fullständigt repetitionsprov med raket och fartyg på startplattan. Kort därefter rullade SLS ut till plattan inför den slutliga nerräkningen. Uppdraget syftar till att testa hela systemet – raket, rymdfarkost och besättning – under verkliga förhållanden inför det mer ambitiösa Artemis III, som planeras bli den första bemannade månlandningen sedan Apollo-programmet. I det uppdraget är målet att landa på månens sydpol, ett område med möjliga förekomster av is.]]> Forskare odlade kikärtor i månjord – och fick skörd https://nyadagbladet.se/vetenskap/kikartor-manens-jord-mykorrhizasvamp-studie/ Wed, 25 Mar 2026 05:48:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225439 Amerikanska forskare har för första gången skördat kikärtor odlade i simulerad månjord. Nyckeln var en kombination av maskgjödsel och mykorrhizasvamp – och resultatet kan bli avgörande för framtida livsmedelsproduktion på månen. En av de största utmaningarna för en permanent månbas är hur astronauter ska kunna producera sin egen mat. Att frakta livsmedel från jorden är kostsamt och logistiskt komplicerat – därför söker forskare efter grödor som kan överleva i månens extrema förhållanden. Nu visar en studie från Texas A&M University och University of Texas at Austin Institute for Geophysics, publicerad i Scientific Reports, att kikärtor för första gången lyckats fullborda hela sin livscykel i simulerad månjord. — I vårt mål att etablera en närvaro på månen – eller på Mars – kommer vi att behöva lära oss odla mat på månen, eftersom det inte kommer att vara hållbart att transportera mat med rymdskepp, säger studiens medförfattare Sara Oliveira Santos, postdoktor vid University of Texas Institute for Geophysics, till Reuters. Forskarna testade fyra blandningar av månjordssimulant (LRS – lunar regolith simulant) och vermikompost: 25, 50, 75 och 100 procent LRS. Kikärtorna producerade skördebara frön i samtliga blandningar upp till 75 procent månjord. Antalet frön minskade med ökande LRS-andel, men frönas storlek förblev oförändrad. Nyckeln var en kombination av maskgjödsel och mykorrhizasvamp – en svamp som bildar symbios med växtrötterna och skyddar dem mot de giftiga metaller som förekommer i månjordens mineraler. I ett substrat av ren månjord – 100 procent LRS – dog samtliga plantor. De svampbehandlade plantorna klarade sig dock ungefär två veckor längre än de obehandlade. Om fröna från de övriga blandningarna är säkra att äta är ännu inte utrett, konstaterar forskarna. Anledningen till att forskarna valde kikärtor är att grödan är stresstålig, binder kväve naturligt, kräver lite vatten, har högt proteininnehåll och bildar naturlig symbios med mykorrhizasvampar – egenskaper som gör den lämplig för extrema och resursbegränsade miljöer.]]> Ny mini-måne runt Uranus upptäckt https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-mini-mane-runt-uranus-upptackt/ Thu, 21 Aug 2025 06:30:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211665 NASA har hittat en ny mini-måne som kretsar kring planeten Uranus. Månen är endast 10 kilometer bred. Den nya månen upptäcktes i februari med hjälp av James Webb-teleskopet. Forskarna tror att månen tidigare gått obemärkt förbi på grund av sin ringa storlek och svaga ljusstyrka – så mycket att även rymdsonden Voyager 2 missade den när den passerade förbi Uranus för 40 år sedan. Detta blir den 29:e månen som har upptäckts kring Uranus, och det är inte första gången man finner en mindre måne. Ungefär hälften av planetens månar är små, vilket är ovanligt för en planet. — Ingen annan planet har så många små inre månar som Uranus, och deras komplexa inbördes relationer med ringarna antyder en kaotisk historia som suddar ut gränsen mellan ett ringsystem och ett månsystem, säger Matthew Tiscareno från SETI Institute i Mountain View, Kalifornien, som är med i Nasa:s forskarteam och fortsätter: — Dessutom är den nya månen mindre och mycket svagare än den minsta av de tidigare kända inre månar, vilket gör det troligt att ännu mer komplexitet återstår att upptäcka.

Kan få namn från Shakespeare

Månen har inte fått något namn ännu, men alla andra månar är namngivna efter karaktärer från Shakespeare och Alexander Pope, som exempelvis Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon. Innan den kan få ett officiellt namn måste upptäckten godkännas av Internationella astronomiska unionen (IAU), som är den ledande myndigheten för att tilldela officiella namn och beteckningar till astronomiska objekt.]]> Komet från annat solsystem närmar sig jorden https://nyadagbladet.se/vetenskap/komet-fran-annat-solsystem-narmar-sig-jorden/ Tue, 12 Aug 2025 05:11:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211048 En sällsynt komet närmar sig vårt solsystem – men den passerar på tryggt avstånd. I september kan den bli synlig för amatörteleskop. Kometen upptäcktes den 1 juli i år av Atlas-teleskopet i Chile och fick namnet 3I/Atlas. Det är det tredje interstellära objektet som någonsin observerats när det passerat genom vårt solsystem – därav siffran tre i namnet. De två tidigare objekten är 1I/’Oumuamua, upptäckt 2017, och 2I/Borisov, upptäckt 2019. Bokstaven ”I” står för interstellär. När Nasa fotograferade kometen med Hubble-teleskopet den 21 juli befann den sig cirka 447 miljoner kilometer från jorden. Även om den ännu inte utvecklat en typisk svans, kunde man se att processen var på gång. ”Hubble visar att kometen har en droppformad kokong av stoft som kommer från dess fasta, isiga kärna. Eftersom Hubble följde kometen längs en hyperbolisk bana syns de stillastående bakgrundsstjärnorna som streck i exponeringen”, skriver Nasa.

Okänd härkomst

Kometen färdas just nu genom rymden med en hastighet på cirka 210 000 kilometer i timmen. Den kommer att passera närmare Mars än jorden, men på ett säkert avstånd från båda planeterna och utgör därmed inget hot. Astronomer uppskattade först att den isiga kärnan var flera kilometer i diameter, men Hubbles observationer har förfinat uppskattningen till högst 5,6 kilometer – möjligen så liten som 320 meter. 3I/Atlas väntas bli synlig även för amatörteleskop i september, enligt CBS News. Den passerar närmast solen i oktober, men kommer då inte att vara synlig från jorden. I början av december förväntas den åter dyka upp på andra sidan solen, vilket möjliggör nya observationer. Vilket solsystem kometen kommer ifrån är ännu okänt. När den närmar sig solen kommer den att smälta mer och avge gaser som teleskop kan analysera – gaser som kan ge ledtrådar om kometens ursprung.]]> Här föds en stjärna – se bilderna från Webb-teleskopet https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-fods-en-stjarna-se-bilderna-fran-webb-teleskopet/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-fods-en-stjarna-se-bilderna-fran-webb-teleskopet/#comments Fri, 18 Nov 2022 14:15:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=137472 Nasa har släppt nya bilder från James Webb-teleskopet. Bilderna ska fånga en stjärna i sitt tidigaste stadium som inte varit möjligt att se med tidigare teleskop. "I slutändan ger denna bild ett fönster till hur vårt sol- och solsystem såg ut i sin barndom", skriver Nasa. James Webb-teleskopet tog närmare trettio år för Nasa att designa, bygga och sedan skjuta upp. Det var i somras man publicerade nya avancerade bilder tagna med hjälp av teleskopet som sköts upp i rymden vid årsskiftet. Bilderna var de hittills skarpaste man tagit i rymden och visade bland annat galaxer miljontals ljusår bort. Nu har Nasa släppt bilder tagna med teleskopet som ska fånga hur det kan se ut när en stjärna föds. Bilden visar en så kallad protostjärna i dess mest tidiga stadium. Det går att se ett atmosfäriskt timglas av färgstarka dammoln som skjuts ut från den nybildade stjärnans centrum. Molnen är annars enbart synliga med infrarött ljus vilket gjort att de inte kunnat fotograferas av tidigare teleskop, men gör dem till ett perfekt mål för James Webb-teleskopets infraröda kamera. Molnen skapas av material som kastas ut från stjärnan, som kallas L1527, som kolliderar med omgivande materia. Dammet är tunnast i de blå delarna och tjockast i de orange delarna. Stjärnan är endast 100 000 år gammal och i det tidigaste skedet av stjärnbildning, vilket innebär att den ännu inte kan generera egen energi. Den omgivande svarta skivan, som på bilden syns som ett mörkt band framför det ljusa centrumet, är ungefär lika stort som vårt solsystem. Med tanke på densiteten är det inte ovanligt att mycket av detta material klumpas ihop, vilket är början på planeter, menar Nasa. "I slutändan ger denna bild av L1527 ett fönster till hur vårt sol- och solsystem såg ut i sin barndom", skriver Nasa.  ]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-fods-en-stjarna-se-bilderna-fran-webb-teleskopet/feed/ 5 Här är bilderna från nya James Webb-teleskopet https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-ar-bilderna-fran-nya-james-webb-teleskopet/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-ar-bilderna-fran-nya-james-webb-teleskopet/#comments Wed, 13 Jul 2022 08:42:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=127527 Under gårdagen publicerade Nasa nya bilder tagna med det avancerade James Webb-teleskopet. Bilderna beskrivs som ett stort ögonblick för astronomin och är de skarpaste bilderna man hittills sett från rymden. Nasa har publicerat nya, avancerade bilder man tagit med hjälp av James Webb-teleskopet som sköts upp i rymden vid årsskiftet. Bilderna visar bland annat galaxer som ligger tusentals ljusår bort. Det har i praktiken tagit nära trettio år för Nasa att designa, bygga, skjuta upp och nu presentera de första bilderna från James Webb-teleskopet, rapporterar den brittiska statskanalen BBC. Bilderna är de hittills skarpaste från rymden och BBC:s vetenskapsredaktör Rebecca Morelle menar att bilderna innebär ett ”enormt ögonblick” för astronomin eftersom de innehåller en ”svindlande” mängd information. Med teleskopets hjälp hoppas hon även att det är möjligt att kunna upptäcka beboeliga planeter bortom vårt solsystem. Detta är dock bara början för James Webb-teleskopet, menar Nasa-administratören Bill Nelson och att de här bilderna endast är resultatet av ett par dagars observation. – Det kommer inte att sluta - det här teleskopet har bränsle för 20 år, säger Nelson.   [caption id="attachment_127529" align="alignnone" width="985"] Foto: Nasa[/caption] Den första bilden som släpptes beskrivs som en "liten del av himmel" som visar tusentals galaxer som ligger ungefär 4,6 miljarder ljusår bort. Fysikern Brain Cox menar att storleken på bilden motsvarar "ett sandkorn" som man håller på "armlängds avstånd". Cox säger att varje "dunkel fläck" och de "spiralformande fläckarna" är galaxer, "100 miljarder kanske upp till en biljon stjärnor". De "märkliga bågarna" i fjärran är "förvrängda bilder av avlägsna galaxer" som bildades "mycket nära Big Bang", menar Cox, som också säger att det har tagit ljuset från dessa hela 13 miljarder år för att nå oss.   [caption id="attachment_127532" align="alignnone" width="1200"] Foto: Nasa[/caption] Södra Ringnebulosan är en gigantisk expanderande sfär av gas och damm som har blivit upplyst av en döende stjärna i mitten. När stjärnorna åldras ändrar de sättet de skapar energi och stöter då ut sina yttre lager. När stjärnan sedan blir väldigt varm igen ger den energi till allt material som den tidigare avvisat. Södra Ringnebulosan är nästan ett halvt ljusår i diameter och ligger cirka 2 000 ljusår från jorden.   [caption id="attachment_127533" align="alignnone" width="1200"] Foto: Nasa[/caption] Stephans kvintett ligger omkring 290 miljoner ljusår bort och ligger i stjärnbilden Pegasus. Det är den första kompakta galaxgruppen man hittade och fyra av de fem galaxerna i kvintetten är låsta i en kosmisk dans av upprepade nära möten.   [caption id="attachment_127536" align="alignnone" width="2560"] Foto: Nasa[/caption] Carinanebulosan är en av de största och ljusaste nebulosorna på himlen och ligger ungefär 7 600 ljusår från jorden. Nebulosor är stellara plantskolor. De är ett massivt moln av gas och damm där nya stjärnor bildas. Amber Straughn, Webb-teleskopets biträdande projektforskare, säger att det är en "fantastisk utsikt över de kosmiska klipporna i Carina Nebula" som "avslöjar nya detaljer om denna enorma stellara plantskola". – Idag ser vi för första gången helt nya stjärnor som tidigare varit helt dolda för oss, säger hon.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/har-ar-bilderna-fran-nya-james-webb-teleskopet/feed/ 3 Nasa släpper rörliga bilder på Mars https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-slapper-rorliga-bilder-pa-mars/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-slapper-rorliga-bilder-pa-mars/#comments Tue, 23 Feb 2021 11:13:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=96097 Nasa visar upp när deras sond landar på Mars – de första rörliga bilderna från den röda planeten. Nasas sond landade på planeten Mars under förra veckan. Det är det nionde uppdraget Nasa har på Mars med målet att studera geologi, klimat samt att leta efter liv. Sonden, som kallas Perseverance Rover, har i uppdrag att studera astrobiologi – Studien om liv i universum. Nasa har släppt videon på landningen av Perseverance rover, vilket är de första rörliga bilderna på Mars yta. – Det här är verkligen fantastiska videor. Det är första gången vi har lyckats fånga en händelse som landningen på Mars, säger Nasa-chefen Michael Watkins, till AFP. Tidigare har Nasa också släppt ljud från Mars. Här kan du följa Perseverance Rovers färd på Mars. ]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-slapper-rorliga-bilder-pa-mars/feed/ 2