<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Myanmar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/myanmar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 27 May 2026 10:48:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Myanmar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>100 miljoner år gammal insekt förbryllar forskare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/100-miljoner-ar-gammal-insekt-forbryllar-forskare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 May 2026 10:32:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[bärnsten]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[fossil]]></category>
		<category><![CDATA[insekter]]></category>
		<category><![CDATA[Myanmar]]></category>
		<category><![CDATA[paleontologi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231703</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En liten insekt har legat fångad i bärnsten sedan dinosauriernas tid. När forskare nu undersökte fyndet upptäckte de något som aldrig tidigare observerats hos en fossil insekt.</strong>

Fossilet kommer från Kachin-regionen i Myanmar och är omkring 100 miljoner år gammalt. En forskargrupp vid Ludwig-Maximilians-Universität i München har <a href="https://www.lmu.de/en/newsroom/news-overview/news/paleobiology-fossil-true-bug-with-remarkable-claws-2c8ffe1e.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskrivit</a> arten i tidskriften <em>Insects</em>.

Den nyupptäckta insekten har fått namnet <em>Carcinonepa libererrantes</em> och tillhör skinnbaggarna, Heteroptera. Det som förbryllar forskarna är frambenen: de avslutas med stora klolika gripverktyg, så kallade chelae, som påminner mer om klorna hos krabbor, humrar och räkor än om benen hos vanliga insekter.

— <em>Tidigare kände man bara till sådana klor hos tre insektsgrupper. Fossilet är därmed det fjärde kända exemplet på att sådana strukturer har utvecklats oberoende av varandra inom insektsvärlden</em>, säger Carolin Haug, zoolog vid Ludwig-Maximilians-Universität München.

Forskarna använde mikrodatortomografi för att undersöka fossilet i detalj. De jämförde även klorna med över 2 000 gripstrukturer hos både nutida och utdöda djur.

Resultatet var tydligt: den lilla insekten hade en typ av klo som skiljer sig markant från vad man normalt ser hos insekter.
<h3>Unikt fynd kastar ljus över evolutionen</h3>
Vissa insekter har framben som är anpassade för att gripa tag i byten, men de fungerar oftast mer som en fällkniv. Äkta klor med två motstående delar är mycket ovanliga.

Enligt Carolin Haug visar fyndet hur evolutionen kan frambringa liknande lösningar hos vitt skilda djurgrupper.

Forskarna tror att <em>Carcinonepa libererrantes</em> kan ha levt i en kustnära skogsmiljö under kritaperioden. De kraftiga klorna användes sannolikt för att gripa små bytesdjur, exempelvis andra insekter.

— <em>Vi kan föreställa oss att den levde i en skog under kritaperioden, troligen nära kusten</em>, säger Haug.

Namnet rymmer också en oväntad populärkulturell referens. Artnamnet <em>libererrantes</em> är enligt forskarna en latinisering av namnet på K-popgruppen Stray Kids. Förklaringen är att fossilets klor påminner om gruppens karakteristiska handpose.

Bärnsten från Myanmar har under senare år gett forskare en rad välbevarade fossil från kritaperioden. De små djuren i bärnstenen fungerar som tidskapslar från en värld som annars sällan lämnar så detaljerade spår efter sig.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Telenor lämnade ut användaruppgifter – oppositionella dödades</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/telenor-lamnade-ut-anvandaruppgifter-oppositionella-dodades/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Oct 2025 08:28:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Myanmar]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Telenor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214502</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd.</strong>

I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta.

"Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor", stod det i brevet.

Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer.

Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.
<h3>Politiker avrättades</h3>
Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset.

<em>— Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer,</em> säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv.

Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade.

<em>— Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.</em>
<h3>Krav på hundratals miljoner</h3>
Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande.

<em>— Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om</em>, säger han.

Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning.

<em>— Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu</em>, säger Langseth.

I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare.

"Detta kan dokumenteras med omfattande bevis", står det i skrivelsen.
<h3>Telenor: "Inga goda val"</h3>
Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad.

"Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val", skriver han i ett mejl och fortsätter:

"Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse".
<h3>Sålde verksamheten 2022</h3>
Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022.

Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan.

Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda.

<em>— De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Myanmars premiärminister: Ingen enskild makt bör kontrollera världen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/myanmars-premiarminister-ingen-enskild-makt-bor-kontrollera-varlden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 18 May 2025 07:33:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Min Aung Hlaing]]></category>
		<category><![CDATA[Myanmar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206149</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Myanmars premiärminister Min Aung Hlaing riktar skarp kritik mot det USA-ledda blockets globala dominans och slår fast att världen behöver en ny ordning där makten delas – inte koncentreras till en eller ett fåtal aktörer.</strong>

I en intervju med den ryska nyhetskanalen <a href="https://www.rt.com/news/617757-myanmar-russia-china-india/" target="_blank" rel="nofollow noopener">RT</a> uttrycker Myanmars premiärminister Min Aung Hlaing starkt stöd för en multipolär världsordning – där ingen enskild aktör längre har globalt herravälde.

Han varnar för att en ensidig maktfördelning ökar risken för konflikter, och pekar ut Ryssland, Kina och Indien som nyckelaktörer i den framväxande globala maktbalansen.

<em>– En unipolär världsordning har särskilt drabbat utvecklingsländer som Myanmar. Därför är en övergång till en multipolär struktur det bästa för oss</em>, sade Hlaing i intervjun som sändes på lördagen.

Han argumenterar för att global rättvisa kräver en mer jämn fördelning av resurser och inflytande:

<em>– Det är bättre att dela på globala resurser, agera rättvist och fördela mer jämnt. Konflikter uppstår ur ojämlikhet – vill vi undvika dem, är en multipolär världsordning rätt väg.</em>
<h3>"Den multipolära världen kommer bli verklighet"</h3>
Min Aung Hlaing anklagar USA och västvärlden för att historiskt ha dominerat världen genom ett unipolärt system, som enligt honom förstärkt deras maktposition.

<em>– Först blev världen bipolär under kalla kriget, men efter Sovjetunionens fall återgick den till unipolaritet – och det gynnade Väst</em>, konstaterar han. Nu menar han att en förändring pågår:

<em>– I vår tid har Ryssland, Kina och Indien gjort enorma framsteg – militärt, ekonomiskt och vetenskapligt. När dessa tre jämnstarka stormakter samarbetar och agerar enat, kommer den multipolära världen att bli verklighet. Då kommer ingen längre att acceptera en unipolär maktstruktur.</em>
<h3>Samarbete är nyckeln</h3>
För mindre länder, som Myanmar, handlar det om att hitta sin plats i det nya systemet.

<em>– Att samarbeta med Ryssland, Kina och Indien är absolut värt försöket. Vi måste stärka vår egen ekonomiska kapacitet och samtidigt fördjupa samarbetet med varandra</em>, säger Hlaing som sätter dagens utveckling i ett historiskt perspektiv.
<p data-start="2959" data-end="3157"><em>– Världsordningen har pendlat mellan unipolaritet och bipolaritet, men nu ser vi en ny riktning där flera makter balanserar varandra. Ingen enskild nation bör styra världen – det är så det ska vara.</em></p>
Den senaste tiden har Myanmars relationer till Ryssland fördjupats och beskrivs av Vladimir Putin som "ständigt växande" med god utvecklingspotential. Bara under 2024 ökade handelsvolymen länderna emellan med 40 procent.

<em>– Vi ser en positiv utveckling, inte minst ekonomiskt, men också politiskt</em>, sade Rysslands ledare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljontals människor i fara när cyklonen Mocha slår till mot Bangladesh</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/miljontals-manniskor-i-fara-nar-cyklonen-mocha-slar-till-mot-bangladesh/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/miljontals-manniskor-i-fara-nar-cyklonen-mocha-slar-till-mot-bangladesh/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 14 May 2023 19:48:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>
		<category><![CDATA[Cyklonen Mocha]]></category>
		<category><![CDATA[Myanmar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=150002</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den enorma cyklonen Mocha, med vindhastigheter på upp till 54 meter per sekund, har nått kustlinjen vid Bangladesh. Cyklonen har orsakat att träd ryckts upp med rötterna och ett kraftigt regn har satt in. Längs cyklonens bana bor hundratusentals flyktingar i tillfälliga tält.</strong>

Mohammad Sayed, invånare i flyktinglägret Nayapara, beskriver deras sårbara situation.

<em> – Våra lägerhus, som är konstruerade av bambu och presenningar, kan blåsas bort i mjuka, lätta vindar.</em>

Han nämner även deras oro över bristen på adekvata skyddsåtgärder.

<em>– Skolorna som är utsedda till cyklonskydd (...) är inte starka skydd som kan stå emot vinden från en cyklon. Vi är rädda.</em>

Myndigheterna har evakuerat hundratusentals människor från de områden som förväntas drabbas mest. Enbart från området runt Cox's Bazar, platsen för världens största flyktingläger, har över en miljon människor flyttats enligt officiella rapporter. Under söndag morgon hade inget kraftigt regn ännu fallit i området.

Bangladesh, hem för mer än 160 miljoner människor, har inrättat över 1 500 cyklonskydd i förväntan på stormen. Landets flotta meddelade att 21 fartyg, patrullflygplan och helikoptrar står redo för räddnings- och hjälpinsatser.

<strong>Under tiden rapporterade</strong> grannlandet Myanmar, som också ligger i cyklonens bana, om flera dödsfall på grund av vind- och regninducerade jordskred.

Titon Mitra, Förenta Nationernas utvecklingsprograms representant i Myanmar, uttryckte allvarlig oro på Twitter, där han skrev:

<em>"Mocha har nått land. Två miljoner människor är i riskzonen. Vi förväntar oss omfattande skador och förluster. Vi är redo att svara och måste ha obehindrad tillgång till alla drabbade områden".</em>

Hjälporganisationen Rädda Barnen har framfört farhågor över säkerheten och hälsan för ungefär en halv miljon barn som bor i Rohingya-lägren i Cox's Bazar, samt ytterligare en miljon barn i regionen. Onno van Manen, organisationens landchef för Bangladesh, uttalade i ett pressmeddelande:

<em>"Med tanke på levnadsförhållandena och de otillräckliga skyddsanläggningarna i Rohingya-lägren i Cox's Bazar, utgör cyklonen Mocha ett hot mot många liv".</em>

Rohingya är en muslimsk minoritetsgrupp som drevs ut av Myanmars militär 2017. Ungefär en miljon Rohingya bor nu i läger i Bangladesh, nära gränsen till Myanmar, under för mycket svåra förhållanden. Myndigheterna i Bangladesh har utfärdat ett förbud mot att flyktingar bygger permanenta bostäder, av oro att de skulle slå sig ner permanent i Bangladesh istället för att återvända till Myanmar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/miljontals-manniskor-i-fara-nar-cyklonen-mocha-slar-till-mot-bangladesh/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rohingyer massakrerade hinduer i Myanmar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rohingyer-massakrerade-hinduer-i-myanmar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/rohingyer-massakrerade-hinduer-i-myanmar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 28 May 2018 04:32:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Arakan Rohingya Salvation Army]]></category>
		<category><![CDATA[Burma]]></category>
		<category><![CDATA[Myanmar]]></category>
		<category><![CDATA[Rakine]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=50648</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En grupp beväpnade rohingyer har utfört minst en massaker mot hinduiska bybor i den krigshärjade regionen Rakine i Myanmar, rapporterar Amnesty International.</strong>

En etnisk konflikt har blossat upp de senaste åren i det asiatiska landet Myanmar (Burma). Majoritetsbefolkningen är buddister och landets militär har anklagats för att dödat, torterat och fördrivit rohingyerna - inte minst av västerländsk media där de muslimska rohingyerna konstant utmålas som offer.

<strong>En ny rapport</strong> från visar dock att en grupp rohingyer, som kallar sig själva Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA), dödat upp till 99 hinduiska män, kvinnor och barn medan de även kidnappat bybor. De kidnappade byborna ska ha tvingats att konvertera till islam för att överleva.

Myanmars regering har rättfärdigat de brutala militära tillslagen mot rohingyerna genom att påstå att de stävjar ett väpnat uppror.

&#160;

Källa: <a href="https://www.amnesty.org/en/latest/news/2018/05/myanmar-new-evidence-reveals-rohingya-armed-group-massacred-scores-in-rakhine-state/" target="_blank" rel="noopener">Amnesty International</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/rohingyer-massakrerade-hinduer-i-myanmar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
