motion – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 17 Sep 2026 05:45:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg motion – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Från skogsbana till stadsgym – utegymmens väg till Norden https://nyadagbladet.se/halsa/fran-skogsbana-till-stadsgym-utegymmens-vag-till-norden/ Thu, 17 Sep 2026 05:45:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238761 Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång. Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid. Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen. Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga. Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen Vita Parcours i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som Zürichs officiella turistorganisation har publicerat.

När skogen blev ett gym

Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner. En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap. Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra. Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas Trimm-dich-Pfade och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA. Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz. Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym. [caption id="attachment_239684" align="alignnone" width="640"]Fyra män i kostym gör knäböj vid en träningsbana i Kiel 1973 Den tyska Trimm-dich-Pfad-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE[/caption]

Parkmaskinerna i Kina

Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken. Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden. I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare. Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser. Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår. [caption id="attachment_239640" align="alignnone" width="640"] Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak[/caption]

Från Peking till Sverige

Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet. Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. Göteborgs stad beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag. Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter. Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning. Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.

Olika nordiska versioner

Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol. I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När Yle beskrev utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser. Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet. De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning. [caption id="attachment_239802" align="alignnone" width="640"] Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0[/caption]

Utegym i Sverige

Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun redovisar i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31. Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik. Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i anläggningsenkäten 2019 uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym. Stockholms stad uppger att det i dag finns 108 utegym i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.

Närhet räcker inte alltid

Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad. I en australisk studie följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent. Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt. En studie av två parker i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll. Ett utegym kan också bli stående nästan tomt. I en kanadensisk studie använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor. Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen. [caption id="attachment_239807" align="alignnone" width="640"] Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption] För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En forskningsöversikt av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning. Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från Riksidrottsförbundet. Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym. Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.

Utomhus eller inomhus?

Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande. En forskningsöversikt som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma. De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt. [caption id="attachment_240651" align="alignnone" width="640"] Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.[/caption] Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för luftföroreningar samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom. Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning. Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.]]> Studie: Ett enkelt sätt att stärka äktenskapet https://nyadagbladet.se/halsa/studie-motion-tillsammans-battre-aktenskap/ Thu, 13 Aug 2026 04:52:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236997 Gifta par som är fysiskt aktiva tillsammans uppger att de har bättre kommunikation och en större förmåga att lösa konflikter än par som inte är det, enligt en amerikansk studie. Materialet kommer från den nationellt representativa CREATE-studien, som har följt nygifta par i USA under mer än tio år. Av deltagarna uppgav omkring 60 procent att de ägnade sig åt fysisk aktivitet, men bara ungefär en tredjedel att de gjorde det tillsammans med sin make eller maka. Forskarna vid Brigham Young University analyserade enkätsvar från 1 693 unga gifta par i studien. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Family Relations, visar ett samband mellan både individuell och gemensam fysisk aktivitet och bättre utfall för relationen, men kopplingen var tydligare när makarna var fysiskt aktiva tillsammans. Par som ägnade sig åt gemensam fysisk aktivitet rapporterade bland annat bättre kommunikation, bättre konflikthantering och färre konflikter i äktenskapet.

Promenader vanligast

Promenader var den vanligaste gemensamma aktiviteten. Forskarna framhåller att en promenad kan skapa tid för samtal och positiva vardagsinteraktioner, vilket kan bidra till resultaten. Studien bygger på självrapporterade uppgifter och visar samband, inte att gemensam fysisk aktivitet i sig orsakar bättre relationer. Forskarna pekar samtidigt på att gemensamma aktiviteter kan vara ett enkelt sätt för par att avsätta tid för varandra.]]> Stavgång kan lindra depression https://nyadagbladet.se/halsa/stavgang-depression-fem-veckor-studie/ Fri, 26 Jun 2026 07:03:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233994 Stavgång kan ge snabb lindring vid depression. I en ny randomiserad studie märktes effekten redan efter fem veckor – tydligast hos deltagare med svårare symptom. Metoden utvecklades i Finland under 1950- och 1960-talen som sommarträning för skidåkare. Med särskilda stavar aktiveras även armar, axlar och överkropp, vilket gör träningsformen mer allsidig än en vanlig promenad. Samtidigt kan stavarna bidra till stabilitet och avlastning, vilket gör att träningen ofta upplevs som skonsam. Studien, som publicerats i Journal of Affective Disorders, är gjord av forskare vid bland annat Université Grenoble Alpes och University of Reims Champagne-Ardenne i Frankrike. Den omfattade 64 vuxna, i genomsnitt 50 år gamla. 58 av deltagarna var kvinnor. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper: ett tio veckor långt program med handledd stavgång eller en inaktiv kontrollgrupp. Stavgångsgruppen genomförde två träningspass i veckan, en timme per gång, under ledning av instruktör. Intensiteten låg på måttlig nivå, motsvarande 65–75 procent av maximal hjärtfrekvens. Depressionssymptomen mättes med Beck Depression Inventory-II, ett självskattningsformulär som används för att bedöma grad av depression, före programmet, efter fem veckor och efter tio veckor. Forskarna såg en klart större minskning av depressionssymptom i stavgångsgruppen än i kontrollgruppen. Den största förbättringen inträffade under de första fem veckorna. Därefter fortsatte symptomen att minska, men i långsammare takt.

Halva gruppen svarade efter fem veckor

Efter fem veckor hade omkring hälften i stavgångsgruppen minskat sina symptom med minst 50 procent, vilket räknades som klinisk respons. Ingen i kontrollgruppen nådde samma nivå. ”Handledd stavgång visade sig vara förknippad med en betydande minskning av depressionssymptom inom fem veckor, särskilt bland personer med svår depression”, skriver forskarna. Resultaten ska samtidigt tolkas med försiktighet. Studien var liten, kontrollgruppen var inaktiv och deltagarna rekryterades i ett sammanhang där fysisk aktivitet redan användes som stöd vid depression. Forskarna framhåller därför inte stavgång som en ersättning för annan vård, utan som ett möjligt komplement. Det mest intressanta är hur snabbt effekten syntes: redan efter några veckor hade många deltagare förbättrats tydligt.]]> Professor: Släpp det digitala i löpspåret https://nyadagbladet.se/halsa/slapp-det-digitala-i-lopsparet/ Mon, 25 May 2026 11:02:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231422 Pulsklockor, appar och digitala belöningar kan göra löpningen mer stressande än befriande. Idrottsprofessorn Stephen Seiler uppmanar motionärer att återupptäcka kroppskänslan. För många motionärer har löprundan blivit ännu ett tillfälle att mäta, registrera och jämföra. Tempot ska loggas, pulsen följas, sömnen vägas in och passet gärna belönas med en digital markering. Stephen Seiler, idrottsprofessor vid Universitetet i Agder i Norge, tycker att utvecklingen har gått för långt. Hans budskap till vanliga löpare är enkelt: våga låta tekniken vara ibland. Han varnar för att appar, träningsklockor och sociala medier kan göra träningen till en ny källa till press. I stället för att fungera som avkoppling riskerar löpningen att bli ännu ett projekt som ska optimeras och visas upp. — Träning borde egentligen vara en ventil för att släppa ut lite av vår stress. I stället är det många som tillför mer stress, säger Seiler till forskning.no. Seiler är också kritisk till träningsprofiler på sociala medier som säljer snabba resultat. Löften om kraftiga förbättringar på några veckor bör enligt honom tas med stor skepsis.

Eliten litar mer på känslan

Seiler är känd för sin forskning om uthållighetsträning och den så kallade 80/20-principen, där merparten av träningen sker i lugnt tempo och en mindre del med hög intensitet. Efter många år nära elitidrottare har han dragit en tydlig slutsats: de bästa är ofta mycket bra på att läsa av sin egen kropp. De använder inte nödvändigtvis mer teknik än andra. Snarare vet de vilka siffror som är värda att bry sig om – och vilka som bara stör. — De bästa litar på sin hjärna. Många av dem är faktiskt inte storförbrukare av teknik, säger Seiler. Kontrasten märks i motionärsvärlden, där digitala belöningar, likes och olika poängsystem lätt kan börja styra motivationen. Aktiviteten får sitt värde först när den registreras.

Spring utan teknik

Seilers första råd är enkelt. Motionärer bör lägga undan pulsmätning, tempolarm och kontrollen av klockan under åtminstone ett pass i veckan. — Spring utan teknik en dag i veckan. Ingen pulsmätning eller annat. Gå bara ut och spring, säger Seiler. Den som ändå vill spara passet kan enligt honom starta klockan men låta bli att titta på den förrän efteråt. Hans andra råd är att träna upp känslan för fart. Löparen kan till exempel bestämma sig för att springa en viss sträcka på tre minuter, utan att titta på klockan. Efteråt jämför man känslan med den faktiska tiden. Om rundan gick för snabbt eller för långsamt gör man om försöket. På så sätt kan löparen gradvis bli bättre på att känna tempo och belastning utan att styras av siffror.]]> Skippa gymmet – snöskottning ger träning för hela kroppen https://nyadagbladet.se/halsa/skippa-gymmet-snoskottning-ger-traning-for-hela-kroppen/ Sat, 17 Jan 2026 09:21:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219788 Ju mer snö som faller, desto mer snöskottning blir det. Men man kan med fördel skippa gymmet om man istället tar en sväng med snöskyffeln – däremot är det bra att tänka på vissa saker för att undvika skador och hälsoproblem. Det nya året har verkligen bjudit på snö, mer snö och ännu mer snö för svenskarna. Under januari har det på flera platser i Sverige kommit kopiösa mängder med snö, och risk finns att det blir mer. Oavsett hur man bor måste nog de flesta på ett eller annat vis skotta snö för att ta sig fram till bilen eller dörren. Snöskottning är jobbigt, men därför också väldigt bra träning för kroppen och kanske kan det motivera till att plumsa ut när nya flingor fallit. Men för att undvika skador bör man ha vissa saker i åtanke innan man går ut, något som Land.se har skrivit om. Innan ett träningspass bör man alltid värma upp, och lika är det innan snöskottning. När man skottar arbetar man med hela kroppen. Klassiska "jumping jacks" är ett utmärkt sätt att värma upp där man helt enkelt hoppar isär med benen samtidigt som man tar upp armarna över huvudet. Känns hoppning för intensivt kan man kliva isär samtidigt som man sträcker upp armarna. Axelrullningar framåt och bakåt är också ypperligt bra eftersom axlarna kommer att arbeta mycket. Vanliga knäböj eller att jogga lätt på plats går också fint.

Lyft rätt

Man kan belasta diskarna mellan kotorna om man lutar ryggen bakåt samtidigt som man roterar kroppen, vilket kan leda till ryggskott och diskbråck. Det bästa är att försöka skotta snön rakt framför sig och undvika vridningar. Försök att lyfta med benen genom att böja dem och lyfta med rak rygg. Lyft heller inte för mycket på en gång. Det är också fördelaktigt att variera vilket håll man skottar åt för att minska påfrestningar på ryggen. Det är bra att skynda långsamt och ta många pauser. Ta gärna en kort promenad mellan skottningarna, det är bra för kroppen.

Då ska du undvika snöskottning

En del studier pekar mot att om man har någon form av hjärtproblematik bör man undvika eller ta det väldigt lugnt med skottningen. En amerikansk studie, som publicerades 1995, visade att just snöskottning höjde hjärtfrekvensen till 86–97 procent av maxpuls inom minuter, vilket motsvarar eller överstiger belastningen vid ett maximalt löpbandstest. I en kanadensisk studie, som publicerades 2017, kunde man se ett samband mellan hur mycket snö som faller och hur många som drabbas av hjärtinfarkt. Dock gällde det endast hos män. Sambandet trodde man berodde på att många människor, främst män, ger sig ut och skottar när det kommit snö.

"Låt frun sköta skottandet"

En annan amerikansk studie från 2011 menar att det finns en förhöjd risk för män över 55 år att drabbas illa av snöskottning – främst handlar det om risken för hjärtproblem, men även ryggont och muskelbristningar var vanliga. Kvinnor över 55 år var inte i samma riskzon för hjärtproblem som männen. I en finsk studie, som publicerades 2016, där man samlade data från 4 000 finska invånare över en period på 15 år – kunde man se att mellan 20 och 30 procent av plötsliga dödsfall relaterade till hjärtstillestånd orsakades av ansträngande motion. Forskarna menade att blodtrycket ökar när man arbetar i snön och i kombination med kylan får hjärtat arbeta hårdare. Dock poängterade man att få dör av snöskottning, men likt studierna ovan pekar man mot att det ofta är medelålders män som skottar snö och att aktiviteten kan visa de första tecknen på hjärtproblem. — Jag säger alltid till dem: låt frun sköta skottandet, sade Heikki Huikuri, professor i kardiologi vid Uleåborgs universitetssjukhus, till Yle vid studiens släpp.]]> Global studie avslöjar: Nästan ingen når målen för sömn och motion https://nyadagbladet.se/halsa/global-studie-avslojar-nastan-ingen-nar-malen-for-somn-och-motion/ Wed, 14 Jan 2026 06:04:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219657 De flesta människor har svårt att både sova tillräckligt och röra på sig tillräckligt, visar en ny global studie. Forskningen pekar på att god sömn kan vara det första steget mot en mer aktiv livsstil. Forskare vid australiensiska Flinders University har analyserat över 28 miljoner dagars hälsodata från mer än 70 000 personer världen över. Resultaten, publicerade i tidskriften Communications Medicine, visar att färre än 13 procent regelbundet uppnår de rekommenderade målen för både sömn och fysisk aktivitet. De flesta når varken sju till nio timmars sömn eller minst 8 000 steg per dag. Närmare 17 procent sov i genomsnitt mindre än sju timmar och tog färre än 5 000 steg dagligen – en kombination som kopplas till ökad risk för kroniska sjukdomar, viktökning och psykisk ohälsa.

Sömnen påverkar aktiviteten – inte tvärtom

Studien visar att sömnkvalitet har större påverkan på nästa dags aktivitetsnivå än vad fysisk aktivitet har på nattens sömn. — Vi fann att en god natts sömn, särskilt högkvalitativ sömn, ger förutsättningar för en mer aktiv dag. Personer som sov bra tenderade att röra sig mer dagen efter, men extra steg förbättrade inte sömnen den natten, säger Josh Fitton, doktorand vid Flinders University, enligt MedicalXpress. Intressant nog visade data att sex till sju timmars sömn var kopplat till flest steg dagen efter – men forskarna betonar att sömnkvaliteten är lika viktig som längden. De som sov mer effektivt, det vill säga tillbringade mindre tid med att vända och vrida sig, var genomgående mer aktiva.

"Prioritera sömn"

Professor Danny Eckert, seniorförfattare till studien, menar att resultaten väcker frågor om hur realistiska dagens hälsorekommendationer är. För den som jonglerar arbete, familj och andra krav kan fokus på sömn vara det första steget mot en mer aktiv tillvaro. — Att prioritera sömn kan vara det mest effektiva sättet att öka din energi, motivation och förmåga att röra dig, säger han. Enkla förändringar som att minska skärmtid före sänggående, hålla regelbundna sovtider och skapa en lugn sovmiljö kan göra stor skillnad, enligt forskarna. — Vår forskning visar att sömn inte bara är ett passivt tillstånd – det är en aktiv bidragande faktor till din förmåga att leva ett hälsosamt, aktivt liv, säger professor Eckert.]]> Vuxna lär sig cykla https://nyadagbladet.se/inrikes/vuxna-lar-sig-cykla/ https://nyadagbladet.se/inrikes/vuxna-lar-sig-cykla/#respond Wed, 16 Aug 2023 06:58:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=156756 Cykelfrämjandet har under sommaren arrangerat cykelkurser för vuxna. Projektet Frihet på cykel har pågått under sommaren runtom i Sverige. Det är en cykelkurs som anordnas av Cykelfrämjandet för att alla "ska få chansen att lära sig cykla". Kurserna riktar sig främst till vuxna, men unga från 13 år kan också söka till kursen. Kurserna brukar hållas vid sex tillfällen med två timmar per gång, men kan se olika ut beroende på stad. Kurserna har erbjudits, och erbjuds i vissa fall fortfarande i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Jönköping, Varberg och Sjuhärad. Att lära sig cykla kan underlätta för framtida arbete, bland annat inom posten eller hemtjänsten. Cykling ger också ökad möjlighet till sociala aktiviteter. – Cykeln är ett verktyg för en självständig vardag, säger Johanna Palmgren, projektledare på Cykelfrämjandet till skattefinansierade SVT. – Om du vill så måste du försöka. Hur kan du annars veta, kan du eller kan du inte? Det är så viktigt nu när vi går mot ett samhälle där alla ska kunna vara med. Då måste alla också kunna cykla, menar deltagaren Tonima Anwar.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/vuxna-lar-sig-cykla/feed/ 0