myndigheter – Nya Dagbladet

Det nya matriarkatet: En kartläggning av feminiseringen inom staten

Markus Andersson — Sat, 06 Jun 2026 11:30:00 +0000

Är jämställdhetspolitiken blind för kvinnlig makt? I boken riktar författarna blicken mot staten själv – och hävdar att departement och myndigheter i dag präglas av en omfattande kvinnlig dominans.

I Det nya matriarkatet fortsätter Catharina Grönqvist Olsson och Erik J. Olsson den kartläggning av det offentliga Sverige som de inledde med Den mjuka staten 2024. Den här gången ligger fokus ännu tydligare på staten: departementen, myndigheterna och de institutioner som formar samhällskultur, politik och offentlig förvaltning.

Bokens kärna är enkel men kontroversiell. Om Sveriges jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka samhället och sina egna liv, hur ser det då ut i statens egna verksamheter? Författarnas svar är att makten inte längre kan beskrivas med den invanda bilden av en mansdominerad stat. Tvärtom menar de att stora delar av staten i dag har blivit kvinnodominerade.

Myndigheterna som prövosten

Enligt Karnevals presentation av boken hävdar författarna att kvinnor är i majoritet bland de anställda på nästan 80 procent av myndigheterna. De pekar också ut Jämställdhetsmyndigheten som en av de mest ojämställda myndigheterna, räknat efter könsfördelning. Därmed vänder boken på ett välbekant perspektiv: jämställdhetsproblemet lokaliseras inte främst till kvarvarande mansdominans, utan till att statliga verksamheter med stark kvinnlig övervikt sällan behandlas som ett problem.

Denna asymmetri gör boken till ett särskilt intressant bidrag i samhällsdebatten. Författarna menar att jämställdhetsintegrering fortfarande ofta riktas mot mansdominerade miljöer, med krav på större kvinnlig representation, medan motsvarande krav på kvinnodominerade myndigheter att rekrytera fler män inte ställs på samma sätt. Resultatet blir, enligt deras analys, att den kvinnliga dominansen inom staten snarare förstärks än balanseras.

Från departement till totalförsvar

Det nya matriarkatet nöjer sig inte med att redovisa könsfördelning i myndigheter. Boken tar också upp vilka följder författarna menar att utvecklingen får för samhällskultur och politik i stort. Särskilt behandlas områden som totalförsvar, polis och rättsväsende – sektorer där staten inte bara administrerar utan också upprätthåller ordning, säkerhet och rättsliga principer.

Boken är därmed aktuell i en tid då frågor om försvarsförmåga, brottsbekämpning, myndighetsstyrning och offentlig sektors effektivitet står högt på dagordningen. Författarnas tes är inte bara att könsfördelningen har förändrats, utan att förändringen också påverkar hur staten tänker, prioriterar och agerar. Läsaren behöver inte dela varje slutsats för att se varför frågan har sprängkraft.

Föregångaren Den mjuka staten väckte uppmärksamhet i svensk offentlighet. Enligt förlagets återgivning skrev Erik Jersenius i Dagens Nyheter att bokens hypotes öppnade för ett fält som diskuteras för lite och för onyanserat. Svenska Dagbladets Lena Andersson beskrev den som välargumenterad och väl underbyggd av vetenskap och logik.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och har i sin senare forskning bland annat intresserat sig för jämställdhet, offentlig styrning och akademisk frihet. Catharina Grönqvist Olsson har mångårig erfarenhet av offentlig sektor med inriktning på artificiell intelligens, digitalisering samt arkiv- och informationshantering. Tillsammans skriver de från en position där statistik, förvaltningskunskap och idédebatt möts.

Det nya matriarkatet är därför särskilt relevant för läsare som vill följa den svenska jämställdhetsdebattens mindre bekväma sidor. Boken ställer en fråga som ofta hamnar i skymundan: om jämställdhet mäts som balans mellan könen, varför uppmärksammas då obalans åt ena hållet mer än obalans åt det andra?

Karneval beskriver boken som en kartläggning av feminiseringen inom staten. Det är en laddad formulering, men också en tydlig inbjudan till diskussion om makt, representation och statens egen självförståelse. Därmed är boken intressant för den som vill förstå en växande konfliktlinje i svensk samhällsdebatt.

Kvinnodominerade Jämställdhetsmyndigheten i fortsatt kris

Jan Sundstedt — Sun, 11 Jan 2026 15:05:24 +0000

Jämställdhetsmyndigheten brottas fortsatt med en intern kris. Trots ny generaldirektör och kraftigt utökade ekonomiska resurser vittnar medarbetare om hög stress, lågt förtroende för ledningen samt upplevelser av diskriminering och kränkande särbehandling. För knappt ett år sedan tillträdde den tidigare åklagaren Lise Tamm som generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, med förhoppningen att komma till rätta med den arbetsmiljö som länge ifrågasatts. En intern enkät visade redan då omfattande missnöje bland de anställda. Den senaste medarbetarundersökningen, genomförd under hösten 2025, tyder dock på att problemen har fördjupats. Enkäten visar att stressnivåerna har ökat, att förtroendet för ledningen har minskat och att fler medarbetare nu uppger att de upplever diskriminering och kränkande särbehandling kopplad till både kön och ålder. Lise Tamm beskriver resultaten som allvarliga och alarmerande och hänvisar bland annat till att enkäten sammanföll med en större omorganisation samt en intern diskussion om myndighetens användning av bilder på barn i slöja i sin kommunikation. Hon framhåller också att myndigheten som sådan tenderar att locka personer som är särskilt uppmärksamma på frågor om rättvisa och kränkningar, något hon menar kan påverka hur arbetsmiljön upplevs. Tamm uppger vidare att hon blev förvånad över den utbredda interna konkurrens hon mötte när hon tillträdde. I en intervju med Göteborgs‑Posten säger hon att åtgärder har vidtagits, men medger brister i kommunikationen. — Jag har 140 medarbetare och är otroligt uppbokad på massor med olika saker. Mitt forum är frukostmöten, där har jag informerat muntligt. Sen har vi en kommunikationsavdelning som ska se till att informationen kommer ut, men det har uppenbarligen inte lyckats. Vi har inte varit tillräckligt transparenta och behöver bli bättre.

Mångmiljonstöd och kraftig kvinnodominans

Jämställdhetsmyndigheten har varit politiskt omdebatterad ända sedan starten. 2018 styrde regeringen Löfven I (S+MP), men riksdagen röstade igenom M+KD‑budgeten, där anslaget till Jämställdhetsmyndigheten togs bort. Efter regeringsskiftet och januariavtalet mellan S, MP, C och L beslutade den nya regeringen (Löfven II) att myndigheten skulle finnas kvar. I vårändringsbudgeten 2019 ökades dessutom anslaget med 40 miljoner skattekronor till totalt 81 miljoner. Sedan dess har verksamheten expanderat kraftigt. Myndigheten hade i fjol en årlig budget på över 150 miljoner kronor och omkring 140 anställda. Drygt 85 procent av personalen är kvinnor, och sedan 2022 har antalet anställda ökat med ungefär ett trettiotal personer. Trots de växande resurserna visar de återkommande larmen inifrån att myndigheten själv brottas med många av de frågor om makt, rättvisa och arbetsmiljö som den är satt att bevaka i resten av samhället.

Rikspolischefen Petra Lundh – Sveriges bäst betalda myndighetschef

Redaktionen — Fri, 27 Jun 2025 11:27:15 +0000

Rikspolischefen Petra Lundh är landets bäst betalda myndighetschef med en månadslön på 194 100 kronor efter årets lönerevision. Samtidigt som många svenskar kämpar med höga levnadskostnader och pressad hushållsekonomi har lönerna för många chefer inom statliga myndigheter ökat markant. Petra Lundh fick i samband med den senaste lönerevisionen en löneökning på över 6 000 kronor i månaden, till totalt 194 100 kronor i månaden, rapporterar Dagens Juridik. Med sin nya lön får hon endast något mindre än statsminister Ulf Kristersson (204 000 kronor/månad), och nästan lika mycket som sju undersköterskor (medianlön cirka 30 000/månad) tillsammans. I toppen av lönepyramiden återfinns även Försäkringskassans generaldirektör, Nils Öberg, med 183 600 kronor i månaden, och överbefälhavare Micael Claesson som får 183 000 kronor.

Myndighetschefer kontra arbetstagare

Samtidigt som många löntagare kämpar med inflation och ökade levnadskostnader har ett stort antal myndighetschefer löner som skiljer sig markant från den breda befolkningens verklighet. Medianlönen för en generaldirektör eller myndighetschef i Sverige ligger idag på omkring 143 000 kronor i månaden, vilket innebär att flera toppchefer inom statsförvaltningen har över 50 000 kronor mer än sina kollegor i genomsnitt. Den generella svenska medianlönen – alltså vad en vanlig heltidsanställd arbetstagare tjänar – ligger på cirka 34 200 kronor i månaden. Skillnaden mellan en genomsnittlig myndighetschef och en vanlig löntagare motsvarar därmed över 100 000 kronor i månaden, eller mer än fyra gånger så mycket. I en tid då många anställda inom exempelvis offentlig sektor möter stramare resurser, högre krav och begränsade lönepåslag, framstår avståndet till ledningens lönenivåer som allt större. Skillnaden i ersättning speglar inte alltid skillnaden i ansvar – och riskerar enligt bedömare att på sikt påverka både arbetsklimat och tilliten till myndigheternas ledarskap.

Vänsterväljare litar mer på myndigheter

Jan Sundstedt — Wed, 25 Sep 2024 11:12:19 +0000

Väljare till vänster på den politiska skalan har klart högre förtroende för svenska myndigheter än väljare med högersympatier. För tio år sedan var skillnaderna knappt märkbara. – Det är allvarligt och ökar konfliktnivån i samhället, kommenterar statsvetaren Sören Holmberg som undersökt frågan. Frågan om tillit till myndigheter och förvaltning har på senare år blivit allt mer politiserad. Detta kan delvis härledas till att väljare med vänstersympatier numera värderar myndigheternas arbete markant mer positivt än väljare med mer högerpolitiska sympatier. Den genomsnittliga betygsbalansen* för vänstersympatisörers syn på myndigheterna var 2021 +22, medan den var +7 för borgerliga sympatisörer.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 1 september 2022.

– Det är allvarligt. I en demokrati ska de offentliga myndigheterna inte ses med ögon som är färgade av ideologi och politik, vilket är det som har hänt de senaste fyra-fem åren. Man är mycket mer uppskattande av myndigheterna på vänsterkanten och mer negativ på högerkanten, sammanfattar Sören Holmberg saken. Offentlig förvaltning ska enligt svensk grundlag inte bara stå utanför partipolitiska kopplingar, utan även sträva efter strikt neutralitet och opartiskhet. Åtminstone i relationen till myndigheter går dock numera en tydlig skiljelinje mellan de politiska lägren. När Som-institutet (i Göteborg) för ungefär tio år sedan började mäta skillnaderna i myndighetsförtroende bedömde väljarna, oavsett politiskt läger, myndigheternas arbete på i stort sett likartat sätt. Skillnaderna var under många år marginella. En viss positiv övervikt för borgerliga väljare under Alliansregeringen fanns, liksom det omvända under S-styre, men skillnaderna var som tidigare nämnt mycket små. Årets rapport påvisar nu stora diskrepanser. – Tidigare när vi började mätningarna för tio, tolv år sen fanns det i bedömningen ingen skillnad mellan moderater och socialdemokrater. Nu är skillnaden påtaglig, säger Sören Holmberg. [caption id="attachment_130571" align="alignnone" width="640"] Sören Holmberg.[/caption] Ett exempel där skillnaderna nu är stora är förtroendet för Folkhälsomyndigheten, som får +75 bland S-sympatisörer, men bara +52 hos M-sympatisörer. Ett annat exempel är Skolverket, som åtnjuter +10 hos S-sympatisörer men -10 hos M-sympatisörer - en skillnad på 20 enheter. Vissa myndigheter har mycket lågt förtroende hos alla medborgare. Det gäller centrala myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket, som alla hamnar på minus över hela det politiska spektrumet. Även här är dock misstroendet påtagligt större hos vad som benämns som borgerliga väljare. – Det här är något vi ser tydligt i USA, där republikaner är mycket mer negativa än demokrater, och har politiserat synen på offentlig verksamhet. Detta har vi i Sverige tidigare inte sett så mycket av, kommenterar Holmberg. – Jag vet inget om orsakerna, det kan vara så att partierna och deras väljare inte är särskilt insatta och politiserar det hela. Det behöver inte vara något fel på myndigheterna. Eller så finns det någonting. Det finns anledning att titta både på myndighetssidan och på medierna, hur debatten förs. Sociala medier misstänker jag spelar en roll här, säger Sören Holmberg som gärna ser att en utredning tillsätts som undersöker orsakerna.

*Betygsbalansen/balansmåttet visar andelen som svarat mycket eller ganska bra minus andelen som svarat mycket eller ganska dåligt.

127 myndigheter drabbade av cyberattack

Markus Andersson — Thu, 25 Jan 2024 14:56:29 +0000

Helgens cyberattack mot det finländska it-serviceföretaget Tietoevry drabbade minst 127 svenska myndigheter. Samtliga ska ha varit anslutna till personaladministrationssystemet Primula som också påverkades av angreppet. Det finns oro över att personuppgifter från myndigheterna kan ha kommit i orätta händer i samband med attacken, Tietovry kände sig också nödgade att stänga ner tjänsten Primula under helgens hackerangrepp. Tjänsten används bland annat för att sköta och administrera personaluppgifter åt hela 127 svenska myndigheter, och det handlar bland annat om känsliga myndigheter som Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Statskontoret. Till skattefinansierade Sveriges Radio säger Mikael Östlund på Myndigheten för psykologiskt försvar att han är orolig för att känslig information om personalens hemadresser och deras anhöriga nu kan ha kommit på villovägar. Försvarsunderrättelsedomstolens ordförande Daniel Ström säger sig dock inte vara orolig på samma sätt och menar att det bara handlar om ”personaladministrativ information” och att man inte skulle använda systemen ”ifall vi bedömt den informationen som skyddsvärd”. Ett stort antal kommuner och regioner använder också Primula för att hantera personuppgifter och under de senaste dagarna har det inkommit många rapporter om störningar och att tekniska tjänster slutat fungera.

”Forum för levande historia” portade kritiska besökare – kritiseras av JO

Redaktionen — Thu, 17 Nov 2022 05:35:45 +0000

Justitieombudsmannen konstaterar att Forum för levande historia agerade felaktigt när man förbjöd två personer kritiska till myndigheten att besöka dess utställningar och bibliotek. JO påpekar bland annat att man inte haft några lagliga möjligheter att porta besökarna och tillägger att man inte bör ”ge sken av att ha befogenheter som man saknar”. De två besökarna ska ”under många år” ha besökt Forum för levande historias utställningar och bibliotek och deltagit i deras olika visningar. Ofta har de varit på plats varje dag under större delen av lokalernas öppettider. Myndigheten hävdar att de båda besökarna vid upprepade tillfällen ”avbrutit, kritiserat och kränkt enskilda medarbetare som haft visningar eller workshoppar för allmänheten eller inbjudna grupper” samt att de ”vänt sig direkt till andra besökare och fört fram kritik och synpunkter”. Agerandet påstås ha lett till att myndighetspersonalen ”upplevt en oro” för att de båda besökarna skulle komma till framtida visningar och deras närvaro beskrevs som ett arbetsmiljöproblem. Därför fick de två besökarna också i maj 2021 veta att de inte längre var välkomna att besöka myndighetens publika lokaler under det kommande halvåret. Exakt vilken typ av kritik de båda yttrat mot Forum för levande historia framgår inte av sammanhanget, men besökarna som JO-anmälde myndighetens beslut menar att åtgärden att bannlysa dem från lokalerna togs ”för att tysta dem sedan de kritiserat verksamhetens kvalitet”. JO konstaterar i sitt beslut att myndighetslokaler i form av bibliotek, utställningslokaler och receptioner är öppna för allmänheten under vissa bestämda tider och att det blott finns begränsade möjligheter att porta besökare utan särskilda skäl. Man skriver också att det inte handlat om ett officiellt tillträdesförbud utan att de två besökarna muntligen och med hänvisning till arbetsmiljölagen uppmanats att hålla sig borta. Detta kan dock i praktiken närmast liknas vid ett portförbud som faller utanför myndighetens befogenheter, konstaterar JO. ”Den åtgärd som myndigheten vidtog var långtgående och kunde närmast liknas vid ett portförbud. Enligt JO kunde åtgärden inte vidtas inom ramen för de ordningsregler som myndigheten normalt får besluta om, utan den krävde stöd i lag. Det fanns inte lagstöd för åtgärden och myndigheten kritiseras för den. JO konstaterar vidare att myndigheten inte hade någon laglig möjlighet att sätta kraft bakom orden och upprätthålla förbudet. Med anledning av det uttalar JO att det är viktigt att en myndighet inte ger sken av att ha befogenheter som den saknar”, står det att läsa.

Oro för nedläggning av myndigheter

Sofie — Tue, 18 Oct 2022 14:35:34 +0000

Den nya regeringen har tidigare uttryckt att vissa myndigheter bör läggas ner och trots att det ännu inte är klart vilka myndigheter som försvinner märks det redan nu en tydlig oro hos personalen. – Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten. Idag finns det 344 myndigheter under regeringen, en siffra som nästan halverats sedan millennieskiftet. Under valrörelsen har partierna som nu kommer att leda Sverige uttryckt att man vill stänga ner ytterligare myndigheter. Moderaterna har uttryckt att man vill ha en generell minskning av myndigheter och Liberalerna menar att "statliga nämnder med få ärenden bör omorganiseras". Kristdemokraterna vill se en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna på länsstyrelsenivå samt även Arbetsförmedlingen. Sverigedemokraterna har i sin tur tryckt på för en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, men också Diskrimineringsombudsmannen och Statens medieråd, enligt en enkät som Altinget gjorde i augusti i år. Även Delegationen mot segregation (Delmos) har varit ett samtalsämne, men den myndigheten har redan varit under avveckling sedan 2021 och kommer att stängas ner nu i december. Nu vittnar medarbetare inom flera av de utpekade myndigheterna att det finns en stor oro för framtiden. Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, menar att det finns en stor oro för vad som kommer hända med myndigheten, speciellt med tanke på dess historia. – Jag sticker inte under stolen med att det finns en oro bland medarbetare på myndigheten. Med tanke på vår historia så är det klart att det finns en oro för vad som ska hända med verksamheten, säger Ag till Bonniertidningen DN. Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ner redan 2018, efter att en riksdagsmajoritet beslutat om det. Däremot räddades myndigheten strax därefter av Januariavtalet. I det så kallade Tidöavtalet, som den nya regeringen formade, står dock inte någonting om att myndigheter ska slopas, men i avtalet tog man däremot upp att man ska slopa enprocentsmål för internationella bistånd och istället ha en fast summa. I praktiken innebär det mindre pengar, vilket i sin tur också kan påverka anställda. – Självklart finns det en oro. Både vad gäller ens anställning men framför allt vad som ska hända med själva uppdraget vi har som myndighet. I slutändan är det människor som lever i fattigdom och förtryck som skulle drabbas, säger en anonym anställd till tidningen. Utöver slopade myndigheter vill dock M, KD och SD införa en jaktmyndighet i syfte att avlasta polisen. Både KD och SD vill också införa en myndighet som ansvarar för alla välfärdsbetalningar, i syfte att motverka bidragsbrott. Inget av partierna har kommenterat DN:s artikel.

Regeringen grundar ny myndighet – ska bedriva psykologisk krigföring i Sverige

Isac Boman — Mon, 18 Oct 2021 11:47:44 +0000

Tillsammans med försvarsmakten och civila myndigheter ska den nya "Myndigheten för psykologiskt försvar" å statsmaktens vägnar bekämpa det man betecknar som desinformation och ryktesspridning, deklarerar inrikesminister Mikael Damberg (S) på en presskonferens. Bland annat pekar man i samband med detta ut avvikande uppfattningar om covid-19 och den pågående vaccinationskampanjen som ett "hot mot demokratin". – Det förekommer missinformation, desinformation och ryktesspridning om covid-19-vaccinet och pandemin, hävdade Damberg på presskonferensen där han presenterade den nya myndigheten. Inrikesministern menar att denna behövs på grund av ett ”försämrat säkerhetspolitiskt läge under en längre tid” och att Sveriges psykologiska försvar därför behöver stärkas och ”anpassas efter dagens förhållanden”. – Myndigheten ska också bidra till att stärka befolkningens motståndskraft när det gäller psykologiskt försvar, fortsätter han och menar vidare att Sverige idag utsätts för ”desinformation riktad mot bland annat svenska politiker, företag och myndigheter. Vad som specifikt åsyftas med att "stärka befolkningens motståndskraft” mot påstådd desinformation och ryktesspridning är delvis oklart – men kritiker misstänker att intentionen är att göra svenska medborgare mer negativt inställda till information som går emot regeringens officiella linje i olika frågor. – Informationspåverkan i form av till exempel desinformation, ryktesspridning och annan spridning av vilseledande information kan utgöra ett hot mot Sveriges demokrati, vårt beslutsfattande och vårt självbestämmande, menar Damberg och lyfter fram vaccinkritik som ett exempel på dylika ”hot mot demokratin” som den nya myndigheten ska bekämpa. Under presskonferensen betonas att huvudsyftet är att ”identifiera och möta” vad man menar är desinformation och ryktesspridning riktad mot Sverige – men det är oklart om det enbart är främmande makts påverkansförsök som kommer att bekämpas eller om inhemska opinionsbildare kommer att inkluderas i myndighetens klassning av "desinformation". – Här förekommer till exempel konspirationsteorier om att pandemin medvetet planerats av en maktelit och att vaccinet innehåller mikrochipp som kan användas för övervakning och kontroll av befolkningen, förklarar Damberg vidare om information som bekymrar regeringen. https://www.youtube.com/watch?v=imcTpQrvAH8 Henrik Landerholm, som blir generaldirektör för den nya myndigheten, menar att det bland annat är främmande statsmakter som driver opinionsbildning i Sverige. – Sociala medier där en stor del av befolkningen lever sina vakna liv har ju gjort oss ännu mer sårbara än förr och flera statsaktörer har förfinat sina instrument och metoder för vilseledning, desinformation och driver långsiktiga påverkanskampanjer som en del i det som ofta kallas för hybridkrigsföring, säger han och menar att det är denna ”otillbörliga informationspåverkan” som myndigheten ska försöka stoppa. – Den nya myndigheten kommer att utgöra en motor och leda de gemensamma ansträngningarna för att skydda Sverige, fortsätter han. Den nya myndigheten ska finnas på plats redan den 1 januari 2022 och regeringen har i nuläget tillsatt en utredare som ska genomföra bildandet. Fram till 2009 existerade myndigheten Styrelsen för psykologiskt försvar och har funnits i olika former sedan andra världskriget – men denna lades ner 2009 när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades. Nu vill regeringen dock fokusera särskilt på det ”psykologiska försvaret” – någonting som ligger utanför MSB:s uppdrag. Det är bland annat mot den bakgrunden man nu grundar Myndigheten för psykologiskt försvar som ska ha kontor i Karlstad och Stockholm med cirka 45 anställda initialt. Generaldirektören Landerholm har en bakgrund som ambassadör i Förenade Arabemiraten, Lettland och generaldirektör för Folke Bernadotteakademin och rektor för Försvarshögskolan. Han har också varit riksdagsledamot och suttit i försvarsutskottet.

Docent: Ideologisk enkelspårighet och marknadsliberala reformer gör coronahantering tandlös

Markus Andersson — Thu, 12 Mar 2020 06:04:04 +0000

Coronavirusets utbrott har visat hur inkompetenta svenska myndigheter är på krishantering och hur undermålig myndigheternas samordning faktiskt är. Det konstaterar docenten och lektorn Jens Stilhoff Sörensen som menar att sjukvård och myndigheter vid sidan av ideologisk enkelspårighet även hämmas av en rad marknadsliberala reformer. I SvD debatt skriver Jenf Stilhoff Sörensen, docent och lektor i globala studier att coronaviruset bekräftat en rad svagheter gällande svensk krishantering, myndighetsstyrning och samordning under krissituationer. ”Sverige har under decennier monterat ner civilförsvar och viktiga samhällsskyddande funktioner, samtidigt som myndigheter och sjukvården och äldreomsorgen utsatts för marknadsliberala reformer (new public management eller NPM) som i kombination med det ökade behovet efter migrationsflödet har lett till en omfattande systemstress” , skriver docenten. Han pekar på att myndigheterna redan till vardags drivs på 100 procent av kapaciteten och att det inte finns någon förmåga eller möjlighet att trappa upp verksamheten vid en krissituation. Det optimala anser han borde vara att myndigheterna låg på omkring 60 procent av arbetskapaciteten med en möjlighet att vid enskilda incidenter eller kortare kriser kunna utöka kapaciteten. Myndigheter som sägs vara i ett permanent stresstillstånd är exempelvis polisen, Migrationsverket och sjukvården. Stillhoff Sörensen menar att också politiseringen av myndigheterna med ökat politiskt styre och politisk inkompetens försämrar landets krishantering sämre och tar upp tsunamin i Thailand, migrationsvågen 2015 och läckan i Transportstyrelsen som skräckexempel. ”En annan förklaring är ideologisk enkelspårighet där tron på globalism och öppna gränser drivits så långt att man inte ens vill eller vågar ta beslut om kortvariga avbrott i den normala cirkulationen. Mitt i en begynnande pandemi landade åtskilliga flyg i Sverige direkt från riskområdena Kina och Iran”, förklarar han vidare. Han jämför också med andra europeiska länder där exempelvis Italien, Frankrike och Ungern tagit till snabba åtgärder för att bromsa spridningen, medan Sverige ofta varit sist på bollen. Avslutningsvis konstaterar docenten att coronapandemin förhoppningsvis kan bidra till en tillnyktringsprocess och att det blir tydligt vilka risker som finns med att vara fullständigt beroende av EU eller andra länder och att man förhoppningsvis kan återupprätta en fungerande krishantering och myndighetssamordning. ”Men i förlängningen behövs också ett återupprättande av ansvarsutkrävande på såväl politisk som tjänstemannanivå. Utan fungerande ansvarsutkrävning blir förutsättningarna till ansvarsfullt agerande alltför svaga”.

Man ställs inför rätta för telefonsabotage

Osignerad — Mon, 05 Jun 2017 11:29:33 +0000

En person i Stockholmstrakterna ska ha skadat telefonnätet för flera svenska myndigheter, däribland polisen och SOS Alarm, vilket han nu ställs inför rätta för. Mannen misstänkts ha använt appar på flera olika mobiltelefoner för att ringa otroliga 24 000 samtal till olika myndigheter. Detta ska ha lett till överbelastning för myndigheternas telefonnät. – Jag har aldrig stött på något liknande, som varit av den här omfattningen. Fallet är exceptionellt, säger kammaråklagare Per Bergmark till Sveriges Radio.