Motormännens riksförbund – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 31 Oct 2024 10:16:45 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Motormännens riksförbund – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Kvinnor känner sig otrygga på svenska rastplatser https://nyadagbladet.se/inrikes/kvinnor-kanner-sig-otrygga-pa-svenska-rastplatser/ https://nyadagbladet.se/inrikes/kvinnor-kanner-sig-otrygga-pa-svenska-rastplatser/#respond Thu, 31 Oct 2024 18:14:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=192421 En ny undersökning från Riksförbundet M Sverige visar att en majoritet av bilisterna, och särskilt kvinnor, upplever otrygghet vid rastplatser kvällstid. Den utbredda otryggheten riskerar att bidra till fler olyckor orsakade av trötthet då förare undviker att ta nödvändiga pauser. Riksförbundet M Sverige rapporterar en ökande mängd samtal från medlemmar som uttrycker oro för säkerheten vid rastplatser och parkeringsområden. Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige. – Vi får allt fler samtal från medlemmar om otrygghet vid parkeringar och rastplatser. Det handlar både om att man observerar kriminell verksamhet på dessa platser, men också om att miljöerna upplevs som otrygga när de är dåligt skötta. – Den stora mängden lastbilar på rastplatserna gör att man inte känner sig välkommen som privatbilist, säger hon. [caption id="attachment_192424" align="alignnone" width="640"]Heléne Lilja Riksförbundet M Heléne Lilja, Riksförbundet M. Foto: Riksförbundet M/via.tt.se[/caption]

Undviker rastplatser

Undersökningen visar att 61,6 procent av bilisterna känner sig otrygga med att stanna på rastplatser kvällstid. Kvinnor upplever en betydligt högre nivå av otrygghet, där hela 77,4 procent uttrycker obehag jämfört med 48,8 procent av männen. – Undersökningen visar på stora skillnader i upplevd trygghet mellan kvinnor och män. Kvinnors markant högre upplevda känsla av otrygghet blir därmed inte enbart en trafiksäkerhetsfråga, utan även en fråga om jämställdhet. Trafiken och möjligheten till rast och vila måste rimligen erbjuda alla samma förutsättningar och möjligheter, menar Heléne Lilja. Samma undersökning visar att 59,4 procent av de svarande känner otrygghet inför att stanna och hjälpa en annan bilist i nöd, en känsla som är ännu mer påtaglig bland kvinnor där närmare 80 procent upplever detsamma. När det gäller besök på bensinstationers toaletter uttrycker nästan en fjärdedel av bilisterna en känsla av otrygghet. – Otryggheten är ett problem i sig, men den får också indirekta effekter. Otryggheten kan innebära att förare inte tar raster när de egentligen borde göra det. Trötthet ökar risken för misstag och olyckor och därför är möjligheten att ta pauser under långa bilresor livsviktig.

Singelolyckor sticker ut

Under 2023 miste 229 personer livet i trafikolyckor, där 27 procent förolyckades i singelolyckor med motorfordon, den vanligaste typen av dödsolyckor. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) bedömer att trötthet är en bidragande faktor i omkring 10 till 40 procent av alla trafikolyckor. Otryggheten är också påtaglig när det gäller att parkera bilen i stadskärnor under kvällstid. Undersökningen visar att 58,7 procent av bilisterna upplever ganska eller mycket otrygghet vid parkering i en främmande stadskärna kvällstid. Skillnaden mellan könen är även här tydlig, då 66,9 procent av kvinnorna känner sig otrygga jämfört med 52,4 procent av männen.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/kvinnor-kanner-sig-otrygga-pa-svenska-rastplatser/feed/ 0 Miljöpremien kan ha ökat koldioxidutsläppen https://nyadagbladet.se/miljo/miljopremien-kan-ha-okat-koldioxidutslappen/ https://nyadagbladet.se/miljo/miljopremien-kan-ha-okat-koldioxidutslappen/#comments Fri, 06 Dec 2019 17:57:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=70884 Miljöpremien infördes för att minska utsläppen av koldioxid, i verkligheten kan det ha blivit precis tvärtom. Anledningen är att laddbara bilar köps i Sverige och sedan exporteras till andra länder efter att bonusen har betalats ut, samtidigt importeras bilar med höga koldioxidutsläpp. Det är Handelsplatsen Wayke, branschorganisationen MRF och statistikföretaget Vroom som gjort en omfattande analys över hur genomsnittsutsläppet från svenska bilar har förändrats under de senaste åren, skriver e55. – Det vi ser är att fler bilar med låga koldioxidutsläpp försvinner ut ur landet och att det i stället tas in bilar med höga koldioxidutsläpp. Det var kanske inte riktigt tanken med det nya skattesystemet bonus malus, men det är en effekt som har uppstått, säger Martin Fransson, vd på Wayke. Bonus malus-systemet har funnits i 1,5 år och innebär att bilar och andra fordon som är miljöanpassade belönas med en bonus på uppemot 60 000 kronor till köparen av fordonet. Nu visar det sig dock att många av de bilar som är subventionerade sedan skeppas vidare utomlands och att bonusar på sammanlagt minst 300 miljoner kronor betalats ut för bilar som sedan inte körs i Sverige. – Flera faktorer spelar in. Exporten av bilar som tidigare har varit registrerade i Sverige har ökat generellt under de senaste åren, mycket på grund av att valutan är så svag som den är. Du får bättre betalt i andra länder, jämfört med vad du får i Sverige, förklarar Bertil Abrahamsson, vd på Vroom för e55. 26 procent av alla laddhybrider och 20 procent av alla elbilar som var nyregistrerade 2016 återfinns idag i andra länder, det är betydligt högre än siffran angående exporterade bilar generellt som bara ligger på sex procent. Samtidigt har snittutsläppet från svenska personbilar ökat under de senaste åren enligt analysen, från 137 till 145 gram koldioxid per kilometer sedan juni 2018. Nettoeffekten har alltså blir negativ. ]]> https://nyadagbladet.se/miljo/miljopremien-kan-ha-okat-koldioxidutslappen/feed/ 1