Mohammed bin Salman – Nya Dagbladet

Trump stoppade Hormuzplan efter saudiskt nej till baser

Redaktionen — Thu, 07 May 2026 08:14:08 +0000

WASHINGTON (Xinhua) — USA:s president Donald Trump stoppade hastigt planerna på att eskortera fartyg genom Hormuzsundet efter att Saudiarabien blockerat USA:s användning av landets baser och luftrum för operationen, rapporterade NBC News på onsdagen med hänvisning till två amerikanska tjänstemän. Trumps besked om ”Project Freedom” på sociala medier ska enligt rapporten ha väckt ilska hos den saudiska ledningen. Ett samtal med Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman Al Saud misslyckades med att lösa frågan, vilket tvingade Trump att pausa planen för att återfå amerikansk militär tillgång till det kritiska luftrummet.

USA och Saudiarabien i oljekonflikt

Isac Boman — Tue, 13 Jun 2023 12:26:02 +0000

När saudierna minskade sin oljeproduktion lovade Joe Biden att detta skulle få "konsekvenser". Kronprins Mohammed bin Salman svarade då med att hota med att skapa en amerikansk ekonomisk katastrof, och ska även ha uttryckt en motvilja angående att samarbeta med Biden-administrationen framöver. USA:s utrikesminister Anthony Blinken och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman förmedlade en bild av enighet och vänskap vid ett toppmöte i Riyadh under förra veckan. Enligt det amerikanska utrikesdepartementet bekräftade man sitt gemensamma åtagande att "skapa stabilitet, säkerhet och välstånd i Mellanöstern", men enligt läckta Pentagondokument är relationen mellan USA och Saudiarabien allt annat än bra. Konflikten blossade upp i oktober när Saudiarabien, samtidigt som Ryssland, minskade sin oljeproduktion – något som ska ha gjort makthavarna i Washington och president Biden i synnerhet mycket upprörda. Joe Biden ska ha lovat att saudiernas beslut skulle få ”konsekvenser” – något som i sin tur fick kronprins Mohammed bin Salman att hota USA med ekonomisk katastrof, ett hot som enligt Business Insider ska ha gett önskat resultat då Bidens utlovade ”konsekvenser” inte blivit av.

After President Biden vowed to impose “consequences” on Saudi Arabia for slashing oil production last year, Mohammed bin Salman privately threatened to sever ties and retaliate economically, according to a U.S. intelligence document obtained by The Post. https://t.co/WGSzsTn13S
— The Washington Post (@washingtonpost) June 9, 2023

Istället sände USA en delegation ledd av utrikesminister Anthony Blinken för att uppvakta kronprinsen – samtidigt som saudierna intensifierat sitt samarbete med Kina, USA:s kanske främsta globala rival.

En av USA:s viktigaste allierade

Kronprinsen ska enligt de läckta dokumenten ha sagt att han inte vill ha mer med den amerikanska administrationen att göra och att deras hot kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för USA. – Mohammed bin Salman är angelägen om att låta Washington veta att USA behöver Saudiarabien lika mycket som kungadömet behöver Amerika. Kronprinsen vill att Biden och alla andra i Washington ska respektera Saudiarabiens suveränitet och rätt att fatta beslut som främjar landets nationella intressen, kommenterar den geopolitiske analytikern Giorgio Cafiero. Saudiarabien är inte bara en av USA:s allra viktigaste allierade i Mellanöstern, man är också världens största oljeproducent och har därigenom makten att direkt påverka såväl den globala oljemarknaden som den amerikanska ekonomin. Förra veckan beslutade man återigen att minska oljeproduktionen och motiverade detta med att man vill stabilisera oljemarknaden – ett beslut som lär leda till ännu mer amerikansk ilska. Under sin presidentvalkampanj lovade Joe Biden att göra kronprins bin Salman till en ”paria” på grund av dennes påstådda inblandning i mordet på dissidenten och journalisten Jamal Khashoggi. Kronprinsen ska ha reagerat på dessa uttalanden genom att håna Biden bakom dennes rygg och ska enligt uppgifter också ha uttryckt förhoppningar om att kunna tillskansa sig amerikansk kärnkraftsteknologi genom att spela ut USA och dess konkurrenter mot varandra. Trots konflikten tror Giorgio Cafiero ändå att USA och Saudiarabien kommer att fortsätta samarbeta och att det viktiga för bin Salman är att han inte betraktas som en nickedocka som styrs av amerikanerna.

Argentina hotar att gripa Mohammed bin Salman inför G20-mötet

Alexander Almqvist — Tue, 27 Nov 2018 12:00:15 +0000

Argentinska åklagare uppger att man kommer att gripa den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman för krigsbrott i fall han närvarar vid G20-mötet i Buenos Aires i helgen. Mordet på den regimkritiske saudiske journalisten Jamal Khashoggi har väckt stor upprördhet mot det saudiska kungahuset. I förra månaden ska Khashoggi ha mördats och styckats inne på Saudiarabiens konsultat i Turkiets huvudstad Ankara. Saudiarabiens kronprins, den medialt uppmärksammade Mohammed bin Salman, misstänks ha beordrat mordet på Khashoggi, enligt internationell press. Mindre uppmärksammat i media är kriget i Jemen som Saudiarabien är inblandat i. Saudiarabien har åtskilliga gånger kritiserats för att ha riktat in sig på civila mål i kriget mot de Iranstödda Huthirebellerna. Nu uppger åklagare i Argentina att man planerar att anhålla den saudiske kronprinsen i fall han kommer till Argentina för G20-mötet i Buenos Aires, som hålls den 30 november och 1 december. De argentinska åklagarna vill åtala kronprinsen för krigsbrott och för sin inblandning i mordet på Jamal Khashoggi, skriver The Guardian. Beskedet från de argentinska åklagarna kommer efter att människorättsorganisationen Human Rights Watch uppmanat Argentinas domstolsväsende att ändra i landets lag så att det blir möjligt att åtala kronprins Mohammed bin Salman.

Nuförtiden är inte allt vad det synes vara

Osignerad — Tue, 30 Oct 2018 04:29:41 +0000

Precis som alla andra upprördes jag av nyheterna om mordet på den kontroversiella journalisten Jamal Khashoggi på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Det framställdes i MSM som beordrat av den styrande saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman (MbS). Jag reagerade även negativt på att USA:s president Trump slätade över det hela med hänvisning till förestående Saudiska vapenköp för 110 miljarder USD och hur det skulle generera 30 000 arbetstillfällen i USA. Händelsen verkade för mig konfunderande med tanke på hur klumpigt det hela verkar ha genomförts. Som vanligt nuförtiden visar det sig att saker och ting nog inte är så enkla som vissa intressen vill få oss att tro. Här ligger kanske en hund begraven som man brukar säga. Det som väckte mitt intresse på allvar för att gräva vidare i den upprörande händelsen, var det faktum att den ryske presidenten Putin gjorde ett uttalande till stöd för den saudiske kronprisen. Varför frågade jag mig? Putin tillhörde ju Iran/Turkietlägret i Mellanöstern medan USA var lierat med Saudi. Om man gräver i händelsen tonar en betydligt allvarligare geopolitisk bakgrund till det inträffade fram. När MbS tillträdde sin roll som Saudiarabiens faktiska härskare ärvde han två viktiga projekt som landet lockats in i av USA:s militärindustriella komplex och av de nyliberala globalisternas banker, konsulter och påtryckargrupper. Saudiarabien har länge varit den amerikanska vapenindustrins främsta mjölkko vid sidan om de amerikanska skattebetalarna. I det aktuella fallet fanns det planer på vapenköp på totalt uppemot 400 miljarder USD, varav i närtid 110 miljarder USD. I detta köp ingick ett letter of intent som löpte ut den sista september på köp av det amerikanska luftvärnssystemet THAAD från Lockheed Martin för 15 miljarder USD. Av allt att döma har MbS fått kalla fötter inför dessa enorma vapenutgifter och börjat tveka. Det saudiska kungahuset har inte längre obegränsade resurser vilket MbS inser. Han har funnit att det ryska luftvärnssystemet S-400 är både billigare och långt bättre än det amerikanska och han har därför fört diskussioner med ryssarna om att istället köpa deras systemet. Han är långt ifrån ensam om att göra den bedömningen, en rad länder med Turkiet och Indien i spetsen står idag i kö för att köpa S-400 systemet trots uttalade hot från USA om sanktioner. Det amerikanska militärindustriella komplexet har under åren byggt upp starka kontakter med inflytelserika saudier för att säkra den saudiska vapenmarknaden för amerikansk vapenindustri. Jamal Khashoggi tillhörde dessa saudiska kretsar. Hans framlidne farbroder den oerhört förmögne Adnan Khashoggi som dog förra året var världens ledande vapenhandlare och givetvis nära lierad med USA:s vapenindustri. När den senare sålde sin enorma lyxyacht The Nabila 1988 var köparen ingen mindre än Donald Trump, så man kan förmoda att det fans relationer mellan familjen Trump och Khashoggis. Här anar vi bakgrunden till att Jamal för något år sedan intog en kritisk hållning till MbS när den senare började tveka rörande de enorma vapenköpen. Khashoggi valde då att lämna Saudiarabien och slå sig ner i USA, där han bl.a. skrev kritiska artiklar i Washington Post mot MbS. När MbS matchades fram som Saudis starke man hade han uppbackning av stora globala finanskretsar eftersom han då sa sig vara villig att driva igenom det andra stora projektet nämligen privatiseringen av ägandet (IPO) i saudiska statens största tillgång – oljebolaget Aramco. Detta var något som den saudiska kungafamiljen tidigare ställt sig ytterst tveksamma till. Affären annonserades i januari 2016 av bankirfamiljen Rothschilds tidskrift Economist. Den skulle komma att handla om biljoner USD och skulle ge enorma intäkter till några av globalisternas största banker. Trump annonserade på sitt vanliga skrytsamma sätt att detta skulle bli den största IPO:n någonsin på New York börsen. I grunden för Aramco-affären låg MbS:s Vision 2030 som handlade om att minska den saudiska ekonomins oljeberoende och att öppna landets finansiella marknader för Wall Streets banker genom att på bred front privatisera större delen av landets offentliga ekonomi som t.ex. hela sjukvården och givetvis Aramco. Detta var globalisternas perfekta storm som i ett slag skulle kraftigt öka deras globala makt över världens finanser. Vision 2030 var framtagen 2015 av globalisternas ledande konsultfirma McKinsey & Company som fungerat som deras instrument för att lansera nyliberala lösningar på alla världens problem. McKinseys inflytande går långt utanför själva firman, genom att den varit plantskola för ett alumni som hamnat på mycket inflytelserika positioner runt om i världen bl.a. i Saudi. Man kan förmoda att firman haft inflytande på MbS:s stigande till den yttersta makten i Saudi med kalkylen att han skulle komma att omfatta en rad nyliberala reformer som den äldre generationen motsatt sig. Det verkar dock som om verkligheten ganska snart kom ikapp MbS och att han under senare månader insett att de planerade nyliberala reformerna som globalisterna försöker dyvla på landet skulle komma att underminera hans och kungafamiljens maktposition. Han började se sig om efter en plan för att förhala Aramcos IPO. I augusti blev det klart att planerna las på hyllan och att IPO:n ställdes in. Globalisternas banker blev givetvis ursinniga på MbS eftersom detta var århundrades affär för dem. Det var även en stor motgång för Trump. Man kan konstatera att kampanjen mot MbS i globalisternas MSM över mordet på Khashoggi nog har mycket mer att göra med eventuellt uteblivna lukrativa affären än själva mordet. Tidigare liknande handlande från saudiernas sida har alltid passerat utan uppståndelse i globalisternas MSM. Inte minst bör man notera dessa mediers tystnad rörande det pågående saudiska folkmordet i Jemen, men det ligger väl i det militärindustriella komplexets intresse. Den fråga jag ställer mig är i vad mån mordet var beordrat av MbS med tanke på hur det utfördes. Mitt intryck är att den som genomförde dådet varit ute efter att åsamka MbS maximal skada på hans anseende. Han har ju förargat hela den globalistiska bankvärlden med Rothschilds i spetsen och president Trump i Vita Huset. Starka globalistiska krafter och krafter inom vapenindustrin är givetvis ute efter att få MbS utbytt mot någon som är trogen den nyliberala maktapparaten i USA och som inte riskerar att beröva vapenindustrin deras främsta mjölkko. Så, mot den bakgrund jag tecknat här blir inte längre Putins uttalade stöd för MbS så obegripligt. Lars Bern Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene.