<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>myggor &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/myggor/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 10 Jun 2026 05:11:45 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>myggor &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ny studie: Därför blir vissa myggornas favorit</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ny-studie-darfor-blir-vissa-myggornas-favorit/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Jun 2026 05:07:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[stickmyggor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232903</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vissa människor verkar alltid bli mer myggbitna än andra. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt varför vissa personer tycks vara särskilt attraktiva för stickmyggor.</strong>

Studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://doi.org/10.1016/j.isci.2026.115575" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>iScience</em></a>, pekar på att skillnader i kroppslukt kan spela en avgörande roll. Ett ämne som särskilt stack ut var oktenol, även kallat svampalkohol, som förekom i högre halter hos personer som myggorna drogs extra mycket till.

Att myggor använder dofter för att hitta människor har varit känt sedan slutet av 1950-talet. Men varför vissa personer blir ”högvilt” för myggor har varit svårare att förklara.

— <em>Vi har känt till en hel del om de doftkomponenter som myggorna använder för att hitta just människor. Men vår studie är den första som ger en kemisk förklaring till människors olika attraktionskraft</em>, säger Rickard Ignell, professor vid SLU, i ett <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/04/svampalkohol-gor-vissa-kvinnor-mer-attraktiva-an-andra-for-myggor/" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Gravida lockade fler myggor</h3>
Forskarna studerade 42 kvinnor och lät gulafebermyggor, <em>Aedes aegypti</em>, reagera på deltagarnas dofter. Resultaten visade att myggornas intresse påverkades både av var kvinnorna befann sig i menstruationscykeln och om de var gravida.

Studien bygger vidare på äldre forskning om malariaspridande myggor, där gravida kvinnor visat sig kunna locka upp till dubbelt så många blodsökande myggor som andra människor. Det kan ha stor betydelse i områden där myggor sprider allvarliga sjukdomar.

I studien samlade forskarna in doftprover från deltagarna och analyserade vilka kemiska ämnen myggornas antenner reagerade på. Människans hud och utandningsluft innehåller hundratals ämnen, men forskarna identifierade 27 flyktiga ämnen som kan påverka hur attraktiv en person är för myggor.
<h3>Svampalkohol stack ut</h3>
Ett ämne väckte särskilt intresse: oktenol, även kallat svampalkohol. Det bildas när talg bryts ner och fanns i större mängder hos de deltagare som var mest attraktiva för myggorna – samt hos gravida.

Men forskarna betonar att det inte räcker med ett enda ämne för att förklara varför vissa blir mer bitna än andra. Även personer som bara hade måttliga halter av oktenol kunde vara attraktiva för myggor.

Det avgörande verkar i stället vara blandningen av doftämnen och proportionerna mellan dem.

För att pröva detta tog forskarna fram syntetiska doftblandningar som skulle motsvara låg, medelhög och hög attraktionskraft. När blandningarna testades på myggor följde deras beteende forskarnas förväntningar.
<h3>Vill studera fler grupper</h3>
Rickard Ignell säger att forskarna nu vill gå vidare med större studier. De vill bland annat följa fler kvinnor genom menstruationscykeln och graviditeten, jämföra resultaten med män och se om andra arter av stickmyggor använder samma strategi.

— <em>Vi har alltså kommit en bit på väg, men skulle behöva öka antalet kvinnor i studien och följa dessa genom menscykeln och graviditeten. Det hade även varit intressant att jämföra med män och att undersöka om andra arter av stickmyggor använder sig av samma strategi för att skilja mellan oss</em>, säger han i pressmeddelandet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare: Färre mygg väntas i sommar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/farre-mygg-vantas-i-sommar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 May 2026 05:21:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[Länsstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229706</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter två torra säsonger pekar prognosen mot ännu en sommar med färre mygg än normalt i stora delar av Sverige. Samtidigt får Statens veterinärmedicinska anstalt extra pengar för att bygga upp övervakningen av nya myggarter som kan sprida smitta.</strong>

Torra vintrar och vårar har hållit tillbaka myggen två somrar i rad. Enligt Anders Lindström, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, talar den låga markfuktigheten för att utvecklingen fortsätter även under årets säsong, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/experten-sa-blir-myggsommaren-2026" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> skattefinansierade kanalen SVT.

— <em>Markfuktigheten i Sverige är extremt låg på många håll. Det gör i sin tur att det blir väldigt lite mygg</em>, säger Lindström till kanalen.

SVA-forskaren jämför med 2024, som beskrivs som en tydligare myggsommar. Under 2025 gjorde däremot en torr vinter och vår att det blev lite mygg över stora delar av landet. Nu väntas samma mönster hålla i sig.

Myggproblemen 2024 ledde till nya statliga satsningar. Efter kritik mot att anslagen inte räckte beslutade regeringen att skjuta till ytterligare fem miljoner kronor till myggbekämpningen i området kring nedre Dalälven. I år har SVA dessutom fått ytterligare fem miljoner kronor för att bygga upp en nationell myggövervakning.

För många kan beskedet låta välkommet. Lindström påpekar samtidigt att den torra utvecklingen inte bara slår mot stickmyggor utan också mot andra arter som fyller en funktion i ekosystemen.

— <em>Jag vet att många tycker det är bra men det finns andra arter, som är viktiga för den biologiska mångfalden, som också påverkas negativt av det här</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Myggor har upptäckts på Island</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/myggor-har-upptackts-pa-island/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Oct 2025 07:37:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215563</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tre myggor har hittats under oktober, bekräftar Islands naturhistoriska institut. Det är första gången man hittat myggor på Island.</strong>

Det var i kommunen Kjós som Björn Hjaltason den 16 oktober upptäckte den första myggan, något han skrev om i Facebook-gruppen Skordýr á Íslandi (Insekter på Island). Det var en "konstig fluga" på ett vinband, som är ett vindränkt band han använde för att locka till sig insekter.

— <em>Jag fick genast en misstanke om vad det kunde vara och samlade snabbt in flugan. Det var en hona,</em> säger han till isländska statskanalen <a href="https://www.ruv.is/english/2025-10-20-mosquitoes-arrive-in-iceland-456614" target="_blank" rel="nofollow noopener">RUV</a>.

Senare hittade Hjaltason ytterligare två, varav han senare skickade in alla till naturhistoriska institutet som tog dem för analys och bekräftade Björns misstanke – flugorna var verkligen myggor.
<h3>Köldtålig art</h3>
Matthías Alfreðsson, entomolog vid Islands naturhistoriska institut, menar att fynden är betydelsefulla och tror att myggorna har kommit till Island för att stanna. Forskare har tidigare förutspått att myggor slutligen kommer att nå Island, speciellt med tanke på att knott tog sig dit och etablerade sig så sent som 2015.

— <em>Det är första gången som en mygga har hittats på isländsk mark</em>, säger han.

Myggarten som hittats är av arten <em>Culiseta annulata</em>, som är känd för att vara mycket köldtålig och normalt återfinns i bland annat Sverige.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare: Ingen myggsommar att vänta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-ingen-myggsommar-att-vanta/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 01 Jun 2025 07:01:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<category><![CDATA[sommar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=207071</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den ovanligt torra och blåsiga våren ser ut att dämpa årets mygginvasion – till glädje för alla som gärna slipper surrande plågoandar. Enligt forskare pekar väderförhållandena på att en ovanligt myggfri sommar är att vänta.</strong>

Orsaken är att myggäggen behöver stående vatten för att kläckas, och just nu är det brist på både pölar och höga vattennivåer.

<em>– Grundvattnet är väldigt torrt när man är ute i skog och mark och finns det inga pölar kommer inte äggen att kunna kläckas</em>, säger Jan Lundström, forskare vid Biologisk myggkontroll, till statsradion P4 Dalarna.

<em>– Hoppas vi får lite värme och lite sol också så kan nog midsommar bli riktigt bra</em>, fortsätter han.
<h3>"Kan kläckas vid varje översvämning"</h3>
Men även om myggen uteblir i år, kan de göra comeback längre fram. Myggägg har nämligen förmågan att ligga vilande under flera år i marken i väntan på rätt förhållanden.

<em>– De kan kläckas vid varje översvämning under maj till augusti,</em> <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/gladjebeskedet-farre-myggor-an-vanligt-i-sommar" target="_blank" rel="nofollow noopener">förklarar</a> Lundström.

I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter – men ”bara” ett 30-tal av dessa suger blod från människor eller djur.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Spanska forskare föder upp och steriliserar myggor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/spanska-forskare-foder-upp-och-steriliserar-myggor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/spanska-forskare-foder-upp-och-steriliserar-myggor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 Aug 2024 10:15:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Euorpa]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<category><![CDATA[Spanien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=186709</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett laboratorium i i Spanien föder upp och steriliserar tusentals tigermyggor varje vecka. Syftet är att förhindra att den invasiva arten sprider sjukdomar i Europa.</strong>

Den asiatiska tigermyggan, som beskrivs vara den mest invasiva myggarten i världen, har enligt rapporter spridit sig runt om i Europa. Bland annat har den etablerat sig i Österrike, Bulgarien, Frankrike, Tyskland och Grekland, <a href="https://www.bbc.com/news/articles/ce5520m6x2go" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). Den har även siktats i Belgien, Cypern, Nederländerna och även i <a href="https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/Dagens-natur/sa-kanner-du-igen-en-tigermygga/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Sverige</a>. Tigermyggan sprider bland annat denguefeber, en sjukdom som ökat globalt enligt Världshälsoorganisationen. Sjukdomen ger influensaliknande symptom, men kan också bli mer allvarlig och i värsta fall dödlig.

I den spanska staden Valencia har man börjat föda upp tigermyggor som man sedan steriliserar i ett försök att bekämpa denguefeber och andra sjukdomar som myggorna sprider. Varje vecka släpper man ut 45 000 steriliserade tigermyggor i staden. Myggorna försöker sedan para sig med andra myggor, men eftersom dessa myggor inte kan fortplanta sig är förhoppningarna att populationen ska kunna minska rejält på sikt.

– <em>Det finns en gynnsam miljö under större delen av året och populationen ökar hela tiden</em>, säger Vicente Dalmau vid Valencias hälsodepartement till <a href="https://www.theguardian.com/world/gallery/2024/aug/15/spanish-lab-sterilises-mosquitoes-as-climate-crisis-fuels-spread-of-dengue-in-pictures" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>.

Det finns olika steriliseringstekniker som används i andra delar av världen, men det spanska laboratoriet är ledande i att använda det på tigermyggor i Europa. Tekniken, där man utsätter myggorna för joniserande strålning, har tillkommit efter tidigare erfarenheter med bananflugor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/spanska-forskare-foder-upp-och-steriliserar-myggor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Växter kan hämma malaria</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/vaxter-kan-hamma-malaria/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/vaxter-kan-hamma-malaria/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 Apr 2017 19:51:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31479</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stickmyggshonor är inte bara beroende av blod, utan även socker, som de får från frukt, nektar, och sav.</strong>

Ny forskning visar att både myggornas överlevnad och förmåga att sprida malaria påverkas av vilka växter som ingår i dieten.

<em>– Tidigare forskning har visat att sockret är viktigt för malariamyggornas flygförmåga och fortplantning. Vad vi nu visar är att valet av sockerkälla påverkar samspelet mellan myggan och de malariaparasiter som myggan kan bära på,</em> säger professor Rickard Ignell från Sveriges lantbruksuniversitet, en av forskarna bakom studien.

<strong>I försök utfodrades</strong> myggor med blod som innehöll malariaparasiter och socker från en av vem källor: frukterna mango och sumak, blommor från oleander- och kaktusväxt, samt en sockerlösning. Myggorna som matats med frukt var 30-40 procent mer effektiva smittspridare än de som fått sockerlösning – och de som fått oleander var 30 procent mindre effektiva.

– <em>Vi vet inte exakt vad dessa skillnader beror på, men troligen handlar det både om växternas innehåll av giftiga ämnen och om deras näringsmässiga kvalitet,</em> säger Rickard Ignell.

<strong>Prydnadsväxter skulle</strong> alltså kunna få en ny roll i malariadrabbade områden som en parasithämmande sockerkälla för myggorna.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/vaxter-kan-hamma-malaria/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>HaV säger ja till myggbekämpning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/hav-sager-ja-till-myggbekampning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/hav-sager-ja-till-myggbekampning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 May 2016 16:46:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Daläven]]></category>
		<category><![CDATA[HaV]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=28175</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kommunerna kring nedre Dalälven har i flera år använt det biologiska medlet VectoBac G för att bekämpa mygglarver. I år har de ansökt om att få sprida medlet från helikopter över drygt 11 600 hektar, varav 5 200 är skyddade som Natura 2000-område.</strong>

Även Forshaga kommun vill använda biologiska medel i myggbekämp­ningen i sommar. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är en av de instanser som ålagts av regeringen att yttra sig i frågan.

<em>– Vi tillstyrker ansökan, men ställer ett antal krav för att biologiska bekämpningsmedel ska få användas,</em> säger Niklas Egriell, HaV.

Det handlar om komplexa ekosystem och många faktorer spelar in när det gäller översvämningsmygg, till exempel nederbörd, temperatur och översvämningsfrekvens. Den ökning av encelliga djur som observe­rats efter besprutningarna riskerar att skapa obalans i ekosystemet.

<strong>HaV anser inte</strong> metoden är en långsiktig lösning på problemen.

<em>– Vi säger ja med vissa villkor eftersom bekämpningsmedlet riskerar att påverka ekosystemen negativt. Vi vill att besprutningen successivt fasas ut till förmån för alternativa bekämpningsmetoder som att försöka hålla landskapet så öppet som möjligt.</em>

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/hav-sager-ja-till-myggbekampning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Myggors motstånd avslöjas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/myggors-motstand-avslojas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/myggors-motstand-avslojas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 23 May 2014 11:19:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[DDT]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=18016</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Forskare vid Liverpool School of Tropical Medicine har upptäckt att en enstaka genetisk mutation ligger bakom myggors motstånds</strong></span><span style="line-height: 1.5em;"><span style="font-size: large;"><strong>kraft mot DDT och pyretrin (ett insektsgift som används i bland i annat myggnät).                </strong></span>      </span>

Då myggorna blir allt mer resistenta mot bekämpningsmedel kan upptäckten bli viktig för den fortsatta kampen mot malaria. För­hoppningen är att man ska kunna hitta en metod för att hindra att mutationen sprider sig mellan olika myggpopulationer.

Det gör det också möjligt att tidigt upptäcka om bekämpningsmedel kommer att ha någon effekt på en viss population.

Upptäckten ger även hopp om att kunna upptäcka källan till andraformer av resistens hos andra arter, enligt forskarna.

&#160;

<i>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</i>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/myggors-motstand-avslojas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
