<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>narkotika &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/narkotika/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 18 May 2026 09:45:08 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>narkotika &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Polisen varnar för cannabisgodis på sociala medier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/polisen-varnar-cannabisgodis-unga-tiktok/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 May 2026 09:33:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[NOA]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Snapchat]]></category>
		<category><![CDATA[TikTok]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230560</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Cannabisgodis marknadsförs enligt polisen öppet på sociala medier som Tiktok och Snapchat och myndigheten varnar nu för att färgglada snacks och godisliknande produkter kan innehålla okända eller narkotikaklassade substanser. </strong>

<strong>Samtidigt som nya cannabinoider dyker upp innan lagstiftningen hunnit ikapp.</strong>

Svenskspråkiga videoklipp på Tiktok och Snapchat lockar unga vidare till webbplatser som marknadsför smaksatta snacks med berusande effekt.

Produkterna presenteras ofta som godis, kakor eller andra vardagliga snacks, men polisen varnar för att innehållet kan vara svårt att kontrollera.

Skattefinansierade SVT <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/cannabisgodis-marknadsfors-oppet-pa-tiktok" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att klippen visar färgglada produkter som påstås vara spetsade med olika substanser.

Enligt polisen kan marknadsföringen omfatta både narkotikaklassade ämnen och nya varianter som ännu inte omfattas av svensk narkotikalagstiftning.

— <em>Vi ser en utbredd marknadsföring av narkotikaklassade produkter på Tiktok, Snapchat, alla de här sociala medierna</em>, säger Linda Larsson, verksamhetsutvecklare på NOA.
<h3>Cannabisgodis säljs i en gråzon</h3>
Polisens varning rör inte bara juridiska frågor. Myndigheten pekar också på risken för att unga får i sig ämnen som varken innehållsdeklareras korrekt eller kontrolleras på samma sätt som lagliga livsmedel eller läkemedel.

— <em>Vi vet inte vad som finns i de här produkterna, oavsett om det är narkotikaklassat eller inte så skulle jag säga att det är fara för deras hälsa</em>, säger Linda Larsson.

Polisen behöver samtidigt veta vad en produkt faktiskt innehåller för att avgöra om marknadsföring eller försäljning utgör narkotikabrott. Påståenden i reklamen räcker inte alltid.

Analys av innehållet avgör om en substans redan omfattas av narkotikaklassning. När ett ämne klassas dyker nya varianter ofta upp, med små kemiska förändringar som gör att försäljare kan hävda att produkterna inte omfattas av gällande förbud.

Ett av ämnena som nämns i sammanhanget är THC-A, eller delta-9-THC-syra A. Ämnet är inte samma sak som THC, men kan omvandlas till THC vid upphettning.

Folkhälsomyndigheten <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/andts/det-har-gor-vi-inom-andts/vart-arbete-inom-omradet-narkotika-och-halsofarliga-varor/substanser-under-utredning/" target="_blank" rel="noopener nofollow">listar</a> delta-9-THC-syra A bland substanser under utredning. I ett yttrande från september 2025 <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/23593f19f3e84792bc4a823f8240894c/delta-9-thc-syra-a-03662-2025.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">bedömer</a> myndigheten att ämnet kan komma att narkotikaklassas av regeringen.

Myndigheten skriver också att substansen "med lätthet kan omvandlas till en redan narkotikaförklarad substans" och att den kan antas vara avsedd att användas för berusning eller annan påverkan.
<h3>Sociala medier inkörsporten</h3>
Marknadsföringen sker där unga redan befinner sig.

Kortfilmer, delningar och länkar gör att produkter snabbt kan nå en stor publik, även om den faktiska försäljningen sker på externa hemsidor.

Utseendet kan ge ett harmlöst intryck, samtidigt som innehållet kan variera mellan olika försäljare och partier.

Polisen lägger därför ansvaret på flera nivåer: hos säljare som marknadsför berusande produkter som snacks, hos plattformar som sprider materialet och hos myndigheter som behöver hinna narkotikaklassa nya substanser innan de får fäste på marknaden.

När gränsen mellan godis, nätdrog och narkotika suddas ut hamnar den största risken hos de unga som möter reklamen först.

Riskbilden blir särskilt svår att överblicka för ungdomar när produkter marknadsförs med godissmaker, färgstarka förpackningar och korta videoklipp i sociala medier.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Foxtrot pekas ut efter jättebeslag i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/foxtrot-jattebeslag-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 06 May 2026 11:20:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Foxtrot]]></category>
		<category><![CDATA[Helsingfors]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[organiserad brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Rawa Majid]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229518</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det svenska kriminella nätverket Foxtrot misstänks ha smugglat in och spridit flera hundra kilo narkotika i Finland. Flera separata beslag i Helsingforsregionen kopplas nu till samma utredningskomplex, enligt Centralkriminalpolisen.</strong>

Utredningen tog fart efter en husrannsakan i en bostad på Drumsö i Helsingfors den 30 december 2025, <a href="https://yle.fi/a/7-10098016" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Svenska Yle. I bostaden fanns två unga svenskar, 17 och 18 år gamla.

Enligt uppgift ringde en av männens telefoner under polisinsatsen. På skärmen syntes namnet ”Don Fox” – ett alias som enligt polisen kan kopplas till Foxtrotledaren Rawa Majid, även kallad ”Kurdiska räven”. Polisen svarade inte på samtalet.

I bostaden beslagtogs flera kilo amfetamin och hasch. Samma dag misstänks de två svenskarna ha överlämnat elva kilo amfetamin och drygt fem kilo hasch till två andra män.

Fem personer åtalades för grovt narkotikabrott och medhjälp till grovt narkotikabrott. Rättegången hölls i mitten av april och dom väntas meddelas under onsdagen.
<h3>Polisen kallar insatsen ”Blue Fox”</h3>
Efter tillslaget på Drumsö fortsatte Centralkriminalpolisen att utreda misstänkta narkotikabrott med koppling till Foxtrot. Internt kallas operationen ”Blue Fox”.

I slutet av januari 2026 beslagtog polisen i sydöstra Finland tre kilo amfetamin som kunde spåras till en bostad i Esbo. Vid en efterföljande husrannsakan hittades ytterligare 29 kilo amfetamin och 600 gram kokain.

Två män greps på platsen. De misstänks ha förmedlat narkotika på uppdrag av personer högre upp i nätverket. Uppdragsgivarna ska enligt polisen befinna sig utomlands.

Männen, som är finländska medborgare i tjugoårsåldern, är nu åtalade för flera grova narkotikabrott. Rättegången mot dem inleds i Västra Nylands tingsrätt i mitten av maj.
<h3>Stort beslag i Helsingfors</h3>
I februari gjorde Centralkriminalpolisen ytterligare ett stort beslag i Munkshöjden i Helsingfors. I en bil parkerad på gatan hittades 165 kilo amfetamin.

Polisen beslagtog även 25 kilo marijuana och 450 gram kokain. En ung man född 2007 misstänks för att ha vaktat och hanterat narkotikan. Ärendet ligger nu hos åklagare, som ska besluta om åtal ska väckas.

Enligt Svenska Yle försöker polisen nu nå personer som misstänks ha styrt verksamheten från utlandet. En av dem uppges vara en finländsk man från stadsdelen Malm i Helsingfors, tidigare dömd för flera brott.

Samma man misstänks även ha styrt en 15-årig pojke som tände eld i ett trapphus i Korso i Vanda. Det målet behandlades i tingsrätten i april.

Centralkriminalpolisen utreder också Rawa Majids misstänkta roll i narkotikabrotten i Finland. Enligt uppgifter i svenska medier befinner sig Majid i Iran, vilket gör det svårt för finländsk polis att nå honom.

Totalt misstänks just nu 14 personer för brott kopplade till utredningarna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kokain ökar i norska städer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kokain-okar-norska-stader/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Mar 2026 09:25:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[droger]]></category>
		<category><![CDATA[kokain]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224854</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kokainanvändningen i Oslo har nästan tredubblats på fem år. Avloppstester i norska storstäder visar att partydrogerna ökar stadigt – särskilt på helgerna.</strong>

I 115 europeiska storstäder analyseras avloppsvattnet för att mäta droganvändningen i realtid. I norska städer sticker helgerna ut – kokain och ecstasy dominerar nätterna, <a href="https://www.nrk.no/stor-oslo/kokain-og-ecstasy_-okende-bruk-av-partydop-i-norske-byer-i-helgene-1.17812880" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> NRK.

Uppgifterna bygger på en undersökning beställd av Europaparlamentet 2025, som analyserat avloppsvatten i 115 europeiska storstäder. Metoden ger en realtidsbild av droganvändningen. Sammantaget ökade kokainresterna i europeiska städers avloppsvatten med 22 procent på ett år, enligt EU:s narkotikabyrå EUDA.

— <em>Vi ser en tydligt högre nivå på helgerna av kokain. Vi vet sedan tidigare att kokain sällan tas ensamt – det tas ofta tillsammans med alkohol,</em> säger den norska hälso‑ och sjukvårdsdirektören Cathrine Marie Lofthus.

Förutom kokain visar rapporten på ökad ecstasyanvändning, framför allt på helger. På amfetamin toppar Norge Europa – tillsammans med Sverige, Danmark, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Fem procent av unga vuxna i åldern 15–30 år uppger att de har tagit kokain minst en gång det senaste året.
<h3>Glädje och oro</h3>
En ljuspunkt i rapporten är att cannabisanvändningen i Oslo föll kraftigt förra året. Lofthus är dock inte lugnad av helhetsbilden.

— <em>Det är glädjande att cannabisanvändningen går ner. Men jag är bekymrad för att vi ligger så högt på alla dessa illegala droger,</em> säger den norska hälso‑ och sjukvårdsdirektören.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordbeslaget: Tre ton kokain hittat i container i Helsingborg</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordbeslaget-tre-ton-kokain-hittat-i-container-i-helsingborg/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 13 Jan 2026 06:10:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Helsingborg]]></category>
		<category><![CDATA[kokain]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[Tullverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219650</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tullen har beslagtagit uppskattningsvis tre ton kokain i Helsingborg. Det är det i särklass största narkotikabeslaget någonsin i Sverige och värderas till cirka tre miljarder kronor.</strong>

Personal hos ett fruktföretag i Helsingborg slog larm under måndagen efter att ha upptäckt att en container från Sydamerika innehöll varor som inte hörde dit. Containern skulle innehålla frukt och grönsaker.

På plats kunde tullen konstatera att det rörde sig om enorma mängder kokain.

"I nuläget uppskattar vi att det handlar om tre ton", säger åklagare Måns Biörklund till statskanalen <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/kokain-for-tre-miljarder-hittades-i-container-i-helsingborg-storsta-beslaget-i-sverige" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Narkotikan ska nu kontrollvägas och skickas till laboratoriet. Det tidigare svenska rekordet för kokainbeslag låg på 1,4 ton och gjordes i Nynäshamn 2024.

Ingen är ännu misstänkt för smugglingen.

"Utredningen är i sin linda och jag kommer i nuläget inte berätta hur vi jobbar med ärendet framåt", säger Måns Biörklund.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Folkhälsomyndigheten vill narkotikaklassa röd flugsvamp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/folkhalsomyndigheten-vill-narkotikaklassa-rod-flugsvamp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Nov 2025 08:51:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[svamp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216831</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Produkter med muskimol från röd flugsvampar har blivit alltmer populära och säljs ofta som naturmedicin. Nu vill Folkhälsomyndigheten att regeringen stoppar handeln genom att klassificera substansen som narkotika.</strong>

Den röda flugsvampen har länge betraktats som en symbol för giftig svamp, men den är inte fullt så giftig som den vita flugsvampen – som är dödlig. Historiskt ska den röda flugsvampen ha använts bland annat av sibiriska schamaner för att ändra sitt medvetandetillstånd för att kunna etablera kontakt med andevärlden i ritualer.

I Sverige åt man under 1800-talet knappt någon svamp, men röd flugsvamp ansågs ändå användbar då man använde den som insektsgift mot flugor, varifrån den också fått sitt namn. När det blev ont om mat för svenskarna försökte myndigheterna uppmana till mer svampätning, vilket i korthet ledde till att ett gäng svampintresserade svenskar menade att den röda flugsvampen gick att äta, något som <a href="https://popularhistoria.se/vardagsliv/mat-dryck/giftsvamp-i-omeletten" target="_blank" rel="nofollow noopener">Populär Historia</a> skrivit om. Under 1970-talet började svampen få sitt dåliga rykte efter ny kunskap om svamparter började ta form.
<h3>Utgör risk</h3>
Muskimol är en psykoaktiv substans som kan ge lugnande och <span id="_0bwWafr8M5SNwPAPp5C3wAM_100" class="wtBS9">hallucinogena effekter, och idag lyfts ämnet ofta fram av så kallade alternativa hälsogrupper för att kunna hjälpa mot bland annat sömnstörningar. Det anordnas även så kallade retreats där deltagarna intar svampen under ceremoniella former.</span>

Nu vill Folkhälsomyndigheten narkotikaklassa ämnet. Enligt myndigheten finns substansen i dag att köpa som godis och i e-cigaretter via olika nätbutiker och man betonar att svampen är giftig och att man utsätter sig för en risk. Utöver relativt vanliga symptom som huvudvärk, yrsel, illamående och hallucinationer finns det bland annat rapporter om personer som hamnat i koma efter att ha tagit preparatet.

— <em>Den har egenskaper som är för fara för människors liv och hälsa och som man kan antas användas i syfte att uppnå berusning</em>, sade Adli Assali, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/folkhalsomyndigheten-vill-stampla-rod-flugsvamp-som-narkotika" target="_blank" rel="nofollow noopener">P3 Nyheter</a>.

Det amerikanska läkemedelsverket FDA förbjöd handel med muskimol i slutet av förra året. I somras inledde Folkhälsomyndigheten en egen utredning efter en begäran från Tullverket, som hade beslagtagit substansen vid gränskontrroller. Regeringen ska nu besluta om ämnet ska klassas som narkotika i Sverige.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stor razzia i Östersjöområdet – över 40 gripna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/stor-razzia-i-ostersjoomradet-over-40-gripna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Oct 2025 15:02:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[organiserad brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[Östersjön]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214984</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En svenskledd europeisk insats mot gränsöverskridande brottslighet har resulterat i över 40 gripna personer, stora mängder beslagtagen narkotika samt omfattande beslag.</strong>

<strong>Kronofogden utmätte dessutom gods för 4,5 miljoner kronor. Över 22 000 personer och 13 000 fordon kontrollerades i främst Östersjöområdet.</strong>

Insatsen EMPACT Trident riktade sig mot organiserade stöldbrott, smuggling och allvarlig organiserad brottslighet. Förra veckan greps över 40 personer för brott i Sverige, Danmark, Finland, Polen och Estland.

<em>— Insatsen visar att den gränsöverskridande brottsligheten är omfattande och att kriminella aktörer rör sig mellan flera länder för att bedriva sin brottsliga verksamhet. Vi ser även samma tillvägagångssätt i flera länder, vilket tyder på att brottsligheten begås av internationella brottsaktörer</em>, <a href="https://polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2025/oktober/over-40-gripna-i-insats-mot-gransoverskridande-brottslighet/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Mikael Eliasson vid Polismyndigheten, insatsledare för EMPACT Trident.

Han fortsätter:

<em>— Insatsen är också ett medskick till oss själva att vi behöver vara ännu mer vid gränsövergångarna, oavsett om det är flyg, färja, tåg, fastland eller bro. Genom informationsutbyte och operativ samverkan lär vi dessutom mycket av varandra, för att bli ännu effektivare i framtiden.</em>
<h3>Stora beslag och omfattande kontroller</h3>
Ett stort antal brottsanmälningar har upprättats för grova stölder av bland annat bilar och båtmotorer, häleri, miljöbrott, penningtvätt och grova narkotikabrott. Över 200 böter utfärdades för olika mindre brott.

Stora mängder narkotika beslagtogs, vilket ledde till gripanden. Bland övriga beslag finns bilar, båtmotorer, kontanter, guld och bildelar. Kronofogden utmätte dessutom gods till ett värde av 4,5 miljoner kronor.

15 fordon med miljöfarligt avfall stoppades vid gränsen efter misstankar om otillåten avfallstransport. Ett 20-tal personer förvarstagits enligt utlänningslagstiftningen.

Inom ramen för insatsen genomfördes även åtgärder mot syntetiska droger, införsel av krockskadade bilar och kontroller av EU:s cabotageregler. Transportstyrelsen utfärdade drygt en miljon kronor i sanktionsavgifter gentemot åkeriföretag.
<h3>Tio länder deltog</h3>
<em>— Insatsen av den här typen belyser omfattningen av den kriminella verksamheten. De konkreta resultaten visar att många reser till Sverige för att begå brott eller smuggla varor som är förbjudna att föra in. Samverkan under insatsen visar behovet av att deltagande länder samt att myndigheterna kommer närmare varandra i det dagliga arbetet för att bekämpa brottslighet i våra gränsområden</em>, säger Tullverkets Stefan Thorsell, insatsledare för EMPACT Observer.

Tio länder deltog i insatsen: Sverige, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Norge och Island. Ett 20-tal myndigheter från de olika länderna var involverade, och Europol fanns på plats. De svenska myndigheterna som deltog var Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och länsstyrelserna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Färre ungdomar använder droger</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/farre-ungdomar-anvander-droger/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 17 Sep 2025 10:05:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[droger]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213138</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tillgängligheten av narkotika har ökat i Sverige under 2000-talet. Samtidigt använder allt färre unga droger, visar en ny rapport.</strong>

Rapporten, som släppts av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), har undersökt tillgänglig statistik kring narkotikaanvändning för att se hur den utvecklats i Sverige.

Den visar att det finns mer droger i cirkulation i det svenska samhället än för 20 år sedan. Vidare har också droganvändningen ökat under större delen av 2000-talet – men nu verkar den dock ha minskat de senaste åren.

—<em> Det mest överraskande är att det förvisso varit en uppgång av narkotikaanvändningen i Sverige under 2000-talet, men att den har bromsat och till och med börjat backa tillbaka de senaste fem åren</em>, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN, till skattefinansierande <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-rapport-visar-allt-farre-ungdomar-knarkar" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Främst visar rapporten att unga använder droger i allt mindre utsträckning. Det ser man bland annat genom att allt färre personer under 30 år misstänks för narkotikabrott, men också genom att dödligheten för samma åldersgrupp minskat.

Även i Europa och USA har droganvändningen minskat bland skolelever de senaste åren.

– <em>Vi får ofta får höra att det blir värre och värre bland ungdomar, det är våld och det är problem på HVB-hem och på SIS-institutioner. Det kan vara sant för enskilda individer, men den breda samhällsutvecklingen är en annan</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Trump överväger militär insats mot Venezuela</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-overvager-militar-insats-mot-venezuela/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Sep 2025 12:18:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[droger]]></category>
		<category><![CDATA[Latinamerika]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[Nicolas Maduro]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Venezuela]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213033</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s president Donald Trump har signalerat att han överväger militära åtgärder mot Venezuela för att bekämpa narkotikakarteller och utöva påtryckningar på Nicolás Maduros regering. Spänningarna mellan Washington och Caracas har på senare tid nått nya höjder i takt med en kraftig upptrappning av den amerikanska militära närvaron i Karibien.</strong>

Sedan Trump återtog presidentskapet har hans administration intensifierat insatserna mot droghandel i Latinamerika, med Venezuela som huvudmål, och nya uttalanden antyder en möjlig militär insats mot Venezuela, <a href="https://www.reuters.com/world/americas/trump-plays-down-possible-regime-change-venezuela-us-deploys-stealth-fighter-2025-09-05/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar Reuters</a>.

Under sommaren har USA förflyttat över 4 000 soldater, en flotta bestående av flera krigsfartyg (inklusive en kärnvapenubåt) och flera flygplansdivisioner med toppmoderna F-35 stridsflygplan till området runt Venezuela.

Den 2 september genomförde amerikanska styrkor en attack mot ett fartyg som enligt Trump transporterade stora mängder narkotika till USA. Attacken resulterade i att 11 personer dödades, och presidenten kopplade insatsen till det venezuelanska kriminella nätverket Tren de Aragua, som klassificerats som en terroristorganisation av den amerikanska regeringen.

Under de senaste dagarna har Pentagon beordrat ytterligare tillförsel av tiotals F-35 stridsflygplan till Puerto Rico för att stärka USA:s kapacitet att slå mot narkotikakarteller i Karibien.

Trumps administration har också höjt belöningen för information som kan leda till gripandet av Nicolás Maduro - ett drag som ytterligare spänner relationerna mellan USA och Venezuela.

[caption id="attachment_211912" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/08/USA-krigsfartyg-en-route-Venezuela.jpeg"><img class="size-medium wp-image-211912" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/08/USA-krigsfartyg-en-route-Venezuela-640x328.jpeg" alt="" width="640" height="328" /></a> Delar av USA:s flotta på väg mot Venezuelas kust tidigare i somras. Foto: X/@Kanthan2023[/caption]
<h3>Maduro svarar</h3>
Venezuela har fördömt attacken som en <em>"olaglig utomrättslig avrättning"</em> och anklagar USA för en aggressiv hållning gentemot Venezuela, där militära medel utgör det främsta hotet. President Nicolás Maduro har svarat med skarpa varningar och kallat Trumps militära upptrappning för ett <em>"extravagant, oförsvarligt och brottsligt"</em> hot mot Venezuelas suveränitet.

— <em>USA:s regering bör överge sin plan på ett våldsamt regimskifte i Venezuela och i hela Latinamerika och respektera suveräniteten, rätten till fred och självständighet,</em> sade Maduro på statlig tv.

Maduro har mobiliserat över 15 000 militärer till gränsen mot Colombia och förstärkt landets milis, samtidigt som han uppmanat medborgarna att förbereda sig för ett möjligt militärt angrepp.

Militärexperter menar att Trumps förflyttningar av krigsfartyg, ubåtar och flygstyrkor i regionen kan vara en strategi för att pressa Maduroregimen, eventuellt för att skapa ett underlag för ett framtida regimskifte eller en kraftig försvagning av dess makt.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">‘We’ll see what happens’:</p>
President Trump on whether the US will strike Venezuela

“Venezuela is sending us their gang members, drug dealers, and drugs.” <a href="https://t.co/DRHIgqkYnn">pic.twitter.com/DRHIgqkYnn</a>

— Chay Bowes (@BowesChay) <a href="https://twitter.com/BowesChay/status/1967524273796612540?ref_src=twsrc%5Etfw">September 15, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Regimskifte "ej officiell politik"</h3>
Donald Trump har trots den senaste tidens händelser emellertid tonat ned diskussioner om ett aktivt regimskifte i Venezuela.

I en kommentar poängterade han att USA inte har regimskifte som officiell politik, men uttryckte sin misstro mot valprocessen i landet, där Maduro pekas ut som segrare i det omstridda presidentvalet 2024.

— <em>Vi pratar inte om det, men vi pratar om det faktum att [de] hade ett val som var ett mycket konstigt val, för att uttrycka det milt,</em> sade Trump till reportrar.

Kritiker varnar för att den eskalerande spänningen kan leda till en farlig konflikt i ett redan politiskt instabilt Latinamerika, med potentiellt stora humanitära och ekonomiska konsekvenser.

Samtidigt pekar försvarsmyndigheter på vikten av att stoppa narkotikaflödet till USA, som man menar har kostat hundratusentals amerikaner livet i överdoser.

Framtiden för konflikten är i dagsläget oviss, men allmänheten och regeringar runt om i världen följer noga den fortsatta utvecklingen i Karibien, där USA:s militära närvaro och Trumps retorik kan bli avgörande för regionens stabilitet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rand Paul fördömer Trumps dödliga båtattack: &#8221;Var tar det slut?&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rand-paul-fordomer-trumps-dodliga-batattack-var-tar-det-slut/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 07 Sep 2025 08:24:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[Rand Paul]]></category>
		<category><![CDATA[Venezuela]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212619</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den libertarianske senatorn Rand Paul tar starkt avstånd från Trump-administrationens bombning av en utländsk misstänkt drogbåt och argumenterar för att även narkotikasmugglare har rätt att få sin sak prövad i domstol.</strong>

Kentucky-senatorn Paul riktade på torsdagen skarp kritik mot Trump-administrationens beslut att spränga en båt nära Venezuela som misstänktes transportera droger – utan att några bevis presenterats.

<em>— Det är svårt att känna någon sympati för knarklangare som försöker importera droger till vårt land. Men samtidigt kan man ställa sig frågan: var tar det slut? Är vi världens poliser?</em>, sa Paul i tv-kanalen Newsmax.

Paul påpekade att amerikanska myndigheter aldrig skulle agera på samma sätt om båten befann sig i amerikanska farvatten.

<em>— Vi antar alla att dessa människor var dåliga människor och knarklangare, men om de greps utanför Miamis kust skulle vi stoppa båten. Om de inte skjuter på oss, skjuter vi inte på dem</em>, konstaterar senatorn.

Han betonade att rättssäkerhet är fundamental även i dessa fall:

<em>— Anledningen till att vi har rättegångar och inte automatiskt antar skuld är – tänk om vi gör ett misstag och de råkar vara människor som flyr från den venezuelanska diktatorn?</em>

I USA har även de "värsta människorna" som anklagas för fruktansvärda brott rätt till en rättegång, påpekade Paul vidare.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Rand Paul: "The reason we have trials and we don't automatically assume guilt is what if we make a mistake and they happen to be people fleeing the Venezuelan dictator? ... off our coast it isn't our policy just to blow people up ... even the worst people in our country, if we… <a href="https://t.co/UpKVFAy5XU">pic.twitter.com/UpKVFAy5XU</a></p>
— Aaron Rupar (@atrupar) <a href="https://twitter.com/atrupar/status/1963382824880259393?ref_src=twsrc%5Etfw">September 3, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Trump: "Låt detta bli en varning"</h3>
President Donald Trump hävdar att attacken dödade 11 medlemmar av Tren de Aragua, ett venezuelanskt gäng som USA klassat som "narkoterrorister".

”Låt detta tjäna som en varning till alla som ens tänker på att föra in droger i Amerikas förenta stater. AKTA ER!”, skrev presidenten på sin egen plattform Truth Social.

Utrikesminister Marco Rubio meddelade på tisdagen att USA "genomförde en dödlig attack i södra Karibien mot ett narkotikafartyg som hade avgått från Venezuela och manövrerades av en utpekad narkoterroristorganisation."

Försvarsminister Pete Hegseth och andra höga tjänstemän har flaggat för att fler attacker är att vänta. De utesluter inte heller möjligheten att arbeta för ett regimskifte i Venezuela – vilket av många misstänks vara det egentliga syftet med utplaceringen av amerikanska krigsfartyg i området.

USA har nyligen förstärkt sin militära närvaro genom att skicka tre krigsfartyg till Venezuelas kust, där det officiella syftet är att bekämpa drogkarteller i regionen.
<h3>"Omoraliskt hot"</h3>
Venezuelas president Nicolas Maduro har förnekat alla anklagelser om inblandning i narkotikahandel. Han uppger att han tänker försvara sitt land om USA attackerar och kallade de amerikanska krigsfartygens närvaro för ett "extravagant, omotiverat, omoraliskt och absolut kriminellt och blodigt hot".
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">. <a href="https://twitter.com/POTUS?ref_src=twsrc%5Etfw">@POTUS</a> “Earlier this morning, on my Orders, U.S. Military Forces conducted a kinetic strike against positively identified Tren de Aragua Narcoterrorists in the SOUTHCOM area of responsibility. TDA is a designated Foreign Terrorist Organization, operating under the control of… <a href="https://t.co/aAyKOb9RHb">pic.twitter.com/aAyKOb9RHb</a></p>
— DOW Rapid Response (@DOWResponse) <a href="https://twitter.com/DOWResponse/status/1962992186103935152?ref_src=twsrc%5Etfw">September 2, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Som svar har Maduro flyttat venezuelanska styrkor till landets kustlinje för att förbereda försvaret mot en eventuell amerikansk attack.

Andra venezuelanska tjänstemän har ifrågasatt själva attacken. De hävdar att videon Trump släppte, som påstås visa bombningen, kan vara falsk och AI-genererad.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA ökar militär närvaro utanför Venezuelas kust</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-okar-militar-narvaro-utanfor-venezuelas-kust/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 Aug 2025 10:08:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bolivia]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[Nicolas Maduro]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Venezuela]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211906</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA har skickat minst tre krigsfartyg till farvattnen utanför Venezuela i vad man uppger vara en insats mot narkotikahandeln. Bolivias president Luis Arce menar däremot att syftet är geopolitisk kontroll över Latinamerika och dess naturresurser.</strong>

USA har nyligen utökat sin militära närvaro i Karibien genom att placera tre Aegis-klassade jagare - USS Gravely, USS Jason Dunham och USS Sampson - i farvattnen utanför Venezuelas kust, <a href="https://apnews.com/article/trump-venezuela-destroyers-maduro-drug-cartels-e33794ebc24d9031e536d132ce205b4c" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar flera medier</a>. Även amfibieattackfartyget USS Iwo Jima lär enligt källor ingå i styrkan.

Insatsen omfattar enligt uppgifter ungefär 4 000 amerikanska militärer, inklusive marinkårssoldater, och sker enligt USA:s officiella uppgifter som en del av kampen mot narkotikahandeln till USA. Särskilt den narkotikahandel som härstammar från den venezuelanska drogligan "Cartel de los Soles".

Den amerikanska administrationen understryker att förebyggandet och begränsningen av narkotikaflöden till USA är högprioriterade mål. Utöver jagarna används även spaningsflygplan och en attackubåt i området för att övervaka och bekämpa narkotikasmuggling.

Samtidigt har Venezuela svarat med att mobilisera mer än 4,5 miljoner medlemmar ur landets milisstyrkor för att försvara landets suveränitet. Landets president Nicolás Maduro kallar den amerikanska närvaron för en "provokation" och ett hot mot Venezuelas territoriella integritet.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">' Thousands of US Marines and destroyers are approaching the Venezuelan coast today.</p>
President Maduro warns of the risk of "military terrorist attacks to overthrow the regime" under the guise of a drug war.

(NY Post quotes Maduro, image released by Fox)

Add us on… <a href="https://t.co/JQRtWPAFYi">pic.twitter.com/JQRtWPAFYi</a>

— Uncensored News (@uncensorednews9) <a href="https://twitter.com/uncensorednews9/status/1959534901226856888?ref_src=twsrc%5Etfw">August 24, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Maduro mobilizes 4.5 million militia amid threats from Trump administration</p>
Add us on telegram : <a href="https://t.co/j4oscGJ7af">https://t.co/j4oscGJ7af</a>
Add us on X : <a href="https://t.co/Z3ywHUPVAP">https://t.co/Z3ywHUPVAP</a> <a href="https://t.co/IrCQWBMcre">pic.twitter.com/IrCQWBMcre</a>

— Uncensored News (@uncensorednews9) <a href="https://twitter.com/uncensorednews9/status/1959535057603039476?ref_src=twsrc%5Etfw">August 24, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Bolivias president: "En täckmantel"</h3>
Washington betraktar Nicolás Maduro som en illegitim ledare och har utlyst en belöning på 50 miljoner dollar för hans gripande. Venezuelas regering avfärdar USA:s anklagelser som politiskt motiverade och grundlösa.

Från Bolivia har <a href="https://www.telesurenglish.net/bolivias-president-arce-condemns-us-military-buildup-and-affirms-alba-tcps-zone-of-peace/" target="_blank" rel="nofollow noopener">president Luis Arce</a> kritiserat USA:s militära upptrappning under ett videotal i samband med Bolivarianska alliansens (ALBA) toppmöte.

—<em> Vi vet att bakom detta misslyckade internationella krig mot droger ligger det verkliga målet att geopolitiskt kontrollera Latinamerika för dess naturresurser och att undergräva organiserade folkrörelser så att vi inte kan följa vår egen suveräna väg,</em> säger den bolivianske presidenten.

Han menar att det internationella "kriget mot droger" i själva verket är en täckmantel för USA:s ambition att geopolitiskt kontrollera Latinamerika och utnyttja regionens naturresurser, samt att krossa folkens självständighet och suveränitet. Arce betonade att Bolivia står fast vid sin suveränitet och fredliga samarbete inom regionen.

Den amerikanska militäruppbyggnaden har skapat oro i Latinamerika, då kritiker menar att åtgärden riskerar att eskalera spänningar och bidra till destabilisering i en redan orolig region.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
